Kulturhus Skellefteå BILAGA 5 - underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Museum Anna Nordlander

2014-12-04 Kulturhus Skellefteå BILAGA 5 - underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Museum Anna Nordlander Museum Anna Nordlander Anders Jansson

Sammanfattning De berörda verksamheterna i det kommande kulturhuset har tilldelats arbetsuppgifter bestående av en rad olika frågor, för att i ett tidigt skede starta tankebanorna kring nya samarbetsvägar och hur verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset. Denna rapport presenterar resultatet av verksamheternas arbete med frågeställningarna. Sida 2 (19)

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 GENOMFÖRANDE... 4 1.1.1 Organisation... 4 1.1.2 Arbetssätt... 5 2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 2.1 VISION OCH MÅL... 8 2.2 PRIORITERAD PUBLIK... 8 2.3 EKONOMI OCH ORGANISATION... 8 2.4 TRENDER SOM PÅVERKAR DE FRAMTIDA VERKSAMHETERNA 2030... 10 3 UNDERLAG TILL LOKALPROGRAM... 12 3.1 70/130-PRINCIPEN... 12 3.2 LOKALBEHOV... 12 3.2.1 Utställningslokaler... 12 3.2.2 Uppackningsrum, förråd, in-och utlast... 13 3.2.3 Kontorslokaler... 13 3.2.4 Övrigt... 13 3.2.5 Utrustning och inredning... 14 4 ETT KULTURHUS MÖJLIGGÖR NYA SAMARBETEN... 15 4.1 GEMENSAMMA YTOR OCH FUNKTIONER... 15 4.2 MÖJLIGA SAMARBETEN MELLAN VERKSAMHETERNA OCH MED ANDRA... 15 5 FLYTTEN TILL DET NYA KULTURHUSET... 17 6 FORTSATT ARBETE... 18 Sida 3 (19)

1 Inledning Skellefteå kommun har en målsättning om att bli 80 000 invånare år 2030. Utvecklingsarbetet för att nå detta mål handlar om att Skellefteå ska utvecklas positivt på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapar bästa möjliga förutsättningar för invånarna att kunna ha bra livsvillkor. I framtidens utveckling har kulturen en given plats. Därför har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering, innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten. Ett första beslut i en lång rad togs 2013-10-01 av kommunstyrelsen i form av ett inriktningsbeslut som innebär ett fortsatt arbete för ett samkulturhus där många olika verksamheter kan inrymmas. Med samkulturhus menas ett hus där alla konstformers behov av att visa upp sig tillgodoses och är anpassningsbart utifrån de förändringar som sker i Skellefteås kulturliv. Direkt berörda verksamheter är bland annat Västerbottensteatern, Stadsbiblioteket, Skellefteå konsthalls verksamhet och Museum Anna Nordlander. I nästa skede har fokus lagts på att bestämma lokaliseringen av kulturhuset. Kommunfullmäktige beslutade 2014-01-28, utifrån en utvärdering av 28 förslag på möjliga platser från invånarna, att utse kvarteret Perseus (busstorget) för lokalisering av Skellefteås kommande kulturhus. Det är den plats som bäst uppfyller de uppsatta kriterierna för kulturhusets innehåll, och uppnår ett genomgående högt resultat i de övriga kriterierna. Under 2014 har arbetet med koordinering av kulturhusets kommande innehåll, huvudmannaskap och finansiering fortgått. I arbetet kommer även en allmän arkitekttävling att genomföras. Det vinnande förslaget i arkitekttävlingen kommer senare ligga till grund för projektering och byggandet av kulturhuset. Inför detta pågår ett arbete med att ta fram underlag till det kommande lokalprogrammet och tävlingsprogrammet. 1.1 Genomförande Nedan beskrivs hur arbetet har genomförts. 1.1.1 Organisation Projektledning: Therese Bäckström Zidohli, projektledare kommunledningskontoret Petra Liuski, kommunikationsstrateg förvaltningen för support och lokaler Styrgrupp: Styrgruppen bestod av kommunstyrelsens arbetsutskott samt ordförande i kulturnämnden. Projektledaren har träffat styrgruppen ungefär en gång per månad. Sida 4 (19)

