Humanistiska fakulteten LIB110, Introduktion till Liberal Arts, 30 hp. LIB110, An Introduction to the Liberal Arts, 30 Higher Education Credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2011-06-28 att gälla fr.o.m. höstterminen 2011. Utbildningsområde: Humanistiskt Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Huvudområde: Liberal Arts 2. Inplacering LIB110 utgör de första 30 hp i en kandidatexamen i Liberal Arts. Kursen ges endast som en del av utbildningsprogrammet Liberal Arts, kandidatprogram (180 hp) och är behörighetsgivande till LIB120, Liberal Arts: Trivium (30 hp). Fördjupning: G1N 3. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet.
4. Innehåll 1. Liberal Arts: Flera discipliner en vetenskap (5 hp): (The Liberal Arts: A Multitude of Scientific Disciplines.) Momenten utgörs av en seminarieserie, där medverkande lärare på programmet presenterar sina respektive forskningsområden och dessas relevans för huvudområdet. De forskningsområden som är representerade i serien spänner alla över flera discipliner och grunden läggs därför redan i programmets första moment för ett flervetenskapligt perspektiv. Seminarieserien ger studenterna omedelbar inblick i internationellt konkurrenskraftig forskning i skärningspunkten mellan de traditionella disciplingränserna (där den gemensamma metodologiska grunden för human- och naturvetenskap utgör ett viktigt inslag), men också en första, grundläggande förståelse för Liberal Arts som huvudområde idag, en uppfattning om begreppets vetenskapshistoriska bakgrund och en förberedelse för de övergripande frågeställningar som kommer att stå i centrum under programmets kommande terminer. Utöver att tillsammans med programmets lärare delta aktivt i seminarierna, reflekterar studenterna med utgångspunkt i ett urval samtida kunskapsfilosofisk litteratur över det analytiska tänkandets betydelse för individens och samhällets utveckling. 2. Tankens gryning. De försokratiska fragmenten och deras reception (7,5 hp): (The Dawn of Thought. The Fragments of the Presocratic Philosophers and their Reception.) De försokratiska textfragmenten studeras, analyseras och tolkas. Arbetet med fragmenten är ett första exempel på hur filosofin och de klassiska språken samverkar på programmet, så att det är möjligt för lärare och studenter att arbeta med relevanta filosofiska texter på originalspråk, men också på hur en filosofisk tradition tar form. Fragmenten placeras i sin filosofihistoriska kontext och deras reception kartläggs, samtidigt som studenterna får en första introduktion till klassisk grekiska och latin samt till texters bevarandeformer, textkritik och filologisk metod. Fragmentens varierade innehåll introducerar samtidigt flera av de naturvetenskapliga disciplinerna och relateras till nutida resultat inom de olika vetenskapliga disciplinerna. Studenterna arbetar i projektgrupper med transkribering, översättning och analys av fragmenten och av äldre och nutida kommentatorers förståelse av dessa samt deltar parallellt i arbetsseminarier som leds gemensamt av flera lärare med både filosofisk och filologisk kompetens. 3. Till helvetet och tillbaka. En litterär tradition tar form (7,5 hp) (To Hell and Back. The Formation of a Literary Tradition.) Som en introduktion till litteraturen väljs eposet och därur motivet resan till dödsriket som ett exempel på en genre och ett litterärt-filosofiskt tema som återfinns från den äldsta bevarade litteraturen fram till våra dagars litterära yttringar. Momentet tar med de klassiska språkens hjälp avstamp i motivet som det framställs i Homeros Odyssén och framåt via Vergilius Aeneiden, Ovidius Metamorfoserna, Dantes Den gudomliga komedin, James Joyce Odysseus, Eyvind Johnsons Strändernas svall etc. Genom att följa en genre i vid mening och ett av dess centrala motiv genom litteraturens olika utvecklingsfaser fram till nutid läggs grunden för en förståelse av hur en litterär tradition formas i samspel med den övriga idéutvecklingen. Samtidigt beaktas hur texttraderingen genom århundradena påverkar vår nutida reception av litterära standardmotiv och hur det filologiska grundarbetet med de äldre texterna avgör förutsättningarna för nutida översättningar och tolkningstraditioner.
