Vänliga hälsningar ULF NILSSON ordförande ULRIKA CEDERHOLM samordnare

2016-02-08 Styrelsens ledamöter Styrelsens ersättare för kännedom Kallelse till styrelsens sammanträde torsdagen den 16 februari 2017 Styrelsens ledamöter kallas till sammanträde enligt följande. Tid: Kl 09.00-15.00 Kaffe serveras från kl. 08.30. Plats: Emmaboda Folketshus, Emmaboda Program Föredragningslista med handlingar finns på http://rfkl.se/sv/politik/styrelsen/styrelsen1/ Meddela Ulrika Cederholm tfn 0480-44 83 62, e-post ulrika.cederholm@rfkl.se om du inte kommer till sammanträdet. Meddela även om du kommer att delta som ej tjänstgörande ersättare. För resa med bil gäller samåkning i största möjliga mån. Vänliga hälsningar ULF NILSSON ordförande ULRIKA CEDERHOLM samordnare REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE-391 27 KALMAR Tel: 0480-44 83 30, Fax: 0480-546 54, E-post: info@rfkl.se, www.rfkl.se

2 Sändlista Ledamöter Ilko Corkovic (S) Ann-Marie Fagerström (S) Lars Rosander (C) anmält förhinder Lina Danlid-Burke (C) Johan Persson (S) Dzenita Abaza (S) Marianne Dahlberg (S) Liselotte Ross (V) Christina Fosnes (M) Ann Petersson (C) Henrik Yngvesson (M) Christina Davidson (C) Jimmy Loord (KD) Kaj Göransson (S) Peter Wretlund (S) Sylvia Borg (V) Mathias Karlsson (L) Henrik Nilson Bokor (S) Helen Nilsson (S) Tomas Kronståhl (S) Dan Nilsson (S) Harald Hjalmarsson (M) Margaretha Lööf Johanson (S) Saad Benatallah (S) Ulf Nilsson (S) Anders Henriksson (S) Lena Granath (V) Akko Karlsson (MP) Malin Sjölander (M) anmält förhinder Leif Larsson (C) Åke Nilsson (KD) Bill Björklund (L) Tommy Ivarsson (SD) Ersättare för kännedom Eva-Lena Israelsson (S) Maria Ixcot-Nilsson (S) Åke Bergh (M) tjänstgörande ersättare Jonas Erlandsson (S) Mattias Adolfson (S) Roger Holmberg (S) Lasse Johansson (S) Bertil Dahl (V) Inger Hilmansson (L) Roland Åkesson (C) Anna-Kajsa Arnesson (C) Ingeli Ivansson (C) Mats Laveborn (M) Catarina Bentsrud (S) Thina Andersson (S) Gunnar Westling (MP) Ingemar Lennartsson (KD) Lena Gustafsson (V) Tomas Peterson (M) Mats Hugosson (C) Carl-Henrik Eriksson (C) Jon Sjölander (M) Lejla Bajraktarevic (S) Martina Andersson (S). Jonny Bengtsson (S) Mats Wedin (S) Linda Fleetwood (V) Eva-Karin Holgersson (MP) Eddie Forsman (M) tjänstgörande ersättare Ingegerd Pettersson (C) Gudrun Brunegård (KD) Christin Rampeltin Molin (M) Martin Kirchberg (SD) REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE-391 27 KALMAR Tel: 0480-44 83 30, Fax: 0480-546 54, E-post: info@rfkl.se, www.rfkl.se

3 Föredragningslista 1. Sammanträdet öppnas 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Välkommen till Emmaboda kommun Ann-Marie Fagerström 5. Craftsamling Oskarshamn Peter Wretlund och Rolf Persson Information från regiondirektören och kansliet 6. Aktuella frågor för regional utveckling Helena Nilsson 7. Aktuellt angående regionbildning Helena Nilsson 8. Fördelning av 1.1 medel 2017 Camilla Håkansson 9. Företagsstöd Thomas Tiger 10. Yttrande Remiss av betänkandet En svensk flygskatt Carolina Gunnarsson 11. Klimatsamverkan Kalmar län Carolina Gunnarsson 12. Sydsvenska prioriteringar utifrån positionspappret Carolina Gunnarsson 13. Modell för bredbandsutbyggnad i Kalmar län Magnus Hammarstedt Gruppmöten REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE-391 27 KALMAR Tel: 0480-44 83 30, Fax: 0480-546 54, E-post: info@rfkl.se, www.rfkl.se

4 Beslutsärenden Rund och gränslös region 14. Yttrande Remiss av betänkandet En svensk flygskatt Förslag till beslut: Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att godkänna yttrandet. 15. Yttrande Remittering av Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling Förslag till beslut: Styrelsen beslut i enlighet med arbetsutskottets förslag att godkänna yttrandet. Omedelbar justering 16. Generell delegation till regiondirektör att avstå från att yttra sig angående lokala miljö och hälsoskyddsföreskrifter Förslag till beslut: Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag om generell delegation till regiondirektör att avstå från att yttra sig angående lokala miljö och hälsoskyddsföreskrifter. 17. Modell för bredbandsutbyggnad i Kalmar län Förslag till beslut: Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att ge i uppdrag till kansliet att utarbeta förslag till en modell för bredbandsutbyggnad för Kalmar län under 2017 och att ett förhandlat avtal om bredbandsutbyggnad finns för beslut senast i mars 2018. 18. Sydsvenska prioriteringar utifrån positionspapperet Förslag till beslut: Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att godkänna Sydsvenska prioriteringar utifrån Positionspapperet. Miljö i balans 19. Klimatsamverkan Kalmar län handlingsplan 2017 Förslag till beslut: Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att anta Klimatsamverkan Kalmar läns handlingsplan för år 2017 samt godkänna redovisningen för 2016. REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE-391 27 KALMAR Tel: 0480-44 83 30, Fax: 0480-546 54, E-post: info@rfkl.se, www.rfkl.se

5 Växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling 20. Beslut om fördelning av 1:1 medel 2017 Förslag till beslut: Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att inom en beslutsram på 50 miljoner kronor indikativt avsätta 34 miljoner kronor till projektbidrag och 15 miljoner kronor till företagsstöd, samt 1 miljon kronor för uppföljnings- och utvärderingsinsatser. 21. Inriktning på företagsstöd 2017 Förslag till beslut: Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att utvidga konsultchecken för digitalisering till att även inbegripa stöd till investeringar i genomförande av digitaliseringsinsats. Valärenden 22. Ersättare för Ragnar Olsson (V) på följande uppdrag: Ledamot styrelsen för Kumulus Ledamot Pensionärsrådet Ledamot i styrgruppen för Fryshusets etablering i länet Ledamot i styrgruppen för projektet Universitets- och högskoleutveckling i norra Kalmar län Ledamot i styrgrupp för samarbetet med Cape Winelands District Municipality Ersättare i Euroregion Baltics styrelse Förslag till beslut: Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att utse Lena Granath (V) till ledamot styrelsen för Kumulus, ledamot Pensionärsrådet, ledamot i styrgruppen för Fryshusets etablering i länet, ledamot i styrgruppen för projektet Universitets- och högskoleutveckling i norra Kalmar län, ledamot i styrgrupp för samarbetet med Cape Winelands District Municipality och ersättare i Euroregion Baltics styrelse. 23. Delegationsärenden 24. Rapporter 25. Anmälningsärenden A. Arbetsutskottets protokoll från den 26-27 januari B. Granskning av löner och ersättningar, från revisorerna C. E22 förbi Söderköping, svar från Trafikverket D. E22 förbi Söderköping, svar från Näringsdepartementet E. Huset fullt Krisledning i Hultsfreds kommun F. Regeringsbeslut inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, 19 regional tillväxt och 22 Kommunikationer REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE-391 27 KALMAR Tel: 0480-44 83 30, Fax: 0480-546 54, E-post: info@rfkl.se, www.rfkl.se

6 G. Regeringsbeslut Uppdrag respektive erbjudande om regionala bredbandskoordinatorer H. Regeringsbeslut Uppdrag respektive erbjudande att förlänga regionala serviceprogram till och med 2020 I. Arbetsutskottet har valt Lena Granath (V) som Ansvarig kontaktpolitiker Kina och Sydafrika, Ansvarig kontaktpolitiker Välfärdsfrågor (Integration, jämställdhet, befolkning, Nka), Ansvarig kontaktpolitiker Ungdomsfrågor, Ansvarig kontaktpolitiker CaSYPoT Capacity Building for Strategic Youth Policy and Transnational Cooperation, Ansvarig kontaktpolitiker Lärandefrågor 26. Övriga ärenden 27. Nästa möte 30 mars, Campus Hultsfred, Hultsfred REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE-391 27 KALMAR Tel: 0480-44 83 30, Fax: 0480-546 54, E-post: info@rfkl.se, www.rfkl.se

2017-02-02 Dnr 2016/583-533 Styrelsen Yttrande En svensk flygskatt SOU 2016:83 Förslag till beslut Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag godkänna yttrandet. Bakgrund Bakgrund samt utredningens sammanfattning, se Bilaga till förslag till beslut angående Yttrande över SOU 2016:83, En svensk flygskatt Ett likalydande yttrande kommer lämnas av Kalmar kommun. Regionförbundets ställningstagande Yttrande Sammanfattning av Regionförbundet i Kalmars synpunkter För att nå huvudsyftet med utredningen, att minska flygets miljöpåverkan, bör ett förslag tas fram som ger incitament för flygbolagen att öka användning av biobränsle Förslaget står i motsatts till viktiga nationella mål till exempel för regional tillväxtpolitik, motverkar regeringens förslag om utflyttning av statliga verk samt Landsbygdskommitténs övergripande mål för landsbygdens utveckling Förslaget slår mot regioner där flyget är avgörande för möjligheterna att ta sig till och från huvudstaden samt till internationella förbindelser då alternativa kollektiva resmöjligheter saknas eller är bristfälliga Regionförbundet i Kalmar län menar att förslaget inte bör genomföras Om förslaget trots det genomförs bör regioner där alternativ kollektivtrafik inte är möjlig undantas från flygskatt Inledning Regionförbundet i Kalmar län har tagit del av betänkandet från Utredningen om skatt på flygresor, En svensk flygskatt (SOU 2016:83). Vi lämnar härmed följande synpunkter.

