KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2013 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 A1 A2 X X X X A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs A2 = Finansiell elitlicensnivå (läs mer sidorna 4 och 6) = Nivån för meritering för finansiell elitlicens Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Kommunskuld: Delbetyget blir högt därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas lågt, se nyckeltal S1. Finansiell hälsa: Delbetyget blir högt därför att nyckeltal H1 indikerar en hög sparnivå. Finansiella risker: Risknyckeltalen R1till R6 visar att det finns en svag indikation på risk som kräver viss uppmärksamhet. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M2 och M3 visar att det finns potentialer för att öka avgiftsintäkterna och pressa ner kostnaderna. Skuld Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Nyckeltal Mätperiod är bokslutsåren 2004-2008 FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP Skulder + avtalspensionsåtagande + borgen är låga? N S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA Sparandet räcker till både investeringar + amorteringar? N S2 OK Hur sköter nu levande generation finanserna (Kommunallagens krav)? SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för uthålliga finanser? N H1 OK SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N H2 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N H3 Svag RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J H4 Svag KAPITALBILDNING Rimlig investeringsnivå i förhållande till sparnivån? J H5 Bra Hur stora finansiella krisutlösande risker kan indikeras? INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J R1 Bra SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J R2 OK BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J R3 OK SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J R4 Bra BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J R5 OK BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J R6 Svag Vilka effektiva möjligheter finns att förbättra finanserna? SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N M2 Bra KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N M3 Bra Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsrisk Hur troligt är det att de finansiella förbättringsmöjligheterna används? Ledningsförmåga MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i partistrukturen? L1 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? L2 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad förmåga antyder avgiftsandelens utveckling? L3 Svag N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig KommunDiagnos är registrerat varumärke Sidan 1 Beställare: Timrå kommun

Allmän information Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Allmän information Hur skall jag tänka? Finansiella betyg i sammanfattning Betygsskalan Finansiell Elitlicens Kommunskuld Bedömningen av förpliktelsebeloppets delbetyg Nyckeltalen för kommunskuld Finansiell hälsa Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Intäkts- och kostnadsbedömningar Nyckeltalen för finansiell hälsa Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Spanande benchmarking Ledningsförmåga - uppgiften Ledningsförmåga - bedömning Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Ledningsförmåga - specialisering och roller KommunDiagnosens fyra faser Utvärdering Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Hemsida och adress Finansiell analys av historia och framtid Profil med 19 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Om kommunen En analys i fem frågor Kommunen finansiella betyg Delbetygens olika normativa typfall Framtidens ekonomi redan idag Delbetygets förpliktelsebelopp Förmögenheten värderas i utsatt läge Nyckeltalen S1-S2 Begrepp och samband i modellen finansiell hälsa Delbetygets förklaring och bedömning Uppföljning från redovisning till planering Nyckeltalen H1-H5 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen R1-R6 Delbetyget Spanade benchmarking Nyckeltalen M1-M3 Bedömning av potentialer för prioriteringar Balans i kommunens ekonomi Betygskommitténs underlag Nyckeltalen L1-L3 Agerar kommunstyrelsen nämndakut? Denna vecka genomföres presentationsfasen Accepteras analysen? Betydelsen av att spara denna analys Du kan hämta ner dokument som pdf-filer 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9-10 11 12 13 14-18 19 20-25 26 27-31 32 33 34 35-37 38 39 39 40 40 Timrå kommun År 2009 baseras på slutligt bokslut för år 2009 och åren därefter på budget och planer. Timrå ligger i Västernorrlands län och tillhör kategorien 'Pendlingskommuner' (det finns 9 st kommuntyper) och är nummer 132 i storlek av 290 kommuner. Timrå kommun är medlem i KommunInvest. Befolkning 31 dec 2009 var 17 902 invånare och minskningen var -78 personer under år 2009. Befolkningsförändringen var -0,9 procent under senaste 10-årsperiod d v s åren 2000-2009. Den kommunala skattesatsen år 2009 är 22,34 vilket är 1,60 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket. År 2008 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernens omsättning 10,8 % och deras kassaflöde 1,6 % av deras egen omsättning. Andelen i egen regi är 87,1 %. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer Sidan 2 Innevarande budgetår Aktuellt budgetår År 2008 2009 2010 2011 En kronas skattehöjning ger i Mkr 30,0 30,3 30,3 30,8 Mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 3,1 3,1 3,0 3,1 % En procent av totala intäkter i Mkr 9,6 9,9 10,0 9,9 Mkr Uppgifter lämnade 12 april inför konferens den 17 maj 2010 i Timrå

