Underlag inför UPG:s sammanträde

Transkript

1 Förslag till inrättande av Liberal Arts: Kandidatprogram (180 hp) Underlag inför UPG:s sammanträde I internationell högre utbildning står Liberal education eller Liberal Arts för en grundutbildning i humaniora, som genom en starkt tvärvetenskaplig profil i kombination med pedagogiska metoder, som innebär hög interaktionsgrad mellan deltagarna och ett utpräglat fokus på studentens eget lärande, utvecklar studentens förmåga till analytiskt tänkande och därmed till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till värderingar, etiska system och sociala konstruktioner. Syftet med utbildningens utformning är att förbereda studenten både för fortsatta studier och för arbetsmarknaden genom att vara bred och samtidigt skarpt profilerad i sin utveckling av studentens generiska färdigheter. Syftet med utbildningens utpräglade fokus på generiska kompetenser är att göra studentens behållning av utbildningen mindre konjunkturkänslig än den som uppnås genom en mer avgränsad professionsinriktad profil. I det amerikanska utbildningssystemet är modellen väl etablerad och i Europa tycks den nu vara på stark frammarsch. Goda förebilder finns i Europa (t ex European College of Liberal Arts, Berlin; University College, Utrecht), men i Sverige erbjuds utbildningen ännu inte vid något lärosäte. Högskolan på Gotland har gjort försök att etablera sig som Sveriges första Liberal Arts college, men konceptet har där framför allt omsatts i fler lärarledda undervisningstillfällen och mentorssystem och studenten kombinerar fortfarande sin utbildning utifrån det redan befintliga utbudet istället för att erbjudas en skräddarsydd tvärvetenskaplig utbildning. Arbetsgruppens uppfattning är att kandidatprogrammet i Liberal Arts bör erbjudas vid GU, därför att det med det föreslagna upplägget skulle erbjuda studenterna en tvärvetenskaplig och tvärfakultativ utbildning och också en samlad lärarkompetens som studenten inte får tillgång till genom att kombinera kurser utifrån fakultetens befintliga utbud. Programmets pedagogiska upplägg (med co-teaching, tutoring och s k läsgrupper; se den preliminära utbildningsplanen) har i nuläget inte någon motsvarighet vid fakulteten (eller, såvitt arbetsgruppen vet, vid GU; det är tveksamt om modellen finns vid något annat lärosäte i landet). Genom sitt fokus på humanvetarens generiska kompetenser i en tvärfakultativ utbildning med höga krav på god samarbetsförmåga för godkänt resultat tar programmet ett nytt grepp på anställningsbarhet och användbarhet. Genom att erbjuda programmet skulle fakulteten också ansluta sig till ett starkt och växande internationellt utvecklingsområde inom humanvetenskaplig grundutbildning. Då samtliga moment i programmet är tvärvetenskapliga har ämnesgränserna i utvecklingen av programstrukturen betraktats som i praktiken irrelevanta och arbetsgruppen menar att bäst kvalitet i utbildningen uppnås genom att Liberal Arts inrättas som nytt huvudområde. En svensk benämning är önskvärd, men i dagsläget finns ingen etablerad svensk motsvarighet till begreppet och arbetsgruppen föreslår att den engelska benämningen behålls för att tydligt knyta an till det internationellt etablerade konceptet. De föreslagna momenten i programmet är en syntes av den kompetens som i dagsläget finns i filosofi, idéhistoria, litteraturvetenskap, latin, grekiska och arabiska. Lärare i dessa ämnen har utgjort den arbetsgrupp som utarbetat programförslaget. Samverkan är