Om Kalmar län och Regionförbundet Regionförbundet i Kalmar län har ansvar att utarbeta och fastställa dels strategi för länet utveckling, RUS dels länsplaner för regional transportinfrastruktur Länet har höga ambitioner vad gäller tillgänglighet som en viktig förutsättning för en positiv utveckling. Det nuvarande transportsystemet har dock stora brister. OECD konstaterade i sin Territorial Review för Småland - Blekinge år 2012 att sydöstra Sverige har, jämfört med standarden i Sverige i övrigt, luckor i infrastrukturen. Sydöstra Sverige har ett järnvägsnät som är både glest och av låg kvalitet. Skillnaden i järnvägstillgänglighet jämfört med övriga Sverige är oroande. Ett av länets mål i RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2012-2020 är att Transportsystemet i Kalmar län ska vara hållbart ur ett miljöperspektiv. Och om flyg har vi målet Från Kalmar Öland Airport ska man kunna flyga över dagen till flera av de större europeiska städerna. Likaså är våra ambitioner för miljö- och klimatfrågor höga. Länet ska gå före i klimatarbetet säger vi i RUS. Ett av våra viktiga mål är att länet ska vara fossilbränslefritt år 2030. Vi ska konvertera till förnybar energi, effektivisera i alla led och sektorer samt kompensera de klimatutsläpp vi inte kan undvika. Genom tjänster och produkter samt produktion av förnybar energi underlättar vi övergången till det fossilbränslefria samhället. Vår ambition är att underlätta för företag, organisationer och enskilda att agera på ett klimatriktigt sätt. Regionförbundet i Kalmar läns synpunkter Alternativ för att nå utredningens viktiga syfte att minska flygets klimatpåverkan Huvudsyftet med utredningen är att flygets klimatpåverkan ska minska och därmed bidra till miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Överväganden bör göras om vilka andra åtgärder som bör vidtas för att närma sig detta mål, till exempel utökad användning av biodrivmedel. I förslagen till en svensk flygskatt finner vi inget som uppmuntrar flygbolagen till mer användning av biobränsle. En flygskatt som ger flygbolagen minskade intäkter riskerar tvärtom att minska flygbolagens utrymme att utveckla och använda mer biobränsle. Nya flygplan med lägre energiförbrukning samt effektivare biodrivmedel samt större inblandning av biodrivmedel bör vara framkomliga vägar för att nå utredningens syfte. Utredningen och nationell politik Utredningen konstaterar bland annat att Målet för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. 2

Resenärer som reser från eller till flygplatser i glesbygd kan sägas drabbas något mer av den föreslagna skatten, då dessa till skillnad mot andra resenärer ofta inte har någon möjlighet att välja andra färdmedel och därför inte kan ändra sitt beteende till följd av skatten. Inom landet kan därför konkurrenskraften försämras för företag som inte är belägna i storstadsregionerna. Man bör även göra skillnad på verksamheter som kan flyttas till annan ort där tillgängligheten och åtkomligheten är bättre och på verksamheter som inte kan flyttas. Utredningen kommer till slutsatsen att Något regionalt avgränsat undantag från flygskatt bör inte införas. Det är svårt att se logiken i resonemanget! Utöver att gå emot målet för den regionala tillväxtpolitiken motverkar utredningens förslag även det som nyligen presenterats av Landsbygdskommittén. Den möjliga lösning som utredningen för fram, att verksamheter kan flytta till annan ort där tillgängligheten och åtkomligheten är bättre, innebär ytterligare förtätning i storstäder och utglesning i redan glesa regioner. Det går stick i stäv såväl med regeringens förslag om utflyttning av statliga verk från storstäderna som med Landsbygdskommitténs övergripande mål för landsbygdens utveckling i ett trettioårsperspektiv: En livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd. Utredningen och regional hänsyn Med ovanstående som bakgrund ser vi med oro på utredningens syn på regioner som inte ligger så att alternativa färdmedel till flyget är möjliga, till exempel långt ifrån befintliga eller planerade starka järnvägsstråk. Dit hör inte bara de Norrlandsregioner som nämns i utredningen. Sydöstra Sverige har en liknande situation som uppmärksammats även av OECD, se ovan. Även i vår region är det nödvändigt med förbättrade kommunikationer till konkurrenskraftiga priser för att våra företag ska kunna hävda sig och för att människor ska kunna få arbete och bo kvar. Det handlar till exempel om nödvändiga arbetsresor till Stockholm, inkommande besök till länets internationella företag och våra besöksdestinationer samt verksamheters möjligheter att rekrytera kompetent personal. SGEI förordnade december 2016 Sveriges officiella syn En tydlig indikation på att flyget har en särställning i vår region är att Kalmar Öland Airport så sent som i december 2016 av EU-kommissionen blev godkänd för ett s.k. SGEI-förordnande. Det innebär att utföra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Sveriges och regeringens officiella uppfattning för att Kalmar Öland Airport skulle bli godkänd för SGEI-förordnandet är bland annat - att flygplatsens själva existens är nödvändig för regionen av socioekonomiska skäl. - att flygningarna från Kalmar flygplats är helt avgörande för möjligheterna att ta sig till och från den svenska huvudstaden, men även för internationella förbindelser till och från regionen i fråga. 3

- att flygplatsen även är helt nödvändig för att företag ska finnas, investera och återetablera sig i regionen i fråga, samt för att locka och behålla kompetens och resurser Beslutsunderlag Ärendet har beretts ur ett jämställdhetsperspektiv, checklista bifogas. Skickas till Remissvaret lämnas både per e-post och på papper i wordformat till fi.registrator@regeringskansliet.se Finansdepartementet 103 33 Stockholm Svaret lämnas senast 1 mars 2017 /Irene Tallhage Lönn, irene.tallhage.lonn@rfkl.se, 0480-448348 4

2017-01-09 Dnr 2016/583-533 Till styrelsen Bilaga till yttrande över En svensk flygskatt SOU 2016:83 Bakgrund På regeringens uppdrag har Utredningen om skatt på flygresor lämnat förslag på hur skatt på flygresor kan utformas. Syftet är att flygets klimatpåverkan ska minska, vilket kan bidra till miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. I uppdraget låg att utreda om flyget i högre utsträckning genom en skatt på flygresor kan bära sina egna klimatkostnader. Skatten bör uppmuntra konsumenter att välja mer miljövänliga alternativ samt också uppmuntra flyget till effektivare transporter för att minska klimatpåverkan. Skattens utformning ska samverka med de närings-, transport- och regionalpolitiska målen om bl.a. jobb, tillgänglighet och konkurrenskraft i alla delar av landet. I EU finns det flera länder som tar ut skatt för avresande flygpassagerare, exempelvis Tyskland och Storbritannien. Andra länder, till exempel Danmark och Nederländerna har haft men avskaffat flygskatt. I Portugal föreslogs år 2014 en flygskatt men regeringen valde att inte införa den. Det finns även länder utanför EU som tar ut skatt för flygpassagerare, exempelvis Norge, Bosnien, Serbien och Sydafrika. Lagen om skatt på flygresor föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

