EKOLOGISK VALLFRÖODLING 2002-2003 Ett samarbetsprojekt mellan Hushållningssällskapen i Östergötland, Kristianstad, Örebro och Skaraborg. Finansierat av EU och svenska staten via KULM-programmet. Författare: Per Ståhl, Boel Petersson och Ann-Charlotte Wallenhammar
Inledning Ett samarbetsprojekt kring ekologisk vallfröodling har genomförts under 2002 och 2003. Följande län har varit engagerade i projektet: Östergötland, Västra Götaland (Skaraborg), Örebro och Skåne (Kristianstad). De fyra länen representerar de stora odlingsområdena för vallfrö och de ger ett brett underlag i form av varierande klimat. Den ekologiska vallfröproduktionen har utvidgats kraftigt under de senaste åren. Målet är att allt vallfrö till den ekologiska produktionen ska vara ekologiskt producerat. När projektet startade 2002 var odlingen begränsad. Under 2003 odlades ca 835 ha med ekologiskt vallfrö i Sverige. Under 2004 och 2005 kommer en fortsatt ökning att ske så att tillgången närmar sig behovet på de största grödorna; rödklöver, timotej, ängssvingel och vitklöver. Ogräsförekomsten måste hållas på en låg nivå i vallfrögrödorna. Efterhand som odlingen ökar i omfattning visar sig de olika problemområden som finns. Vi måste klara av att producera ett vallfrö med god kvalitet och som inte har för mycket ogräsfrö med sig. I projektet ville Hushållningssällskapen, i de större fröodlande länen tillsammans, ge lantbrukarna ett underlag för hur de ska sköta sina odlingar. Vi ville visa på olika alternativ för att lösa de problem som finns i odlingen. Inom projektet har vi fokuserat på tre problemställningar. Vi ville titta på ogräsreglering och skördeteknik i rödklöver samt gödslingsteknik i gräsfrö. På försöksgårdar och ute i fält hos lantbrukare har genomförts demonstrationsodlingar. Genom att följa de fält som finns ute hos odlarna har vi försökt fånga upp frågeställningar och olika sätt att hantera problemen. Kunskapen har förts ut till lantbrukarna genom fältvandringar och kurser med de fröodlande lantbrukarna i de olika områdena. Dokumentation av klöverfrö- och gräsfröodlingar Dokumentation har genomförts av ekologiska vallfröodlingar i de fyra olika länen under 2002 och 2003. Sammanställning av samtliga dokumenterade klöverfröodlingar redovisas i bilaga 1 och 2. Sammanställningar av gräsfröodlingar redovisas i bilaga 3 och 4. Resultat 2002 Klöverfrö Totalt skördades 146,5 ha fördelat på de 20 dokumenterade odlingarna under 2002. Tre av odlingarna var utlagda 2000 och skörd från vall 2 togs från två av dessa och en skördeuppgift härrör från 2001 års skörd. I tabell 1 visas fördelningen av arealen mellan länen, uppgifter om skyddsgröda, ogräsförekomst, skördeteknik och skörd. Insådd av vallfröet skedde ofta i samband med ogräsharvning men även med konventionell såteknik och med hjälp av rampspridare. Vid frösådd i höstvete utfördes insådden med hjälp av Rapidens skivbillar. I ungefär hälften av odlingarna ogräsharvades upp till tre gånger innan insådd av fröet gjordes. Radhackning utfördes i en odling. I de flesta odlingarna togs halmen bort efter skörd. Inför vintern var de flesta bestånden bra, några var dock lite ojämna. Vitklöverodlingarna putsades och i en av rödklöverodlingarna togs en ensilageskörd i början av oktober. Under våren fröåret ogräsharvades en del odlingar. Bra effekt erhölls på våtarv, medan effekten på baldersbrån var otillräcklig. Eventuellt kunde man se en fördröjning av kvickroten efter en ogräsharvning. Flera uppfattade att ogräsharvning under fröåret gav otillräcklig effekt på ogräsen. Handplockning av ogräs, framförallt baldersbrå, skräppa och tistel, förekom i flera av odlingarna. 2
