9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Relevanta dokument
8F Ma Planering v2-7 - Geometri

7F Ma Planering v2-7: Geometri

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

7E Ma Planering v45-51: Algebra

8F Ma Planering v45-51: Algebra

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

8B Ma: Procent och bråk

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Kursplan Grundläggande matematik

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

Extramaterial till Matematik X

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Arbetsområde: Jag får spel

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Extramaterial till Matematik Y

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Kursplanen i matematik grundskolan

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Extramaterial till Matematik Y

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

8D Ma:bråk och procent VT 2018

8C Ma: Bråk och Procent

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

9D Ma VT Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Lathund, geometri, åk 9

Detta prov består av del 1 och 2. Här finns också facit och förslag till poängsättning

_ kraven i matematik åk k 6

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Förslag den 25 september Matematik

Konkretisering av kunskapskraven i matematik år 7-9 (Lgr11)

Lokal studieplan matematik åk 1-3

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Geometri år 7C och 7D vt-14

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

"Procent och sannolikhet 6D"

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Extramaterial till Matematik X

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Planering Geometri år 7

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

Bedömning för lärande i matematik

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Geometri med fokus på nyanlända

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

Extramaterial till Matematik X

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Arbetsblad 3:1. Hur stor är vinkeln? 1 Vilken eller vilka av vinklarna är. 2 Uppskatta (gör en bra gissning) hur stora vinklarna är.

Lokala mål i matematik

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Extramaterial till Matematik X

Geometri och statistik Blandade övningar. 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Matematik - Åk 8 Geometri

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Ordlista 5A:1. term. faktor. täljare. nämnare. Dessa ord ska du träna. Öva orden

Transkript:

9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar från dagens arbete till onsdagens test. Jobba vidare med begrepp och metoder på egen hand. Förklara något du lärt dig för någon hemma. Läsårsplanering Höstterminen v34-43 Aritmetik v45-51 Algebra Vårterminen v2-7 Geometri v8-14 Bråk och procent v16-21 Statistik Onsdagar (50 min): Test på begrepp och metoder. Enskilt arbete med veckans problemlösningsuppgift. Läxa (30-45 min): Jobba vidare hemma med problemlösningsuppgiften (med mallen) Torsdagar (80 min): Grupparbete med problemlösningsuppgiften. (första passet) Redovisning i tvärgrupper av problemlösningsuppgiften. Sammanfattning i helklass. Arbete i boken med problemlösningsuppgifter. Torsdagar (70 min): Grupparbete med problemlösningsuppgifter / kluringar (andra passet) Läxa (45 min): Gå igenom dina ifyllda problemlösningsmallar från veckans arbete tills du känner att du förstår de olika delarna. Spara mallen att läsa på inför provet. Öva mer på begrepp och metoder.

Källor Matte Direkt 9, kapitel 3, Geometri. Se även kapitlet Verktygslådan. Digitala hjälpmedel: NOMP, Desmos, matteboken.se. Utvärderingsform Tester på förmågorna metoder och begrepp varje vecka. Övning på förmågorna resonemang och kommunikation löpande under lektionerna. Ett prov för bedömning av förmågorna begrepp och metoder i slutet av arbetsområdet. Ett prov för bedömning av problemlösningsförmågan i slutet av arbetsområdet. Kunskapskrav (se följande sidor) Först kommer en matris som visar betygskriterierna för de fem förmågorna i läroplanen. Därefter kommer en matris som konkretiserar betygskraven för betygen E, C och A i förmågorna Begrepp och Metoder. För att nå respektive betygsnivå bör du sikta på att lära dig följande begrepp och metoder under respektive vecka: Betygsmål Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Vecka 5 Vecka 6 Vecka 7 E Begrepp #1-7 Metoder #1-4 Begrepp #8-12 Metoder #5-9 Begrepp #13-16 Metoder #10-14 C Begrepp #1-7 Begrepp #8-12 Begrepp #13-17 PROV Begrepp PROV Metoder #1-9 Metoder #10-14 Metoder #15-17 & Metoder Problemlösning Rester A Begrepp #1-11 Metoder #1-9 Begrepp #12-16 Metoder #10-14 Begrepp #17 Metoder #15-19

