Moral ordet härstammar från latinets mos, mores: sedvänja, vana, föreställning Etik ordet härstammar från grekiskans ethos: sed

Relevanta dokument
Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Exempel på oetisk forskning. Forskningsetik en introduktion. Varför forskningsetik i en sjuksköterskeutbildning? Vad är forskningsetik?

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare

Gen-etik. Gen-etiska reflektioner från Kommittén om genetisk integritet och Statens medicinsk-etiska råd. Åsa Gyberg-Karlsson

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Vuxennämnden och Torshälla Stads nämnd VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Validering i Sörmland Rev

Människor, möss och medicinsk etik. Anders Nordgren Professor i bioetik Centrum för tillämpad etik Linköpings universitet

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etiska aspekter inom ST-projektet

Forskningsetik en introduktion. Exempel på oetisk forskning. Vad är forskningsetik?

LÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER

Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta

Etiska aspekter inom ST-projektet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Etiska aspekter inom ST-projektet

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Aktuella medicinetiska frågor

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

PTSD och Dissociation

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Våra värderingar MOD ENERGI MENING KAPITEL 1. Wake Me Up coaching. Coacher i Wake Me Up

Etik och kvalité. Gabriella Lillsunde Larsson Legitimerad biomedicinsk analytiker Styrelseledamot IBL Ledamot av IBL:s Etiska kommitté

FORSKNINGSETIK - introduktion

Etisk kod för arbetsterapeuter

Yrkesetisk kod för biomedicinska analytiker

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram.

Hur ska bra vård vara?

Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland

ETIK I PALLIATIV MEDICIN: HUR KAN VI ARBETA MED ETISKA FRÅGOR I VARDAGEN?

Svensk författningssamling

ETISKA GRUNDBEGREPP ETIK MORAL MAKT ANSVAR

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Swedish Medtechs affärskod. antagen vid Swedish Medtechs årsmöte 14 maj 2014 BRANSCHORGANISATIONEN FÖR MEDICINTEKNIK

Etiska regler för fysioterapeuter

Etik vid användande av e-hälsa och välfärdsteknik. Masterclass 2019 Evamaria Nerell, Socialstyrelsen

Uppförandekod. Have a safe journey

Kvalitet och värdegrund i vården.

Etiska regler för fysioterapeuter

Juridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten

Etik och moral utifrån Helsingforsdeklarationen

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Vårdetik som kunskapsområde. Introduktion till vårdetik VÅRDETIK

Svensk författningssamling

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

ETIKPOLICY. Reviderad

Bilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska frågor vid prioritering av kunskapsluckor

Forskningsetik och Forskaretik

Svensk författningssamling

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Forskningsetik läkaretik. Nils Rodhe

Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna

Deklarationen är tänkt att läsas som en helhet och varje paragraf ska tillämpas med beaktande av samtliga övriga relevanta paragrafer.

ETIKFÖRELÄSNING TSUI09 EN INTRODUKTION TILL ETIK, TILLÄMPAD ETIK OCH TEKNIKVÄRDERING DEN 19 FEBRUARI 2019

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Etikdokument för personligt ombud

ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m.

Samhällets huvudåtgärd

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro

Etiska regler för sjukgymnaster

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Etik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik. Anna Söderberg

Psykosyntesförbundets grundläggande syn och Etiska regler

HSN p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben HSN

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

ETISKA RIKTLINJER

För dig och för alla (SOU 2017:40) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 2 oktober 2017

Policy: Bostad och stöd i bostaden

SiS ETISKA RIKTLINJER

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

FORSKNINGSETIK - introduktion

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER

UPPFÖRANDEKOD Hako Ground & Garden AB

Etikpolicy. för. Svenska Vårds medlemmar

Yrkesetik för farmaceuter

Oberoende Innovation Kvalitet Lyhördhet. Koncernens etiska regler

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

Medicinsk forskningsetik och vetenskapsteori

Transkript:

Moral ordet härstammar från latinets mos, mores: sedvänja, vana, föreställning Etik ordet härstammar från grekiskans ethos: sed 1

Moral - de gängse uppfattningarna i ett samhälle om vad som är rätt och fel, ont och gott Etik - den vetenskapliga reflektionen över moralen (moralfilosofi) 2

Hur bör vi leva? Hur bör vi vara som människor? Vad kännetecknar ett gott liv? Vad kännetecknar en rätt handling? Individuellt och socialt mänsklig samlevnad 3

Dödshjälp (eutanasi) Abort Prioriteringar i vården Stamcellsforskning Fosterdiagnostik 4

Är det tillåtet att använda mänskliga embryon i medicinsk forskning? Är det tillåtet att skapa ett embryo enbart för medicinsk forskning? Är det tillåtet att använda mänskliga embryon för att producera stamceller? Är det tillåtet att klona ett mänskligt embryo för medicinsk forskning (terapeutisk kloning)? Finns det någon lag som förbjuder reproduktiv kloning? 5

Forskning som syftar till att ändra ärftliga egenskaper eller drag är förbjuden, om det inte kan leda till att en allvarlig sjukdom kan botas eller förhindras. Stamcellsforskning kontrolleras av de lokala sjukhusdistriktens etiska kommittéer 6

7

Medicinsk forskning i regleras av Lagen om medicinsk forskning från 1999. Enligt lagen kan embryon som blivit över från fertilitetsbehandling användas för forskning under förutsättning att det finns ett skriftligt medgivande från givarna. Embryona får inte implanteras i kroppen och måste förstöras inom 14 dagar efter befruktningen. Ägg och sperma kan förvaras i flytande kväve i 15 år, t.ex. i sådana fall då en sjukdom orsakar sterilitet. Efter 15 år får inte äggen och sperman användas för forskning och måste förstöras. 8

Är det tillåtet att använda mänskliga embryon i medicinsk forskning? Det finns ingen specifik lagreglering av detta på EU-nivå. Är det tillåtet att skapa ett embryo enbart för medicinsk forskning? Det finns ingen specifik lagreglering av detta på EU-nivå. På Europarådsnivå har den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin (också kallad Oviedokonventionen, 1997) uttryckligen förbjudit "skapandet av mänskliga embryon för forskningsändamål" (artikel 18). Konventionen får emellertid laga kraft först när den ratificerats av parlamentet i respektive land, vilket inte har skett i alla EU-länder. Är det tillåtet att använda mänskliga embryon för att producera stamceller? Det finns ingen specifik lagreglering av detta på EU-nivå. Är det tillåtet att klona ett mänskligt embryo för medicinsk forskning (terapeutisk kloning)? Det finns ingen specifik lagreglering av detta på EU-nivå. Finns det någon lag som förbjuder reproduktiv kloning? Ja, den första var Europaparlamentets resolution den 16 mars 1989 som fastslog att straffrättslig påföljd var den enda möjliga reaktionen på mänsklig kloning. I en resolution den 11 mars 1997 förbjöds uttryckligen kloning och medlemsstaterna uppmanades att vidta åtgärder för att kriminalisera alla överträdelser av förbudet (en resolution den 28 oktober 1993 hade redan förbjudit kloning av mänskliga embryon). 9

Andra världskrigets slut innebar startskottet för etiska överväganden när det gäller forskning på människor. Ofattbara grymheter begångna under andra världskriget förskräckte en hel värld. Som en direkt följd av rättegångar mot läkare, som genomfört experiment med människor i koncentrationsläger, utarbetades Nürnbergkodexen 1947. Den blev det första exemplet på att forskare enades om etiska riktlinjer som skulle värna enskilda människor i forskningsprojekt. I Nürnbergkodexen finns flera principer som fortfarande präglar forskning på människor. 10