Avkastningen på rödklövern varierade mellan 100 och 570 kg/ha. I Östergötland, Örebro och Skåne direkttröskades grödan medan den i Västra Götalands län i huvudsak stränglades 1-6 dagar innan skörd. All vitklöver stränglades. Strängläggning av rödklöver med en rotorslåttermaskin. Gräsfrö Totalt har drygt 212 ha dokumenterats hos 13 odlare. Timotej är den arealmässigt största grödan, vilken odlats på ca 170 ha, därefter ängssvingel på 40 ha samt en mindre odling av engelskt rajgräs. I tabell 2 visas fördelningen av arealen mellan länen, uppgifter om skyddsgröda, gödsling, skördeteknik och skörd. Insådden skedde i huvudsak med Rapid och frölåda, men även i samband med ogräsharvning och med vanlig såmaskin. Odlingen med engelskt rajgräs såddes in i åkerböna med hjälp av en fröfiol i samband med den andra radhackningen av bönorna. Övrig ogräsbekämpning i form av ogräsharvning utfördes i några av odlingarna under insåningsåret. Flera av odlingarna var utlagda på karensmark och dessa bekämpades kemiskt under insåningsåret. Efter skörd tog ungefär hälften av odlarna bort halmen. Under hösten (september) putsades cirka en fjärdedel av odlingarna. I princip samtliga odlare var nöjda med beståndsutvecklingen under hösten, vilket även var fallet under våren. Under våren och sommaren handplockades en del ogräs, i övrigt utfördes ingen ogräsbekämpning under fröåret, förutom putsning av fältkanter. Mängden ogräs varierade mellan odlingarna, många odlingar var rena, medan andra haft problem med framförallt baldersbrå, tistel och i mindre omfattning kvickrot. En del av odlarna stränglägger grödan före skörd (tabell 2) med andra direkttröskar. Power Flow-skärbord används av en del odlare, vilket främjat en jämn inmatning. Några av de som direkttröskar tröskar två gånger med cirka en veckas mellanrum. Avkastningen varierade mellan 400 och 700 kg/ha timotejfrö och 500 till 950 kg/ha ängssvingelfrö. Odlingen av det engelska rajgräset avkastade 100 kg/ha. Höstgödsling med motsvarande kvävemängd som återfinns i tabell 2 utfördes i en del av odlingarna inför kommande fröår. Värt att notera är att flera av odlingarna inte höstgödslades, varken inför fröår ett eller senare. Resultat 2003 Klöverfrö Dokumentation av 21 odlingar, totalt 139,4 ha utfördes i de fyra länen under 2003. Fördelningen mellan länen och arterna återfinns i tabell 1. I huvudsak var odlingarna utlagda 2002 för fröskörd 2003, undantaget var två odlingar i Västra Götalands län där fröskörd tagits under både 2002 och 2003. Fröskördarna från dessa två odlingar var jämförbara med de övriga, ca 200 kg/ha (bilaga 1). Gräsfrövallarna är beroende av gödsling för att få en bra utveckling. Framförallt användes vårsäd som skyddsgröda, i tabell 1 visas variationerna mellan länen. Vallfröet såddes med 12 cm radavstånd med undantag av en odling som såd- 3