Hur skall jag tänka? En analys i fem frågor Husläkare Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. Kommunanalytiker En analytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder. Denne externa analytiker kan ses som en second opinion till kommunens egen ekonomiska expertis. Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet Kolesterolhalt centralt. Motsvarigheten för en kommun är Kommunskuld eller Förpliktelsebelopp. Där börjar analysen (se figuren nedan). Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. Bra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet utan att det finansiella läget försämras. Det bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta. Därefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är de effektivaste åtgärderna av att höja avgifter och skatter eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel. Analyssystemets betygsmatris De fyra första faserna i analysen resulterar i delbetyg, som finns i betygsmatrisen på sidan 4. På sidorna 33-38 bedöms ledningsrisk och effektiv styrning. Finansiell elitlicens Många önskar ett koncept för att kunna jobba mer långsiktigt med kommunens ekonomi och nu är också långsiktiga finansiella mål ett krav enligt lag. Finansiell målstyrning är möjlig med öppen rating då det finns tydliga betyg, betygsmatriser och en åttagradig normativ betygsskala med begripliga typfall. Den blir effektiv genom att mätning utförs av ett fristående och oberoende värderingsinstitut. Kommuner använder detta i styrkort. Vid analys används ett begränsat antal noga utvalda finansiella nyckeltal med mätstandarder i fem analyssteg lika konsekvent som läkare använder medicinska nyckeltal. 1 Kommunskuld Förpliktelsebelopp? Kolesterolhalt? Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 X X A1 A2 A2 B1 X B1 B2 X B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 2 Finansiell hälsa? Patientens allmäntillstånd? Xxx kommun 3 Krisutlösande finansiella risker? Vad säger blodprover, puls, bmi, blodtryck, mm? Gul nivå eller betygen A1 eller A2 motsvarar kriterier för finanserna, som när de uppfylls av en kommun, trendmässigt förstärker kommunens finansiella läge. Kommuner på denna nivå uppfyller kraven för Svensk Kommun- Ratings elitlicens. 4 Finansiella möjligheter? Vilken behandling tål patienten? Nyckeltalen 3, 4 och 17 Nyckeltalen 1-5 och 12 Nyckeltalen 12-17 Nyckeltalen 6-8 En analys i fem frågor y Betygs- och styrkommitté 5 Ledningsrisk och effektiv styrning? Patientens sjukdomsinsikt? Nyckeltalen 9-11 Sidan 3

Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Balansera kommunens ekonomi (sid 33) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget (sid 33). Timrå kommuns totala gap är på nivån 48 Mkr för år 2011. Det beror på att av de fyra gapen så har finansiell hälsa en hanteringskostnad på 45 Mkr, finansiell risk 2 Mkr och visions-gapet är 1 Mkr. De finansiella möjligheterna bedöms, enligt en ekonomisk kalkyl, som så goda att utrymme finns för årliga skattesänkningar med 0,25 procent per år under 10 år eller med 8 Mkr per år (0,25 procent är kravet för A1 på finansiella möjligheter). Det totala gapet tillsammans med skattesänkningen är 56 Mkr. Det föreslås finansieras med nedpressade kostnader på 55 Mkr och höjda avgifter på 1 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i schemat (sid 33) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 33). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 33) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt betygsskalan (sid 5). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 33) i tillräcklig omfattning för att sluta det Totala gapet. Förpliktelser - Förpliktelsegap - Typfall A2 Timrå kommuns nettoförpliktelsebelopp med planeringsperiodens upplåning inräknad uppskattas till 36 679 kr per invånare. Det understiger utan marginal 36 900 kr per invånare. Betyget sätts till A2, med utrymme för nedjustering, jämför sidorna 7-10 och speciellt S1. Finansiell hälsa - Finansiellt gap -Typfall A2 Timrås finansiella hälsa avhandlas på sidorna 11-18. Sparandet (nyckeltal H1, sid 14) var på för låg nivå fram till år 2005. Därefter ligger sparandet över den högsta kritiska nivån vilket krävs för delbetyget A1 men bara två år. År 2008 är sparandet återigen för lågt och i en klar svacka medan det 2009 och framöver ser bättre ut. Delbetyget sätts till A2, trots svackan i sparandet 2011, mot bakgrund av förbättringar i bokslutsprognosen för april jämfört februari och utvecklingen så som den är känd under augusti är ännu bättre. Finansiella risker - Riskgap - Typfall A2 Finansiella risker avhandlas på sidorna 19-25. Inga krisutlösande finansiella risker indikeras men det finns en svag indikation på att skattekraften faller och befolkningen minskar. Det senare kan innebära att tomma lägenheter lätt uppstår i kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Delbetyget sätts till A2 med utrymme för nedjustering. Jmf typfall i betygsskalan (sid 5). Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 A1 A2 X X X X A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Timrå kommun Sidan 4 Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A2 Det finns potentialer, jmf sidorna 26-32, att förbättra det finansiella läget genom ett effektivare avgiftsuttag och fram för allt nedpressning av verksamhetens kostnader. Delbetyget sätts till A2 med utrymme för nedjustering. Det sammanvägda finansiella betyget - A2 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Timrå kommun B1enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Finansiell elitlicens Betyget A2 uppfyller kravet för en Finansiell Elitlicens för ett år från och med 18 augusti och denna handlings publicering.