2 Utdrag ur utredningens sammanfattning Skatt på flygresor Den föreslagna skatten på flygresor har utformats som en skatt på kommersiella flygresor. Transport av passagerare i militärflyg, annan stats statsflyg, ambulansflyg, eftersöknings- och räddningsflyg, humanitärt flyg samt tull- och polisflyg ska inte omfattas av skatten. Förslaget innebär att flygskatt ska betalas för passagerare som reser från en svensk flygplats i ett flygplan som är godkänt för fler än tio passagerare. Flygskatt ska inte betalas för barn under två år, passagerare som på grund av teknisk störning, väderförhållanden eller annan oförutsedd händelse inte har nått destinationsflygplatsen och som medföljer vid en förnyad avgång, flygande personal som är i tjänst under flygningen samt transit- och transferpassagerare. Det flygföretag som utför flygningen ska vara skattskyldigt. Skyldighet att betala skatt ska inträda när flygplanet lyfter från en flygplats i Sverige. Skatten ska tas ut med olika skattenivåer beroende på om passageraren reser till en slutdestination i ett land som ligger helt inom Europa, helt eller delvis i en annan världsdel än Europa med ett avstånd om högst 6 000 kilometer från flygplatsen Stockholm/Arlanda, i en annan världsdel än Europa med ett avstånd längre än 6 000 kilometer från flygplatsen Stockholm/Arlanda. De föreslagna skattenivåerna baseras på klimatvärderingar för flygresor och föreslås uppgå till 80 kronor, 280 kronor och 430 kronor för de olika avståndsklasserna. Skattenivåerna ligger i paritet med liknande skatter i andra medlemsstater och har bestämts med beaktande av att flyget redan i dag betalar för utsläppsrätter inom EU:s system för handel med utsläppsrätter European Emissions Trading Scheme (EU ETS). Vid bestämmandet av skattenivåerna har hänsyn inte tagits till det nya globala styrmedlet avseende klimatpåverkan från internationellt flyg som FN-organet Internationella civila luftfartsorganisationen eller International Civil Aviation Organisation (Icao) fattade beslut om i oktober 2016. Detta på grund av att det systemet kommer att inledas med en frivillig fas först år 2021 och bli obligatoriskt år 2027 samt att prisnivåerna för de utsläppskrediter som ska användas i systemet är okända. När systemet är i kraft och prissättningen av utsläppskrediterna är känd kan nivåerna för flygskatten behöva justeras. Det samma gäller om priserna avsevärt förändras inom EU ETS. Konsekvenser av skatten på flygresor De statsfinansiella nettointäkterna av den föreslagna skatten på flygresor beräknas uppgå till 1,75 1,78 miljarder kronor per år. Skatten kan förväntas leda till en reduktion av efterfrågan på flygresor med 3,6 4,8 procent för inrikesflyget, 1,4 1,9 procent för flyg inom Europa och 1,5 2,1 procent för flyg utom Europa. Den

3 totala minskningen av avresande resenärer från flygplatser i Sverige beräknas bli 450 000 600 000 per år, jämfört med om ingen skatt införs. Även om en skatt på flygresor införs kan emellertid det totala antalet avresande passagerare från flygplatser i Sverige förväntas öka. En skatt på flygresor bedöms minska ökningen av antalet avresande passagerare, men ökningen kommer ändå att fortsätta. Cirka 40 procent av resenärerna kan förväntas flytta över till andra trafikslag, främst biltrafik, i de fall avståndet möjliggör detta. Den största delen av reduktionen i efterfrågan på flygresor kan väntas ske där tillgången till alternativa färdsätt är god. Av det skälet är det sannolikt att skatten inte påverkar tillgängligheten till Sveriges glesbygd i någon större utsträckning under förutsättning att nuvarande utbud av flyglinjer finns kvar och upphandlas i nuvarande omfattning. Eftersom effekten för företag och boende i Sveriges glesbygd bedöms bli begränsad, om än inte helt obetydlig, föreslås inte något regionalt avgränsat undantag från flygskatt. De regionala konsekvenser som uppstår bör kunna hanteras genom upphandling av flyglinjer och statligt stöd till regionala flygplatser. Skatten förväntas leda till begränsade men positiva effekter för klimatet genom minskade utsläpp av koldioxid och en minskning av övrig klimatpåverkan från flyget. När hänsyn tas till ökade utsläpp från andra trafikslag genom överflyttningar från flyget kan nettoeffekten förväntas uppgå till en reduktion om 0,08 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Skatten förväntas endast ha en mindre effekt på sysselsättningen. Det sannolika scenariot är att arbetstillfällen huvudsakligen flyttar mellan sektorer och att vissa arbetstillfällen försvinner medan andra tillkommer. Effekter på Sveriges konkurrenskraft, både i ett nationellt och internationellt perspektiv, bedöms också bli begränsade. Man kan emellertid räkna med en viss överflyttning av passagerare till gränsnära flygplatser i grannländer, främst i Öresundsregionen. Denna effekt bedöms bli liten eftersom utbudet av flygresor skiljer sig åt mellan exempelvis flygplatsen Malmö/Sturup och Köpenhamns flygplats Kastrup. Konkurrensen och viss överflyttning av passagerare kan dock öka på vissa flyglinjer som är gemensamma för flygplatserna. Skatten kommer att medföra vissa konsekvenser för flygföretagen. Den administrativa bördan och hanteringskostnaden för flygföretagen bedöms bli ringa. Om lagen träder i kraft först om drygt ett år kommer flygföretagen, som ofta säljer flygbiljetter med lång framförhållning, kunna anpassa sina system och biljettpriser till den nya skatten. /Irene Tallhage Lönn 2017-01-11

2017-02-03 Dnr 2016/481-114 Styrelsen Yttrande över SOU 2015:99, Planering och beslut för hållbar utveckling miljöbalkens hushållningsbestämmelser Förslag till beslut Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att godkänna yttrandet. Bakgrund Bakgrund samt utredningens sammanfattning, se bifogad Bilaga till förslag till beslut angående Yttrande över SOU 2015:99, Planering och beslut för hållbar utveckling miljöbalkens hushållningsbestämmelser Regionförbundets ställningstagande Yttrande Sammanfattning av Regionförbundet i Kalmars synpunkter Riksintressesystemet måste vara enkelt, tydligt, överskådligt och begripligt Omfattningen i areal av landets yta som klassas som riksintresse, 56 %, orimlig och måste minskas. Områden som klassas som riksintressen bör vara nationellt unika i sitt slag. Sektorsmyndigheternas förslag till riksintressen måste grunda sig på tydliga kriterier, vara tydligt avgränsade och motiverade samt regelbundet aktualitetsprövas. Regeringen bör tilldela någon myndighet, till exempel Boverket, att ta ansvar för en fristående granskning innan ett område slutligen förklaras som riksintresse. Utredningens förslag, att införa begreppet område av väsentligt allmänt intresse med både nationellt, regionalt och lokalt perspektiv, riskerar att göra planeringssystemet än mer komplicerat och bör inte genomföras. Dricksvattenförsörjning är en så väsentlig fråga att det bör bli ett nytt riksintresse. REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE-391 27 KALMAR Tel: 0480-44 83 30, Fax: 0480-546 54, E-post: info@rfkl.se, www.rfkl.se

2 Sektorsmyndigheternas underlag för ett riksintresse måste utformas så att berörda kommuner kan redovisa dem i sin översiktsplan respektive detaljplaner samt ta hänsyn till dem i planeringen utan att göra ytterligare utredningar. I utredningen är den regionala planeringen samt den allt större betydelse den fått senare årtionden för regionernas utveckling, till exempel infrastruktur och bostadsmarknad, svagt belyst. Större mandat än idag bör ges till den regionala nivån att, tillsammans med kommunerna, samverka kring regionens utveckling och därmed huvuddragen i regionens fysiska planering inkluderande riksintressen. Inledning Regionförbundet i Kalmar län har tagit del av Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99). Vi lämnar härmed följande synpunkter. Regionförbundet i Kalmar län har ansvar att utarbeta och fastställa dels en strategi för länet utveckling, dels länsplaner för regional transportinfrastruktur. Regionförbundet är även formell remissinstans för kommunernas översiktsplaner enligt plan- och bygglagen samt samrådspart avseende kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning. Länet har höga ambitioner för flera områden som berör remissens frågeställningar om miljöbalkens 3 kap, hushållning med mark och vatten samt riksintressen. Det finns uttryckt i RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2010-2020. Länets mål är bland annat: - ett transportsystem som ska vara hållbart ur ett miljöperspektiv, - ett växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling - befolkning och välfärd möta länets demografiska utmaning genom att kraftsamla kring ökad inflyttning - miljö i balans; god vattenkvalitet i såväl grundvatten som sjöar, vattendrag och kustvatten - bibehålla och förbättra värdefulla biotoper, miljöer och landskap samt göra det möjligt att nyttja dessa miljöer som en resurs för folkhälsa, turism och livsmedelsproduktion - länets kulturarv, kultur- och naturmiljöer ska bevaras, användas och utvecklas. Regionförbundet i Kalmar läns synpunkter Det är välkommet att en genomgripande översyn görs av 3 kap miljöbalken och hur riksintressesystemet fungerar. Riksintressesystemet måste vara enkelt, tydligt, överskådligt och begripligt Det finns ett stort behov att se över riksintressesystemet aktualitet samt förenkla och förtydliga detsamma. Regionförbundet ser i många delar samma problem som utredningen lägger fram, till exempel brist på aktualitetsprövning, orimligt stor andel av landet som är utpekad som riksintressen, bristande samordning mellan olika myndigheter, behov av gemensamma hanteringsrutiner och gemensam dokumentation av alla de olika riksintressena, stora olikheter hur olika 2