des med 24 cm för vallfröet och 12 cm för skyddsgrödan. Även sådd i samband med ogräsharvning och med hjälp av rampspridare förekom. Halmen efter skyddsgrödan togs bort i en del fall men lika ofta hackades den. De fina och jämna bestånden bestod på våren och odlarna uppfattade att ogrässituationen var under kontroll. I några av odlingarna orsakade kvickrot, tistel och baldersbrå problem, i andra odlingar förekom dessa men i mindre omfattning. Förekommande ogräs i odlingarna återfinns i tabell 1. För att ha kontroll på ogräsen ogräsharvades ungefär hälften av odlingarna under våren insåningsåret, vilket i många fall även följdes upp av en putsning efter skörd. Under vallåret putsades fältkanterna i flera av odlingarna, i någon av rödklöverodlingarna putsades hela grödan av och i något fall delar av odlingen. I den ena av de två vitklöverodlingarna putsades grödan. Handplockning av ogräs förekom i flertalet av odlingarna. Odlingen med 24 cm radavstånd hackades tre gånger under våren, i slutet av mars, april och början av maj. Rödklöverns avkastning varierade mellan 60 och 300 kg/ha, alsikeklöver (en odling) 350 kg/ha och vitklöver (två odlingar) ca 275 kg/ha, se vidare i tabell 1 där även använd skördeteknik visas. Några av odlarna uppfattade att pollineringen fungerat dåligt, trots närhet till skogsbryn och tillgång till bikupor. Flertalet av odlingarna i Västra Götaland och i Östergötland har legat i ett brutet landskap med direkt gräns mot skog eller upp till 500 m till skogsbryn. I Skåne låg tre av de fyra odlingarna på slätten. Bikupor fanns i flera av odlingarna eller på ett avstånd upp till 1 km från odlingarna, i ungefär hälften av odlingarna förlitade man sig på de naturliga pollinerarna. I ett fåtal odlingar noterades klöverspetsvivlar. 24 cm radavstånd samsådd klöver och spannmål. Gräsfrö Flera av odlingarna dokumenterades även under föregående år (se bilaga 5). Totalt sammanställdes uppgifter från 14 odlingar med en sammanlagd areal på 213 ha, i huvudsak timotejfrö. I tabell 2 visas fördelningen av arealen mellan länen, uppgifter om skyddsgröda, gödsling, skördeteknik och skörd. Problemen med ogräs har förekommit i en del av odlingarna och då av framförallt baldersbrå. Några odlare har handplockat ogräs, men det stora flertalet har klarat sina odlingar utan någon ogräsbekämpning, annat än putsning av fältkanterna. Avkastningen har varierat mellan 100 och 570 kg/ha timotejfrö och mellan 400 och 950 kg/ha ängssvingelfrö. 4
Tabell 1. Sammanställning över skördade klöverfröodlingar 2002 och 2003. Län Antal odlingar Areal (ha) 2002 Östergötland Rödklöver 8 71 höstvete, rågvete, havre Insåningsgröda Ogräsförekomst (arter) baldersbrå, kvickrot, tistel, skräppa, spillvete Skördeteknik (antal) Direkt Stränglagd Skörd (kg/ha) 8 0 100-570 Örebro Rödklöver 1 12 havre vitklöver 1 0 250 Skåne Rödklöver 2 13 höstvete baldersbrå, våtarv Vitklöver 2 9 vårvete baldersbrå, V. Götaland Rödklöver 7 41,5 höstvete, råg, havre, vårvete, helsäd spillvete baldersbrå, tistel 2 0 100-275 0 2 Ca 195 1 4 200-500 2003 Östergötland Rödklöver 6 17,7 höstvete, rågvete, vårvete, havre, korn baldersbrå, kvickrot, vitklöver 5 1 60-280 Alsikeklöver 1 20 höstvete - 1 0 350 Örebro Rödklöver 1 4 havre baldersbrå 1 0 290 Skåne Rödklöver 2 15,5 korn, vårvete - 2 0 320-390 Vitklöver 2 8,8 vårvete baldersbrå 0 2 150-274 V. Götaland Rödklöver 9 73,4 höstvete, vårvete, korn, havre, raps, helsäd kvickrot, skräppa, tistel 2 1 90-250 5
