Kulturhus Skellefteå BILAGA 6 - underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Skellefteå konsthall

Transkript

1 Kulturhus Skellefteå BILAGA 6 - underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Skellefteå konsthall Skol- och kulturkontoret Anna-Karin Larsson

2 Sammanfattning De berörda verksamheterna i det kommande kulturhuset har tilldelats arbetsuppgifter bestående av en rad olika frågor, för att i ett tidigt skede starta tankebanorna kring nya samarbetsvägar och hur verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset. Denna rapport presenterar resultatet av verksamheternas arbete med frågeställningarna. Sida 2 (25)

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING GENOMFÖRANDE Organisation Arbetssätt BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN VISION OCH MÅL PRIORITERAD PUBLIK EKONOMI OCH ORGANISATION TRENDER SOM PÅVERKAR DE FRAMTIDA VERKSAMHETERNA UNDERLAG TILL LOKALPROGRAM /130-PRINCIPEN LOKALBEHOV Utställningslokaler Uppackningsrum, förråd, in-och utlast Samordning av lokalbehov med MAN ETT KULTURHUS MÖJLIGGÖR NYA SAMARBETEN GEMENSAMMA YTOR OCH FUNKTIONER MÖJLIGA SAMARBETEN MELLAN VERKSAMHETERNA OCH MED ANDRA FLYTTEN TILL DET NYA KULTURHUSET FORTSATT ARBETE BILAGA 1 PERSONAL PÅ ANDRA KONSTHALLAR BILAGA 2 BESÖKSSTATISTIK NORDANÅ Sida 3 (25)

4 1 Inledning Skellefteå kommun har en målsättning om att bli invånare år Utvecklingsarbetet för att nå detta mål handlar om att Skellefteå ska utvecklas positivt på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapar bästa möjliga förutsättningar för invånarna att kunna ha bra livsvillkor. I framtidens utveckling har kulturen en given plats. Därför har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering, innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten. Ett första beslut i en lång rad togs av kommunstyrelsen i form av ett inriktningsbeslut som innebär ett fortsatt arbete för ett samkulturhus där många olika verksamheter kan inrymmas. Med samkulturhus menas ett hus där alla konstformers behov av att visa upp sig tillgodoses och är anpassningsbart utifrån de förändringar som sker i Skellefteås kulturliv. Direkt berörda verksamheter är bland annat Västerbottensteatern, Stadsbiblioteket, Skellefteå konsthalls verksamhet och Museum Anna Nordlander. I nästa skede har fokus lagts på att bestämma lokaliseringen av kulturhuset. Kommunfullmäktige beslutade , utifrån en utvärdering av 28 förslag på möjliga platser från invånarna, att utse kvarteret Perseus (busstorget) för lokalisering av Skellefteås kommande kulturhus. Det är den plats som bäst uppfyller de uppsatta kriterierna för kulturhusets innehåll, och uppnår ett genomgående högt resultat i de övriga kriterierna. Under 2014 har arbetet med koordinering av kulturhusets kommande innehåll, huvudmannaskap och finansiering fortgått. I arbetet kommer även en allmän arkitekttävling att genomföras. Det vinnande förslaget i arkitekttävlingen kommer senare ligga till grund för projektering och byggandet av kulturhuset. Inför detta pågår ett arbete med att ta fram underlag till det kommande lokalprogrammet och tävlingsprogrammet. 1.1 Genomförande Nedan beskrivs hur arbetet har genomförts Organisation Projektledning: Therese Bäckström Zidohli, projektledare kommunledningskontoret Petra Liuski, kommunikationsstrateg förvaltningen för support och lokaler Styrgrupp: Styrgruppen bestod av kommunstyrelsens arbetsutskott samt ordförande i kulturnämnden. Projektledaren har träffat styrgruppen ungefär en gång per månad. Sida 4 (25)