Betygsskalan Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 4-gr A Under meritering Nivån för Finansiell Elitlicens B C D 8-gr A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Finansiell Elitlicensnivå Meriterande nivå Mycket låg förpliktelsenivå (netto med marginal under 36 900 kr per invånare, 90% av basbeloppet) Excellent finansiell hälsa Inga externt indikerbara risker Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter (minst 0,25 kr/år i minst 10 år) Påverkar ej bedömningen Mycket låg förpliktelsenivå (netto under 36 900 kr/inv) Mycket god finansiell hälsa Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta för (2) långsiktigt årligen sänkta skatter (minst 0,20 kr/år i minst 10 år) Påverkar ej bedömningen Låg förpliktelsenivå (netto med marginal under 46 900 kr/inv, grundnivån +10 000 kr) God finansiell hälsa Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,15 kr/år i minst 5 år) Påverka bedömningen i ringa grad Låg förpliktelsenivå (netto under 46 900 kr/inv) God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,10 kr/år i minst 5 år) Påverkar bedömningen i ringa grad Lite hög förpliktelsenivå (netto med marginal under 61 900 kr/inv, grundnivån + 15 000 kr) Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder) Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter (minst 0,05 kr/år i minst 5 år) Påverkar bedömningen Lite hög förpliktelsenivå (netto under 61 900 kr/inv) Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder) Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter Påverkar bedömningen Mycket hög förpliktelsenivå (netto över 61 900 kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter Påverkar bedömningen Mycket hög förpliktelsenivå (netto mycket över 61 900 kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd Påverkar bedömningen Sidan 5

Nummer 2005:1 l7 6 l7 6 Avvikelser - som bör uppmärksammas Finansiell Elitlicens Finansiell Elitlicens - Bakgrunden När Sveriges kommunala författningar tog form under 1800-talet så föreställde man sig att tre generationer verkar i en kommun: den tidigare, den nu levande och den framtida. Ur detta förhållande härleddes två centrala uppgifter: - På lång sikt bygga den kommun som kommande generationer, dvs våra barn, ska finna det attraktivt att leva och verka i. - På kort sikt förvalta den kommun som tidigare generationer har skapat och som nu ger god service till kommunens invånare. Tecknet på att en kommun förmår hantera målkonflikten mellan dessa två uppgifter är innehavet av en Finansiell Elitlicens. Det går nämligen att formulera sådana finansiella kriterier för en kommun att kommande generationer (våra barn om 15 á 25 år) kan klara verksamheten med bibehållen standard och inriktning samtidigt som lån amorteras, avtalspensioner betalas ut, ett gott företagsklimat behålls, villaägare upplever en trygg värdetillväxt etc. En kommun som redan idag uppfyller dessa framtida villkor för god ekonomisk hushållning i ett generationsperspektiv sägs ha uthålliga finanser och är meriterad för att inneha en Elitlicens. Detta kan objektivt mätas av fristående och oberoende kommunanalytiker. Målet är att inneha en Finansiell Elitlicens Enligt lag skall en kommun ha långsiktiga finansiella mål. Det finns kommuner som har som mål att inneha en Finansiell Elitlicens varje år in i framtiden. Det har visat sig vara mycket effektivt att bara ha ett enda mål, för då måste alla i kommunen ta ansvar för det. Har man många mål så når man som regel ett utan ansträngning och det tycker de flesta räcker. Så försvagas ekonomin. Att inneha en Finansiell Elitlicens gör en kommuns långsiktiga finansiella mål trovärdiga. Alla kan se och förstå allvaret och det stärker förtroendet för kommunen och dess politiker och anställda. Vinna val med god ekonomi Sannolikt är god och uthållig ekonomi inga argument för att vinna val. Men dålig ekonomi eller bara ovisshet om det ekonomiska läget är tillräckligt för att förlora val. Det finns förmodligen en ekonomiskt medveten och kritisk stor marginalväljargrupp i de flesta kommuner. Debatten om ekonomin vinns snabbt och kan föras från dagordningen med innehavet av en Finansiell Elitlicens. Uthållig finanser för uthållig verksamhet Så länge kommunen har en Finansiell Elitlicens har invånarna en framtid för den verksamhet som kommunen bedriver är uthålligt finansierad. Det ska inte kunna hända att dålig ekonomi kräver anpassningar och raserar kvaliteten inom kommunens olika verksamheter. Det är syftet med att ha uthålliga finanser för uthållig välfärd. Attributen som befäster den Finansiella Elitlicensen som mål g Tierps Kommun den 17 juni 2005 1995-2007 Uppsala den 14 oktober 2005 Hans Jensevik, VD l7 6 05 l7 6 06 X kommun söker K...direktör...... Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter X X A1 A1 A2 A2 X B1 B1 X B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs B1. = Finansiell elitlicensnivå (läs mer sidan 4) = Nivån för meritering för finansiell elitlicens Intyg 05 Logo 06 Annons i Dagens Industri 12 ggr per år Annons i Kommunexperten 12 ggr per år Sidan 6

Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp (kommunskuld) Kommunskuld Om individuell riskaversion Inledningsvis bör påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidta riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge och hur man positionerar sig till ett säkrare. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån 45 000 kr/inv och för ett mycket högt över 60 000 kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under 36 900 A1-A2 Lågt 36 900-46 900 B1-B2 Lite högt 46 900-61 900 C1-C2 Mycket högt över 61 900 D1-D2 Beloppsgränserna är satta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Den lägsta kritiska nivån är 90 procent av prisbasbeloppet varför skalans beloppsgränser ändras varje år. Tillägget 10 000 kr ger nästa nivå 46 900 kr och ytterligare 15 000 kr resulterar i 61 900 kr. Statsskulden ligger på nivån 150 000 kr per invånare. För kommuner är spännvidden från 20 000 till 140 000 kr per invånare vilket framgår av S1. De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan 10 000 och 25 000 kr per invånare. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 33) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se S1). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2 dvs under 36 900 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1eller A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga 36 900 kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värdering av dessa görs. Syftet är att bedöma och påvisa finansiella möjligheter och inte att föreslå en försäljning Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2 dvs under 36 900 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid högt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger 36 900 kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgörs av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger 36 900 kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 33, Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp (se sidan 4). Sidan 7

Förmögenheten värderas i utsatt läge Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp år 2008 Antal invånare år 2008 Bruttoförpliktelsebelopp 69 883 kr/inv 17 980 st 1 256,5 Mkr Säljbara tillgångar* mm totalt Beräknad möjlig skuldminskning: Detta belopp motsvarar 597 Mkr 33 204 kr/inv Värdet av säljbara tillgångar* Samtliga kommunala företag redovisade vinster år 2009. På dessa förutsättningar har substans- och avkastningsvärderingar genomförts varvid nedanstående värden erhållits. AB Timråbo påförs med tanke på visad vinst försiktigtvis* värdet: När bolaget övergår till en köpare kan en borgen till kommunen lyftas av. Timrå Vatten AB har ca 11 000 abonnenter. Här sätts med tanke på visad vinst försiktigtvis* värdet: När bolagen övergår till köparen lyfts en borgen/skuld till kommunen av på: Midlanda Centrum AB påförs med hänsyn till vinstutvecklingen försiktigtvis* värdet: När bolagen övergår till köparen lyfts borgen till kommunen av på: Wifsta Water AB påförs med hänsyn till vinstutvecklingen försiktigtvis* värdet: När bolagen övergår till köparen lyfts borgen till kommunen av på: Övriga tillgångar värderas* till: Nyupplåning m m åren 2009-2011 Skuldökning år 2009 Skuldminskning år 2010 Skuldökning år 2011 Minskad pensionsskuld 2011 Minskad borgen 2011 110 Mkr 390 Mkr 15 Mkr 57 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr 5 Mkr -22 Mkr 68 Mkr -41 Mkr 0 Mkr 15 Mkr Nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar Bruttoförpliktelsebelopp minus beräknad möjlig skuldminskning av säljbara tillgångar* totalt eller nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar 36 679 kr/inv Extra amorteringar Under antal år Årligt extra amorteringsbelopp eller Förpliktelse Gap (sidan 33) blir Detta motsvarar Slutligt nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp efter ev extra amorteringar i 10 år Utan större marginal under miniminivån 0 år 0 Mkr 0 Mkr 0 kr/inv 36 679 kr / inv 36 900 kr / inv Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet under 36 900 (jmf sid 5) och utan större marginal blir delbetyget A2. Det indikeras inga konsumtionsskulder i kommunskulden. Beträffande hanteringsbehovet i Mkr så avsätts inga medel till extra amorteringar (se Skuld-gap sid 33). Håller du med om den här gjorda värderingen; dels bedömningen av delbetyg, dels behovet av ev extra amorteringar? 