Ledningsgrupp: Ledningsgruppen bestod av kommunens ledningsgrupp. Projektledaren har träffat ledningsgruppen vid enstaka tillfällen då behov funnits. Operativ ledningsgrupp: Kristina Sundin Jonsson, kommunchef Lars Hedqvist, planeringschef kommunledningskontoret Ingrid Thylin, avdelningschef kommunledningskontoret Samuel Lundkvist, ekonomichef kommunledningskontoret Anders Bergström, förvaltningschef skol- och kulturkontoret Projektledaren har träffat den operativa ledningsgruppen ungefär en gång per vecka. Projektgrupp: Anna Wallström, utvecklingsstrateg kommunledningskontoret Krister Gustafsson, chefscontroller kommunledningskontoret Harriet Wistemar, avdelningschef fysisk planering, samhällsbyggnad Anna-Lena Lundmark, kulturchef skol- och kulturkontoret Fransesca Quartey, teaterchef/vd Västerbottensteatern Gun-Britt Holmlund, vd Skellefteå museum och tf kulturchef t.o.m. 2014-11-30. Susanne Sinclair, kulturchef fr.o.m. 2014-12-01 skol- och kulturkontoret Anders Jansson, avdelningschef/curator MAN Projektledaren har träffat projektgruppen ungefär en gång per vecka. Arbetsgrupper En övergripande arbetsgrupp bestående av Anna-Lena Lundmark, Gun-Britt Holmlund, Anders Jansson och Fransesca Quartey har arbetat med frågor kring bl.a. gemensamma funktioner och framtida samarbeten. Det har även funnits arbetsgrupper i respektive verksamhet som har arbetat med frågor om hur verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset. 1.1.2 Arbetssätt De berörda verksamheterna (Museum Anna Nordlander, Skellefteå konsthall, Stadsbiblioteket och Västerbottensteatern) tilldelades arbetsuppgifter under hösten 2013 för att i ett tidigt skede starta tankebanorna kring nya samarbetsvägar och hur verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset. Arbetsuppgifterna bestod av: 1. Ett nytt kulturhus möjliggör nya samarbeten Vilka funktioner kan vara gemensamma och hur kan man samarbeta innan kulturhuset är byggt? Dessa frågor är viktiga i ett tidigt skede för att lyfta blicken mot de andras verksamheter. Tillsammans ska den bästa samarbetsmiljön för kulturhuset skapas. Sida 5 (19)

2. Verksamheterna i det nya kulturhuset Verksamheterna ska ta fram ett underlag för det kommande lokalprogrammet med önskemål om utrustning, lokaler o.s.v. För att kunna skapa ett lokalprogram som är baserat på bl.a. de verksamheter som ska inrymmas krävs det att verksamheterna arbetar konkret med frågorna, tittar på sin egen vardag och utifrån den blickar framåt. För att lyckas skapa goda förutsättningar för samverkan och samarbete är det viktigt att respektive verksamhet ansvarar för att arbeta fram en vision. I visionen ska aspekter som trender och prioriterad publik/målgrupper innefattas. Visionen bör ha ett tydligt framtidsperspektiv och relatera till Skellefteå kommuns tillväxtmål och på vilket sätt verksamheten bidrar till att detta nås. Visionerna för de enskilda verksamheterna kommer att ligga till grund för kulturhusets övergripande vision. 3. Ekonomi För att kunna arbeta vidare med finansiering och verksamhetsbudgetar inför det kommande kulturhuset behövs en utgångspunkt. Därför ska verksamheterna ta fram sin budget för 2014 inklusive eventuella overheadkostnader. Arbetet har genomförts i arbetsgrupper och för att arbetet skulle gå hand i hand med den övriga processen har kontinuerliga avstämningar gjorts i projektgruppen. Samtliga frågor skulle vara besvarade och inlämnade till projektledaren 2014-03-31. Därefter har ett antal kompletteringar gjorts och slutligen har det inlämnade materialet sammanställts i denna rapport. Sida 6 (19)