2 etablerad med naturvetenskapliga fakulteten för deltagande i momenten Människan och biologins hierarki och Natur. Samverkan med samhällsvetenskapliga fakulteten i momentet Demokratin och etiken är under utarbetande. I momentet Receptionsstudier kommer fler av fakultetens språkämnen att medverka. Forskningsanknytningen är central i programmet. Samtliga lärare som utgjort arbetsgruppen, som kommer att utveckla kursmomenten och undervisa på programmet är minst disputerade och det är arbetsgruppens uppfattning att medverkande lärare framöver bör vara minst disputerade, men också vilket är viktigt aktiva och internationellt etablerade forskare inom det specialområde som han/hon bidrar med i programmet. I praktiken innebär detta att medverkande lärare i normalfallet kommer att vara minst docentkompetenta. I nuläget består gruppen av en professor, tre docenter och en disputerad lektor. Lektorn förväntas uppnå docentkompetens inom kort. För forskningsanknytningens skull bör det finnas en öppning för att doktorander kan medverka, eftersom de forskarstuderande inte sällan har en viktig mentorsroll för grundstudenterna. Systemet med co-teaching bäddar här för ett gott och utvecklande samarbete mellan juniora och seniora lärare på programmet. Renodlade kursmoment om genus och hållbar utveckling ingår inte i programförslaget av det enkla skälet att programmets fokus på förmåga till kritisk analys gör det möjligt och önskvärt att integrera dessa perspektiv i i stort sett varje kursmoment. Genus kommer t ex naturligt och givet in i studierna av "yttringar av människans strävan efter att beskriva sin omvärld genom att klassificera, definiera och systematisera sin förståelse av den" (utbildningsplanen, s. 2) och både genus och hållbar utveckling har också en given plats i momentet människan och biologins hierarki. Att studenten skall kunna förhålla sig analytiskt till dagens samhällsstruktur och normer är ett överordnat syfte med programmet ("en djupare förståelse för den egna samtiden uppnås genom ökade och mer nyanserade kunskaper om hur vägen fram till dagens etiska ställningstagande, vetenskapssyn och samhällsdebatt sett ut"; utbildningsplanen, s. 2; se vidare under lärandemålen, s. 7). För att öka studenternas anställningsbarhet skall möjlighet till praktik erbjudas som valbart alternativ på programmets femte termin ( fri termin ). Oavsett vilket alternativ studenterna väljer under den fria terminen är regelbunden interaktion med lärare och övriga kursdeltagare via lärplattform och loggbok obligatorisk. I loggboken skall studenten regelbundet resonera kring "hur de färdigheter som tillägnats under programmet tillämpas under praktiken (i samspel med andra på praktikplatsen, i samband med problemlösning, i aktuell samhällsdebatt osv)" (utbildningsplanen, s. 6). Det primära syftet med loggboken under praktiken är att studenten skall nå lärandemålen. Samtidigt fungerar dock systemet som en kvalitetssäkrande utvärdering av utbildningens användbarhet något som är svårt att uppnå i lika hög grad via alumnundersökningar då studenterna lämnat utbildningen. När det gäller anknytning till arbetsmarknaden vill arbetsgruppen under hösten 2010 också etablera konkret samverkan i form av gästföreläsare och -lärare från näringslivet. Omkostnader för detta beräknas kunna rymmas inom de medel som föreslås tilldelas programmet för internationell samverkan (se nedan). Det är arbetsgruppens uppfattning att det är av yttersta vikt att det programråd som tillsätts har mandat att besluta om vilka lärare som medverkar i programmet. Det skräddarsydda konceptet med en profilerad tvärvetenskaplig forskningsanknytning och en tät miljö