1 Anser du att nu levande generation med hänsyn till det utsatta offentliga skuldläget i EUs stater skall bringa ner en hög kommunskuld genom extra amorteringar? * Säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge. Värderingen avbryts när nettoförpliktelsebeloppet med marginal understiger typfallet för högsta delbetyg (A1). 2 Anser du att kommunen kan positionera sig bättre för framtida åtaganden för kommande generationer mot bakgrund av ev skuldkris i kommunsektorn, statsskuldkris, stora avtalspensionsskulder, kris i Kommuninvest, sårbarhet i penningplaceringar, framtida äldrepuckel etc? Sidan 8

Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp för Timrå kommun Viktigaste skuldnyckeltal Indikerar ett högt förpliktelsebelopp en kommunskuld som kan innehålla konsumtionslån dvs lån som finansierat driftsunderskott? 160 000 140 000 Kronor per invånare Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. Sidan 9 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Kommuner i rangordning efter bruttoförpliktelser från höger 290 270 250 230 210 190 170 150 130 110 90 70 50 30 10 Kritisk nivå 1, 36 900 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 900 kr/inv Kritisk nivå 3, 61 900 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över 36 900 kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 46 900 kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 61 900 kr / inv - En belastning för låg förmögenhet* - * Utlöses vid större nettoförpliktelsebelopp än 36 900 kr per inv. Nr 158 efter storlek på bruttoförpliktelserna --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv 2006 2007 2008 Bruttoförpliktelsebelopp 73 090 69 702 69 883 Värdet på vissa tillgångar enligt gjord (partiell) värdering 33 204 Nettoförpliktelsebelopp för Timrå kommun 36 679 Kommunens företag schablonvärderas till 10 ggr vinsten om: Gäller: 1; företagens kassaflöde sista 5 år överstiger 5 procent av omsättningen, Nej 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent Nej 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 10 åren Ja 4; vinsten i de kommunala företagen är positiv Ja 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 3 800 000 3 300 000 2 800 000 2 300 000 1 800 000 1 300 000 800 000 Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Aug 2005 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 90 % av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas 10 000 kr och för nivå 3 ytterligare 15 000 kr. Låga (höga) förmögenhetsvärden antyder 2 att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga (är tänkbara). Belastningar och kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter. Kr / inv MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Skuldnyckeltal Bra De 'högförmögna ' får en kompensation Kr / inv Antal i fallande ordning 0 4 8 1 100 000 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Beskattningsbara inkomster 2007 Kr / inv Antal i fallande ordning 0 50 100 150 200 250 Nettoförmögenhet 2007 De 'lågförmögna ' får en belastning i utgångsläget. De 'medelförmögna ' behandlas neutralt Kr / inv Antal i fallande ordning 145 165 185 205 225 245 265 285 Antal i fallande ordning 12 32 52 72 92 112 132 Nyckeltal S1 - Förpliktelsebelopp

Sidan 10 Nyckeltal S2: Amorteringsförmåga för Timrå kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Långa skulder / kassaflöde = teoretisk återbetalningstid 60 50 40 30 20 10 0 År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 3: 20 år Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Nyckeltalets årliga nivå OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år. Kritisk nivå 2: 12 år Timrå kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Timrå kommuns förvaltningar Medelvärde utan förmedlade lån MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1, 5 återbetalningsår: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2, 12 återbetalningsår: - Skuldnyckeltal