2 Beskrivning av verksamheten I nedanstående avsnitt presenteras verksamheten och dess planer för framtiden. MAN:s verksamhet kommer att präglas av utställningar, pedagogisk verksamhet (inklusive föreläsningar, workshops och seminarier) och socialt orienterade projekt. MAN förvaltar även en konstsamling utifrån vilken tematiska och historiska utställningar kan skapas. Samlingen ska inte magasineras i kulturhuset, men de frågeställningar och historier som ryms i den kommer att utgöra en grund för utställningar och presentationer. Parallellt med dessa kommer MAN att visa utställningar med nu levande konstnärer, och genom att knyta teman till samlingen vill MAN sätta en, i stora delar oskriven, historia i relation till dagens samhälle. MAN:s utställningsverksamhet har sedan starten, på grund av avsaknaden av utställningslokaler, varit experimentell och byggt mycket på social interaktion. MAN har mycket att tacka denna gren av verksamheten för, då den varit starkt bidragande till att etablera MAN som institution. Medverkande konstnärer utmanas i sin yrkesroll, nya samarbeten och lösningar presenteras och publiken möter samtida konst på nya arenor. Detta är något som MAN vill fortsätta att utveckla och förädla med kulturhuset som ett levande nav. Även om delar av MAN:s verksamhet även fortsättningsvis kommer att äga rum utanför galleriets och kulturhusets väggar kommer kulturhuset att vara den sammanhållande länken och platsen där mycket av förmedlingen kommer att äga rum. Detta gäller även den pedagogiska verksamheten. MAN har redan idag ett omfattande pedagogiskt samarbete med skolorna i Skellefteå kommun men vill, med rätt resurser, utveckla det eftersom museet idag inte har möjlighet att möta den efterfrågan som finns. MAN har även stora möjligheter att utveckla förmedlingen genom att stärka verksamheten som riktar sig till andra måloch åldersgrupper. Kulturhuset kommer att vara den första plats på vilken MAN verkligen kan göra samlingen tillgänglig för allmänheten. Samlingen är unik och intressant ur ett globalt perspektiv och en viktig del för att möjliggöra samarbeten med framför allt internationella institutioner. I kulturhuset kan MAN integrera den publika verksamheten med det arbete som bedrivs kopplad till samlingen. Kulturhuset kommer även att vara en förutsättning för att MAN ska kunna förverkliga många av de utställnings- och samarbetsprojekt med svenska och internationella samarbetspartners som idag har fått stå tillbaka på grund av att MAN saknat de rätta förutsättningarna. Att samlingen lyfts fram kommer även att vara en stor fördel i arbetet med att öka samarbetet med den akademiska forskningen. I kulturhuset kommer MAN bland annat att ställa ut konstsamlingen med olika tematiska infallsvinklar. Tonvikten kommer dock fortsatt att ligga på tillfälliga utställningar och samarbetsprojekt med internationellt etablerade konstnärer. Fortsättningsvis kommer MAN att renodla projekt som dels tar plats i det offentliga rummet, dels bygger på samarbeten med privat och offentlig sektor, men kulturhuset är platsen där MAN:s verksamhet knyts samman genom utställningar, pedagogisk verksamhet, seminarier och föreläsningar. Sida 7 (19)