3 studenter och lärare emellan ger programmet dess kvaliteter men gör det också sårbart. Gruppen skulle allra helst se att programmet administrerades på fakultetsnivå, men då det inte tycks realistiskt, föreslås att programmet får en administrativ placering vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori och att ett styrdokument upprättas, där programrådet ges mandat att besluta om programmets utformning, lärares medverkan, nya medlemmar av programrådet etc. När det gäller internationalisering av utbildningen är programmet som ovan nämnt i sig en del av en internationell utveckling, som än så länge inte är representerad i övriga landet och internationell samverkan bör därför utarbetas på flera plan. En termins utlandsstudier ingår i programmet som valbart alternativ under tredje året. Samarbetsavtal är här under utarbetande. Därutöver är det arbetsgruppens uppfattning att det finns mycket goda möjligheter för att genom de medverkande lärarnas befintliga internationella forskningskontakter upprätta ett system med lärarutbyte, där programmet har regelbundet återkommande gästlärare från utländska lärosäten (kontakter bör också snarast knytas med de andra Liberal Arts colleges som nu etablerats i Europa). I finansieringsplanen föreslås därför att en summa om 100 tkr per läsår, läsår 1 2 (total 200 tkr) tilldelas programmet för internationell samverkan. I denna summa beräknas också samverkan med näringslivet kunna ingå (se ovan). Programmets syfte är som ovan nämnt att på grundnivå förbereda såväl för arbetsmarknad som för fortsatta universitetsstudier. Arbetsgruppen menar dock att det finns mycket goda förutsättningar för att utveckla en fortsättning på avancerad nivå och att det med programmets starka tvärvetenskapliga profil kommer att skapas mycket gynnsamma förutsättningar för gemensamma forskningsprojekt. Långsiktigt torde det finnas mycket goda möjligheter för tvärvetenskapligt samarbete på forskarutbildningsnivå i form av forskarskola. Marknadsföringen av programmet kommer att vara en förutsättning att programmet lanseras på ett effektivt sätt. Arbetsgruppen har inte gjort någon preliminär kostnadsberäkning av marknadsföringen, men här bör nämnas att det faktum att utbildningen inte bara till innehåll och utformning utan också när det gäller pedagogisk metod är ny i det svenska systemet ställer höga krav på en effektiv marknadsföring. Programmet föreslås starta höstterminen Finansieringsplan bifogas detta underlag. Kostnadsberäkningen utgår från ett antagningstal på 30 studenter årligen med en tilldelning på 30 tkr/hst (tentativ tilldelning för hpr medräknad). Genomsnittlig timkostnad för undervisande lärare är tentativt satt till 800 kr inkl. OH. Vid co-teaching ersätts lärarna med något lägre koefficient för förberedelse (mellan 2 och 3 klocktimmar per undervisningstimme). Utöver dessa kostnader har i kostnadsberäkningen tillkommit timkostnad för tutoring och läsgrupper (15 klocktimmar per 7,5 hp) och kostnad för koordinator på 20%. Under den fria terminen beräknas 50 klocktimmar för regelbunden studentkontakt via GU:s lärplattform. Med denna finansieringsplan understiger tilldelningen utgifterna med 179 tkr under en treårsperiod. Arbetsgruppen föreslår med hänvisning till det starka studentperspektiv och de innovativa pedagogiska grepp som programmet innebär att tilldelningen justeras så att den täcker kostnaderna. Samtliga moment i programmet är nya kurser som utvecklas i samarbete över ämnesgränserna. Av detta skäl föreslås i finansieringsplanen att programmet tilldelas

4 utvecklingsmedel i genomsnittlig omfattning 30 klocktimmar (24 tkr) per kursmoment om 7,5 hp, vilket innebär ett totalt engångsbelopp om 576 tkr. Utöver uppgifterna ovan har arbetsgruppen av UPG blivit ombedd att inkomma med uppgifter om programmets behov av särskild infrastruktur. Eftersom utbildningen bygger på intensiv interaktion deltagarna emellan är den fysiska miljön en viktig förutsättning för att studenterna skall få en välfungerande studiemiljö. I möjligaste mån bör den därför präglas av viss avskildhet från andra större studentgrupper, tillgång till mindre lärosalar och så få lokalbyten som möjligt. Arbetsgruppen för programmet: Mats Malm (Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion) Filip Radovic (Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori) Tetz Rooke (Institutionen för språk och litteraturer) Cecilia Rosengren (Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion) Christina Thomsen Thörnqvist (Institutionen för språk och litteraturer)