Även över kritisk nivå 3, 20 återbetalningsår: - OK Växande trend: - -------------------------Mätperiod--------------------------- Mkr 2008 Återbetalningsår 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Förmedlade lån 46,5 Kommunens förvaltningar 11,48 7,05 3,90 3,73 7,13 2,99 2,62 4,55 Långa skulder 212,7 Medelvärde alla kommuner 6,54 4,93 4,21 4,88 5,74 Bokslut Budget Budget Icke fiktiva förmedlade lån 46,5 År 2008 är sparnivån 22,1 Mkr lägre än högsta kritiska nivå och sparnivån är 51 % av nivån för god hushållning enl kap 8 KL 2 Krav: Under kritiska nivåer Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas till det. De långa lån som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgörs till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 2006 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. Nyckeltal S2 - Amorteringssförmåga

Begrepp och samband i modellen för finansiell hälsa Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man förstår sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 11, fig 1). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun. Frågan för Svenssons är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är en form av överskott eller resultat och består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion har betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Figur 1 Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + --> H1, H2, H5 och M1-3 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - --> H4 Verksamhetens resultat +/- Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/- --> H1-5 Hushåll- nings- Avskrivningar (fiktiv post) - kravet Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Jämförelsestörande intäkter + Jämförelsestörande kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ----------> Balanskravet Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar = förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar = förmögenheten ökas 3 Rationaliseringsinvesteringar = kostnadsminskande åtgärder 4 Likviditetsuppbyggnad 5 Skuldminskning = amorteringar Sidan 11 Kreditvärdighet Vid en god sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år 2000. Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Förskingring och belåning Av Modellen (sid 12 fig 2) framgår att det är sparandet som finansierar investeringarna som bygger den kommun som framtida generationer ska finna det attraktivt att leva och arbeta i. Om nu levande generation konsumerar det nödvändiga sparandet så kallas det att man överkonsumerar. Detta finansieras genom lån på framtida generationer eller förskingring av vad tidigare generationer sparat ihop i form av tillgångar. Belåning och förskingring är viktiga begrepp vid analyser om en kommun uppfyller kravet på god hushållning. Justeringar Ett resurshushållande synsätt börjar med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle. Av de resurser man förfogar över avsätter man först de medel man behöver för att spara. Vad som därefter blir kvar kan man konsumera och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Men de många små logiska och förnuftiga delbeslutens samlade finansiella vansinne driver ofta de lokalt ansvariga politikerna från den representativa demokratins positioner till förskingrarnas och belånarnas. Det uppstår hela tiden kortsiktiga behov som betraktas så angelägna att de motiverar överkonsumtion och belåning. Det sker då generations-

Figur 2 Modellen Figur 3 Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Nu levande generations För- Över- Belåsking- konsumtion i tiden kon- ning ring sumtion Del 1 Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Skuldflödesgrad H2 Skuldbalansgrad H3 Rörelsekapital H4 Kapitalbildning H5 Sparandets kritiska nivåer Hur sätter man sparnyckeltalets kritiska nivåer? Analys 10 år tillbaka i tid Kritiska betygsnivåer för H1 Styr mot framtiden Sparnivå H1 Med H1-H5 bedöms om kommunen följer lagens hushållningskrav egoismen är stark och ofödda och döda har svaga röster i vår representativa demokrati. Hur man organiserar en kommun för att hantera den långa och korta sikten diskuteras på sid 38. Kommunstyrelsens uppgift är att ha en vision och sträva till att förverkliga den. Den innehåller en önskad finansiell framtid. Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa För att hantera hushållningskravet behövs alltså en uttalad uppfattning om vad uthålliga finanser är i ett framtidsperspektiv. Uthålliga finanser är garanten för uthållig verksamhet. De servicevolymer och kvaliteter kommunen har i dag säkras (ekonomiskt) för framtiden om dagens finansiella läge redan uppfyller dessa önskade framtida krav. Kommunen har då finansiell hälsa och uppfyller kommunallagens hushållningskrav. Med fem nyckeltal bestäms den finansiella hälsan och hur det sker i en analys som omsluter många år bakåt och framåt i tiden försöker figur 3 här intill spegla. De fem aktuella nyckeltalen är: H1 H2-H3 H4 H5 Sparnivå/kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå Rörelsekapital Kapitalbildning Det går att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionen. De kritiska nivåerna i H1 fixeras utifrån en analys över tiotalet historiska år med hjälp av H2-H5. Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (H1 Sparande) år 2008 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Sannolikt styrglapp 2009 0 Mkr Krav på kostnadspress 2010 11 Mkr Krav på kostnadspress 2011 23 Mkr Kvar till hushållningskravet (se H1) 11 Mkr Finansiellt hälso-gap (sid 33) 45 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller H1 typfallet Mycket god finansiell hälsa (jmf sid 5) dvs A2. Beträffande hanteringsbehovet så påförs budgetkalkylen 45 Mkr år 2011 (se Finansiellt hälso-gap sid 33). Håller du med om den här gjorda bedömningen; dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? 1 Ovan finns den generationssolidariska modellen och de centrala ekonomiska begreppen. Kan du tänka dig ett läge då sparandet får vara negativt i din kommun? 2 Vilken generation betalar om en nämnd överskrider budget med exempelvis 10 Mkr? Under vilka förutsättningar betalar nu levande generationen? 3 Har ni tilläggsanslag? Och i så fall varför? Vem betalar ett tilläggsanslag om det finansieras av rörelsekapitalet (då anslaget oförutsedda utgifter tagit slut)? 4 Är kommunstyrelsen i din kommun en visionär kommunbyggare eller en intern nämndakut (sid 38)? Sidan 12

Sidan 13 120 115 110 105 100 95 90 85 80 Intäktsanalys Utvecklingen från bokslutsår till budgetår Index för intäkter och kostnader, basår 2008 Index i proc 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Intäktindex (dec) Mkr Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Uppföljn. 2010 Förslag 2011 Förslag 2012 Förslag 2013 Skatteintäkter 623,7 643,2 670,2 676,5 676,7 688,6 714,7 747,6 Generella statsbidrag 91,1 109,2 111,5 122,7 150,7 128,9 124,4 121,2 Specialdestinerade statsbidrag 74,3 77,0 59,3 77,3 70,0 70,0 70,0 70,0 Avgifter mm 104,1 105,8 114,4 113,9 100,0 100,0 100,0 100,0 Totala intäkter 893,2 935,2 955,4 990,4 997,4 987,5 1 009,1 1 038,8 Förändring i procent Skatteintäkter 3,1 4,2 0,9 0,0 1,8 3,8 4,6 Generella statsbidrag 19,9 2,1 10,0 22,8-14,5-3,5-2,6 Specialdestinerade statsbidrag 3,6-22,9 30,3-9,4 0,0 0,0 0,0 Avgifter mm 1,6 8,1-0,4-12,2 0,0 0,0 0,0 Totala intäkter 4,7 2,2 3,7 0,7-1,0 2,2 2,9 Verksamhetens kostnader 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 i Mkr 835,2 879,3 928,1 939,4 948,9 950,3 956,6 985,5 i förändring i procent 5,3 5,6 1,2 1,0 0,1 0,7 3,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Intäktindex (dec) 90,2 94,4 96,5 100,0 100,7 99,7 101,9 104,9 Kostnadsindex (dec) 88,9 93,6 98,8 100,0 101,0 101,2 101,8 104,9 År per dec Kostnadsindex (dec) Utvecklingen från sista bokslutsår till första budgetår 2008 dec Bokslut för år 2009 2009 dec Verksamhetens Kostnader: 928 Mkr 1,2 % 11,3 Mkr 939 Mkr 939 Mkr Kostnader: Personalandel: 61 % Personal 60,7 % 563 Mkr 2,5 % 14,2 Mkr 578 Mkr 3,3 % Övrigt 39,3 % 365 Mkr -0,8 % -2,9 Mkr 362 Mkr 2,2 % Summa: 928 Mkr 939 Mkr Krav på kostnadspress år 2009 var: -16 Mkr 2009 dec Genomförandeår 2010 2010 dec Verksamhetens Kostnader: 939 Mkr 1,0 % 9,5 Mkr 949 Mkr 949 Mkr Kostnader: Personalandel: 61 % Personal 60,7 % 570 Mkr 2,5 % 14,3 Mkr 584 Mkr Övrigt 39,3 % 369 Mkr 1,8 % 6,6 Mkr 376 Mkr Summa: 939 Mkr 960 Mkr Krav på kostnadspress år 2010 är: -11 Mkr 2010 dec Budgetår 2011 2011 dec Verksamhetens Kostnader: 949 Mkr 0,1 % 1,4 Mkr 950 Mkr 950 Mkr Kostnader: Personalandel: 61 % Personal 60,7 % 576 Mkr 3,0 % 17,3 Mkr 593 Mkr Övrigt 39,3 % 373 Mkr 2,0 % 7,5 Mkr 380 Mkr Summa: 949 Mkr 974 Mkr Krav på kostnadspress år 2011 är: -23 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Kostnadsanalys Rosa = Kommunens bokslutsprognos Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Finansiellt gap år 2011 Styrglapp 2009 (avvikelse till budget*): -1,4 ==> 0,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2010 är: -11,0 ==> 11,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2011 är: -23,0 ==> 23,0 Mkr Kvar till balanskravet i H1: 1,6 ==> 0,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): -10,8 ==> 11,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap (noll eller större) 45,0 Mkr * Drift exkl finansiering, avvikelse nettokostnader enl bokslut Intäkts- och kostnadsbedömningar