2.1 Vision och mål MAN:s vision omfattar att utmana bilden av vad ett konstmuseum kan och ska vara, hur ett konstnärskap ska förmedlas och ställer frågor om vårt samhälle, nu och i framtiden. Aktiviteterna i det offentliga rummet kommer att kopplas samman med presentationer i museets lokaler i kulturhuset och binda samman frågeställningar om vår samtid och historia. MAN är en verksamhet som ska provocera, engagera och synliggöra konsten i samhället. MAN kommer att fungera som en garant för ett levande kulturhus då publikens delaktighet och medskapande kommer att vara en viktig del av verksamheten. Visionen lyder: MAN ska vara ett nordiskt nav för samtidskonst och genus. MAN:s verksamhet ska vara en spjutspets inom samtidskonsten och behandla såväl historiska som nutida frågeställningar. Genom sitt uppdrag att arbeta med samtidskonst och genusfrågor, samt genom nyskapande förmedling, ska MAN vara en institution som erbjuder publik och konstnärer en utveckling av den traditionella utställningen och nya arenor för möten med konst. Verksamhetens primära mål är att vara en konstnärlig spjutspets och museet ska uppfattas konkurrenskraftigt i ett internationellt perspektiv. Den pedagogiska verksamheten ska utmärka sig i en nationell jämförelse. 2.2 Prioriterad publik MAN arbetar efter de kulturpolitiska mål som prioriterar barn och unga, och då MAN sedan länge bedriver ett omfattande pedagogiskt arbete är det också den målgruppen museet främst möter. MAN:s verksamheter kommer att vara mer uppsökande i framtiden och fokus kommer att ligga på att i olika former engagera publiken i medskapande aktiviteter och konstprojekt. Den utpekade målgrupp som kommer att prioriteras, och som idag inte nås i önskvärd utsträckning, är personer i åldern 20-45 år. 2.3 Ekonomi och organisation MAN är i en stark utvecklingsfas. Förutom att revidera de långsiktiga målen arbetar konstmuseet också med att säkra och stärka driften av framtida verksamhet i ett långsiktigt perspektiv. Detta görs för att garantera MAN:s relevans för framtidens samhälle och omfattar bland annat utvecklingen och etableringen av nya arbetsmodeller. MAN har även inlett ett arbete för att etablera nya samarbeten och hitta nya finansieringsmodeller. Framöver kommer MAN:s publika verksamhet att präglas av en annan långsiktighet och i allt högre grad vara projektorienterad i två- och treårsintervaller samt bygga på samarbeten med fler partners och externa finansiärer. Detta för att den mer publika delen av verksamheten kommer att behöva vara mer självfinansierad. Den projektorienterade verksamheten kommer till stor del att styra verksamheten under Sida 8 (19)

treårsperioder och manifesteras genom aktioner och utställningar i både kulturhuset och det offentliga rummet. För att kunna möta framtidens behov behöver organisationen på sikt förstärkas. MAN behöver en utställningssamordnare för att avlasta den arbetsbörda som idag främst ligger på avdelningschefen. Detta för att bland annat frigöra resurser för strategisk utveckling och samarbetet med externa finansiärer. Det är ett arbete som kräver en förstärkning av organisationen för att den dagliga verksamheten inte ska bli lidande. Utöver detta behövs en intendent med ansvar för samlingen, som kan det arbetet samt sköta kontakten med inte minst den akademiska forskningen och andra berörda institutioner från vilka MAN också lånar konstverk. En översyn av samlingens tillhörighet och förutsättningar för fortsatt samlande måste göras. MAN har även behov av att förstärka personalen med ytterligare pedagogisk kompetens för att kunna utveckla det pedagogiska arbetet, men även för att möta en efterfrågan som vi ser ökar. I övrigt kommer museets organisation att omfatta fler anställda men då främst genom olika projekt. Budget historiskt 2009 2010 2011 2012 2013 Apr-dec Tkr Tkr Tkr Tkr Tkr Driftbidrag 1 585 1 884 1940 1 979 2 006 Övr intäkter 2 11 289 232 Jämförelsestörande poster (pågående proj) 118-118 Tot intäkter 1 587 1 895 2 347 2 093 2 006 Utställningskostnader, inkl fraktkostnader -141-322 -367-252 -198 Lokal- städ och larmkostnader -66-97 -97-101 -89 Personalkostnader -543-1 121-1 119-1 194-1 164 Marknadsföringskostnader -61-134 -128-162 -131 Övriga kostnader -187-150 -183-247 -317 Interna gemensamma kostnader -91-294 -270-300 -300 RESULTAT 498-223 183-163 -193 102 Tot ack "överskott" Sida 9 (19)