Tabell 2. Sammanställning över skördade gräsfröodlingar 2002 och 2003. Län Antal odlare Areal (ha) Insåningsgröda Gödsling frövall (kg N) Skördeteknik (antal) Skörd (kg/ha) Höst Vår Direkt Stränglagd 2002 Östergötland Timotej 1 16 havre 0 70 1 430 Ängssvingel 4 40 Korn 45-60 40-80 4 500-950 Örebro Timotej 1 11,4 renbestånd 0 0 1 700 V. Götaland Timotej 6 144,4 höstvete, 25-50 40-70 3 2 400-600 korn, havre, åkerböna Eng. rajgräs 1 0,5 åkerböna 0 0 1 100 2003 Östergötland Timotej 2 19 havre 0 60-70 2 100-300 Ängssvingel 3 40 höstvete, 45-50 45-55 3 275-400 korn Örebro Timotej 1 11,4 renbestånd 0 55 1 400 V. Götaland Timotej 8 142,6 höstvete, havre, korn, åkerböna Demonstrationsodlingar med odlingsmetodik i ekologisk vallfröproduktion Rödklöver Två stora problemområden finns i rödklöver ogräs och skörd. Ogräsen måste kunna hanteras för att få en frövara med tillräckligt hög kvalitet. Det finns två tekniker som har demonstrerats. Ogräsharvning med hög intensitet är rationellt och kan utnyttja klöverns tolerans för mekanisk påverkan höst och vår. Effekten är dock begränsad på stora ogräs. Radhackning är effektivare på större ogräs och ger en möjlighet att komma åt ogräsen under en längre tid. 36 cm radavstånd är den bredd som användes förr, men vi vill också visa 24 cm, vilket är tekniskt möjligt idag. Det andra problemområdet är skörden. Rödklöver är en sen gröda som ofta mognar av ojämnt. I konventionell odling bladdödar man grödan. I 25-35 10-70 3 3 300-570 projektet har demonstrerats avhuggning av grödan och effekten av att man luftar materialet. Rödklöver, ogräshantering Demonstrationer har funnits på tre platser: -Östergötland, Nyckleby -Örebro, Gräve -Skåne, Östergård Vinslöv Fältplan A Bredsådd, ingen mekanisk bekämpning B Bredsådd, ogräsharvning, efter skörd av skyddsgröda och på våren vid tillväxtens start. C Radsådd 36 cm radavstånd, radhackning efter skörd och på våren D Radsådd 24 cm både spannmål och klöver, radhackning efter uppkomst, efter skörd och på våren Utsädesmängder Stråsäden sås med normal utsädesmängd i led A-C. Led D sås med 70 % av normal 6
utsädesmängd. Observera att frö och skyddsgröda sås samtidigt i led D. Rödklöver sås enligt följande: Radavstånd cm Utsädesmängd kg/ha 12,5 5 24 4 36 3 Kultivering av rödklöver på hösten insåningsåret. Foto Stefan Lundmark Insådden har skett efter spannmålens uppkomst i två av demonstrationerna och i en demonstration direkt vid sådd av spannmålen. 2002 var ett mycket gynnsamt insåningsår och därför blev insådderna kraftiga i alla demonstrationerna. Även de senare insådderna har fungerat väl. I led D har vallfröutsädet blandats med spannmålen. Sådjupet har anpassats något med hänsyn till klövern. Rödklövern har haft en bra uppkomst på alla platserna. Ogräsförekomst insåningsåret I led A-C har en ogräsharvning gjorts före sådd av vallfrö på de platser där insådden senarelagts. Ogräsen har räknats i juli månad. På alla platserna har ogräsförekomsten varit ganska låg (under 100 g/m²). Förekommande ogräs har i huvudsak varit ettåriga arter t ex dån, åkerbinda, viol, våtarv och raps, se bilaga 5. Graderingar och observationer För alla demonstrationerna gäller att etableringen gick mycket bra. Vädret var gynnsamt under våren och sommaren. Vid skörd av spannmålen var insådderna av klöver mycket kraftiga. Radhackningen på 24 cm radavstånd har fungerat väl i spannmålen. Östergötland: Hösten 2002 var mycket torr vilket gjorde att ogräsharvningen under hösten inte utfördes. Vi bedömde att den skulle locka nya ogräs att gro samt skada klövern som var