3 myndigheter har hanterat och motiverat de riksintressen man föreslagit. Regionförbundet i Kalmar län delar utredningens syn att det finns viktiga samhällsintressen som även i framtiden bör omges av nationella bestämmelser för långsiktig hushållning med mark och vatten. Dock är omfattningen i areal av landets yta som klassas som riksintresse, 56 %, orimlig. Det är uppenbart att många områden av riksintresse enligt kap 3 MB är otillräckligt motiverade och avgränsade och i vissa fall, helt eller delvis, inte längre bör kvarstå som riksintresse då motivet för införandet av riksintresset kan ha ändrats. Områden som klassas som riksintressen bör vara nationellt unika i sitt slag. Det är inte minst väsentligt för att riksintressesystemet ska uppfattas som legitimt. Sektorsmyndigheternas förslag till riksintressen måste grunda sig på tydliga kriterier och regeringen måste tilldela någon myndighet, till exempel Boverket, att ta ansvar för en fristående granskning innan ett område slutligen förklaras som riksintresse. Granskning av rimligheten i ett föreslaget riksintresse, regelbundna aktualitetsprövningar av befintliga riksintressen samt samordning av de olika riksintressena bör kunna leda till önskvärd minskning av den areal i Sverige som är utpekad som riksintresse. Begreppet område av väsentligt allmänt intresse Dagens system med riksintressen och hur miljöbalkens bestämmelser verkar är komplicerat och inte lätt att överblicka, vilket denna utredning i sig visar. Förslaget att införa begreppet område av väsentligt allmänt intresse, som enligt utredningen kan ha både nationellt, regionalt och lokalt perspektiv, riskerar att göra planeringssystemet än mer komplicerat. Det riskerar att tynga mer än det gör systemet tydligare. Vi är också tveksamma till om införandet av väsentligt allmänt intresse skulle minska den areal i varje län/region där staten har inflytande. Större mandat än idag bör ges till den regionala nivån att, tillsammans med kommunerna, samverka kring regionens utveckling och därmed huvuddragen i regionens fysiska planering. På den regionala nivån finns goda förutsättningar för helhetssyn på den fysiska samhällsplaneringen, för såväl hushållning med mark och vatten som regional utveckling där infrastrukturplanering och bostadsförsörjning är betydelsefulla delar. Dricksvatten nytt viktigt riksintresse En grundläggande fråga för samhällets funktion är tillgången på dricksvatten. Regionförbundet i Kalmar län ser dricksvattenförsörjningen som en så väsentlig fråga att det bör bli ett nytt riksintresse. Såväl grundvattenförekomster, stora och orörda isälvsformationer som viktiga ytvattentäkter bör kunna förklaras som riksintresse i de delar av landet där dricksvattenförsörjning är ett problem. Riksintressesystemet behöver utvecklas och tillämpningen förtydligas För att riksintressesystemets tillämpning i sin helhet ska effektiviseras är det väsentligt att underlagen om riksintressen från sektorsmyndigheterna är utformat så att berörda kommuner kan redovisa dem i sin översiktsplan respektive detaljplaner samt ta hänsyn till dem i planeringen utan att göra ytterligare utredningar. Sektorsmyndigheten måste ge tydlig motivering, värdebeskrivning och besked om restriktioner för det aktuella riksintresset. Kommunerna kan annars tvingas till omfattande utredningar i samband med en planeringssituation där riksintresset berörs. Det kan leda till att viktig information om ett område framkommer i ett mycket sent skede och därmed förorsakar onödig användning av 3

4 tid och medel. Det kan innebära förseningar av hela planeringsprocesser och därmed vara ett hinder för viktiga bostadsbyggnadsprojekt eller andra projekt av stor betydelse för kommunal eller regional utveckling. Det regionala perspektivet Utredningen påpekar att nya åtagande enligt internationella överenskommelser samt nationella mål, planer och program fått en allt tydligare roll i samhällsplaneringen. I utredningen är dock den regionala utvecklingsplaneringen och den allt större betydelsen och påverkan den fått senare årtionden för bland annat fysisk planering och bostadsmarknadsfrågor svagt belyst. Många riksintressen enligt 3 kap. MB sträcker sig över flera kommuner och är inte bara ett kommunalt utan även ett regionalt intresse. I såväl regioner bestående av ett län som större regioner bildad av flera län har Regionala Utvecklingsstrategier (RUS) samt regional samverkan inom och mellan regioner stor betydelse även för den fysiska planeringen. Det innebär att den regionala nivån har stor påverkan på planering av mark, vatten och fysisk miljö samt hållbar utveckling och långsiktigt god hushållning från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt. Representation i utredningen Enligt utredningens sammanfattning har riksintresseutredningen genomförts i samråd med berörda myndigheter, utredningar och organisationer. Vi konstaterar dock att utredning i huvudsak bestått av personer från den nationella nivån. Regional representation har bestått av ett fåtal länsstyrelserepresentanter som ju även de representerar nationella intressen. SKL har genom en person representerat både den kommunala och den regionala nivån. Vi finner det anmärkningsvärt då planeringssystemet och miljöbalkens hushållningsbestämmelser i väsentliga delar ska tas omhand i den kommunala fysiska planeringen men även har stor påverkan på regional utvecklingsplanering och infrastrukturplanering. Beslutsunderlag Bakgrund samt utredningens sammanfattning Ärendet har beretts ur ett jämställdhetsperspektiv, checklista bifogas. Skickas till Remissvaret lämnas både per e-post och på papper i wordformat till m.registrator@regeringskansliet.se Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Svaret lämnas senast 28 februari 2017 /Irene Tallhage Lönn, irene.tallhage.lonn@rfkl.se, 0480-448348 4

2017-02-03 D-nr 2016/481-114 Styrelsen Bilaga till förslag till beslut angående Yttrande över SOU 2015:99, Planering och beslut för hållbar utveckling miljöbalkens hushållningsbestämmelser Bakgrund samt utredningens sammanfattning Miljöbalkens hushållningsbestämmelser tillämpas genom bland annat riksintressen Bestämmelserna i miljöbalkens (MB) kapitel 3 om riksintressen har funnits lagfästa sedan 1987. Det är i samband med användning av mark och vatten, till exempel planering och byggande, som de får betydelse. Oftast är det därför genom Plan- och bygglagen (PBL) som de måste hanteras, speciellt i kommunernas översiktsplaner. Syftet är således att de i första hand ska fungera som en integrerad del av planeringssystemet enligt PBL. Avsikten med bestämmelserna har varit att skapa ett redskap genom vilket vissa statliga intressen får ett styrande genomslag när det gäller markoch vattenanvändningen på lokal nivå. Riksintressebestämmelserna kan därför sägas vara ett uttryck, om än begränsat, för en statlig planering. Riksintressen av två typer Hushållningsbestämmelserna, dvs. riksintressena, finns i dag i Miljöbalkens - 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med markoch vattenområden - 4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. Hushållningsbestämmelserna syftar till att främja en sådan användning av mark, vatten och fysisk miljö i övrigt som innebär att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas (1 kap MB). I hushållningsförordningen står vilka myndigheter som ska ange områden som bedöms vara av riksintresse till länsstyrelserna. Bestämmelserna i 3 kap. MB innehåller grundläggande bestämmelser för hushållning med markoch vattenområden. Mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge samt föreliggande behov. Stora markoch vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploatering eller andra ingrepp i miljön, eller är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt, skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka eller skada REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE-391 27 KALMAR Tel: 0480-44 83 30, Fax: 0480-546 54, E-post: info@rfkl.se, www.rfkl.se

2 miljön. Vidare anger lagen att jord- och skogsbruk är av nationell betydelse och därför så långt möjligt ska skyddas Därutöver finns möjlighet att besluta att vissa områden kan utpekas som riksintresse. Det kan vara områden med stora natur- eller kulturvärden, värdefulla ämnen eller material, eller för till exempel totalförsvaret, rennäring och yrkesfiske, friluftsliv, industriell produktion, energiproduktion eller distribution, kommunikationer, vattenförsörjning, avfallshantering. Områden av riksintresse enligt 3 kap MB skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada områdenas angivna värden, påtagligt försvåra viss verksamhet eller utgöra hinder för vissa anläggningar. Riksintressen enligt 3 kap MB beslutas av Länsstyrelsen. Bestämmelserna i 4 kap MB innebär att de områden som anges där i sin helhet är av riksintresse. Det är de på grund av sina stora natur-och kulturvärden. Dessa områden har beslutats av Riksdagen. Exempel på sådana områden i Kalmar län är Öland och Kustområdena och skärgårdarna i Småland och Östergötland från Oskarshamn till Arkösund. För områden av riksintresse enligt 4 kap MB gäller, med vissa undantag, att de skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada områdenas natur- och kulturvärden. Undantagen innebär bl.a. att de bestämmelser som rör områden av särskild betydelse för turism och friluftsliv, såsom kustområden, fjällområden och älvar, inte utgör hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Det finns inget motsvarande undantag för riksintressena i 3 kap MB. Länsstyrelserna har till uppgift att bevaka att riksintressena tillgodoses i planering och beslut enligt plan- och bygglagen och annan relevant lagstiftning som hänvisar till hushållningsbestämmelserna. Ett beslut om detaljplan eller områdesbestämmelser som inte tillgodoser riksintressen enligt 3 eller 4 kap MB kan överprövas och upphävas av länsstyrelsen. Många olika riksintressen och många olika myndigheter som utser dem Enligt 2 hushållningsförordningen ska myndigheterna lämna uppgifter i skriftlig form till länsstyrelserna om områden som myndigheterna bedömer vara av riksintresse enligt 3 kap MB. Nedan listas alla de riksintressen där olika myndigheter har ansvar för att ange vilka områden som ska utses till riksintresse: Stora opåverkade områden Ekologiskt känsliga områden Jordbruksmark Skogsmark Rennäringen Yrkesfisket och vattenbruk Naturvård Friluftslivet Kulturmiljövård Värdefulla ämnen eller material Anläggningar för industriell produktion Anläggningar för energiproduktion Anläggningar för kommunikationer för väg, järnväg, sjöfart och luftfart Anläggningar för elektronisk Anläggningar för vattenförsörjning