2.4 Trender som påverkar de framtida verksamheterna 2030 Under lång tid har MAN levt på att vara ett av få museer i världen som genomgående beaktat genusperspektivet i sin verksamhet. Det har bidragit till att etablera MAN som viktig aktör inom samtidskonsten, nationellt och internationellt, men fokus på den sidan av verksamheten har också blivit den dominerande bilden av vad MAN är. MAN är, och ska, först och främst vara ett museum för samtida konst. Samtidigt utvecklas samhället och MAN måste utvecklas med det. Under lång tid har MAN överlevt genom att vara ett genusmuseum och/eller ett kvinnokonstmuseum, utan att kunna stärka eller förädla de kompetenser som krävs för att utvecklas vidare. Idag genomsyrar genusperspektivet de flesta museer, bland annat genom statliga direktiv, och utvecklingen kommer att fortsätta. På ICOM:s (International Council of Museums) världskongress 2013 antogs en resolution som sa att ICOM:s samtliga medlemmar ska beakta genusperspektivet i sina verksamheter. Om MAN även fortsättningsvis ska kunna hävda sig som en viktig instans inom området krävs det rejäla investeringar och nya resurser för att kunna knyta nödvändig kompetens till verksamheten. Uteblir dessa kan en bredare tolkning av genusfrågor och normkritik öppna många nya möjligheter. Det är av högsta vikt att MAN utmärks av hög konstnärlig kvalitet, och det verkligt unika med MAN är att museet kunnat erbjuda sammanhang och en förankring i lokalsamhället som få institutioner kan konkurrera med. MAN:s metodutveckling och arbetssätt har starkt bidrag till att etablera MAN som institution. MAN bör också vara den institution som leder diskussionen om vad ett konstmuseum är, vilken (konst)historia som samlas, sätten historien förmedlas på och på samma gång flytta gränserna för vad en utställning, och konst, kan uppfattas vara. MAN:s verkliga kvalitéer har alltid legat i hur museet arbetar med frågeställningar om identitet, samhälle och genus, inte att museet gör det. Idag pågår en utveckling i att det etableras fler kommunala konsthallar, men även oberoende konsthallar och gallerier utvecklar sina verksamheter. Aktiviteten hos dessa konsthallar och gallerier är idag väldigt omfattande och mer till sin karaktär att likna kulturcentra där konstutställningar presenteras jämte andra konstnärliga uttryck som film, musik och dans. En del av denna utveckling går att spåra till ett ökat behov av extern finansiering där samarbeten över genregränserna har fått en ökad betydelse för att säkra den dagliga driften. Samarbeten med externa aktörer och andra institutioner kommer att vara viktiga för MAN i framtiden, och för dess verksamhet i kulturhuset. Sverige är ett av de länder vars museer besöks mest frekvent, och under 2013 besökte fler än 17 miljoner människor ett svenskt museum. Samtidigt är MAN medvetna om att museipublikens vanor och förväntningar förändras. Det är MAN:s ambition att vara en föregångare och ledare när det kommer till utvecklingen av framtidens museer. Högre krav kommer att ställas på att kunna möta individuella behov och förväntningar, precis som förmågan att erbjuda interaktion och delaktighet måste bli bättre. MAN:s styrka har sedan museet grundandes legat i att erbjuda människor en kritisk miljö som utgör grunden för debatt och dialog om vårt samhälle. Genom en flexibel organisation, som anpassar sig efter projektens mål snarare än tvärtom, kan Sida 10 (19)

MAN erbjuda unika möjligheter för konstnärer och innovatörer att möta sin publik för att gemensamt granska vårt samhälle och initiera dialoger om vår gemensamma framtid. Sida 11 (19)