5 Finansieringsplan för Liberal Arts: Kandidatprogram (180 hp) Kostnadsberäkningenc är baserad på följande: omfattning uppdrag: 30 hst/läsår x 3 = 90 hst tilldelning per hst: 30 tkr inkl. tentativ tilldelning för hpr genomsnittlig timkostnad för undervisande lärare: 800 kr inkl. OH Moment hp hst tilldelning klt kostnad res. Termin 1 Humaniora tkr tkr +6 tkr Text tkr tkr +6 tkr Tradition tkr tkr +6 tkr Termin 2 Språk och tänkande tkr tkr +/-0 Latin 7,5 3, tkr tkr +0.5 tkr Grekiska 7,5 3, tkr tkr +0.5 tkr Arabiska 7,5 3, tkr tkr +0.5 tkr Receptionsstudier 3,5 1, tkr tkr +/-0 Termin 3 Människan och biologin tkr tkr +6 tkr Demokratin och etiken tkr tkr +6 tkr Natur tkr tkr +6 tkr Termin 4 Narrativitet tkr tkr +6 tkr Subjektivitet/objektivitet tkr tkr +6 tkr Renässans tkr tkr +6 tkr Termin 5: Fri termin tkr 50* * 40 tkr +410 tkr Termin 6 Vetenskaplig teori och metod 15 7,5 225 tkr tkr +65 tkr Examensarbete 15 7,5 225 tkr tkr -63 tkr Summa 180 hp 90 hst tkr klt tkr tkr Tillkommer: tutoring och läsgrupper (15 klt per 7,5 hp = 360 klt x 800 kr) koordinator (20% under 6 terminer; månadslön: 35 tkr) summa 288 tkr 307 tkr 595 tkr tot tilldelning tot utgifter resultat tkr tkr -128 tkr Tillkommer utvecklingsmedel (se förslag i bifogat underlag): 576 tkr Tilkommer medel för internationell samverkan och samverkan med näringslivet (se förslag i bifogat underlag): 200 tkr * Klocktimmar för studentkontakt via lärplattform under fri termin i syfte att bibehålla interaktionen mellan deltagarna.

6 Utbildningsplan Liberal arts, kandidatprogram 180 hp Bachelor Programme in Liberal Arts 180 credits

7 1. Beslut om fastställande Utbildningsplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2010-xx-xx att gälla från och med 2011-xx-xx. Utbildningsområde: Humaniora Huvudområde: Liberal Arts Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. 2. Syfte Med vilka kompetenser möter vi världens aktuella kriser och utmaningar? Välutbildade humanister behövs till skaran ingenjörer, naturvetare och samhällsvetare för att vi skall kunna skapa hållbara vägar in i framtiden. Programmet Liberal Arts ger en gedigen klassisk humanistisk utbildning med fokus på människan som problemlösande, meningsskapande och berättande varelse i en ständigt föränderlig värld. Programmet fokuserar på yttringar av människans strävan efter att beskriva sin omvärld genom att klassificera, definiera och systematisera sin förståelse av den. Programmet knyter samtidigt an till renässansidealet om de fria konsternas och det obundna tänkandets betydelse för produktiv självreflektion och kritisk samtidsanalys. Text, språk och tänkande utgör programmets ryggrad. Undervisningen utgörs av tvärvetenskapliga moment, där filosofi, idéhistoria och litteraturvetenskap interagerar med varandra, med de klassiska språken grekiska, latin och arabiska och med naturvetenskapliga discipliner. Grammatik, retorik och logik är, liksom i den klassiska undervisningen i artes liberales, centrala redskap för den kritiska analysen. Varje moment tar avstamp i den filosofi- och idéhistoriska bakgrunden för att sedan med stöd av språken och litteraturvetenskapen röra sig framåt i utvecklingen till dagens perspektiv. Ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt utvecklas utifrån den samlade erfarenhetsbank som det historiska perspektivet tillhandahåller. En djupare förståelse för den egna samtiden uppnås genom ökade och mer nyanserade kunskaper om hur vägen fram till dagens etiska ställningstaganden, vetenskapssyn och samhällsdebatt sett ut. Det kritiska perspektiv som utvecklas tillämpas i analys av och problematisering kring samtidens värderingar och frågeställningar utifrån de områden som berörs i programmets olika moment. Utbildningen ger på så sätt en gedigen och användbar kunskapsgrund som är bred men samtidigt tydligt profilerad, och som inte låter sig låsas av nuvarande ämnesuppdelning vid universitetet. Studentens eget lärande står i centrum och den humanistiska redskapslåda som studenterna förvärvar används och utvecklas individuellt och i grupp. I centrum står studentens utveckling av färdigheter i att föra en konsistent argumentation och hans/hennes förmåga att förhålla sig mångdimensionellt och kreativt till komplexa frågor och problem. Programmet värnar om nya pedagogiska former som gynnar en tät och kreativt intellektuell miljö. Undervisningen sker i små grupper med tvärvetenskapliga lärarlag (co-teaching), individuell- och grupphandledning (tutoring), i läsgrupper (peer-to-peer), och mentorsverksamhet. Efter avslutad utbildning skall studenten ha förvärvat en dokumenterad god samarbetsförmåga och en konstruktiv öppenhet för andra ståndpunkter än den egna genom en kontinuerlig och avancerad träning i disputationens konst. Disputation skall i sammanhanget förstås i termer av att på saklig grund försvara och argumentera för en given ståndpunkt. 2