5 Ledningsgrupp: Ledningsgruppen bestod av kommunens ledningsgrupp. Projektledaren har träffat ledningsgruppen vid enstaka tillfällen då behov funnits. Operativ ledningsgrupp: Kristina Sundin Jonsson, kommunchef Lars Hedqvist, planeringschef kommunledningskontoret Ingrid Thylin, avdelningschef kommunledningskontoret Samuel Lundkvist, ekonomichef kommunledningskontoret Anders Bergström, förvaltningschef skol- och kulturkontoret Projektledaren har träffat den operativa ledningsgruppen ungefär en gång per vecka. Projektgrupp: Anna Wallström, utvecklingsstrateg kommunledningskontoret Krister Gustafsson, chefscontroller kommunledningskontoret Harriet Wistemar, avdelningschef fysisk planering, samhällsbyggnad Anna-Lena Lundmark, kulturchef skol- och kulturkontoret Fransesca Quartey, teaterchef/vd Västerbottensteatern Gun-Britt Holmlund, vd Skellefteå museum och tf kulturchef t.o.m Susanne Sinclair, kulturchef fr.o.m skol- och kulturkontoret Anders Jansson, avdelningschef/curator MAN Projektledaren har träffat projektgruppen ungefär en gång per vecka. Arbetsgrupper En övergripande arbetsgrupp bestående av Anna-Lena Lundmark, Gun-Britt Holmlund, Anders Jansson och Fransesca Quartey har arbetat med frågor kring bl.a. gemensamma funktioner och framtida samarbeten. Det har även funnits arbetsgrupper i respektive verksamhet som har arbetat med frågor om hur verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset Arbetssätt De berörda verksamheterna (Museum Anna Nordlander, Skellefteå konsthall, Stadsbiblioteket och Västerbottensteatern) tilldelades arbetsuppgifter under hösten 2013 för att i ett tidigt skede starta tankebanorna kring nya samarbetsvägar och hur verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset. Arbetsuppgifterna bestod av: 1. Ett nytt kulturhus möjliggör nya samarbeten Vilka funktioner kan vara gemensamma och hur kan man samarbeta innan kulturhuset är byggt? Dessa frågor är viktiga i ett tidigt skede för att lyfta blicken mot de andras verksamheter. Tillsammans ska den bästa samarbetsmiljön för kulturhuset skapas. Sida 5 (25)

6 2. Verksamheterna i det nya kulturhuset Verksamheterna ska ta fram ett underlag för det kommande lokalprogrammet med önskemål om utrustning, lokaler o.s.v. För att kunna skapa ett lokalprogram som är baserat på bl.a. de verksamheter som ska inrymmas krävs det att verksamheterna arbetar konkret med frågorna, tittar på sin egen vardag och utifrån den blickar framåt. För att lyckas skapa goda förutsättningar för samverkan och samarbete är det viktigt att respektive verksamhet ansvarar för att arbeta fram en vision. I visionen ska aspekter som trender och prioriterad publik/målgrupper innefattas. Visionen bör ha ett tydligt framtidsperspektiv och relatera till Skellefteå kommuns tillväxtmål och på vilket sätt verksamheten bidrar till att detta nås. Visionerna för de enskilda verksamheterna kommer att ligga till grund för kulturhusets övergripande vision. 3. Ekonomi För att kunna arbeta vidare med finansiering och verksamhetsbudgetar inför det kommande kulturhuset behövs en utgångspunkt. Därför ska verksamheterna ta fram sin budget för 2014 inklusive eventuella overheadkostnader. Arbetet har genomförts i arbetsgrupper och för att arbetet skulle gå hand i hand med den övriga processen har kontinuerliga avstämningar gjorts i projektgruppen. Samtliga frågor skulle vara besvarade och inlämnade till projektledaren Därefter har ett antal kompletteringar gjorts och slutligen har det inlämnade materialet sammanställts i denna rapport. Sida 6 (25)

7 2 Beskrivning av verksamheten I nedanstående avsnitt presenteras verksamheten och dess planer för framtiden. Skellefteå kommun har sedan 1966 bedrivit en kommunal konstutställningsverksamhet i kulturnämndens regi, först på Expolaris och sedan på Nordanå. Kulturnämnden har genom tiderna sett den kommunala konsthallen som en viktig verksamhet. I konsthallens riktlinjer, nu som då, har man sett utställningar av pedagogisk karaktär, angelägna till innehåll och målsättning, som det primära. Att visa samtida svensk, nordisk och internationell konst ingår också i riktlinjerna liksom att verka för geografisk spridning. Likaså tillkommer det uppdraget att spegla regionens konstliv genom att bereda utrymme för etablerade konstnärer och amatörer i en regelbundet återkommande jurybedömd konstsalong. Skellefteå konsthalls mål är att medverka i samhället genom att öka kunskapen om samtidskonst och stödja konstnärligt arbete. Skellefteå konsthall ska vara en mötesplats där samtidskonsten synliggörs och diskuteras. Skellefteå konsthall ska återge den mångfald som samtidskonsten erbjuder. Konsthistoriska utställningar kan också rymmas inom ramen om innehåll lyfts och förs i dialog med en samtida kontext. Utställningarna är det primära men det ska också finnas utrymme för produktion, publikationer och forskning. Verksamheten ska bedrivas på nationell och internationell nivå, men även ha en regional förankring. Verksamheten ska följa statliga rekommendationer för konstnärers ersättningar samt vara en del av ett större nätverk med andra svenska och utländska kulturinstitutioner där samarbetet kan vara utställningar, program, utbildningar eller Artist in Residence (AiR). Skellefteå konsthall ska arbeta för att öka intresset och kunskapen om samtidskonst genom att ständigt föra en dialog med invånare och sina besökare. Skellefteå konsthalls verksamhet ska vara tillgänglig och öppen för redan befintliga och nya besökare. Detta ska etableras genom att koppla samman utställningar i konsthallen med programläggning av föredrag och diskussioner med fackkunniga inom olika områden, offentliga visningar samt tillgängliga presentationstexter och avsiktsförklaringar. Betydande rumsliga gestaltningar av utställningarna ska också tillämpas, liksom prövande av nya former för den pedagogiska verksamheten där man kan se skaparverkstad med barn och ungdom som en del. Skellefteå konsthall visar 4-6 utställningar om året med en utställningsperiod om ungefär 10 veckor. Utställningarna är i regel producerade av konsthallen och visar framför allt etablerade konstnärer. Utställningarna kan vara presentationer av enskilda konstnärer eller tematiserade grupputställningar, som vill sätta konsten i ett större kulturellt sammanhang. Utställningen En bildvärld för stora och små, som lyfte bilderboken som konstform från 1950-talet fram till idag, är ett exempel på detta. Planeringsprogrammet för utställningarna har över ett års framförhållning. Sida 7 (25)