3 Underlag till lokalprogram Underlag för det kommande lokalprogrammet med önskemål på lokaler och utrustning osv. 3.1 70/130-principen 70/130-principen är en intressant princip för det kommande kulturhuset då den beskriver ett nytt sätt att samordna verksamheter i ett gemensamt hus. Genom ett flexibelt lokalutnyttjande och nära samspel mellan husets olika verksamheter kan man under perioder låna ut lokaler någon vecka mot att man andra veckor får väsentligt mycket mer ytor att arbeta på. 3.2 Lokalbehov Det är viktigt att lokalerna har stor flexibilitet och att det är möjligt att förändra dem efter MAN:s behov. Om man utgår ifrån 70/130-principen har MAN följande behov: Utställningslokaler Förråd/förvaring (kan delas) 210-350 m 2 varav 80-100 m 2 är anpassade för pedagogisk verksamhet och större grupper, med närhet till rinnande vatten. ca 100 m 2. Vissa kvadratmeter bör vara avsatta för respektive verksamhet, bl.a. för förvaring av pedagogiskt material. Totalt 310-450 m 2 3.2.1 Utställningslokaler För sin egen verksamhet behöver MAN 210-350 m 2 för att presentera utställningar med verk ur samlingen, tillfälliga utställningar och projekt men även för att kunna producera och ta emot större utställningar än vad som i dag är möjligt. Det bör därför vara möjligt att kunna dela in lokalen i flera salar, alternativt att utställningslokalen består av flera rum. Detta möjliggör att MAN kan visa flera utställningar med olika tidsperspektiv och olika tekniker. Utställningslokalerna måste ha en hög säkerhetsklass samt vara utrustade med klimatanläggning och minimera direkt solljus på utställda verk. Konst på papper bör inte förvaras i temperatur som överskrider rumstemperatur och RH bör vara 40 % - 60 %. Måleri på duk bör förvaras och visas i lokaler med jämn RH då svängningar i RH resulterar i sprickor i grund- och färgskikt. RH över 68 % och värme över 25 C gynnar uppkomst av mögel. MAN har ett behov av ytor i storleksordningen 80-100 m 2 för pedagogisk verksamhet. Dessa ytor ska kontrolleras av MAN. Ytorna för pedagogik kan vara inrymda i utställningslokalerna men måste kunna ta emot grupper på 20 30 personer och ha nära tillgång till vatten. Den delen av lokalerna måste vara utrustade för att tåla Sida 12 (19)

större slitage (mer industriella). Lokalerna bör kunna stängas och öppnas beroende på behov, dels för att kunna bjuda in besökare i den pedagogiska verksamheten, dels för att kunna skapa avskildhet när så behövs. Att införa den här typen av lokaler i utställningshallen skapar en multifunktionalitet som främjar MAN:s förmedlingsarbete då det är ytor som skapats och anpassats för ändamålet samtidigt som de kan användas för utställningar, som projektkontor för inbjudna konstnärer, samtal, videoinstallationer m.m. 3.2.2 Uppackningsrum, förråd, in-och utlast MAN har frångått kravet på ett separat uppackningsrum, då funktionen av detta är värd att diskutera. Med lokaler/förråd i anslutning till inlastningen kan de anpassas för att fungera som förråd och mellanförvaring av konstverk och emballage. Lokalerna bör vara säkerhetsklassade och uppfylla de krav som bl.a. statliga museer ställer på klimatanpassning vid utlån av konst. Utrymmet bör vara så stort att föremål kan hanteras och flyttas utan att riskera att stötas eller skadas, men kan begränsas då själva uppackningen och största delen av hanteringen bör kunna ske i respektive utställningshall. Förutsättningen för detta är att transporter och klimat mellan inlastningsområde/förråd och utställningshall är säkerställda. In- och utlast bör vara dimensionerade för att kunna ta emot omfattande och skrymmande gods med lastbil. 3.2.3 Kontorslokaler Då MAN:s verksamhet kommer att förändras ställs andra krav på kontorsutrymmen. Då många aktiviteter kommer att genomföras inom ramen för olika projekt och samarbeten är det inte ett nödvändigt krav att samtliga anställda är placerade i kulturhuset. Förutsättningarna att de personerna kan arbeta från andra lokaler, som Nordanå, Campus och övriga arenor bedöms som goda. Likväl kommer MAN:s personalbehov i kulturhuset att öka jämfört med den bemanning verksamheten har idag. 3.2.4 Övrigt MAN förvaltar förutom samlingen även ett arkiv vilket med fördel skulle kunna tillgängliggöras inom kulturhuset. Denna del av verksamheten kan förankras för att samverka med andra verksamheter, som till exempel stadsbiblioteket. Samordningsvinster mellan flera verksamheter finns att göra och bör utredas närmare. Både MAN och Skellefteå konsthall använder sig idag av tekniker och snickerier i sin verksamhet. Det finns en styrka i att ha tekniker, material och verkstad på plats vilket väcker frågan om övriga verksamheters tillgång till den verkstad som planeras utifrån Västerbottensteaterns behov. Magasinering av MAN:s konstsamling bör inte lokaliseras till kulturhuset, men frågan rörande magasin, vård och nyförvärv bör utredas i relation till kulturhusprocessen. Sida 13 (19)