Sidan 14 Nyckeltal H1: Sparnivå för Timrå kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Förvaltningarna 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% Nyckeltal H1: Kassaflöde / intäkter =Balanskravet =Hushållningskravet Är sparandet tillräckligt? Nyckeltalet är kassaflödet (resultatet efter finansiella Är sparandet så högt att pengar finns till investeringar och amorteringar utan att skuldnivån ökar och likviditeten försämras? poster justerat för avskrivningar och fiktiv pensionsavsättning) i procent av intäkterna d v s skatter, Koncernen: Sparnivå / avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det omsättning 35% mäter om det penningmässiga överskottet är tillräckligt för att betala amorteringar och investeringar. 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Timrå kommun Medelvärde alla kommuner Trendmedelvärden Trend för Timrå kommun Balanskravet är 3,50 % Krav: Över kritiska nivåer 1,95 2 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 4,75* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 3,25* %: - Finansiell hälsa År 2004 2005 2006 2007 2008 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,0* %: - OK Skattehöjningskrav 0,70 0,32 0,00 0,00 0,73 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Intäkter -1,3% 1,2% 1,7% 2,3% -1,9% Balanskravsnivå 6,0% 3,6% 3,1% 2,5% 6,7% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 skatten på egen skattekraft som skulle ha behövts resp år för att Timrå kommun 2,58% 3,76% 5,89% 5,40% 2,44% 3,80% 4,76% 3,66% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Medelvärde alla kommuner 3,93% 5,32% 6,10% 5,12% 4,27% Bokslut Budget Budget nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet År 2008 är sparnivån 22,1 Mkr lägre än högsta kritiska nivå och sparnivån är 51 % av nivån för god hushållning enl kap 8 KL skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % -1,0 % -2,0 % -3,0 % -4,0 % -5,0 % 04 05 06 07 08 Koncern Förvaltning Företag Trend, konc Resultat 3 / Intäkter (Balans- och hushållningskrav) 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. För alla kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta till pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta till reinvesteringar och avtalspensioner men ej till nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Vid snabbt fallande trend över 1 % per år sker en belastning. Information Data om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) finns för angivna år för de flesta kommuner. Obefintlig stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Balanskravet Det finns även information om hur balanskravet förhåller sig till hushållningskravet i diagrammen. Nyckeltal H1 - Kassaflöde / Sparnivå

Sidan 15 Nyckeltal H2: Skuldflödesgrad för Timrå kommun Finansiell hälsa Är Sparnivån dvs nyckeltalet H1 för lågt tenderar skulderna att växa. Här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter. Förvaltningarna 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal H2: Skulder / intäkter Krav: Under kritiska nivåer 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Timrå kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande trend -2,46 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr 2005 2006 2007 2008 Korta skulder 170 180 180 200 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 270 250 230 210 Skuldflödesgrad 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Pensionsförpliktelser 330 360 430 430 Timrå kommun 30 % 26 % 23 % 20 % 17 % 15 % 12 % 17 % Summa skulder 770 790 840 840 Medelvärde alla kommuner 26 % 26 % 26 % 25 % 24 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån 47 47 47 47 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel. 2 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Koncernen: Långa skulder / omsättning 0% 04 05 06 07 08 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge sparnivån (H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr. Nyckeltal H2 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter