HUMANISTISKA FAKULTETEN. Liberal arts, kandidatprogram, 180 högskolepoäng

Transkript

1 Utbildningsplan Dnr G 2017/290 HUMANISTISKA FAKULTETEN Liberal arts, kandidatprogram, 180 högskolepoäng Bachelor's Programme in Liberal Arts, 180 credits Programkod: H1LIB 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen (G 2017/290) att gälla från och med , höstterminen Ansvarig institution/motsvarande: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2. Syfte Liberal Arts ger en klassisk humanvetenskaplig utbildning med fokus på människans förmåga till kritisk analys och syntes. Programmet fokuserar på yttringar av människans strävan efter att beskriva sin omvärld genom att analysera den och att definiera och systematisera sina iakttagelser och slutsatser rörande dess beskaffenhet. Utbildningens utformning tar sin utgångspunkt i vikten av ett syntetiserande perspektiv på både innehåll och pedagogiskt arbetssätt. Undervisningen utgörs därför genomgående av tvärvetenskapliga moment, där filosofi, idéhistoria och litteraturvetenskap interagerar med varandra, med de klassiska språken grekiska, latin och arabiska med naturvetenskapliga discipliner som astronomi, fysik, matematik och biologi. Grammatiken, semantiken och logiken är, liksom i de tidiga universitetens undervisning i artes liberales, den kritiska analysens främsta redskap i studiet av övriga ämnesområden. Varje delmoment tar avstamp i en filosofi- och vetenskapshistorisk tematik för att sedan med stöd av språken och övriga discipliner röra sig framåt i utvecklingen till dagens perspektiv. Ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt utvecklas utifrån den samlade erfarenhetsbank som det historiska perspektivet tillhandahåller och studenten når en djupare förståelse för den egna samtiden genom ökade och mer nyanserade kunskaper om hur vägen fram till dagens etiska ställningstaganden, vetenskapssyn och samhällsdebatt gestaltat sig. Upplägget med coteaching gör det möjligt att ständigt återknyta på detaljnivå till källtexterna på originalspråk och möjliggör ett självständigt förhållningssätt till tolkningar och översättningar. Denna pedagogiska utformning är ett utmärkande drag för programmet som helhet och tillämpas från termin 1. Det kritiska perspektiv som utvecklas tillämpas i analys av och problematisering kring

2 samtidens värderingar och frågeställningar utifrån de områden som berörs i programmets skilda moment. Utbildningen ger på så sätt en gedigen och hållbar kunskapsgrund som inte låter sig begränsas av ämnesuppdelning och fakultetsgränser vid universitetet. Studentens förmåga till kritisk analys och syntes förvärvas individuellt och i grupp. I centrum står studentens utveckling av färdigheter i att argumentera stringent och hennes eller hans förmåga att förhålla sig mångdimensionellt och kreativt till komplexa frågor och problem. Programmet värnar om nya pedagogiska former som gynnar en tät och kreativ intellektuell miljö. Undervisningen sker i seminarieform, med tvärvetenskapliga lärarlag, genom individuell handledning och grupphandledning (tutoring), i läsgrupper (peer-to-peer), och med stöd av mentorsverksamhet. Efter avslutad utbildning skall studenten ha förvärvat en dokumenterat god samarbetsförmåga och en konstruktiv öppenhet för andra ståndpunkter än de egna genom en kontinuerlig och avancerad träning i disputation, d v s praktiska övningar i att på saklig grund försvara och argumentera för en given ståndpunkt. 2/7 3. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet 4. Examen och huvudområde Utbildningen leder till Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Liberal Arts (Degree of Bachelor of Arts with a major in Liberal Arts). 5. Mål Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Generella mål för kandidatexamen Kunskap och förståelse För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

3 Färdighet och förmåga För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. 3/7 Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Lokala mål Efter genomgånget program ska studenten: Kunskap och förståelse uppvisa god orientering inom klassisk och nutida humanistisk idétradition samt dess gemensamma metodologiska beröringspunkter med naturvetenskapen, visa innehållslig och kontextuell förståelse av vetenskapliga och litterära texter från antiken genom samtliga historiska epoker fram till nutid, uppvisa dokumenterad förståelse för textens roll som föränderlig och dynamisk bärare av mänskligt tänkande genom historien, Färdighet och förmåga visa väl utvecklad förmåga att analysera text, klassisk såväl som modern, använda grundläggande semantiska, logiska, språkvetenskapliga och textkritiska tekniker på ett metodiskt och samtidigt kreativt sätt, visa väl utvecklad förmåga att självständigt formulera frågeställningar utifrån språkliga, idéhistoriska, litterära och filosofiska perspektiv, uppvisa avancerad förmåga att inom givna tidsramar effektivt och självständigt isolera, identifiera, formulera och bearbeta problem både individuellt och i grupp och därmed uppvisa god beredskap att möta förändringar i arbetslivet, uppvisa väldokumenterat avancerad förmåga att i tal och skrift följa kunskapsutvecklingen på ett relevant område, presentera problem, analyser, möjliga lösningsstrategier, samt formulera forskningsbara frågor,