3.2.5 Utrustning och inredning När det kommer till utrustning så går tankarna än så länge inte på detaljnivå. Avgörande är att utställningslokaler och andra utrymmen håller högsta standard när det kommer till klimat, säkerhet och belysning. På sikt önskar MAN utreda möjligheterna att med teknisk utrustning kunna öka sin tillgänglighet. Taktila skrivare är ett exempel, och museets möjligheter att arbeta med interaktiv digital teknik. Sida 14 (19)

4 Ett kulturhus möjliggör nya samarbeten Gemensamma funktioner och samarbeten är frågor som är viktiga att lyfta i ett tidigt skede för att lyfta blicken mot varandras verksamheter. Tillsammans ska den bästa samarbetsmiljön för kulturhuset skapas. 4.1 Gemensamma ytor och funktioner Utifrån att organisationen kan lösas fördelaktigt för samtliga aktörer ser MAN ett gemensamt behov när det kommer till tekniker, snickerier och tillfälliga byggnationer, ljussättning, viss administration som personal- och lönehantering, reception/information, hus- och utställningsvärdar och städpersonal. Vidare kan personalrum och matsal delas liksom vissa ytor för publik och pedagogisk verksamhet. En funktion som diskuterats på MAN är ett gemensamt utrymme för mindre och mer experimentell verksamhet. Ett rum som kan användas av fria grupper, inbjudna utställare, koreografer med flera för både publika evenemang och för att utveckla ny konstnärlig verksamhet. Det kan vara en yta där publiken kan ta del av en konstnärlig process och work in progress men även vara en plats där husets verksamheter kan experimentera med verksamhetsutveckling och testa nya idéer i mer eller mindre skarpt läge. Foajéer och gemensamma ytor kan samnyttjas samtidigt som evenemang kan koordineras och samverka, som att teaterpremiärer sker i anslutning till invigningar av konstutställningar etc. MAN anser att det vore intressant att vidare utforska vilka samarbeten museet, med nya resurser, kan etablera även utanför kulturhuset. Med möjligheten att husera större utställningar vill MAN konkretisera samarbeten med näringslivet, campus, övrig akademisk forskning och i huvudsak internationella institutioner som inte är möjliga idag. 4.2 Möjliga samarbeten mellan verksamheterna och med andra Samarbeten mellan verksamheterna (MAN, Kultur Skellefteå och Västerbottensteatern) sker redan idag och det finns stora möjligheter att utveckla detta. Det kommer dock att krävas bättre resurser och lokaler än vad som är tillgängliga idag, något som kommer genom kulturhuset. MAN har tillsammans med UngHästen och projektet Tysta leken utvecklat en arbetsmodell för gränsöverskridande verksamhet som museet vill fortsätta att utveckla i framtiden. MAN kommer att söka samarbeten inom en rad olika fält. På sikt kommer MAN att delta i forskningsprojekt och initiera egna, men är samtidigt intresserade av att etablera samarbeten inom många olika fält som näringslivet och konstnärliga uttryck bortom bildkonsten. En gemensam nämnare kommer vara publikens delaktighet och medskapande, vilket är en viktig del av vår förmedling. Prioriteten är alltid att Sida 15 (19)

