Företagsfinansiering från sparbankslån till derivat (historia och kontext)

Företagsfinansiering från sparbankslån till derivat (historia och kontext) Mikael Wendschlag 18/1 2016 mikael.wendschlag@ekhist.uu.se

Dagens föreläsning kontext & historia Vad handlar företagsfinansiering om? Finansiering innan mitten av 1800-talet/ industrialiseringen Mitten/slutet av 1800-talet till 1920s Paus Aktiebolagets genombrott 1890à 1920s-1930s Svenska finanskriser och företagens finansiering Paus Bank-industrinätverk efter WW2 Den andra finansiella revolutionen 1970sà Summering + Ftgs-finansieringens eviga frågor

Vad handlar företagsfinansiering om? Hur finansiera företagande? Hur välja bland olika projekt? Vem ska finansieras? Vad ska vi investera i? Vad är företaget/tillgången värd? Hur beräkna risk? Hur hantera risk? Hur får jag högst avkastning? Hur bäst hantera mina betalningsströmar?

Exemplet VW Group Ett av världens största företag Före 18 sep, ett av världens bästa varumärken Fusk i utsläppsdata publiceras 18 sep 2015 Börsvärde fallit med ca $20 Mdr Återkallar 10-15 miljoner bilar Okänt antal miljarder i böter i YY länder Sjunkande försäljning Vad är VW värt? Vill jag låna ut till VW? Ska jag investera i VW eller inte? Vem kan jag lita på?

Företagandet Idé Kapital Företag Arbete

Företagandet Idé Kapital Företag Internt: Eget (+ släkt & vänner) Arbete Externt: Bank, investerare, marknadsupplåning

Några eviga frågor för allt företagande: Vad ska företaget syssla med? Vilken risk vill företaget ta? Vems kapital? - rätt mix mellan eget och främmande kapital Vilken typ av främmande kapital? Flöden - När ska vem betalas hur mycket?

Företagsfinansiering - från sparbankslån till derivat (2011) Företagsfinansiering förändringar och likheter från/mellan 1800-talets mitt till idag Företagande och dess finansiering Tillit och förtroende Informella och formella strukturer/ institutioner Stora strukturomvandlingar över tid Bakgrund/kontext till resten av kursen

Främmande kapital: Marknadsfinansiering eller bankfinansiering? (enl lit.) USA, England marknadsorienterat system, många specialiserade finansiella aktörer à armslängds avstånd à många (flyktiga) finansiella partners Tyskland, Japan och Sverige bankorienterat system, à hand i hand à få och stora full service finansiella partners Sedan avregleringen på 1980-talet : alltmer marknadsorienterad i alla länder (för stora ftg) 9

Företagsfinansiering innan och under Sveriges stora industrialisering 1800-talet Från ett av Europas fattigaste länder till ett av världens rikaste, ca 1860 till 1960. En process driven av företagen, staten, befolkningen, kunskapen och omvärlden och möjligheterna till finansiering av kommersiella verksamheter och de institutionella strukturer som dessa behöver vid rätt tid och plats

Tidiga 1800-talets företagsfinansiering Lokala finansieringssystem, lokala ekonomier Informella nätverk Företag=person Fordringar (snarare än pengar) Företag rel. småskaliga Återinvesterade vinster Sparbanker (tog emot insättningar o lånade ut) (enskilda banker också) Handelshus/köpmän/bankirer Sociala sanktioner

Från 1800-talets mitt: Två parallella revolutioner Finansiell revolution + industriell revolution sker parallelet och Sverige utvecklas från ett av Europas fattigaste länder till ett av de rikaste (på snabbast tid) 12

Från 1800-talets mitt: Industriella revolutionen geniföretagen (Alfa Laval, SKF, Electrolux, Ericsson, Sandvik mfl.) skog, gruvor, verkstad råvarubaserad och kapitalintensiv industri Uppbyggnad av transportinfrastruktur järnvägarna Stora projekt/skalfördelar betyder mer än tidigare Nya branscher/företag/produkter ger mer risk = Enormt behov av (främmande) kapital Lösning: Aktiebolaget 13

Från 1800-talets mitt - finansiella revolutionen Nya typer av banker och andra finansiella intermediärer bildas Nya finansiella tjänster introduceras Internationellt finansiellt system Nya lagar och offentligt kontrollsystem införs Gamla företagsfinansieringen fungerar/ räcker inte.. Lösning: Aktiebolaget 14

1890s-1920s Aktiebolagets genombrott Tidigare enskilda företag, handelsbolag o liknande. Stort eller t o m gränslöst personligt ansvar för ägarna, eget kapital 1848 första Aktiebolagslagen, 1895 reform 1890s-1920 AB blir den mest populära företagsformen i nya företag i de nya branscherna: järnväg, snilleföretagen, bankväsendet, handelsbolag, fordonsindustrin, m.m.