8 2.1 Vision och mål Skellefteå konsthalls mål är att medverka i samhället genom att öka kunskapen om samtidskonst och stödja konstnärligt arbete. Skellefteå konsthall ska också främja kvalitet och konstnärlig förnyelse som exempelvis för konsthallens del innebär att erbjuda aktuella utställningar som avspeglar vår samtid och som visas på den nationella och internationella konstscenen. Skellefteå konsthalls vision är att vara en nod och ett centrum i norra Sverige för samtidskonst år Detta ska etableras genom utställningar, program och aktiviteter av hög professionell nivå med konst såväl från den egna regionen som från den övriga världen. I detta ingår även att det ska finnas en öppenhet för prövande av nya former för verksamhet och forskning. 2.2 Prioriterad publik Skellefteå konsthall ska visa samtidskonst för alla, oavsett ålder och kön. Verksamheten söker ständigt nya former för att nå en bredare publik och kommer att fortsätta med punktinsatser för olika mål-och åldersgrupper beroende på arrangemang eller tydlig utebliven åldersgrupp. Det kan åstadkommas med exempelvis särskild marknadsföring, tillfällig pop up-verksamhet eller samarbeten med andra institutioner. Samarbeten kan ske inom det egna fältet för bildkonst eller med andra konstformer. Skellefteå konsthalls mål är även att vara tillgänglig för alla. Därför bör entrén vara kostnadsfri samt att gratis trycksaker bör produceras, det vill säga att varje utställning har en folder som presenterar utställningen på svenska och engelska. 2.3 Ekonomi och organisation Inför kommande flytt av Skellefteå konsthall bör kulturens konstverksamhet i rena tjänster utökas. En studie genomförd i slutet av 2013, där hittills 6 konsthallar svarat (se inlämnat material från konsthallen), visar att konsthallarnas personal är som mest 10 heltider och som minst 3,5 heltider. Förslag på organisation för Skellefteå konsthall 1 konsthallschef (heltid) 1 konstintendent (heltid) 1 konstpedagog/guide/värd (heltid) 1 konstpedagog/verkstad/värd (halvtid) Organisationen för Skellefteå konsthall bör ha en konsthallschef som har det övergripande ansvaret för verksamheten med budget, projektansökningar och arbetsledaransvar. Dessutom bör en konstintendent anställas som ansvarar för allt från produktion av utställningar och program till kontakt/kontraktering med konstnärer och institutioner. I Sida 8 (25)