Matematik: Förmågor, kunskapskrav och betyg Förmågor Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Problemlösning: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. Du löser problem på ett i huvudsak fungerande sätt. Du väljer metoder med viss anpassning till problemet. Du löser problem på ett relativt väl fungerande sätt. Du väljer metoder med förhållandevis god anpassning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt. Du bidrar till att formulera modeller som kan tillämpas. Du för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du bidrar till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. till problemet. Du formulerar modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas. Du för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du ger något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Du löser problem på ett väl fungerande sätt. Du väljer metoder med god anpassning till problemet. Du formulerar modeller som kan tillämpas. Du för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du ger olika förslag på alternativa tillvägagångssätt. Begrepp: Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Eleven har kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i sammanhang på ett fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp. Du använder begreppen i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Du beskriver olika begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Du växlar mellan olika uttrycksformer och för enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du har goda kunskaper om matematiska begrepp. Du använder begreppen i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Du beskriver olika begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Du växlar mellan olika uttrycksformer och för utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp. Du använder begreppen i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Du beskriver olika begrepp på ett väl fungerande sätt. Du växlar mellan olika uttrycksformer och för välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Förmågor Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Metoder: Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Du använder i huvudsak fungerande matematiska metoder. Du använder ändamålsenliga matematiska metoder. Eleven kan välja och använda matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring. Du väljer matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Du väljer matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med gott resultat. Du använder ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder. Du väljer matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med mycket gott resultat. Resonemang: Föra och följa matematiska resonemang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Du framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Du framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Du framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. Kommunikation: Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt. Du använder olika matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt. Du använder olika matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Du använder olika matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Förmåga: Begrepp (åk9) - Geometri Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Kunskapskrav Betyget E Betyget C Du har kunskaper om matematiska begrepp Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt. 1. Rita en vinkel som är Du använder matematiska begrepp i sammanhang på ett fungerande sätt. a: spetsig b: trubbig c: rät d: rak 2. Rita en triangel som är a: spetsvinklig b: rätvinklig c: trubbvinklig d: liksidig e: likbent f: oliksidig 4. Ange antalet ytor, kanter och hörn på a: en kub b: ett rätblock c: en cylinder d: ett tresidigt prisma e: en fyrsidig pyramid f: en kon g: ett klot 5. Rita en vinkel som är a: 10 med spetsen åt vänster b: 100 med spetsen åt vänster c: 80 med spetsen åt höger d: 170 med spetsen åt höger 7. Rita en sträcka som är a: 23 mm b: 4,5 cm c: Rita en figur med omkretsen 22 cm 3. Rita en a: rektangel b: kvadrat c: parallellogram d: romb Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. 6. Rita en cirkelsektor med radien 2 cm och medelpunktsvinkeln 108.

8. Rita en a: rektangel med sidorna 2,3 cm och 4,5 cm b: kvadrat med sidan 6,7 cm c: triangel med basen 8 cm och höjden 2 cm d: cirkel med radien 8 cm e: cirkel med diametern 4 cm 9. Rita en parallellogram med basen 8 cm och höjden 2 cm 12. Två trianglar är likformiga a: Vad betyder det? b: Den ena triangelns längsta sida är 5 cm och den kortaste är 2 cm. Den andra triangelns längsta sida är 40 cm. Hur lång är den kortaste sidan? 13. Hur stor är den tredje vinkeln i en triangel där två av vinklarna är 25 och 65? 14. Bestäm alla vinklar i en triangel a: som är rätvinklig, där en vinkel är 10 b: som är likbent, där basvinklarna är 10 c: som är likbent, där toppvinkeln är 20? 10. Rita en triangel med basen 8 cm och höjden 2 cm där höjden: a: faller inom triangeln b: sammanfaller med en sida c: faller utanför triangeln 11. Rita a: en kub med kanten 2 cm. b: ett rätblock med kanterna 2 cm, 3 cm och 4 cm. c: en cylinder med höjden 3 cm och radien 2 cm. d: ett klot med radien 2 cm. Likformighet och symmetri i planet. Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet. 15. Vad menas med a: hypotenusa? b: katet? c: Pythagoras sats? d: I en rätvinklig triangel är kateterna 6 cm och 8 cm. Beräkna hur lång hypotenusan är? 16. Beräkna om en triangel är rätvinklig om sidorna är a: 9 cm, 12 cm och 16 cm? b: 8 cm, 15 cm och 17 cm? 17. Rita a: en pyramid med höjden 3 cm och basytan som en kvadrat med sidan 2 cm. b: en kon med höjden 3 cm och basradien 2 cm. c: en tresidig prisma med höjden 8 cm och basytan som en rätvinklig triangel med sidorna 6 cm, 8 cm och 10 cm.