8 3. Behörig för antagning Grundläggande behörighet. 4. Uppläggning och studiegång År 1 Läsåret låter studentgruppen utveckla en gemensam och grundläggande förståelse av det humanvetenskapliga kunskapsområdet i termer av tanketraditioner, textkritik, receptionsstudier, vetenskapliga institutioner, grammatik, och retorik. Undervisningen sker i små grupper med tvärvetenskapliga lärarlag (co-teaching), individuell- och grupphandledning (tutoring), i läsgrupper och mentorsverksamhet. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) av olika slag utnyttjas också. Vårterminens språkmoment tillsammans med upplägget med co-teaching gör det möjligt att ständigt återknyta på detaljnivå till källtexterna på originalspråk. Denna pedagogiska design är ett utmärkande drag för programmet som helhet och tillämpas från termin 1. Hösttermin: Traditioner och institutioner (30 hp) Humaniora: Identitet, institution och metod (10 hp) Text: Bärare, medium och teknik (10 hp) Tradition: Platonism och aristotelism (10 hp) Vårtermin: Språk och texttraditioner (30 hp) Språket och tänkandet (4 hp) Latin (7,5 hp) Klassisk grekiska (7,5 hp) Arabiska (7,5 hp) Receptionsstudier: Physiologus (3,5 hp) Språket och tänkandet (4 hp) En grammatikhistorisk introduktion från antiken och framåt. Nedslag i antikens verk om semantik ger en bakgrund till hur våra teorier om satsen och dess delar tog sin början, en förklaring till vår terminologi och en medvetenhet om det grundläggande sambandet mellan logik och grammatik. Exempel ges på hur språkfilosofins utveckling under medeltiden påverkar utvecklingen inom andra discipliner (exempelvis teologin) och idéutvecklingen i stort. Momenten ger en grundläggande förståelse för grammatiken som beskrivande system och för dess roll i den västerländska idéhistorien. Latin (7,5 hp), Klassisk grekiska (7,5 hp), Arabiska (7,5 hp): Momenten inleds med en introduktion till respektive språks historia. De första två språkmomenten (Latin och Klassisk grekiska) knyts till 3