4 Värderingsförmåga och förhållningssätt kunna värdera grundläggande resonemang, strukturera argument och bedöma deras relevans och hållbarhet, kunna redogöra för en uppsättning olika möjliga etiska och samhälleliga aspekter av förvärvandet, traderandet och handhavandet av kunskap, kunna inta skilda perspektiv och ett kritiskt förhållningssätt till teorier och begrepp både inom och utom skilda akademiska discipliner, visa förmåga att i förekommande fall göra bedömningar med avseende på jämställdhet/ jämlikhet, rättviseaspekter samt medvetandegöra och problematisera ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling, kunna inta och argumentera för en annan ståndpunkt än den egna, visa öppenhet och förståelse för andras avvikande uppfattning och därmed god förmåga till respektfull, saklig och konstruktiv dialog, kunna kritiskt analysera och självständigt granska olika yttringar av människans strävan efter att skapa system för att beskriva sin omvärld. 4/7 6. Innehåll och upplägg Å r 1 Termin 1: LIB111: Liberal Arts: introduktion till universitetsstudier (30 hp) Studenterna introduceras under första terminen till Liberal Arts som huvudområde. Terminen utgör en introduktion till filosofisk, filologisk respektive litteraturvetenskaplig metod, men ur det syntetiserande perspektiv som utmärker huvudområdet. Under terminen reflekterar studenterna över det analytiska tänkandets betydelse för individens och samhällets utveckling. Studenterna förvärvar essentiella generiska färdigheter inom retorik, grammatik, logik, analys och skrivande som lägger grund för det vidare programmet samt andra universitetsstudier. 1. Liberal arts i teori och praktik (The Liberal Arts in Theory and Practice), 5 hp 2. Verktygslära för kritiskt tänkande (Instruments of Critical Thinking), 5 hp 3. Katabasis: till dödsriket och tillbaka med filologisk introduktion (Katabasis: to the underworld and back with a philological introduction), 7,5 hp 4. Katabasis: till dödsriket och tillbaka med komparativ introduktion (Katabasis: to the underworld and back with a comparative introduction), 5 hp 5. Platon eller Aristoteles? (Plato or Aristotle?), 7,5 hp Termin 2: LIB120: Trivium: Det mänskliga språket och det logiska beviset (30 hp) Grammatiken och semantiken studeras som två delvis skilda metoder för att beskriva mänskligt språk från antiken och framåt. Ett komparativt studium av den antika grammatikens huvudkällor och semantikens/logikens illustrerar två system som båda beskriver och systematiserar mänskligt språk men gör det i olika syfte och därför drar skilda slutsatser. I direkt anslutning till denna komparativa analys fördjupas i förhållande till termin 1 studierna i de klassiska språken. I studiet av latinet och grekiskan läggs vikt på textkritik och filologi, och texters tradering och editering diskuteras och exemplifieras. Semantiken leder över i logiken, med betoning av studiet av definitionen och slutledningen. Logikens nära anknytning till matematiken ger i sin tur en introduktion till matematiken som beskrivande system, vilket förbereder den ökade tyngdpunkten på human- och naturvetenskapens gemensamma