9 konstintendentens arbete ingår även idé/researcharbete, innehåll/utformning av utställningar, texter till hemsida, press och utställningar, hängning och montering. En tvåspråkig konstpedagog med konstbakgrund bör knytas till verksamheten. I dennas arbetsuppgifter ingår att guida utställningarna för alla åldersgrupper samt vakta/vara värd vid utställningarna. Likaså bör en konstpedagog som arbetar praktiskt utifrån utställningarna anställas, en verksamhet som riktar sig till barnfamiljer och skolor. Eftersom försäkringsbolag och utlånande institutioner kräver vakthållning av utställningarna bör konsthallen ha en egen receptionsdisk med personal. Denna tjänst bör delas mellan pedagogerna som kan vakta, sälja eventuell litteratur som är kopplad till utställningarna samt svara på frågor om utställningarna. Verksamheten behöver också teknikerstöd, marknadsföring och viss typ av administration. Förslag på organisation för kommunens konstsamling och -arkiv 1 konstintendent 1 konstassistent (halvtid) För Skellefteå kommuns räkning vore det allra bästa alternativet att flytta inköpsansvaret och utsmyckningar enligt enprocentsregeln till en egen tjänst. I arbetsuppgifterna skulle ingå att ha huvudansvaret för kommunens konstsamling, konstinköp, enprocentsutsmyckningar samt vårda och visa Meijersamlingen på Nordanå. Denna person skulle därmed också ha utrymme att utveckla arbetet med enprocentsutsmyckningar och arbetet med kommunens konstsamling och konstarkivet. I dagsläget finns ingen tid till sådana strategi- och utvecklingsfrågor. Vidare finns idag ingen specifik strateg för det allmänna bildkonstlivet, det är möjligt att det skulle finnas utrymme för det inom denna tjänst. Idag finns en 25 procents tjänst som inrättas ett halvår i taget, vilken arbetar med kommunens konstarkiv. Tyvärr uppnås inte ett önskvärt resultat då tiden enbart räcker till att registrera in-och utlån i en konstdatabas samt vårda trasig konst. Tjänsten borde få utrymme för stickprovsinventeringar, översyn av montering/hängning/exponering av konsten på de olika förvaltningarna samt att göra pedagogiska nedslag i anslutning till samlingen. Idag är det tjänstemannen för Skellefteå konsthall som står för inköp och enprocentsutsmyckningar men i en förlängning vore det bästa att ansvaret separerades från Skellefteå konsthall. Ett annat alternativ är att Skellefteå konsthall fortsatt har ansvaret för kommunens konst/arkiv, Meijersamlingen, inköp och enprocentsutsmyckningar. En sådan organisationsmodell råder i många kommuner som har kommunala konsthallar, exempelvis Gävle och Luleå. Det skulle innebära 3,5-4 tjänster istället för 5 tjänster. Sida 9 (25)

10 Skellefteå konsthalls verksamhet bör i en framtid följa statliga rekommendationer gällande löner och arvoden för konstnärer (se MU-avtal). Idag försöker detta följas så gott det går men i samband med flytt bör konsthallens verksamhetsbudget räknas upp. Detta då anslaget, som idag är 198 tkr, inte täcker alla bitar som förutom arvoden är frakter, resor, boende, transportförsäkringar, byggmaterial med mera. Om man ser till andra konsthallar har exempelvis Luleå konsthall ett verksamhetsanslag för utställningar på 500 tkr/per år men där har vikten lagts på mängden utställningar, ca 20 utställningar per år, framför ersättningar och därmed följs inte MU-avtalen. I Skellefteå bör man i första hand se till konstnärernas rättigheter och följa statliga rekommendationer. Förslag på verksamhetsbudget för Skellefteå konsthall: 700 tkr per år. Budget 2014 Konsthallen - Budget för 2014 inkl OH tkr Personal 700 Verksamhet 386 Lokaler 270 OH-kostnader* 376 Total budget * marknadsföring, tekniker och övrig personal 2.4 Trender som påverkar de framtida verksamheterna 2030 Kommunens vision är att öka invånarantalet till år 2030, och för att få fler att flytta hit eller återvända måste Skellefteå kunna erbjuda ett kvalitativt kulturutbud. Idag råder en stor medvetenhet hos gemene man, där krav på upplevelser är en del. Därmed ökar förväntningarna dit man flyttar, vad gäller vilket utbud (se, prata och göra kultur) som erbjuds då man är ledig. För konsthallens räkning gäller det att erbjuda aktuella utställningar som avspeglar vår samtid och som visas på den nationella/internationella scenen. Där blir också den praktiska delen, med verkstäder kopplade till utställningarna, viktiga framför allt för barnfamiljer och skolor. Idag har konsthallen ingen konstpedagog som både guidar och arbetar praktiskt med utställningarna. I utställningssverige har de kommunala konsthallarna under 2000-talet fått en allt viktigare roll. Dels bidrar de till en kulturell och geografisk rättvisa, det vill säga oavsett var man bor är det en demokratisk rättighet att se och uppleva konst, dels ger verksamheten arbetstillfällen för en yrkeskår. Positivt för yrkeskåren är också att de kommunala konsthallarna inte har några kommersiella intressen på samma sätt som gallerierna eller privatägda institutioner. De kommunala konsthallarna har blivit viktiga aktörer för att sprida samtidskonsten inte minst sedan Riksutställningars verksamhet förändrats och inte längre förmedlar vandringsutställningar till hela Sida 10 (25)