Förmåga: Metoder (åk9) - Geometri Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt. 1. En ritning av ett hus är i skala 1:50. a: Hur långt är ett rum om det är 6 cm långt på ritningen? b: Hur långt är rummet på ritningen om det är 5,5 m? 2. En modell av en insekt är i skala 8:1. a: Är modellen större än verkligheten? b: Hur lång är modellen om insekten är 1cm? c: Hur lång är insekten om modellen är 32cm? 3. En karta är i skala 1:40000. a: Hur långt är ett avstånd om det är 2 cm på kartan? b: Hur långt är ett avstånd på 3,2 km på kartan? 4. En fartygsmodell är byggd i skala 1:500. a: Är modellen större än verkligheten? b: Hur lång är modellen om fartygets längd är 55 m? c: Hur brett är fartyget om modellen är 4,2 cm brett? Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta. 5. Beräkna area och omkrets för en a: rektangel med sidorna 2,3 cm & 4,5 cm b: kvadrat med sidan 6,7 cm c: triangel med basen 8 cm & höjden 2 cm d: cirkel med radien 8 cm e: cirkel med diametern 4 cm

6. Beräkna arean av en parallellogram med basen 8 cm och höjden 2 cm 7. En cirkel har omkretsen 12 cm. Ungefär (π 3) hur stor är a: diametern? b: radien? 8. En cirkelsektor med radien 2 cm och medelpunktsvinkeln 36. Beräkna a: cirkelsektorns area b: cirkelbågens längd 9. Beräkna volymen a: av en kub med kanten 2 cm. b: av ett rätblock med kanterna 2cm, 3cm och 4cm. c: av en cylinder med höjden 3 cm och radien 2 cm. 10. Omvandla a: 2300 m till km b: 2,3 dm till cm c: 2,3 cm till mm d: 230 mm till dm 11. Omvandla a: 230 l till hl b: 2,3 dl till ml c: 23 cl till dl d: 2300 ml till cl 12. Omvandla a: 2,3 km 2 till m 2 b: 2,3 m 2 till cm 2 c: 2,3 cm 2 till mm 2 d: 23000 mm 2 t. dm 2 13. Omvandla a: 2300 kg till ton b: 23 hg till kg c: 230 g till hg 14. Omvandla a: 2,5 min till sekunder b: 7200 s till timmar c: 48 h till dygn d: 1,5 dygn till minuter 15. Beräkna volymen a: av en pyramid med höjden 3 cm och basytan som en kvadrat med sidan 2 cm. b: av en kon med höjden 3 cm och basradien 2 cm. 16. Omvandla 230000 m till hektar 17. Omvandla a: 2,3 m 3 till dm 3 b: 2,3 dm 3 till mm 3 c: 23000 cm 3 t. m 3 d: 2300 mm 3 t. cm 3 2 18. Beräkna volymen av ett tresidigt prisma med höjden 8 cm och basytan som en rätvinklig triangel med sidorna 6 cm, 8 cm och 10 cm. 19. Omvandla a: 2,3 dm till ml b: 23000 cm till liter c: 23 cl till cm d: 2300 ml till dm 3 3 3 3