hårt stressad av torkan. På våren testades lite olika intensitet av harvning. Harvningen utfördes med en C-pinne harv, som kanske var lite för lätt för att gå ner ordentligt. För att få effekt kördes den tre gånger med en inställning på 4-5 cm. Det rev upp enstaka klöverplantor men påverkade beståndet ganska lite. Stora baldersbråplantor var också mycket svåra att få effekt på, medan effekten på våtarv, snärjmåra och andra ej pålrotsogräs var bättre. Radhackning utfördes en gång på hösten och en gång på våren. Stubbrester och halm ställde till en del problem i 36 cm ledet. Halmen hängde sig på hackan. Örebro: Dominerande ogräsart var baldersbrå. Tidigt på säsongen förkom en hel del små plantor speciellt i 12 cm rutan. Senare på säsongen förekom baldersbrå sporadiskt, flest i 12 cm, och färre i de radhackade leden. Skåne: Mycket kraftig insådd som putsades ner på hösten. Väldigt lite ogräs. I harvningsledet kördes med kultivator på hösten. Det syntes ingen påverkan på beståndet på våren tack vare den kraftiga klöver. Harvning på våren med stypinneharv. Sammanfattning - Radhackning fungerar bra - Möjligheterna att harva beror på beståndet - Harvning har inte effekt på alla ogräs - Handplockning kan vara nödvändig mot t ex skräppa - Samsådd av spannmål och frö underlättar hackningen i frögrödan Rödklöver skördeteknik Försöksplan A Direkttröskning B Avhuggning och tröskning av strängen C Avhuggning, vändning med strängluftare och tröskning 7
Observationer 2002 I alla demonstrationer har avhuggningen med rotorslåtterbalk fungerat mycket bra. Maskinen klarade det mycket långa materialet fint och gav litet spill om avhuggningen gjordes ca en vecka före beräknad skörd. Kör man dessutom på morgonen när daggen gör grödan tåligare har spillet varit litet. Tröskningen har skett efter 3-7 dagar. Året var extremt med en mycket varm och bra väderlek, vilket gjorde att avmognaden gick mycket bra. Troligen behövs det en vecka för att få full effekt av avslagningen. Tröskning av strängar på Nyckleby 2002. Luftning av sträng provades med två typer av maskiner. I Skåne användes en äldre typ av höluftare. Den går över strängen och lyfter materialet. Den maskinen fungerade bra men på grund av vädret var åtgärden onödig. I Östergötland och Örebro testades en strängluftare av modernare typ, med en rotor som kastar upp materialet mot en plåt. Den här typen av maskin fungerade inte på fröklövermaterialet. Maskinen lindade upp klövern runt rotorn och blev full mycket snabbt. Observationer 2003 Även detta år har vädret under skördeperioden varit mycket gynnsamt. Klövern var lång och vegetativ. Strängarna låg i tre dagar på alla tre platserna. På alla platser kunde man se en mycket tydlig effekt på klövern. Materialet vissnade ner. Direkttröskning gick också bra tack vare väderleken men med betydligt mer grönt material. Modern strängluftare som inte fungerade i rödklöver. Materialet lindades upp. Luftning av strängen genomfördes i Skåne med samma resultat som 2002, men var även i år onödig på grund av bra väder. En fuktigare och senare höst kan det vara mycket värdefullt. I Östergötland bedömdes att inga maskiner som kunde tänkas fungera fanns tillgängliga. I Örebro genomfördes demonstrationen i en ekologisk rödklöverfröodling av sorten Sara. Strängläggning gjordes med en BCS slåtterbalk med sk Duplexkniv med mycket gott resultat. Strängluftning