Informerat samtycke, som innebär (1) att människor informeras om forskningen och (2) att de fritt kan välja om de vill medverka eller inte. att forskningen skall ha goda konsekvenser för samhället att riskerna för försökspersoner skall minimeras. att varje deltagare har rätt att när som helst avbryta sitt deltagande i ett experiment och den som leder ett sådant skall avbryta det om det verkar troligt att någon deltagare skadas. 11

Värden - Vad är gott? Normer - Vad är rätt? Ett etiskt dilemma uppstår när värden och/eller normer kommer i konflikt och det finns goda skäl för flera 12

Kom ihåg! En etisk lösning är sällan entydigt rätt Det finns bättre och sämre sätt att hantera etiska dilemman på 13

Juridik: en form av moral som har sin grund i lagar o institutioner Etiken har ingen högre instans, inga sanktioner eller möjlighet till överprövning Etiska normer kan utgöra grund för kritik av både rättsliga och sociala normer 14

Vilka fakta har vi att röra oss med? Vilka värden står på spel? Hur ska vi prioritera mellan dessa värden? Vilken strategi skall vi välja för att realisera dessa värden? 15

Konsekvensetik - en handling är rätt om det inte finns några handlingsalternativ som ger bättre eller mindre dåliga konsekvenser Pliktetik (deontologisk etik) - en handling är rätt, baserad på regler, även om det finns alternativ som ger bättre konsekvenser, beroende på egenskaper hos själva handlingen 16

Rätta handlingar är de som ger största möjliga lycka åt största möjliga antal människor Det goda ges företräde framför det rätta Det goda, i form av t.ex. välfärd och välbefinnande, skall maximeras 17

Den ger ett otillräckligt skydd för individen Fokuserar på konsekvenser, men vilka? Långsiktiga, direkta, avsedda, verkliga? För vem ska konsekvenserna vara goda? Vem avgör vad som är välfärd/nytta? 18

En handling är rätt om den respekterar vissa grundläggande rättigheter, t.ex. mänskliga rättigheter Rättigheterna blir ramar inom vilka de bästa konsekvenserna bör eftersträvas 19

Kan bli o flexibelt Kan medföra orimliga konsekvenser Vilka rättigheter har vi och varför? Vilka plikter motsvarar rättigheterna? Hur gör vi om två plikter kommer i konflikt med varandra? Vilken ska väga tyngst? 20

Ökad biomedicinsk kompetens Fler äldre En mer utbildad och krävande patientgrupp Minskade resurser - krav på prioriteringar Ett mångkulturellt samhälle 21

22

Vårdetik - mötet vårdare - patient Medicinsk etik - konkreta medicinska problem, t.ex. abort, eutanasi Biomedicinsk etik - medicinsk forskning och teknik, t.ex. fosterdiagnostik, transplantationer, genteknik 23

Vad kan man som professionell biomedicinsk analytiker göra för patienten, utan att kränka patientens integritet och med bibehållen respekt för hans/hennes värde? Hur kan ett respektfullt möte ske, trots den maktobalans som föreligger mellan professionella och patienter? 24

Principen att respektera personer (autonomi och integritet) Principen att inte skada Principen att göra gott Rättviseprincipen 25

Individen väljer att handla som hon gör därför att hon vill det och har realistiska möjligheter till det Informerat samtycke - en patient förstår innebörden i och konsekvenserna av sitt samtycke och ger det utan yttre påverkan eller tvång 26

Paternalism: förmynderi; man anser sig veta vad som är bäst för den andra och bestämmer och handlar å dennas vägnar. Rättfärdiganden Principen att göra gott Autonomiprincipen. Hur skulle patienten velat ha det? Ge möjlighet 27

Presumerat samtycke: förutsatt, antaget samtycke, vid t.ex. medvetslöshet Vikarierat samtycke: ges av anhörig (t.ex. föräldrar till små barn), sjuksköterska eller läkare, såsom man tror att patienten skulle ha valt 28