9 momentet Språket och tänkandet med hjälp av exempel på hur de båda språkens struktur och karaktär bidragit till att forma grammatiken och logiken som discipliner. Litteraturen illustreras i övrigt rikt under programmets gång, varför tyngdpunkten under dessa moment ligger på språkens struktur, framför allt ur ett kontrastivt/komparativt perspektiv. Momenten tjänar också som förberedelse på den pedagogiska metod med vilken språken hanteras i programmet och ger en medvetenhet om de möjligheter och begränsningar som det innebär att använda sig av språken med stöd av översättning under programmets gång och efter genomgången utbildning. De tre språkmomenten leder över till det följande momentet om receptionsstudier, där den pedagogiska modellen med läsning av originaltext under handledning tillämpas för första gången. Receptionsstudier: Som ett illustrativt exempel på hur en text formas efter sin kontext och på så sätt inte är en statisk bärare utan ett dynamiskt medium läses utdrag ur bestiariegenrens arketyp Physiologus. Ur djurkatalogen väljs beskrivningen av apan, som med handledning läses först i den ursprungliga grekiska och därefter i den latinska och arabiska versionen. Perspektivet vidgas ytterligare genom läsning av texten även i den fornkyrkoslaviska, isländska och fornengelska versionen. Studenterna konfronteras därmed med en text som inte bara omformats i de olika språkliga traditionerna utan som också rör sig från en hednisk till en kristen kontext och omtolkas därefter, samtidigt som det blir uppenbart både hur avgörande för förståelsen kontakten med originalspråket är och hur rekonstruktionsprocessen påverkar den text läsaren har framför sig. I samband med textstudierna tas ett helhetsgrepp på bestiariegenren från antiken och fram till nutid ur ett litteraturvetenskapligt och idé-/filosofihistoriskt perspektiv. År 2 Under andra läsåret fördjupas och tillämpas första årets förvärvade färdigheter metodiskt i form av ett antal tematiska kurser. Människan som meningssökande, problemorienterad, symbolskapande och berättande varelse i en föränderlig värld från antiken till våra dagar står i centrum. Undervisningen sker i små grupper med tvärvetenskapliga lärarlag (co-teaching), individuell- och grupphandledning (tutoring), i läsgrupper och mentorsverksamhet. Samtliga källtexter läses på originalspråk med handledning/co-teaching (se ovan). 4

10 Hösttermin: Människa, samhälle och natur (30 hp) Människan och biologins hierarki (10 hp) Utifrån Aristoteles hierarkiska klassificering av levande varelser i Historia animalium via medeltidens och renässansens varandets kedja ( scala naturae ) och dess starka påverkan på vår idéutveckling in i modern tid granskas idén om människan som biologiskt överlägsen varelse. Världslitteraturens olika framställningar av och anspelningar på varandets kedja kompletterar det filosofiska/idéhistoriska perspektivet. Utifrån scala naturas klassificering av änglarna (Thomas av Aquino, Miltons Paradise Lost m fl) analyseras den hierarkiska klassificeringen per se och dess roll i idéutvecklingen. (Samarbete med naturvetenskaplig fakultet.) Demokratin och etiken (10 hp) Demokratin som den globala överideologin idag och dess ursprung. Platons Staten och Aristoteles Nikomachiska etik. Det politiska systemet som beskrivande och föreskrivande system. Juridikens idéhistoria: Juridiken och retoriken. (Samarbete med samhällsvetenskaplig fakultet) Natur (10 hp) Vetandets och bevisets natur. Från a priori- till a posteriori-kunskap: naturvetenskapernas idéhistoria som exempel. Matematikens idéhistoria. Astronomins idéhistoria. Atomläran och den fria viljan. (Lucretius Om tingens natur. Gerard av Cremona/Arzachel: Toledotavlorna etc.) (Samarbete med naturvetenskaplig fakultet.) Vårtermin: Fiktion och verklighet (30 hp) Narrativitet (10 hp) Berättarstrukturer och verklighetsgestaltningar. Myter, sagor, fiktioner. Subjektivitet/Objektivitet (10 hp) Om ett för det västerländska tänkandet avgörande begreppspar från antiken till postmoderna tider. Om makt, vetenskap och religion. Renässans (10 hp) Att hantera och förhålla sig till sitt idéarv. Renässansen som exempel. 5