11 Sverige. Gallerierna minskar dessutom också i antal. De stora finns kvar och är framför allt etablerade i storstäderna, liksom som de oberoende konsthallarna. I framtiden kommer utbyten och samarbeten mellan kulturinstitutionerna förekomma i högre grad, detta för att stärka varandra och kulturens roll. Exempelvis kan tillfällen till utbyten mellan konstscenerna i norr ges i form av utställningsturnéer, programutbyten och AiR med mera. Sida 11 (25)

12 3 Underlag till lokalprogram Underlag för det kommande lokalprogrammet med önskemål på lokaler och utrustning osv /130-principen 70/130-principen är en intressant princip för det kommande kulturhuset då den beskriver ett nytt sätt att samordna verksamheter i ett gemensamt hus. Genom ett flexibelt lokalutnyttjande och nära samspel mellan husets olika verksamheter kan man under perioder låna ut lokaler någon vecka mot att man andra veckor får väsentligt mycket mer ytor att arbeta på. 70/130-principen förordar en stor flexibilitet vilket kräver koordinering. Skellefteå konsthall har en lång framförhållning (1-2 års framförhållning) när det gäller planering av utställningar, dels för att säkerhetsställa en kvalité gentemot både konstnär/utställare och besökare, dels för den interna planeringen gentemot tekniker, reception, marknadsföring och internbudget. Konstnärer kontrakteras enligt MU-avtal och beroende på uppdrag behöver de framförhållning för att producera helt nya verk eller för att anpassa utställningsperiod efter deras planering. Att beakta beträffande flexibilitet när det gäller konstverksamhet är att det finns vissa säkerhetskrav att utgå ifrån. En enstaka utställning kan värderas till 2-3 miljoner, vilket kräver att konsthallen följer vissa restriktioner som ett försäkringsbolag ställer, som exempelvis brandsäkra väggar. Det blir svårt för konstverksamheten att vara fullt så flexibel som 70/130-principen önskar. Arbetet med att bygga konstutställningar kräver en monteringstid på ca 2 veckor per utställning, och Skellefteå konsthall visar mellan 4-6 utställningar per år där varje utställning pågår minst 10 veckor. Från konsthallens sida handlar det om att få tillbaka det de lägger in i tid och pengar, d.v.s. resursvinst. Dessutom måste publikdeltagande och nätverksbyggande beaktas. 3.2 Lokalbehov Om man utgår ifrån 70/130-principen har Skellefteå konsthall följande behov: Utställningslokaler Förråd/förvaring (kan delas) 250/ m 2. Basen är 250 m 2 men vid behov utökas lokalytan då större utställningar planeras. Ca 100 m 2. Vissa kvadratmeter bör vara avsatta för respektive verksamhet, bl.a. för förvaring av pedagogiskt material. Totalt m 2 Sida 12 (25)

13 3.2.1 Utställningslokaler Utställningslokalerna bör ha en takhöjd på minst fem meter och en disponerad yta för att rymma en större publik inga smala korridorer och vinklar. I dagsläget drar Skellefteå konsthall en vernissagepublik på ca 400 besökare vid ett och samma tillfälle, vilket man bör ha i åtanke när lokalen byggs, inte minst för brandsäkerheten. Som utställningsplats bör en konsthall ha neutrala väggar och golv. Väggar bör vara släta och målade med vit matt färg. Golvet kan antingen vara ett obehandlat trägolv eller putsat pigmenterat betonggolv. Eluttag ska vara dolda och placerade i golv och tak. Ändamålsenliga armaturer måste finnas i lokalen samt att dess skenor sitter bra i förhållande till vägg och varandra. Lokalen ska sakna trösklar, golv-och dörrlister. Internetuppkoppling samt ljud-och högtalarsystem måste också beaktas. Lokalerna ska säkerhetsklassas med lämpligt klimat-, ljus- och luftförhållande. Luftfuktighetsnivå ska vara 45-55% RH. Variationen bör inte vara större än 5 % inom en 24 timmarsperiod. Temperaturen ska vara 18-21º med en variation på ± 1º. Konst på papper liksom textilier och föremål av annat extra ljuskänsligt material får inte exponeras för mer än 50 lux under utställningstid. För oljemålningar är gränsvärdet 200 lux. Den ultravioletta strålningen ska på lämpligt sätt begränsas till 75 µw/lm. Konsthallen ska vidare uppfylla kraven som försäkringsbolag ställer gällande brand och säkerhet med brandsäkra väggar, vakthållning, osv Uppackningsrum, förråd, in-och utlast Ett uppackningsrum bör ligga i nära eller direkt anslutning till konsthallen samt en lastzon för in-och urlastning av kollin. Uppackningsrummet ska vara helt brandsäkert och följa samma direktiv gällande klimat-, ljus-och luftförhållanden som konsthallen. Till ytan bör uppackningsrummet vara i storleksordningen om ca 100 m 2. Det kan vara en fördel att konsthallen ligger på våningsplan 1, då kollifrakterna ibland kan väga flera ton och till volymen är stora och otympliga. Förläggs verksamheten till våningsplan 2-3 blir det sämre förutsättningar och en hiss lämpad för tung last måste då installeras. Samordningsvinster som Skellefteå konsthall ser är att tillsammans med MAN dela uppackningsrum, vars funktion framför allt är förvaring av kommande och befintliga utställningar Samordning av lokalbehov med MAN Projektgruppen för Kulturhus Skellefteå har efter tidigare utredning från berörda verksamheter ( , se bilaga 1) gett Skellefteå konsthall liksom Museum Anna Nordlander i uppdrag att utreda om och hur de kan samordna sina lokalbehov för att minska framtida investerings-och driftskostnader. Skellefteå konsthall är en kommunal konsthall och Museum Anna Nordlander är ett museum med regionalt uppdrag, vilkas verksamheter till innehåll och uppdrag ser Sida 13 (25)