Published: Thursday November 25, 2010 MYT 7:32:00 AM Obama orders review of 'human subjects' safety WASHINGTON (AP) - President Barack Obama ordered on Wednesday a vast review to ensure that those who take part in U.S.-backed research are treated ethically, a response to the revelation that American scientists intentionally infected people at a Guatemalan mental hospital with syphilis in the 1940s. 29

Att minimera skadan och maximera nyttan I värdekonflikter vägs aktuell skada mot framtida nytta Ett proportionalitetsresonemang: väga nytta mot skada, kostnader, risker 30

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. (HSL 2 ) Rättvis fördelning efter behov. Patienten behandlas utifrån sina egna förutsättningar, och etiska överväganden. 31

Respekt- och rättviseprincipen bygger på pliktetiska resonemang Göra gott- och icke skada principen bygger på konsekvensetiska resonemang 32

Kodifiering av olika yrkeskårers tradition att möta etiska dilemman relaterade till yrkesutövningen Riktlinjer som ska vara till hjälp vid värde- och intressekonflikter som kan uppstå i yrkesutövningen 33

Skydda patienten Professionalism Skydda kårens anseende 34

Varje situation är unik Varseblivningen av etiska dilemman är central Dialog och diskussion viktigt En tyst och praktisk kunskap 35

WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects 1964 Lag (2003:460) om etikprövning av forskning SFS 2003:615 - Förordning om etikprövning av forskning som avser människor VRFS 2009:1 - Vetenskapsrådets föreskrifter och allmänna råd för etikprövning av forskning som avser människor Operational Guidelines for Ethics Committees That Review Biomedical Research och Surveying and evaluating ethical review practices - A complementary guideline to the operational guidelines for ethics committees that review biomedical research 36

* Biomedicinska analytikern skall i sitt arbete följa gällande lagar angående tystnadsplikt och sekretess. Detta gäller även undersöknings- och analysresultat. * Biomedicinska analytikern är skyldig att visa stor omsorg vid hantering av dokument om undersöknings- och analysresultat och vara observant på de risker för brott mot sekretesslagen som användning av kommunikations- och informationsteknologi kan innebära. * Biomedicinska analytikern skall känna till och följa gällande säkerhetsbestämmelser för laboratorieverksamheten så att omgivningen skyddas, säkerheten för patienter, analysmaterial och medarbetare samt den personliga säkerheten garanteras.. 37

* Biomedicinska analytikern bör visa respekt för det organiska materialet samt respektera patientens integritet och rätt till självbestämmande angående undersökningar. * Patientens ras, religion, etniska tillhörighet, sociala status, kön, ålder och hälsotillstånd får inte påverka den biomedicinska analytikerns förhållningssätt till och ansvar för patienten eller det organiska materialet. * I forsknings- och utvecklingsarbete bör den biomedicinska analytikern ta ansvar för och medverka till att de forskningsetiska riktlinjerna följs. * Biomedicinska analytikern skall i sitt arbete följa gällande lagar och bestämmelser vid hantering av djur i laboratorieverksamheten 38

* Biomedicinska analytikern har ansvar för hela analysprocessens/patientundersökningens utförande och kvalitet, dvs från beställning, genomförande till avgivande av korrekt svar. * Biomedicinska analytikern bör sträva efter att upprätthålla, utveckla och förbättra sin yrkesskicklighet och kompetens samt följa metodutvecklingen inom området. * Biomedicinska analytikern bör medverka till att vetenskapliga framsteg kommer till nytta för patienten genom utveckling och förbättring av analysmetoder. 39

* Biomedicinska analytikern bör sprida sina yrkeskunskaper till övrig hälso- och sjukvårdspersonal samt aktivt sträva efter ett nära samarbete med andra yrken inom hälso- och sjukvården. * Biomedicinska analytikern bör upprätthålla och bibehålla stolthet och respekt för yrket samt utöva professionellt omdöme, kunskap och omtanke. Riktlinjerna antogs på IBLs årsmöte den 7 maj 1996. 40