Genom aktiebolagsformen: Enskilda personers förmögenhet inte längre begränsning Enskilda personers nätverk inte längre (samma) begränsning Kopplingen mellan person o företag mindre Styrelsen (ägarna) ledningen Större möjlighet för investerare att sprida sina risker (på olika företag) Lättare att avyttra ägarandelar än tidigare Tryck på bättre information om företagets verksamhet o ställning Lättare för kreditgivare att få överblick

Antalet årligen nybildade aktiebolag i Sverige 1849-1938 17

Finanskriser och företagens finansiering Krigspekulation Kreugerkraschen Aktier och mark/fastigheter Järnvägsspekulation 18

1920-talskrisen (plus Kreugerkraschen 1932..) Stor finanskris 1920-22 (deflationskris o bankkriser m.m.), Stor bankkris 1932 efter Ivar Kreugers (tändstickskungen) självmord. Många banker måste räddas av staten eller andra banker Företagens lån med aktier som säkerhet kan inte betalas à affärsbankerna tvingas ta över stora ägarposter i industriföretagen Banksfärerna formeras ask i ask ägande, via stiftelser börjar ta form Idén om Husbanken som företagets primära externa kreditgivare bankorienterat systemet

Affärsbankernas utlåning fördelat per säkerhetstyp (procent) 20

Finanskriser från ett corp. finance- perspektiv Kapitalmarknaden krymper eller t o m slutar fungera à credit crunch - När måste ftg förnya lån? (mix av kort/lång finansiering) Långivare kräver mer säkerheter (som fallit I värde..) eller t o m margin call Likviditeten på vp-marknaden sjunker drastiskt à marknadspriset inte rättvisande Den riskfria räntan verkar inte längre vara riskfri (jmfr tyska o grekiska statspapper..)

Stora depressionen och inhemska problem 1920-30-tal Tar nära 10 år att reda ut Kreuger-affärerna (Koncern)redovising Svenska banker får inte längre direkt äga/ handla aktier Ny industristruktur (ägande, org. finansiering) Internationella kapitalmarknaden kollapsar Depressioner/recessioner runtom i världen Glass-Steagall Act i USA, separerar investment banking och deposit banking

1930-talet - WW2 s slut Återinvestering av vinster Internfinansiering upp Externfinansiering (banker) ner Reglering o skattereformer för att uppmuntra ovan. Valutakontroller (internationell marknad stängs) Börsen mindre livlig Obligationsmarknaden starkt begränsad Bank-industrinätverk / banksfärer à stor del av svensk industri del av Wallenbergs-, Skandinaviska- Göteborgs banks- eller Handelsbankssfären Intressentmodellen styr företagsstrategier (ägare, anställda, kunder, lokala samhället, ekonomin..)

Efterkrigstidens företagsklimat Ekonomisk kontroll under WW2 1950-60s Sveriges gyllene årtionden, rekordhög tillväxt Välfärdsstaten byggs ut Fred på arbetsmarknaden (arbetsgivare och facken förhandlar löner utan statlig inblandning) Interventionistisk stat (Keynesianismen)

Efterkrigstidens företagsfinansiering, WW2 till 1970s Statlig styrning av bankernas utlåning (och alltså företagens finansiering) till vem, hur mycket, till vad, valutakontroller, räntetak, etc. Premierade sektorer som: Bostäder, vattenkraft, infrastruktur, etc. Bretton Woods-systemet reducerar valutarisk viktigt för Sveriges exportörer men kontroller Börsen ännu mera död Via ny reglering o skatter reduceras företagens egna reserver, husbanken fortsätter vara viktig. Affärsbankerna lyckas via preferensaktier, låda-ilåda ägande o liknande behålla kontrollen av industrierna med rel. ringa direkt ägande Intressentmodellen fortfarande viktig

Finansiell revolution II, globalisering o corporate finance, 1970sà 1971-72 Bretton Woods-systemet faller samman, oljeprischocker, ökad int. konkurrens Stagflation, devalveringar, tröga löner (neråt) I Sverige: staten stöttar krisbranscher, såsom varvsindustrin, teko- mm. Keynesianismens kris Börsen vaknar i början av 1980-talet Kapitalmarknaden likaså à bank-, företag- och kommunobligationer OTC-marknaden I början av 1980-talet Avreglering av bankerna utlåningstak tas bort 1985, valutareglering 1989