leverera konstnärlig kvalitet, men vi vill kunna laborera och utveckla formerna för vår förmedling. Sida 16 (19)

5 Flytten till det nya kulturhuset MAN ser fram emot att tillsammans med de andra aktörerna skapa ett kulturhus som saknar motsvarighet i Sverige. En plats där lokal och regional kulturverksamhet är med och definierar en gemensam vision, utan att för den skull tumma på de enskilda verksamheternas mål. MAN ser även fram emot en öppenhet gentemot varandras verksamheter och konstnärliga uttryck, samt att arbeta i ett sammanhang som tillåter samarbeten och utveckling under stor frihet. Att MAN utsetts till en av kulturhusets profilverksamheter är en mycket efterlängtad och nödvändig satsning på konstmuseet. Verksamheten i kulturhuset kommer att kräva resursförstärkningar på både personalsidan och i finansieringen, men det kommer att ge MAN förutsättningarna att förverkliga mycket av den potential som finns inom museet, och samtidigt stärka regionens attraktionskraft i ett internationellt perspektiv. Den största oron är att organisationen inte lyckas leva upp till en målsättning om att låta verksamheternas egna uttryck samexistera utan att de tvingas in i en gemensam mall, vilket i längden skulle begränsa de konstnärliga uttrycken, entusiasmen och engagemanget. En annan farhåga är att verksamheten inte tillåts behålla sin konstnärliga profil utan toppstyrs utifrån generell policy. Den största skillnaden blir att MAN kommer att kunna presentera en mer komplex men samtidigt tydligare och mer sammanhållen verksamhet. Idag består MAN:s verksamhet egentligen av tre olika ben samlingen, tillfälliga utställningar och projekt. I kulturhuset kommer de tre benen att samverka, och kulturhuset kommer att vara navet för MAN. Sedan MAN invigdes 1995 har ett stort fokus legat på att utveckla verksamhetsinnehåll, en prioritering som lett till att det under många år saknats den grundläggande organisation som krävs för att ge stabilitet och förutsättningar att utveckla verksamheten i ett långsiktigt perspektiv. MAN:s konstsamling har under lång tid fungerat i verksamhetens periferi. Utställningen på Stadsbiblioteket var en tillfällig lösning, som idag blivit permanent, och fungerar i realiteten som magasinering av konstverken i brist på alternativ. För att utveckla arbetet med konstsamlingen krävs resurser i form av ändamålsenliga lokaler, men även resurser för vård, magasinering samt nyförvärv. Den tillfälliga utställningsverksamheten behöver ändamålsenliga lokaler i större dimensioner och de socialt orienterade projekten saknar idag en arena där de kan göras tillgängliga på bästa sätt. Med kulturhuset som nav kommer dessa delar att få en gemensam samlingspunkt. Sida 17 (19)

6 Fortsatt arbete Arbetet med koordinering av kulturhusets kommande innehåll, huvudmannaskap och finansiering fortgår. I arbetet kommer även en allmän arkitekttävling att genomföras. Det vinnande förslaget i arkitekttävlingen kommer senare ligga till grund för projektering och byggandet av kulturhuset. Detta dokument kommer att användas som underlag för det kommande lokalprogrammet och tävlingsprogrammet. Sida 18 (19)

Skellefteå kommun, Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: @skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se