3 Anläggningar för avfallshantering Anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Totalförsvarets militära Totalförsvarets civila anläggningar Utredningens sammanfattning Utredningens uppdrag Utredaren ska i slutbetänkandet redovisa en genomgripande översyn av 3 kap. miljöbalken med en analys av de brister som systemet har och en bedömning av hur dessa brister kan åtgärdas så att systemet för hushållning med mark och vatten motsvarar såväl lagstiftarens intentioner som dagens krav. Frågan om bostadsförsörjning i relation till riksintressesystemet redovisades enligt uppdraget till regeringen i ett delbetänkande (SOU 2014:59) den 14 augusti 2014. Frågan ska också redovisas i slutbetänkandet. Enligt direktivet ska utredningen utvärdera hur bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken och i förordningen om hushållning med mark och vattenområden tillämpas i fråga om utpekande och angivande av områden liksom hur dessa bestämmelser och bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken tillämpas i mål och ärenden liksom i planering och beslut enligt plan- och bygglagen och annan relevant lagstiftning. Utredningen ska även bedöma om alla de intressena som anges i 3 kap. fortfarande är i behov av reglering och i vilken utsträckning det finns andra samhällsintressen som är i behov av att regleras med stöd av bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken. Utredaren ska vidare lämna förslag till lösningar. Dessa kan inbegripa väsentliga ändringar i miljöbalkens bestämmelser så att de på ett bättre sätt än i dag uppfyller syftet med det avsedda systemet för att ta till vara vissa nationellt viktiga intressen. Utredaren bör enligt direktivet sträva efter att finna lösningar som ger ett system för hushållning med mark och vatten som är ändamålsenligt och fokuserat på väsentliga och aktuella skyddsbehov och som tar hänsyn till samhällets övriga behov. Systemet ska fungera så att det uppnår syftet utan att leda till onödiga inskränkningar i användningen av markoch vattenområden eller för planeringen av hur områdena ska användas. Systemet bör vara klart och tydligt utformat. Det bör präglas av enkelhet, tydlighet, överskådlighet och begripliga begrepp som gör besluten rättssäkra. Det ska vara lätt att tillämpa på ett sätt som är likartat i hela landet och för de olika intressena. Systemet ska ha en sådan anpassbarhet att ändrade behov ska kunna tillgodoses utan alltför omfattande regeländringar. Systemet bör även vara anpassat efter de behov och krav som följer av EUlagstiftning eller internationell lagstiftning och internationella överenskommelser. Utredningen har i enlighet med direktivet utvärderat tillämpningen av hushållningsbestämmelserna. Mot bakgrund av utvärderingen har utredningen övervägt hur bristerna i systemet för hushållning med mark och vatten kan åtgärdas så att systemet motsvarar såväl lagstiftarens intentioner som dagens krav. Vidare har utredningen formulerat förslag till lösningar som ger ett system för

4 hushållning med mark och vatten som utredningen anser motsvarar såväl lagstiftarens intentioner som dagens krav och som bidrar till att tydliggöra systemets tillämpning. Arbetet har utförts i samråd med berörda myndigheter, utredningar och organisationer. Utredningens bedömningar och förslag redovisas sammanfattande i det följande. Hushållningsbestämmelsernas syfte och avsedda tillämpning Syftet med hushållningsbestämmelserna är att främja en hållbar utveckling genom att de tillämpas så att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används för att trygga en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning. I bestämmelserna anges vad som i huvudsak utgjorde de allmänna intressena i markoch vattenanvändningsfrågor vid tiden för naturresurslagens ikraftträdande 1987. Områden av sådant allmänt intresse ska beaktas vid planering av och beslut om markoch vattenanvändning. Det är enligt förarbetena områden för sådana verksamheter och intressen som har central betydelse för att trygga en uthållig användning av markoch vattenområden i landet, bevara god natur och kulturmiljö samt främja ett ändamålsenligt samhällsbyggande. Sådana verksamheter och intressen ges enligt bestämmelserna en prioriterad ställning vid avvägning mellan ett områdes olika användningar vid planering och beslut. De områden som är av riksintresse på grund av att de inrymmer eller kan inrymma de aktuella verksamheterna eller intressena skyddas särskilt genom att staten kan ingripa i planeringsoch beslutsprocesserna. Områden som är av riksintresse enligt 4 kap. MB beskrivs i bestämmelserna i det kapitlet. Vilka områden som är av riksintresse enligt 3 kap. MB ska bedömas av ansvariga centrala myndigheter i dialog bl.a. med berörd kommun. Kommunen ska i sin översiktsplan visa hur hänsynen till allmänna intressen ska tillgodoses vid kommande beslut om användningen av markoch vattenområden. Det gäller både hänsynen till områden av allmänt intresse enligt 3 och 4 kap. MB och till sådana allmänna intressen som anges i PBL och som ska främjas vid planläggning, bl.a. en ändamålsenlig struktur, en god och tillgänglig livsmiljö, en god ekonomisk tillväxt och bostadsbyggande. Bedömningarna i kommunens översiktsplan skapar gemensamma utgångspunkter för att bedöma markoch vattenanvändningsfrågor vid tillståndsprövning enligt olika lagar. Eftersom hushållningsbestämmelserna tillämpas i översiktsplanen ger den underlag för tillämpningen av bestämmelserna vid beslut enligt de tretton lagar där bestämmelserna ska tillämpas. På så vis kan hushållningsbestämmelserna fungera som ett instrument för samlade bedömningar i samhällsplaneringen för en hållbar utveckling där mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt god hushållning tryggas. Utvärdering av hushållningsbestämmelsernas tillämpning Enligt förarbetena anger hushållningsbestämmelserna i huvudsak vad som utgör de allmänna intressena i markoch vattenanvändningsfrågor och inriktningen för de bedömningar som måste göras i det enskilda fallet.

5 Utredningen konstaterar inledningsvis att bestämmelsernas funktion som instrument för statligt inflytande har betonats i tillämpningen jämfört med den av lagstiftaren åsyftade allmänna funktionen som vägledning för väl genomtänkta avvägningar mellan olika önskemål att utnyttja marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Ett uttryck för det kan vara att den sammanlagda nettoarealen för områden som 2014 bedömts vara av riksintresse enligt 3 kap. 5 9 MB omfattar cirka 46 procent av landets totala land och vattenareal innanför länsgränserna. Underlaget från sektorsmyndigheterna om de områden som bedöms vara av riksintresse för olika ändamål enligt 3 kap. MB är inte alltid så utformade beträffande avgränsning och beskrivning av områdena att berörda kommuner utan ytterligare utredning kan redovisa i sin översiktsplan hur intressena kommer att tillgodoses vid beslut om användningen av markoch vattenområden. Att ett område bedöms vara av riksintresse betyder inte att det faktiskt är av riksintresse, det avgörs slutligen vid ett beslut i ett ärende enligt anknuten lagstiftning. Den dialog mellan stat och kommun om bedömningen som förutsattes i förarbetena är inte alltid väl utvecklad. Det förekommer också att områden som inte längre kan bedömas vara av riksintresse fortfarande anges som varande av riksintresse. Dessa förhållanden medför att översiktsplanens funktion som ett underlag som belyser samhällets syn på vilka allmänna intressen, bl.a. riksintressen, som kan komma att vägas in vid framtida beslut om användningen av markoch vattentillgångarna inte alltid fullföljs enligt lagstiftarens intentioner. Till detta bidrar att inte alla kommuner aktualitetsprövar sina översiktsplaner i den omfattning som lagstiftningen föreskriver. När det saknas ställningstaganden i översiktsplanen om hur allmänna intressen, bl.a. riksintressen bör beaktas vid beslut om användningen av markoch vattenområden måste sådana överväganden ske i det enskilda ärendet. Det minskar möjligheten till helhetssyn i bedömningen, och är en process som när det gäller områden av riksintresse kan vara både långdragen och kostsam eftersom det ofta behövs ytterligare utredning för bedömningen av ifall åtgärden kan innebära påtaglig skada eller motsvarande för intresset. Ofta kan inte heller länsstyrelsen i sådana fall lämna klara besked om den kommer att ingripa i ärendet förrän sent i processen vilket ökar risken för s.k. förgävesplanering. Vid överklagande kvarstår dessa tveksamheter angående bestämmelsernas tillämpning, och prövningen avser ofta bedömning av påtaglig skada eller motsvarande. Systemet för hushållning med mark och vatten har ett regelverk som är splittrat på flera lagar och svåröverskådligt, vilket också bidrar till otydlighet och oklarheter vid tillämpningen. Hushållningsbestämmelserna speglar de markoch vattenanvändningsfrågor som var angelägna under den fysiska riksplaneringens tid och då naturresurslagen kom till för över tjugofem år sedan. Enligt förarbetena angav bestämmelserna i naturresurslagen i huvudsak vad som då utgjorde de allmänna intressena i markoch vattenanvändningsfrågor. I dag finns det enligt utredningens mening fler intressen i markoch vattenanvändningsfrågor som samhället har anledning att betrakta som allmänna intressen. Utredningens bedömning För att kunna ta till vara viktiga samhällsintressen finns det enligt utredningens mening även framgent behov av vägledande bestämmelser för långsiktig hushållning med områden av stort allmänt intresse i den lagstiftning som berör beslut om ändrad markoch vattenanvändning. Det finns också behov av