14 olika ut. Skellefteå konsthalls uppdrag är att visa och väcka intresse för nationell och internationell samtidskonst och MAN ska vara en mötesplats för hela regionen där samtidskonst och genusfrågor står i centrum. Därför är det viktigt att båda verksamheterna kan ses som solitärer som kompletterar varandra i ett kommande kulturhus. Att verksamheterna får löpa parallellt ökar också mervärdet för invånaren/besökaren, som erbjuds stadigvarande utställningar liksom tillfälliga upplevelser/händelser som till exempel en teater erbjuder. När inte föreställningar ges finns alltid en pågående aktivitet i de löpande utställningarna. Detta behövs för att levandegöra ett kulturhus. Ett bra exempel är Kulturhuset i Stockholm. Samordningsvinster som Skellefteå konsthall ser är att tillsammans med MAN dela uppackningsrum, vars funktion framför allt är förvaring av kommande och befintliga utställningar. Skellefteå konsthall har idag en konstpedagog som arbetar 40 % med guidade visningar och ingen pedagog som arbetar praktiskt mot barn/ungdom. Blir det ingen uppräkning för konsthallens organisation och verksamhet har Skellefteå konsthall inget behov av ett pedagogrum/barnverkstad. Får konsthallen däremot utökad budget, enligt tidigare utredning, skulle en samordningsvinst kunna vara att dela på en pedagog/pedagoger. Sida 14 (25)

15 4 Ett kulturhus möjliggör nya samarbeten Gemensamma funktioner och samarbeten är frågor som är viktiga att lyfta i ett tidigt skede för att lyfta blicken mot varandras verksamheter. Tillsammans ska den bästa samarbetsmiljön för kulturhuset skapas. 4.1 Gemensamma ytor och funktioner I kulturhuset i Luleå finns en egen marknadsavdelning samt ett teknikerteam, och dessa kopplas in punktintensivt vid nya utställningar. Dessa tjänster belastar inte Luleå konsthall generellt utan dess service bekostas av en budget för hela kulturhuset. Denna organisationsstruktur som ligger under kulturförvaltningen, Luleå kommun, vore önskvärd även för kulturhuset i Skellefteå. Andra funktioner som kan vara gemensamma är informationsdisk för hela huset (även turistinformation), personal-och lunchrum, sammanträdesrum, kopieringsrum, föreläsningssal, mindre scen för tillfälliga programpunkter, lokalvård och eventuellt viss administration. MAN och Skellefteå konsthall skulle kunna ha ett par gemensamma ytor som exempelvis den pedagogiska verkstaden och uppackningsrummet. Vidare borde en butik med bra utbud, allt från konstlitteratur till design liknande Designtorgets finnas i huset. Butik, restaurang och café bör nödvändigtvis inte drivas av aktörerna i huset utan kan läggas ut på entreprenad. Till restaurangen borde en mindre scen knytas så att man kan arrangera allt från soppluncher till rockklubb, föreläsningar eller framträdanden över alla kulturgenrer. Det nya kulturhuset möjliggör samarbeten, i högre grad än idag, mellan aktörerna i huset. Det kan ske exempelvis genom gemensamma festivaler, tematiseringar och tillfälliga arrangemang. Eftersom Skellefteå är Berättarnas stad kan det vara en möjlig utgångspunkt till samarbeten mellan aktörerna i huset. Skellefteå konsthall samarbetar redan idag med institutioner i och utanför Skellefteå, vilket är något konsthallen kommer fortsätta med. 4.2 Möjliga samarbeten mellan verksamheterna och med andra Fyrarumsmodellen, som är en ny modell för offentliga bibliotek, och som Stadsbiblioteket utgår ifrån i sin utredning, går till viss del att använda som modell även för Skellefteå konsthall. Det vill säga om man utgår från fyrarumsmodellen kan rubrikerna mötas/delta, inspireras/uppleva, lära/utforska och skapa ingå. Utställningsrummet kan inrymmas under de tre första rubrikerna och skaparverkstaden kan ligga under den sistnämnda rubriken. Det är däremot svårt att avgränsa kvadratmeteryta till varje underrubrik eftersom en konstutställning kan innefatta alla delar samtidigt som att läsa, titta, tala, känna, visa och fantisera med mera. Utställningarna kan även ingå vid internationella, nationella och regionala samarbetsprojekt. Sida 15 (25)

