Utbildningsplan. Liberal arts, kandidatprogram 180 hp H1LIB. Bachelor Programme in Liberal Arts 180 credits

Transkript

1 Utbildningsplan Liberal arts, kandidatprogram 180 hp H1LIB Bachelor Programme in Liberal Arts 180 credits G /10

2 1. Beslut om fastställande Utbildningsplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet att gälla från och med höstterminen Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. 2. Huvudsakligt utbildningsområde för utbildningen Utbildningsområde: Humaniora. Huvudområde: Liberal Arts. 3. Behörighetsvillkor Behörighetsvillkor för antagning till H1LIB: Liberal Arts, kandidatprogram, är grundläggande behörighet. 4. Övergripande beskrivning av utbildningens struktur, innehåll och syfte 4.1. Utbildningens struktur och syfte Liberal Arts ger en klassisk humanvetenskaplig utbildning med fokus på människans förmåga till kritisk analys och syntes. Programmet fokuserar på yttringar av människans strävan efter att beskriva sin omvärld genom att analysera den och att definiera och systematisera sina iakttagelser och slutsatser rörande dess beskaffenhet. Utbildningens utformning tar sin utgångspunkt i vikten av ett syntetiserande perspektiv på både innehåll och pedagogiskt arbetssätt och undervisningen utgörs därför genomgående av tvärvetenskapliga moment, där filosofi, idéhistoria och litteraturvetenskap interagerar med varandra, med de klassiska språken grekiska, latin och arabiska med naturvetenskapliga discipliner som astronomi, fysik, matematik och biologi, och med statsvetenskap. Grammatiken, semantiken och logiken är, liksom i det tidiga universitetens undervisning i artes liberales, den kritiska analysens främsta redskap i studiet av övriga ämnesområden. Varje delmoment tar avstamp i en filosofi- och vetenskapshistorisk tematik för att sedan med stöd av språken och övriga discipliner röra sig framåt i utvecklingen till dagens perspektiv. Ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt utvecklas utifrån den samlade erfarenhetsbank som det historiska perspektivet tillhandahåller och studenten når en djupare förståelse för den egna samtiden genom ökade och mer nyanserade kunskaper om hur vägen fram till dagens etiska ställningstaganden, vetenskapssyn och samhällsdebatt sett ut. Upplägget med co-teaching gör det möjligt att ständigt återknyta på detaljnivå till källtexterna på originalspråk och möjliggör ett självständigt förhållningssätt till tolkningar och översättningar. Denna pedagogiska design är ett utmärkande drag för programmet som helhet och tillämpas från termin 1. Det kritiska perspektiv som utvecklas tillämpas i analys av och problematisering kring samtidens värderingar och frågeställningar utifrån de områden som berörs i programmets olika moment. Utbildningen ger på så sätt en gedigen och hållbar kunskapsgrund som inte låter sig låsas av nuvarande ämnesuppdelning vid universitetet. 2

3 Studentens förmåga till kritisk analys och syntes förvärvas individuellt och i grupp. I centrum står studentens utveckling av färdigheter i att föra en konsistent argumentation och hans/hennes förmåga att förhålla sig mångdimensionellt och kreativt till komplexa frågor och problem. Programmet värnar om nya pedagogiska former som gynnar en tät och kreativt intellektuell miljö. Undervisningen sker i seminarieform med tvärvetenskapliga lärarlag där flera lärare från olika discipliner deltar i undervisningstillfällena (co-teaching), genom individuell handledning och grupphandledning (tutoring), i läsgrupper (peer-to-peer), och med stöd av mentorsverksamhet. Efter avslutad utbildning skall studenten ha förvärvat en dokumenterad god samarbetsförmåga och en konstruktiv öppenhet för andra ståndpunkter än den egna genom en kontinuerlig och avancerad träning i disputation, d v s praktiska övningar i att på saklig grund försvara och argumentera för en given ståndpunkt Utbildningens innehåll År 1 Termin 1: LIB110: Introduktion till Liberal Arts (30 hp) Studenterna introduceras under första terminen till Liberal Arts som huvudområde. Tre av terminens moment utgör en introduktion till filosofisk respektive litteraturvetenskaplig metod, men ur det syntetiserande perspektiv som utmärker huvudområdet. Forskningsanknytningen är central i programmets innehåll, arbetssätt och progression och lyfts under introduktionsterminen fram genom den tvärvetenskapliga seminarieserie som löper under hela terminen. Under seminarieserien reflekterar studenterna med utgångspunkt i ett urval samtida kunskapsfilosofisk litteratur över det analytiska tänkandets betydelse för individens och samhällets utveckling. 1. Liberal Arts: Flera discipliner en vetenskap (5 hp) 2. Tankens gryning. De försokratiska fragmenten och deras reception (7,5 hp) 3. Till helvetet och tillbaka. En litterär tradition tar form (7,5 hp) 4. Platon eller Aristoteles? (10 hp) Termin 2: LIB120: Trivium: Det mänskliga språket och det logiska beviset (30 hp) Grammatiken och semantiken studeras som två delvis skilda metoder för att beskriva mänskligt språk från antiken och framåt. Ett komparativt studium av den antika grammatikens huvudkällor och semantikens/logikens illustrerar två system som båda beskriver och systematiserar mänskligt språk men gör det i olika syfte och därför drar skilda slutsatser. I direkt anslutning till denna komparativa analys fördjupas i förhållande till termin 1 studierna i de klassiska språken. Semantiken leder över i logiken, där tyngdpunkten ligger på studiet av definitionen och slutledningen. Logikens nära anknytning till matematiken leder i sin tur över i en introduktion till matematiken som beskrivande system, vilket förbereder den ökade tyndgdpunkten på humanoch naturvetenskapens gemensamma metodologiska grund termin 3. Andra terminens avslutande moment, Physiologus, förbereder tredje terminens första moment (Biologisk hierarki och evolution), genom ett studium av bestiariegenrens arketyp och dess tolkningstradition. 3

4 1. Mänskligt språk analyserat: Grammatiken och semantiken (10 hp) 2. Vetandets verktyg: Bevisföringen och argumentationen (15 hp) 3. Physiologus. (5 hp) År 2 Termin 3: LIB130: Quadrivium: Människan och naturen (30 hp) Under tredje terminen studeras ett urval fundamentala problemställningar som människan sökt lösa sedan antiken, som fortfarande betraktas som högrelevanta inom vetenskapen och som illustrerar human- och naturvetenskapens gemensamma metodogiska grund. Utifrån Aristoteles hierarkiska klassificering av levande varelser i Historia animalium via medeltidens och renässansens varandets kedja ( scala naturae ) och dess starka påverkan på vår idéutveckling in i modern tid granskas idén om människan som biologiskt överlägsen varelse. Därutöver studeras tiden ur filosofiskt och fysiskt perspektiv, atomläran som ett exempel på utveckling från a priori- till a posteriori-kunskap och människans relation till världsalltet från antikens kosmologi fram till dagens. Källtexterna studeras som under tidigare terminer på originalspråk och den efterantika tolkningstraditionen till de mest centrala källorna granskas fram till dagens forskningsläge, varigenom studenterna utvecklar ett självständigt förhållningssätt till litteraturen på respektive område. 1. Biologisk hierarki och evolution (10 hp) 2. Filosofin och fysiken om tid och rum (5 hp) 3. Världens beskaffenhet och den fria viljan (5 hp) 4. Människans plats i världsalltet (10 hp) Termin 4: LIB140: Människan som medveten samhällsvarelse (30 hp) Under fjärde terminen flyttas fokus från människans omgivning till hennes observationer och slutsatser om sitt sociala sammanhang och det egna medvetandet. I fjärde terminens första delmoment utforskas medvetandets natur och dess kognitiva dimensioner i ljuset av dagens neurovetenskapliga ansats att förklara medvetandet som ett biologiskt fenomen bland andra. Filosofiska teorier om hur medvetandet förhåller sig till hjärnan granskas och problematiseras mot bakgrund av historiskt inflytelserika teorier om kropp och själ. Fjärde terminens andra moment studerar de olika styrelseskick som behandlas i Platons Staten och analyserar deras tolkningstradition fram till våra dagar, där demokratin som dagens politiska överideologi prövas kritiskt. Grundläggande etiska frågeställningar integreras med övergripande samhällsrelevanta problemområden som berör bl.a. rättvisa, ansvar, och moraliska utsagors universella legitimitet. 1. Medvetande och kognition (15 hp) 2. Staten, demokratin och etiken (15 hp) 4

5 År 3 Termin 5: LIB150: Liberal Arts i praktiken (30 hp) Femte terminen på programmet förbereder för såväl examensarbetet som livet efter examen. Studenterna kan välja att antingen fördjupa språkkunskaperna utomlands, i samråd med programkoordinatorn välja andra kurser vid GU eller kvalificerad arbetspraktik. Interaktionen i gruppen och mellan studenter och lärare underhålls under denna period med tutoring, läsgrupper för de studenter som stannar kvar samt via lärplattform med de studenter som rest ut. Handledning av examensarbetet kommer att inledas under termin 5. Under termin 5 för studenterna (oavsett om de valt att stanna kvar vid GU, att läsa vid utländskt lärosäte eller att göra praktik) loggbok i vilken de regelbundet reflekterar över hur de färdigheter som tillägnats under programmet tillämpas under praktiken/i övrig utbildning vid GU eller vid utländskt lärosäte (i samspel med andra på praktikplatsen/i utbildningen, i samband med problemlösning, i aktuell samhällsdebatt, i det egna lärandet osv). Under termin 6 följer studenterna ett gemensamt teori- och metodseminarium på halvfart, samtidigt som de skriver sina examensarbeten. Läsgrupperna tar vid igen under denna avslutande termin och ägnas framför allt åt läsning av litteratur med relevans för de olika uppsatsämnena i gruppen. Uppsatshandledning sker individuellt, men framför allt i seminarieform. Termin 6: LIB160: Examensarbete för kandidatexamen i Liberal Arts (30 hp) 1. Vetenskapliga teorier och metoder (15 hp) 2. Examensarbete för kandidatexamen i Liberal Arts (15 hp) 5

6 5. Mål Efter genomgånget program skall studenten: 5.1. Kunskap och förståelse uppvisa god orientering inom klassisk och nutida humanistisk idétradition samt dess gemensamma metodologiska beröringspunkter med naturvetenskapen visa innehållslig och kontextuell förståelse av vetenskapliga och litterära texter från antiken genom samtliga historiska epoker fram till nutid uppvisa dokumenterad förståelse för textens roll som föränderlig och dynamisk bärare av mänskligt tänkande genom historien 5.2. Färdighet och förmåga visa väl utvecklad förmåga att analysera text, klassisk såväl som modern, använda grundläggande semantiska, logiska, språkvetenskapliga och textkritiska tekniker på ett metodiskt och samtidigt kreativt sätt visa väl utvecklad förmåga att självständigt formulera frågeställningar utifrån språkliga, idéhistoriska, litterära och filosofiska perspektiv uppvisa avancerad förmåga att inom givna tidsramar effektivt och självständigt, isolera, identifera, formulera och bearbeta problem både individuellt och i grupp och därmed uppvisa god beredskap att möta förändringar i arbetslivet uppvisa väldokumenterad avancerad förmåga att i tal och skrift följa kunskapsutvecklingen på ett relevant område, presentera problem, analyser, möjliga lösningsstrategier, samt formulering av forskningsbara frågor 5.3. Värderingsförmåga och förhållningssätt kunna värdera grundläggande resonemang, strukturera argument och bedöma deras relevans och hållbarhet kunna redogöra för en uppsättning olika möjliga etiska och samhälleliga aspekter av förvärvandet och handhavandet av kunskap kunna inta skilda perspektiv och ett kritiskt förhållningssätt till teorier och begrepp både inom och utom skilda akademiska discipliner. visa förmåga att i förekommande fall göra bedömningar med avseende på jämställdhet/ jämlikhet, rättviseaspekter samt, medvetandegöra och problematisera ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. kunna inta och argumentera för en annan ståndpunkt än den egna, visa öppenhet och förståelse för andras avvikande uppfattning och därmed god förmåga till respektfull, saklig och konstruktiv dialog kunna kritiskt analysera och självständigt granska olika yttringar av människans strävan efter att skapa system för att beskriva sin omvärld 6. Examen Utbildningen leder till filosofie kandidatexamen 180 hp i huvudområdet Liberal Arts. 6