6 möjligheter till statligt inflytande i kommunernas fysiska planering för att tillgodose nationellt särskilt betydelsefulla intressen. Utredningen bedömer samtidigt att bestämmelsernas innehåll behöver utvecklas och deras tillämpning förtydligas. Det behövs för att bestämmelserna bättre ska fylla sitt syfte och för att minska osäkerhet, tidsåtgång och kostnader i planeringsoch beslutsprocesser. Överväganden om användning av markoch vattenområden behöver enligt utredningens mening i högre grad än i dag göras utifrån en helhetssyn som främjar att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Förutsättningarna för att åstadkomma en långsiktigt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt har förändrats i flera avseenden sedan hushållningsbestämmelserna infördes 1987. Under decennierna före dess dominerade ofta det kommunala initiativet i planeringen för att tillgodose behovet av bostäder, kommunikationer och arbetsplatser. I dag bedrivs planeringen på mer marknadsmässiga grunder, ofta på initiativ av en skilda exploatörer, vilket förstärker behovet av ett regelsystem som säkerställer att viktiga samhällsintressen tas till vara i planeringen. Samtidigt har nationella mål, planer och program fått en allt tydligare roll i samhällsplaneringen och nya åtaganden enligt internationella överenskommelser och gemenskapslagstiftningen i EU påverkar svensk samhällsplanering. Sedan 2011 ska översiktsplanen redovisa hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Studier visar på svårigheterna för kommunerna att uppfylla det nya kravet. I tillämpningen av hushållningsbestämmelserna i 3 kap. MB har fokus främst varit på områden av riksintresse medan övriga bestämmelser ofta inte har tillämpats på det sätt lagstiftaren förutsatte. Arbetet för att främja en hållbar utveckling bedrivs i dag i ett målstyrningssystem där åtgärder ska utvecklas för att uppfylla olika nationella mål, exempelvis miljökvalitetsmålen eller mål för regional tillväxt. När åtgärderna konkretiseras kan de i många fall lokaliseras till avgränsade markoch vattenområden som kan anges som områden av allmänt intresse enligt 3 kap. miljöbalken som kan tjäna som underlag vid de avvägningar om markoch vattenanvändningen som görs i den fysiska planeringen. Med dagens bestämmelser ska sådana områden redovisas i översiktsplanen om de bedöms vara av riksintresse. Det finns inget sådant redovisningskrav för övriga områden. Enligt utredningens uppfattning skulle en obligatorisk redovisning av områden av allmänt intresse i översiktsplanen både kunna underlätta kommunernas arbete och bidra till att uppfylla lagstiftarens intentioner att främja väl genomtänkta avvägningar mellan olika önskemål att utnyttja marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Det skulle också underlätta för olika intressenter genom att översiktsplanen då skulle bli ett underlag som belyser samhällets syn på vilka allmänna intressen, bl.a. riksintressen, som kan komma att vägas in vid framtida beslut om användningen av markoch vattentillgångarna. Kunskapen om vad som behövs för att åstadkomma en långsiktigt hållbar markoch vattenanvändning har fördjupats och det finns anledning att komplettera

7 bestämmelserna med ytterligare allmänna intressen. För att skapa ett ändamålsenligt system för hushållning med mark och vatten som motsvarar såväl lagstiftarens intentioner som dagens behov och krav anser utredningen att hanteringen av områden av allmänt intresse bör lyftas fram och byggas under i lagstiftningen, bland annat genom bestämmelser om obligatorisk redovisning i översiktsplanen och om kunskapsförsörjning. Samtidigt bör hanteringen av områden av riksintresse förtydligas och förankras bättre, bland annat genom formella beslut om områden av riksintresse efter dialog med berörda parter samt tydliga kriterier och utvecklade formkrav på redovisning. Utredningens författningsförslag Utredningens förslag utgår från att bestämmelserna handlar om arealhushållning med områden av allmänt intresse i den fysiska planeringen med syfte att bidra till en hållbar utveckling och betonar vikten av helhetssyn i den fysiska planeringen framhåller kommunernas viktiga uppgift att göra samlade bedömningar i sin fysiska planering för en hållbar utveckling där mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt god hushållning tryggas utgår från att det även framgent finns behov av ett system för statligt inflytande i kommunernas fysiska planering för att tillgodose nationella intressen. Eftersom frågorna rör nationella intressen bör staten genom regeringen ha ett tydligare ansvar i systemet. Utredningens förslag syftar till att främja en helhetssyn i den fysiska planeringen förtydliga bestämmelsernas avsedda karaktär som planeringsriktlinjer anpassa bestämmelserna till dagens krav och behov förbättra förutsättningarna för kommunernas viktiga arbete med att bidra till hållbar utveckling genom fysisk planering förtydliga det statliga inflytandet i den kommunala fysiska planeringen beträffande nationellt betydelsefulla intressen förbättra samordningen på nationell nivå genom att regeringens roll i systemet stärks förbättra förutsättningarna för dialog mellan stat och kommun om områden av riksintresse förtydliga tillämpningen av systemet. Utredningen föreslår ändringar i miljöbalken, plan- och bygglagen och hushållningsförordningen med följande innebörd. Planering utifrån helhetssyn En bestämmelse införs i 3 kap. MB om att överväganden om användning av markoch vattenområden ska göras utifrån en helhetssyn som främjar att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Områden av väsentligt allmänt intresse Begreppet markoch vattenområden av väsentligt allmänt intresse införs och definieras i 3 kap. MB. Sådana områden ska redovisas i kommunens översiktsplan och av planen ska framgå hur kommunen avser att tillgodose de redovisade intressena.

8 Områden kan vara av väsentligt allmänt intresse ur nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Ansvariga sektorsmyndigheter kan ange områden ur nationellt och länsstyrelsen ur regionalt perspektiv. Länsstyrelsen redovisar dessa intressen i sin sammanfattande redogörelse till kommunen. Kommunen bedömer vilka områden som den anser vara av väsentligt allmänt intresse ur lokalt perspektiv. Intressena är inte rangordnade och kommunen avgör avvägningar mellan oförenliga väsentliga allmänna intressen. Fler allmänna intressen ska beaktas De nuvarande allmänna intressena i 3 kap. MB anges som väsentliga allmänna intressen och kompletteras med följande intressen: värdefulla strukturer för ekologiska samband åtgärdsprogram enligt 5 kap. 4 MB att begränsa klimatpåverkan klimatanpassningsåtgärder dricksvattenförsörjning bostadsförsörjning näringslivsutveckling forskning och innovation regional tillväxt Brukningsvärd jordbruksmark och dricksvattenförsörjning Bestämmelser införs i PBL om att länsstyrelsen i sitt granskningsyttrande till översiktsplan och detaljplan ska ange om planförslaget innebär att bestämmelserna om brukningsvärd jordbruksmark inte följs och om förslaget inte så långt möjligt tillgodoser ett väsentligt allmänt intresse för dricksvattenförsörjningen. Länsstyrelsen ska överpröva ett beslut om detaljplan och kan upphäva det om planen inte tillgodoser dessa bestämmelser. Områden av riksintresse beslutas formellt Mark- och vattenområden av riksintresse definieras i 3 kap. MB. Ett område är av riksintresse om området ur ett långsiktigt hushållningsperspektiv är av stor nationell betydelse och regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har beslutat att området är av riksintresse. Sektorsmyndigheterna bemyndigas att fatta beslut. Beslutet ska föregås av en process som innefattar dialog bl.a. med berörd kommun. Regeringen ges möjlighet att pröva sektorsmyndigheternas förslag under processen. Besluten ska aktualitets prövas minst en gång varannan mandatperiod eller vid behov. Regeringen beslutar om kriterier för områden av riksintresse Bestämmelser införs i hushållningsförordningen om att regeringen beslutar om kriterier för områden av riksintresse. Beslutet grundas på sektorsmyndigheternas förslag till kriterier som ska utformas bl.a. med utgångspunkt från definitionen för område av riksintresse i 3 kap. MB och med inriktning att minska den totala utbredningen av områden av riksintresse jämfört med i dag genom att beakta möjligheten att områden av väsentligt allmänt intresse kan ersätta områden av riksintresse. Påtaglig skada ersätts av tillgodose intresse Bestämmelser införs i 3 kap. MB med följande innebörd. Vid planering av och beslut om användningen av markoch vattenområden ska särskild hänsyn tas till