1990-talskrisen, bankerna och företagen SCB

Finansiell revolution II, globalisering o corporate finance, 1970sà 1960-1970-talet: Finance som akademiskt ämne: VP-värdering, Portföljteori, effektiv.. Fler o fler nya finansiella instrument/ produkter Större finansiella marknader ( globala ) Derivat (försäkring, spekulation och/eller arbitrage) Corporate finance som yrke & organisation Bankerna inte lika viktiga för företagens finansieringsstrategier Intressentmodellen ersätts av shareholder value (optimera avkastning till aktieägarna)

Finance lite teoriutveckling Markowitz (1952) Porfolio selection Modigliani-Miller (1958) Capital structure Sharpe (1964), CAPM Lintner (1965), CAPM Fama (1970) Efficient markets Black (1972), CAPM Black & Scholes (1973), Pricing of options Merton (1973), pricing of options Shiller (1981), markets efficient?.

Finansiell revolution II, globalisering o corporate finance, 1970sà 1960-1970-talet: Finance som akademiskt ämne: VP-värdering, Portföljteori, effektiv.. Fler o fler nya finansiella instrument/ produkter Större finansiella marknader ( globala ) Derivat (försäkring, spekulation och/eller arbitrage) Corporate finance som yrke & organisation Bankerna inte lika viktiga för företagens finansieringsstrategier Intressentmodellen ersätts av shareholder value (optimera avkastning till aktieägarna)

Företagsfinansiering idag En hel vetenskap.. En förgiventagen del i stora företag (även i medelstora?) Marknadsorienterad Banker håller sig också med corporate finance avdelningar o kompetens Banklån fortfarande viktig tjänst till SME:s En gränslös verksamhet global Bankerna obenägna att låna ut till företag? European Capital Markets Union

European Capital Market Union, 2015 à EC Green Paper Building a Capitals Market Union, 2015

European Capital Market Union mindre bankorienterat - mer marknad Veron & Wolff, (2015), Capital Markets Union: a Vision for the Long Term, Breugel

Små och medelstora företags finansiering inom EU

Summering företagsfinansiering i historiskt perspektiv

Företagsfinansiering i historiskt perspektiv Tidigt 1800-tal 1850s 1900 1950s Tidigt 2000-tal Eget kapital

Företagsfinansiering i historiskt perspektiv Tidigt 1800-tal 1850s 1900 1950s Tidigt 2000-tal Eget kapital Spar/ Affärsbanker

Företagsfinansiering i historiskt perspektiv Tidigt 1800-tal 1850s 1900 1950s Tidigt 2000-tal Spar/ Affärsbanker Aktiebolaget Eget kapital

Aktiebolaget som innovation juridisk person lagligen skild från stiftarna startas med en bestämd mängd pengar äger en varaktighet som inte från början är förutbestämd ägandet fördelas genom innehav av aktier ägarna endast ansvariga för bolagets skulder med det kapital som har satsats I aktierna Aktieägarna har rätt att fritt disponera och överlåta sina aktier à andrahandsmarknad

Företagsfinansiering i historiskt perspektiv Tidigt 1800-tal 1850s 1900 1950s Tidigt 2000-tal Spar/ Affärsbanker Aktiebolaget Eget kapital Aktiemarknaden

Företagsfinansiering i historiskt perspektiv Tidigt 1800-tal 1850s 1900 1950s Tidigt 2000-tal Spar/ Affärsbanker Aktiebolaget Eget kapital Aktiemarknaden Husbanken

Företagsfinansiering i historiskt perspektiv Tidigt 1800-tal 1850s 1900 1950s Tidigt 2000-tal Spar/ Affärsbanker Aktiebolaget Eget kapital Aktiemarknaden Kapitalmarknaden Husbanken

Företagsfinansiering i historiskt perspektiv Tidigt 1800-tal 1850s 1900 1950s Tidigt 2000-tal Spar/ Affärsbanker Aktiebolaget Eget kapital Aktiemarknaden Kapitalmarknaden Husbanken Teori & IT Glob & innovation Corp. finance

Vad handlar företagsfinansiering om? Hur finansiera företagande? Hur välja bland olika projekt? Vem ska finansieras? Vad ska vi investera i? Vad är företaget/tillgången värd? Hur beräkna risk? Hur hantera risk? Hur får jag högst avkastning? Hur bäst hantera mina betalningsströmar?

Vikten av förtroende och legitimitet Legitimitet och förtroende - Centrala begrepp för det finansiella systemets funktion och det enskilda företaget Marknader för finansiering fungerar inte alltid effektivt då behövs goda relationer Förtroende skapas genom lagstiftning, relationer och agerande Kan ta lång tid att bygga och raseras snabbt - externa chocker eller egna dumheter (tänk Wall Street och VW-caset) 46