testades efter tre dagar. Den använda luftaren drog ihop strängen och stor del av fröet drösade, varvid luftningen avbröts. Luftningen fungerade inte med befintlig utrustning under rådande förhållanden. Fint tröskväder gjorde att både direkttröskningen och tröskning av strängen gick bra. Sammanfattning - Strängläggning har fungerat mycket bra med både rotorslåttermaskin och dubbelkniv - Tröskning efter 3-7 dagar har gett ett material som har mognat av med mindre mängd grönt material - Luftning har inte fungerat med de moderna strängluftarna. Äldre typ av enkel strängluftare har fungerat 8
Gödsling av gräsfrövall Försöksplan A Ogödslat B Flytgödsel nöt 30 kg NH4-N/ha direkt efter skörd och 30 kg NH4-N/ha vid tillväxtens början på våren C Flytgödsel nöt 30 kg NH4-N/ha direkt efter skörd och Biovinass 40 kg tot N/ha vid tillväxtens början på våren D Biovinass 80 kg tot N/ha vid tillväxtens början på våren E Biovinass 40 kg tot N/ha direkt efter skörd och 40 kg tot N/ha vid tillväxtens början på våren Observationer Hösten 2002 var ganska extrem med mycket torr väderlek, vilket har gjort att höstgödslingarna troligen har gått sämre än normalt. Östergötland: Beståndet på Krigsberga var dåligt efter en tät havregröda. På grund av den torra hösten fick inte vallen någon chans att återhämta sig. Graderingar av skottätheten visar att beståndet var mycket svagt. De olika gödslingarna har inte förmått att förbättra beståndet tillräckligt. Fältet som helhet putsades ner för att kunna ta skörd 2004 och komma åt ogräsen. Erfarenheter från andra praktiska odlingar i länet har visat på goda effekter av framförallt Biovinass vid vårgödslingar under 2003. Örebro: Goda effekter erhölls av både flytgödsel och Biovinass. För ögat såg led D kraftigast ut, med tätt bestånd och långa ax. Organiska gödselmedel fungerar alldeles utmärkt i ekologisk timotejfröodling. Under rådande förhållanden har en högre giva vid tillväxtstart (80 kg/ha N) fungerat bättre jämfört med att dela på kvävetillförseln (40+ 40 kg/ha N). Höstspridningen skedde i senaste laget. Skåne: Synlig effekt fanns av leden med höst- och vårgödsling oberoende av gödselslag. Nederbörd efter gödslingen gav en hygglig effekt av höstgödslingen. torr väderlek. Erfarenheterna från praktiken och försök visar på vikten av att höstgödsla framförallt insåningsåret i gräsfrövallarna. Luftning av strängar i Skåne med en äldre luftare. Foto Stefan Lundmark Sammanfattning - Gödsling av gräsfrövall med nötflyt och Vinass har fungerat bra. Synbara gödslingseffekter har erhållits. Vilken skördeeffekt som har uppnåtts har vi inte kunnat mäta - Gödslingarna är beroende av fukt, vilket gett höstgödslingarna i några av demonstrationerna dålig effekt Intresserad av mer information? För ytterligare information kring projektet kontakta följande personer på Hushållningssällskapen i respektive län: - Östergötland: Per Ståhl, 013-35 53 00 - Örebro: Ann-Charlotte Wallenhammar, 019-603 27 00 - Västra Götaland: Sofia Larsson, 0511-248 00 - Skåne (Kristianstad): Stefan Lundmark, 044-22 99 00 Fältförsöken kring ekologisk vallfröodling finansierade av Ekoforsk-projektet finns på nätet, gå in på www.cul.slu.se. En nyutkommen publikation från Jordbruksverket; Ekologisk vallfröodling innehåller mycket matnyttig information. Höstgödslingarna har i dessa demonstrationer fått ett dåligt utgångsläge med allt för 9