9 riksintressen och väsentliga allmänna intressen. Om området är av riksintresse ska det intresset tillgodoses. Om området är av väsentligt allmänt intresse ska det intresset så långt möjligt tillgodoses. Ett riksintresse eller väsentligt allmänt intresse tillgodoses i ett beslut om området fortfarande är lämpligt för det ändamål och den verksamhet som intresset avser så att det är möjligt att använda eller bevara området eller bedriva verksamheten i enlighet med intresset. Möjligheter till samutnyttjande av ett område för olika ändamål ska prövas i planeringsoch beslutsprocessen. En ventil för regeringen En möjlighet för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att besluta om företräde för ett väsentligt allmänt intresse före ett riksintresse införs i 3 kap. MB. Länsstyrelserna bemyndigas att fatta beslut. Ventilen möjliggör exempelvis avvägning mellan ett bostadsförsörjningsintresse och ett riksintresse. Beslutet måste vara förenligt med de inledande bestämmelserna i 3 kap. om företräde för användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning och planering utifrån en helhetssyn. Förtydligad tillämpning av hushållningsbestämmelserna Bestämmelser införs i 3 kap. MB och i hushållningsförordningen som tillsammans med övriga bestämmelser i 3 och 4 kap. MB på ett samlat sätt beskriver tillämpningen av hushållningsbestämmelserna. Myndigheternas ansvar Ansvaret för att bevaka hushållningen med markoch vattenområden fördelas på myndigheterna. Sektorsmyndigheterna har ansvaret inom sina verksamhetsområden och länsstyrelsen inom länet. Boverket har ett övergripande ansvar och särskilt ansvar för att bevaka hushållningen med de markoch vattenområden som omfattas av bestämmelserna i 4 kap. 1 7 och 10 miljöbalken. Boverket ansvarar för samordning av sektorsmyndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av hushållningsbestämmelserna. Ett riksintresseregister Beslut om områden av riksintresse och sektorsmyndigheternas uppgifter om områden av väsentligt allmänt intresse ur ett nationellt perspektiv redovisas i ett register som Boverket ansvarar för. Genomförande Författningsändringarna inklusive ventilen träder i kraft den 1 januari 2018 och myndigheterna ges förberedande uppdrag om bl.a. olika underlag, anvisning för tillämpningen, metodutveckling och register. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för mål och ärenden som har påbörjats före den 1 januari 2018. Regeringen beslutar om kriterier 2019. Sektorsmyndigheterna beslutar om områden av riksintresse 2020. Områden som bedömts vara av riksintresse före den 1 januari 2018 ska vid tillämpningen i mål och ärenden anses vara av riksintresse till och med den 30 juni 2020. Information om områden som beslutats vara av riksintresse finns i Boverkets riksintresseregister och används som underlag för bedömningen av om riksintresset tillgodoses i mål och ärenden. Länsstyrelserna redovisar de beslutade områdena och områden av väsentligt intresse ur nationellt och regionalt perspektiv i sina sammanfattande redogörelser till kommunerna 2021.

10 Alla kommuner aktualiserar sina översiktsplaner med hänsyn till det nya underlaget och beslutar om översiktsplanerna senast den 31 december 2024. Därefter kan de nya hushållningsbestämmelserna tillämpas fullt ut i enlighet med förslagets intentioner. Utredningens övriga förslag Utbildning och metodutveckling Boverket bör ges i uppdrag att ta fram en handbok för tillämpningen av hushållningsbestämmelserna, att genomföra utbildningar för de aktörer som har att tillämpa hushållningsbestämmelserna samt att följa och utvärdera bestämmelsernas tillämpning. Boverket ges vidare i uppdrag att utveckla metoder för förenklad översiktsplanering som passar kommuner med olika resurser och behov. Översyn av bestämmelserna i 4 kap. 1 4 MB En utredning bör tillsättas för att se över utformningen och innehållet i bestämmelserna i 4 kap 1 4. Utredningens sammanfattande bedömning Enligt utredningens uppfattning skulle ett genomförande av utredningens förslag medföra att hushållningsbestämmelserna bättre kan uppfylla syftet att utgöra ett instrument för samlade bedömningar i samhällsplaneringen för en hållbar utveckling där mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt god hushållning tryggas. Enligt utredningens mening motsvarar det föreslagna systemet såväl lagstiftarens intentioner som dagens krav. Genom det stärkta sambandet mellan hushållningsbestämmelserna och arbetet för hållbar utveckling i samhället i övrigt anpassas systemet också efter de behov och krav som följer av EU-lagstiftning eller internationell lagstiftning och internationella överenskommelser. Vidare bidrar de förändringar och förtydliganden som utredningen föreslår beträffande lagreglernas utformning och tillämpning till att systemet inte leder till onödiga inskränkningar i användningen av markoch vattenområden eller för planeringen av hur områdena ska användas. De bidrar också till att ge bättre förutsättningar för att systemet ska vara rättssäkert, enkelt, överskådligt och begripligt samt underlätta en enhetlig tillämpning i hela landet. Utredningens olika förslag utgör en helhet. Förslagen är sins emellan beroende och förutsätter varandra. Utredningens konsekvensutredning visar att ett samlat genomförande av förslagen bör ge ett samhällsekonomiskt positivt resultat. För att finansiera förslagen genomförande föreslår utredningen att arbetet samordnas med miljömålsarbetet och arbetet för att uppnå övriga nationella mål som har betydelse för att främja en hållbar utveckling där mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt god hushållning tryggas. /Irene Tallhage Lönn 2017-01-03

D-nr: 2015/472-114 Checklista för jämställda beslut Instruktion: För att säkerställa att Regionförbundet i Kalmar län bedriver en jämställd politik och verksamhet är det nödvändigt att jämställdhetsperspektivet beaktas i ärendeberedningen. Checklistan är ett hjälpmedel för detta och ska följa alla underlag till beslut i AU/styrelse och PKN. Beredande tjänsteperson gör tjänsteskrivelsen och granskar den utifrån checklistan. Checklistan skickas som bilaga till tjänsteskrivelsen i ärendet till styrelsens respektive PKNs samordnare. Yttrande över Yttrande över SOU 2015:99, Planering och beslut för hållbar utveckling miljöbalkens hushållningsbestämmelser 1. Ska checklistan användas? Vid nej, motivera i kommentarsfält nedan! Ja Nej 2. Berör ärendet kvinnor och män, flickor och pojkar? Ja Nej Bakgrund 3. Har du använt statistik? Ja Nej 4. Om du använt statistik, är den könsuppdelad? Ja Nej 5. Framgår könsfördelningen i ärendets målgrupp?(ex, ungdomar, äldre, företagare etc.). Vid nej, motivera i kommentarsfältet nedan! Bedömning Redovisas vilka konsekvenser ärendet får (positiva, negativa, oförändrade) för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? Om svaret är nej, varför har det inte redovisats? Motivera i kommentarsfältet nedan! Fråga 4. Förslag Tar förslaget till beslut hänsyn till ev. skillnader i konsekvenser för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? Vid nej, varför inte? Motivera i kommentarsfältet nedan! Reflektion Har ärendet någon generell påverkan på jämställdhet i samhället? Om svaret är ja, beskriv på vilket sätt i kommentarsfältet nedan! Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Kommentar: Remissen som här besvaras rör en utredning som har till uppdrag att utreda och se över hur riksintressesystemet används i den fysiska planeringen. Dessa frågor påverkar i sin förlängning alla i samhället, både kvinnor och män, flickor och pojker. Frågorna i denna remiss är dock på en så övergripande nivå att det inte går att säga om eller hur det gynnar det ena eller andra könet. Det blir istället i tillämpning av eventuella ändrade lagar och regler som regioner och kommuner har möjlighet att påverka jämställdheten i samhället. I utredningen görs ingen analys av jämställdhet. Under rubriken "Konsekvenser för enskilda" skriver man: "Konsekvenserna av ökad kvalitet i den fysiska planeringen och en mer ändamålsenlig hushållning med markoch vattenområden förväntas i förlängningen komma enskilda till del, exempelvis i termer av en bättre bostadsförsörjningssituation, minskad kommunal skattebörda och bättre miljö. På grund av stora osäkerheter och långa orsak-verkan-kedjor bedöms dessa konsekvenser inte möjliga att uppskatta eller värdera."