5 metodologiska grund termin 3. Andra terminens avslutande moment, Physiologus, förbereder tredje terminens första moment (Biologisk hierarki och evolution), genom ett studium av bestiariegenrens arketyp och dess tradering och tolkningstradition. 1. Logik (Logic), 6 hp 2. Modern språkfilosofi (Modern Philosophy of Language), 4,5 hp 3. Matematik och Elementa (Mathematics and the Elements ), 4,5 hp 4. Översättning i teori och praktik (Translation in Theory and Practice), 5 hp 5. Textkritik och filologi (Textual Criticism and Philology), 5 hp 6. Physiologus (The Physiologus), 5 hp 5/7 Å r 2 Termin 3: LIB130: Quadrivium: Människan och naturen (30 hp) Under tredje terminen studeras ett urval fundamentala problem som människan sökt lösa sedan antiken, som fortfarande betraktas som betydelsefulla inom vetenskapen och som illustrerar human- och naturvetenskapens gemensamma metodologiska grund. Naturvetenskapens starka påverkan på vår idéutveckling in i modern tid granskas och idén om människan som biologiskt överlägsen varelse undersökes. Därutöver studeras tiden ur filosofiskt och fysiskt perspektiv, atomläran som ett exempel på utveckling från a priori- till a posteriori-kunskap, och människans relation till världsalltet från antik kosmologi fram till modern. Studenterna undersöker även rent existentiella frågor då man studerar meningen med livet eller vad som tillför ett liv mening. Ett litterärt motiv och dess utveckling analyseras och kontextualiseras ur ett litteraturhistoriskt perspektiv från de tidigaste antika versionerna fram till samtidslitteraturen. Flera av källtexterna studeras som under tidigare terminer på originalspråk, och här förkovras studenterna i klassisk grekiska och dess problem, och den efterantika tolkningstraditionen till de mest centrala källorna granskas fram till aktuellt forskningsläge, varigenom studenterna utvecklar ett självständigt förhållningssätt till litteraturen på respektive område. 1. Biologisk hierarki och evolution (Biological Hierarchy and Evolution), 5 hp 2. Livets mening (The Meaning of Life), 4 hp 3. Tiden, rummet och fysiken (Space, Time, and Physics), 5 hp 4. Medeas vrede (The Wrath of Medea), 6 hp 5. Euripides Medea på grekiska (The Medea of Euripides in Greek), 4 hp 6. Människans plats i världsalltet (The Place of Man in the Universe), 5 hp 7. Praktisk humaniora (Humanities in Practice ), 1 hp Termin 4: LIB140: Människan som medveten samhällsvarelse (30 hp) Under fjärde terminen flyttas fokus från människans omgivning till hennes observationer och slutsatser om sitt sociala sammanhang och det egna medvetandet. Fjärde terminens första moment studerar de olika styrelseskick som behandlas i Platons Staten och analyserar deras tolkningstradition fram till våra dagar, där demokratin som samtidens politiska överideologi prövas kritiskt. Grundläggande etiska frågeställningar integreras med övergripande samhällsrelevanta problemområden som berör bl.a. rättvisa, ansvar och moraliska utsagors universella legitimitet. En närläsning av Staten i original vidareutvecklar kunskaperna i grammatik, filologi och begreppsproblematik, och ger en ytterligare dimension till läsningen av

6 texten. I fjärde terminens andra delmoment utforskas medvetandets natur och dess kognitiva dimensioner i ljuset av den aktuella neurovetenskapliga ansatsen att förklara medvetandet som ett biologiskt fenomen bland andra. Filosofiska teorier om hur medvetandet förhåller sig till hjärnan granskas och problematiseras mot bakgrund av historiskt inflytelserika teorier om kropp och själ. Medvetandefilosfiska problem betraktas även genom studier av den medeltida islamiska filosofins diskussioner kring aristoteliska teorier och omfattar studier i grundläggande arabiska. 1. Platons Staten : uppsats och tematiska seminarier (Plato s Republic : paper and thematic seminars), 7,5 hp 2. Platons Staten : grekiska från originaltexten (Plato s Republic : Greek from the original text), 7,5 hp 3. Medvetande och kognition i vetenskapen och filosofin (Consciousness and Cognition in Science and Philosophy), 7,5 hp 4. Arabiska och islamisk filosofi själen och kunskapen (Arabic and Islamic Philosophy Soul and Knowledge), 7,5 hp 6/7 Å r 3 Termin 5: LIB150: Liberal Arts i praktiken (30 hp) Femte terminen på programmet förbereder för såväl examensarbetet som tiden efter examen. Terminen ägnas åt kvalificerad arbetspraktik, i Sverige eller utomlands. (För den händelse att praktikplats inte kan ordnas för hela terminen, finns möjlighet att välja praktikkurs om 22,5 hp eller om 15 hp. I dessa fall kompletteras praktiken med kurser om 7,5 hp eller 15 hp. Kurserna ska anknyta till utbildningen och godkännas av kursansvarig lärare.) Interaktionen i gruppen och mellan studenter och lärare underhålls under denna period via lärplattform. Studenterna analyserar under terminen kontinuerligt sin praktik ur ett liberal arts-perspektiv, och avslutar med en längre redovisning och utvärdering (i samspel med andra på praktikplatsen, i samband med problemlösning, i aktuell samhällsdebatt, i det egna lärandet osv). Detta ska ske med särskilt avseende på i vilken omfattning de generiska färdigheter och det analytiska förhållningssätt som studenterna förvärvat. Termin 6: LIB160: Skrivande, teori och metoder i vetenskapen (30 hp) Under termin 6 följer studenterna ett gemensamt teori- och metodseminarium på halvfart, och en fördjupningskurs, samtidigt som de skriver sina examensarbeten. Fördjupningskursen växlar beroende på resurser och önskemål, men ska fungera sammanfattande för programmet och tangera avancerad nivå. Läsgrupperna tar återigen vid under denna avslutande termin och ägnas framför allt åt läsning av litteratur med relevans för de olika uppsatsämnena i gruppen. Uppsatshandledning sker individuellt och i seminarieform. 1. Vetenskapliga teorier och metoder (Scientific Theories and Research Methods), 7,5 hp 2. Fördjupningskurs (Advanced course), 7,5 hp 3. Uppsats (Essay), 15 hp Studietakt

7 7/7 Utbildningen ges på helfart. 7. Övrigt Uppföljning och utvärdering av programmet sker i enlighet med gällande Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet. Utbildningsplanen är en revidering av en tidigare version.