11 År 3 Höstterminen förbereder för såväl examensarbetet som livet efter examen. Studenterna kan välja att antingen fördjupa språkkunskaperna utomlands, läsa fritt valda kurser vid GU eller ge sig ut på kvalificerad arbetspraktik. Interaktionen i gruppen och mellan studenter och lärare underhålls under denna period med tutoring och läsgrupper för de studenter som stannar kvar samt bl a via GUs lärplattform med de studenter som rest ut (GUL). Handledning av examensarbetet kommer att inledas redan under hösten. Under höstterminen för studenterna (oavsett om de valt att stanna kvar vid GU, att läsa vid utländskt lärosäte eller att göra praktik) loggbok i vilken de regelbundet reflekterar över hur de färdigheter som tillägnats under programmet tillämpas under praktiken (i samspel med andra på praktikplatsen, i samband med problemlösning, i aktuell samhällsdebatt osv). Under vårterminen följer studenterna ett teori- och metodseminarium på halvfart, samtidigt som de skriver sina examensarbeten. Läsgrupperna tar vid igen under denna avslutande termin och ägnas framför allt åt läsning av litteratur med relevans för de olika uppsatsämnena i gruppen. Uppsatshandledning sker individuellt men framför allt i seminarieform. Hösttermin: Fri termin (30 hp) Studenten väljer något av följande alternativ: 1. En termins utlandsstudier i latin, grekiska, arabiska eller filosofi. Samarbetsavtal skall upprättas med adekvata studieorter och universitet. 2. Kvalificerad arbetspraktik. Kursen sammanfaller om möjligt med Humfaks nya praktikkurs. 3. Kurser väljs i samråd med programkommittén om sammanlagt 30 hp vid GU eller något annat universitet i Sverige eller utomlands. Kontinuerlig kontakt mellan programmets studenter och lärare upprätthålls under terminen via den informations- och kommunikationsteknologi som finns tillgänglig vid GU (GUL). Studenterna för loggböcker (se ovan). Vårtermin: Vetenskapliga teorier och metoder (15 hp) + Examensarbete (15 hp) Vetenskapliga teorier och metoder (15 hp) Kursens ges i seminarieform halvfart under hela terminen. Handledning individuellt och i grupp. Examensarbete (15 hp) 6

12 5. Mål Efter genomgånget program skall studenten: Kunskap och förståelse uppvisa god orientering inom klassisk och nutida humanistisk idétradition. visa innehållslig och kontextuell förståelse av texter från antiken genom samtliga historiska epoker fram till nutid. uppvisa dokumenterad förståelse för textens roll som föränderlig och dynamisk bärare av mänskligt tänkande genom historien Färdighet och förmåga visa förmåga att analysera text, klassisk såväl som modern, använda grundläggande semantiska, logiska, språkvetenskapliga och textkritiska tekniker på ett metodiskt och samtidigt kreativt sätt. visa väl utvecklad förmåga att självständigt formulera frågeställningar utifrån språkliga, idéhistoriska, litterära och filosofiska perspektiv. uppvisa avancerad förmåga att formulera och bearbeta problem både individuellt och i grupp. uppvisa väldokumenterad god förmåga att i tal och skrift presentera problem, analyser, möjliga lösningsstrategier, samt formulering av forskningsbara frågor. Värderingsförmåga och förhållningssätt kunna värdera grundläggande resonemang, strukturera argument och bedöma deras relevans och hållbarhet kunna redogöra för en uppsättning olika möjliga etiska och samhälleliga aspekter av förvärvandet och handhavandet av kunskap kunna inta skilda perspektiv och ett kritiskt förhållningssätt till teorier och begrepp både inom och utom skilda akademiska discipliner. visa förmåga att (i förekommande fall) göra bedömningar med avseende på jämställdhet/ jämlikhet, rättviseaspekter samt, medvetandegöra och problematisera ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. kunna inta och argumentera för en annan ståndpunkt än den egna, visa öppenhet och förståelse för andras avvikande uppfattning och därmed god förmåga till respektfull, saklig och konstruktiv dialog kunna kritiskt analysera och självständigt granska olika yttringar av människans strävan efter att skapa system för att beskriva sin omvärld 6. Examen Utbildningen leder till filosofie kandidatexamen 180 hp i huvudområdet Liberal Arts. 7. Övrigt 7