4. Platon eller Aristoteles? (10 hp) (Plato vs. Aristotle) En grundläggande förståelse för de två utan jämförelse mest inflytelserika filosofiska inriktningarna i den västerländska idéutvecklingen uppnås genom en kartläggning av likheter och skillnader dem emellan. Momentet utgår från ett antal illustrativa nyckelpassager i de båda filosofernas verk och belyses vidare av antika, medeltida skolastiska och arabiska kommentatorer samt förnyare av de ursprungliga skolbildningarna. Exempel ges också på hur traditionerna influerar nutida filosofiska diskussioner. Momentet ger en bred introduktion till platonsk och aristotelisk kosmologi, ontologi, kunskapsteori och semantik. Astronomin inom respektive tradition studeras som ett av flera teman, delvis som en förberedelse för termin 3. En argumentationsanalytisk övning och värdering görs i anslutning till den omfattande och rika debatten mellan Averroes och Al-Ghazali, där resonemang, exempel och teser vägs mot varandra för att belysa respektive traditions möjligheter och begränsningar. 5. Mål Efter genomgången kurs skall studenten Kunskap och förståelse uppvisa god orientering i den tidiga filosofins historia och redogöra för några centrala ståndpunkter hos erkänt betydelsefulla filosofer under antiken samt ge exempel på centrala filosofiska problemområden och översiktligt kunna redogöra för några typiska problem liksom grundläggande fackterminologi hämtade från dessa områden. kunna ge flera konkreta exempel på teorier och slutsatser i den platonska och aristoteliska filosofin som förefaller inkompatibla och utifrån dessa dra övergripande slutsatser om vilka likheter och skillnader som kännetecknar de olika inriktningarna samt ge exempel på deras inflytande på vårt tänkande idag på en grundläggande nivå kunna redogöra för hur en litterär tradition formas i samspel med den övriga idéutvecklingen och de centrala verkens texthistoria på en grundläggande nivå kunna redogöra för litteraturens bevarandeformer från antiken till våra dagar och definiera flera olika problem som är förknippade med rekonstruktionen av äldre texter och som påverkar vår förståelse av vårt filosofiskt-litterära arv idag Färdighet och förmåga kunna transkribera grekisk text till det latinska alfabetet samt kunna redogöra för och tillämpa uttalsreglerna i de båda språken ur ett grundläggande komparativt perspektiv kunna redogöra för flera betydande skillnader mellan de
klassiska språken och svenskans morfologiska och syntaktiska struktur visa prov på förmåga att formulera och analysera grundläggande filosofiska frågeställningar tillämpa elementär argumentationsanalys på specifikt filosofiska såväl som allmänt vetenskapliga och vardagliga argumentationer Värderingsförmåga och förhållningssätt kunna ge en självständig och konsistent definition av förmågan till kritisk analys på en grundläggande nivå kunna anlägga ett flervetenskapligt perspektiv i analys och problemlösning värdera grundläggande resonemang och strukturera argument både inom och utom filosofin samt bedöma deras relevans och hållbarhet och avgöra enklare logiska resonemangs korrekthet kunna leva sig in i och respektfullt bemöta alternativa och (i förhållande till den egna uppfattningen) udda påståenden med målsättning att skapa ett tolerant och fritt prövande samtalsklimat 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Delmoment 1. Liberal Arts: Flera discipliner en vetenskap (5 hp) examineras genom individuell skriftlig uppgift, där ett urval samtida kunskapsfilosofisk litteratur med anknytning till huvudområdets kärna relateras till seminarieserien enligt särskilda anvisningar. Delmoment 2. Tankens gryning. De försokratiska fragmenten och deras reception (7,5 hp) examineras genom skriftligt projektarbete i grupp. Arbetet skall innehålla både en gemensam och en individuell del. Delmoment 3. Till helvetet och tillbaka. En litterär tradition tar form (7,5 hp) examineras genom muntlig examination (skall dokumenteras skriftligt av examinerande lärare; se nedan). Delmoment 4. Platon eller Aristoteles? (10 hp) examineras genom individuell skriftlig uppgift samt individuellt muntligt publikt försvar av en av Averroes eller Al-Ghazalis teser (enl. överenskommelse med examinator). Vid samtliga examinationer är ett krav för godkänt att studenten på grundläggande nivå kan anlägga ett flervetenskapligt perspektiv. Resultatet av examinationen skall bedömas gemensamt av undervi-
sande lärare på respektive moment. Samtliga examinationer skall dokumenteras i skriftlig form. Vid muntlig examination (delmoment 3) utfärdas ett skriftligt intyg, som anger vilka frågor studenten besvarat vid examinationstillfället. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig 8. Betyg Tregradig betygsskala tillämpas: Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Väl Godkänd på hela kursen krävs Väl Godkänd på moment med en omfattning av minst 15 av kursens 30 hp. 9. Kursvärdering Programkoordinatorn ansvarar i samarbete med undervisande lärare för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och för att en sammanställning av utvärderingarna inkommer till institutionens studievägledare. Sammanställningarna skall utgöra underlag för sammanfattande utvärdering och ev. åtgärder vid minst ett av programnämndens sammanträden under terminen. Slutsatser och åtgärder skall redovisas i ett protokoll som skall göras tillgängligt för både nuvarande och blivande studenter. 10. Övrigt