16 5 Flytten till det nya kulturhuset Det är viktigt att kommunen satsar på en organisations- och verksamhetsuppräkning för Skellefteå konsthall. Det är också av stor vikt att Skellefteå konsthalls verksamhet separeras från verksamheten med kommunens konstsamling, där Meijersamlingen ingår, och uppdrag inom enprocentsutsmyckning. Inför flytten bör Skellefteå konsthalls grafiska profil ses över, idag har konsthallen till exempel ingen logotyp. Detta måste samordnas med huset och de övriga aktörerna. I det nya kulturhuset ser Skellefteå konsthall en möjlighet att få lokaler som är lämpade för ändamålet och som följer säkerhetskraven gällande hantering/exponering av konst. Möjligheterna att låna in och visa konst blir därmed mycket större. Sida 16 (25)

17 6 Fortsatt arbete Arbetet med koordinering av kulturhusets kommande innehåll, huvudmannaskap och finansiering fortgår. I arbetet kommer även en allmän arkitekttävling att genomföras. Det vinnande förslaget i arkitekttävlingen kommer senare ligga till grund för projektering och byggandet av kulturhuset. Detta dokument kommer att användas som underlag för det kommande lokalprogrammet och tävlingsprogrammet. Sida 17 (25)

18 Skellefteå kommun, Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: Hemsida:

19 BILAGA 1 Bilaga 1 Personal på andra konsthallar Den löpande verksamheten sköts av Röda Stens kansli och tekniker. Röda Sten har sju anställda med olika arbetsuppgifter. Verksamhetsledare: Mia Christersdotter Norman Information: Isebell Andersson Pedagogisk verksamhet: Sara Lorentzon Ekonomi: Helena Herou Koordination: Radha Hillarp Katz Teknik: Calle Andersson Chef 1.0 Intendent 1.0 Pedagog 0.6 Programproducent 0.8 Informatör 0.6 Tekniker Tekniker 2 0.5(10 månader) Ekonom 0.25 Extrapersonal/bygg och semester 100 tkr Detta räknar vi med under 2012 och kostnaden räknar vi då med blir 2.4 mkr. Detta är för basverksamheten. När vi har Göteborgs konstbiennal blir det naturligtvis nödvändigt att anställa fler. mvh Anders Meuller kassör för Röda Sten Totalt 5 heltider + bygg och semester Dokumentnamn: Tävlingsprogram Skellefteå konsthall Sida 19 (25)

20 BILAGA 1 Hej Ricky, Här följer en uppställning. Till detta har jag lagt procentsatser på omfattningen och huruvida den anställde har lönebidrag. Som du kan se är det 8 av 13 som har lönebidrag dvs olika omfattning av nedsatt arbetsförmåga. Helt klart är att vi inte skulle klara budgeten och verksamheten utan dessa. Till detta har vi ett antal personer som arbetar i receptionen och som utställningstekniker på timmar när det behövs. I verksamheten ingår också en underavdelning som heter Designarkivet som finns i Pukeberg med två anställda men där en hel del arbete utförs av anställda på Kalmar konstmuseum. Även konstkonsulenten har en hel del arbetstid förlagd utanför museets egentliga verksamhet. Bengt Olof Johansson Musiechef 100% Martin Schibli - Utställningschef 100% Ivo Soltorp - Strateg 50% (lönebidrag) (kommunikation och marknadsföring) Per Larsson - Koordinator 100% (lönebidrag) Anneli Berglund - Konstkonsulent i Kalmar län 100% Fred Johanson - Konstpedagog 50% (lönebidrag) Inger Stjerna - Konstpedagog 80% (lönebidrag) Rune Johansson - Museikamrer 50% Maiken Fohlin - Administratör 100% (lönebidrag) (konstföreningens medlemmar, samlingarna, bibliotek) Britt Söderberg - Webbansvarig/Grafisk produktion 100% Lars-Åke Skareteg - Tekniker 100% (lönebidrag) Mika Winsö - Receptionist/Tekniker 100% (lönebidrag) Hans Hagblom - Lokalvårdare 50% (lönebidrag) Hoppas det ger någon vägledning och lycka till med projektet. Lokalerna ser riktigt fina ut! med vänliga hälsningar Bengt Olof Johansson museichef bengt-olof@kalmarkonstmuseum.se 3,5 heltider + Konstkonsulenten 1 heltid + 6,3 heltider på lönebidrag Totalt: 10,8 heltider. Dokumentnamn: Tävlingsprogram Skellefteå konsthall Sida 20 (25)

21 BILAGA 1 Hej Ricky, Roligt att ni ska öppna en konsthall i Boden! Vi här på Färgfabriken är 4 heltidsanställda. Jag är verksamhetsledare och delar ledarskap med Jocke Granit som är kreativ ledare. Vi har 2 projektledare/curator och sen har vi en utställningsvärd/pedagog som arbetar på timmar. På tok för lite folk för den mängd av aktiviteter och utställningar vi gör men budget är supersnål och tillåter inga flera tjänster. Lycka till! /Pernilla Pernilla Lesse Managing Director pernilla@fargfabriken.se +46 (0) mobile FARGFABRIKEN Center for contemporary art & architecture Lövholmsbrinken Stockholm - Sweden +46 (0) office Totalt: 4 heltider Dokumentnamn: Tävlingsprogram Skellefteå konsthall Sida 21 (25)

22 BILAGA 1 Konsthallen i Luleå Konsthallen i Luleå har 4 heltidsanställda och timanställda fördelade på: Konsthallschef Hans Sundvall Intendent Eva-Gun Jensen Konstpedagogisk ledare Ingela Weinmar Informationsassistent/Konstpedagog Anette Carlsson Timanställda Receptionister och Pedagoger Personalbudgeten för dessa är: :- Utöver dessa finns Verksamhetsstöd med 3 Vaktmästare/Tekniker som arbetar över hela Kulturens hus men ungefär en halv-tid läggs ner av dessa under ett helt år i Konsthallen. Personalbudget 50% för Vaktmästare/Tekniker: ca :- Städpersonalen och Marknadsföringsavdelningen ligger även den utanför Konsthallens budget. Musikarrangemang och andra event sköts av Konsert- och Kongressavdrelningen Cafeet och restaurangen drivs på entreprenad av Restaurang Luleå. Totalt: ca 6 heltider Dokumentnamn: Tävlingsprogram Skellefteå konsthall Sida 22 (25)

23 BILAGA 1 Information från 2010 ( 2008 ) Profil Bildmuseet är ett museum för konst och visuell kultur. Museet visar utställningar med internationell samtida konst samt konsthistoria och andra visuella uttrycksformer. Merparten av utställningarna är egenproducerade. Bildmuseet har inga samlingar. Antal anställda 6 Budget Budget 2010 (Innan flytten till nya lokaler) Personal Konstnärsarvoden Lokaler Övrigt Summa Dokumentnamn: Tävlingsprogram Skellefteå konsthall Sida 23 (25)

24 BILAGA 1 Norrbottens museums publika verksamhet. Alltså den som arbetar i själva museet består av tillsvidare anställningar enligt nedan: 2.25 museipedagoger (3 personer) 1 intendent, 1,75 reception/butik/café (3 personer), 1 museitekniker, 1 avd.chef/utställnings- o programansvarig, 1 städ (hela museet), 1 informatör (hela museet), 1 ekonom (hela museet). 1 museitekniker (plusjobb) :- till timanställda och vikarier. Det blir 11 heltider plus timanställda och vikarier. Budget för marknadsföring ligger på ca Dokumentnamn: Tävlingsprogram Skellefteå konsthall Sida 24 (25)

25 BILAGA 2 Bilaga 2 Besöksstatistik Nordanå ÅR (jan -aug) Museum Anna Nordlander Skellefteå Konsthall Skellefteå museum pl ? Skellefteå museum pl ? Meijersamlingen Dokumentnamn: Tävlingsprogram Skellefteå konsthall Sida 25 (25)