Riktlinjer - Checklista för jämställda beslut Regionförbundets styrelse beslutade den 19 juni 2013 att beslutsärenden till styrelsen, AU och PKN ska åtföljas av checklista för jämställda beslut. Nedan finner du stöd i hur du kan tänka när du fyller i checklistan. Checklistan skickas som bilaga till tjänsteskrivelsen i ärendet till styrelsens respektive PKNs samordnare. Ska checklistan användas? Med största sannolikhet berör ditt ärende direkt eller indirekt kvinnor, män, flickor och pojkar och då ska checklistan användas (fråga 1 och 2). Bakgrund Många gånger använder vi statistik för att underbygga tjänsteskrivelsen. Fråga 3 handlar om statistik har används över huvud taget oavsett om den är könsuppdelad eller inte. För att verkligen veta hur det förhåller sig är det sedan viktigt att ta fram aktuell statistik som är uppdelad på män och kvinnor (fråga 4). Likaså är det viktigt att synliggöra kvinnor, män, flickor och pojkar ex inom kvoten företagare, boende på landsbygden, ålder, utländsk härkomst, turister etc. (fråga 5). Ansvarig för statistik, analyser och prognoser på RF kan vara behjälplig i att ta fram den statistik du behöver. Detta kräver dock framförhållning. Kan du inte få fram statistiken könsuppdelad är det viktigt att du skriver en kommentar om det. Bedömning Beskriver handlingen på vilket sätt ärendet påverkar och vilka effekter det får för kvinnor, män, flickor och pojkar (fråga 6)? Det är viktigt att detta synliggörs i handlingen för att de förtroendevalda ska kunna fatta ett medvetet jämställt eller ojämställt beslut. Förslag Lyfter förslaget till beslut in din bedömning enligt riktlinjer i fråga 6 (fråga 7)? För att hjälpa de förtroendevalda att fatta ett medvetet jämställt eller ojämställt beslut är det viktigt att det i formuleringen framgår beslutets påverkan på kvinnor respektive män och flickor respektive pojkar. Exempel på formulering: Förslag till beslut: Regionförbundets styrelse föreslås besluta att... Ärendet har beretts ur ett jämställdhetsperspektiv. Reflektion Kan du se att detta beslut skulle kunna leda fram till att Kalmar län blir ett mer jämställt eller mer ojämställt län i stort (fråga 8)? Denna fråga kan vara svår att besvara men hjälp gärna ledamöterna att reflektera med hjälp av dina reflektioner. Vid muntlig föredragning av ärendet ska handläggaren beskriva hur jämställdhet beaktats i just det aktuella ärendet. REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE-391 27 KALMAR Tel: 0480-44 83 30, Fax: 0480-546 54, E-post: info@rfkl.se, www.rfkl.se

2017-02-03 D-nr 2015/22-104 Styrelsen Delegation till regiondirektören att avstå från yttrande över lokala miljö- och hälsoskyddsföreskrifter Förslag till beslut Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag om generell delegation till regiondirektör att avstå från att yttra sig angående lokala miljö och hälsoskyddsföreskrifter. Bakgrund Kommunerna beslutar om lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö och regionförbundet kan få förslag till sådana föreskrifter på remiss. Kansliet bedömer att detta är frågor som i första hand bör hanteras på lokal nivå och att regionförbundet i de flesta fall inte har anledning att yttra sig. Kansliet föreslår därför en generell delegation till regiondirektören om beslut att avstå från att yttra sig i dessa ärenden, med anmälan till styrelsen vid följande styrelsesammanträde. Handläggare: Carolina Gunnarsson, carolina.gunnarsson@rfkl.se, 0480 44 83 82.

2017-02-03 D-nr 2017/18-536 Styrelsen Modell för bredbandsutbyggnad i Kalmar län Förslag till beslut Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att ge i uppdrag till kansliet att utarbeta förslag till en modell för bredbandsutbyggnad för Kalmar län under 2017 och att ett förhandlat avtal om bredbandsutbyggnad finns för beslut senast i mars 2018. Bakgrund Utbyggnaden av fiberbaserade nät och anslutningar till hushåll och företag i Kalmar län passerade 2015 50 %. År 2020 är målet att alla hushåll och företag i Kalmar län har tillgång till 100 Mbit/s bredbandsanslutning år 2020. Utbyggnadstakt och geografisk omfattning är i nuläget för låg för att säkerställa måluppfyllelse. Vilket medför att vissa hushåll och företag kan få vänta till efter 2020 att få tillgång till minst 100 Mbit/s bredband. Parallellt med pågående utbyggnad av fiberbaserade kommer det befintliga kopparnätet avvecklas och behöver ersättas av ett fiberbaserat nät till under perioden 2017-2025. Det mobila nätet är väl utbyggt med > 99 % täckning och utvecklingen av täckning och signalstyrka under perioden 2017-2020 sker med, i första hand, mjukvaruutveckling inom främst LTE även kallad 4G. Varianter på hur utbyggnad genomförs varierar mellan olika län och kommuner. Det finns flera olika exempel på olika samverkansmodeller och avtal mellan offentliga huvudmän och kommersiella aktörer. Omfattning och mål varierar inte minst vad gäller tidslängden för avtalen. Den tekniska avskrivningstiden för passiv bredbandsinfrastruktur beräknas normalt till minst 20 år. Länets kommuner arbetar aktivt med att hitta lösningar (ex. samverkansavtal) för att erbjuda utbyggnation inom respektive kommun. Antagandet bygger exempelvis på att marknadsaktörer fortsatt söker en viss anslutningsgrad (> 60 %) för att bygga ut i respektive område. Bedömningen är att minst 75 % - 90 % av anslutningarna i det fiberbaserade nätet kommer vara utbyggt av privata aktörer, fiberföreningar samt kommunala stadsnät år 2020. Dock återstår i så fall mellan 10 000 till 25 000 anslutningar i länet.

2 Regionförbundets ställningstagande Med utgångspunkt i det regionala utvecklingsansvaret ska regionförbundet initiera och utveckla en regional modell för utbyggnad och drift av bredbandsinfrastruktur som förtydligar behov och ger en verklig möjlighet att påverka utveckling och måluppfyllelse för Kalmar län. Den regionala modellen ska säkerställa utbyggnad av bredbandsinfrastruktur med minst 100 Mbit/s till alla hushåll och företag senast år 2020. Processen ska drivas i dialog med länets kommuner och landstinget samt utgå från nedanstående inriktning: I möjligaste mån, använda befintliga och planerade passiva nät, nyttja samförläggning, nyttja befintlig kanalisation och kapacitet i samsyn med lokala aktörer ex. fiberföreningar, kommunala stadsnät och privata aktörer Offentlig huvudman investerar i ägande av del av nätet (ex. region- och anslutningsnät) I processen bjuda in marknadens aktörer och föra en dialog kring utformning av modell Förankra och lyfta fram landstingets och kommunernas möjlighet att vara en del av lösningen Modell för bredbandsutbyggnad skall beakta perspektiv som hållbarhet, jämställdhet och mångfald. Utrymmet är avgränsat till områden vilka marknadens aktörer inte är intresserade av att bygga ut. Detta av såväl konkurrensskäl som statstödsregelverk. Inget avtal inom modellen får ge exklusivitet inom ett visst område. Användarens valfrihet och fri konkurrens mellan aktörer är prioriterat.

3 Skapar förutsättningar genom en, etablerad, modell för offentlig roll och arbetssätt att initiera och realisera nya projekt vilka leder till ökad tillväxt, samhällsnytta och säkerställer utvecklingsbehov av bredbandsinfrastruktur Ett samverkans-/samhandlingsavtal utgår från en offentlig privat samverkan. Offentlig huvudman bör inte bygga upp egna resurser för försäljning, projektering, utbyggnad, drift eller fakturering. Offentlig aktör bör dock bygga upp resurser för uppföljning och kontroll av ett samverkans-/samhandlingsavtal (projektet). Utgår från en teknikneutral plattform med målet att skapa förutsättningar för öppna aktiva nät där flera aktörer utvecklar, statar eller etablerar affärsverksamhet vilket är till nytta för hushåll, företag och användare Tillsätta en arbetsgrupp som kan driva processen och utveckla modell samt utreda olika förslag i samverkan med länets kommuner och landstinget samt i dialog med aktörer inom bredbandsmarknaden. Gruppen behöver säkerställa kompetens inom finansiering och affärsjuridik. Beslutsunderlag Checklista för jämställda beslut Handläggare: Magnus Hammarstedt, magnus.hammarstedt@rfkl.se, 0480 44 83 71.

D-nr: Checklista för jämställda beslut Instruktion: För att säkerställa att Regionförbundet i Kalmar län bedriver en jämställd politik och verksamhet är det nödvändigt att jämställdhetsperspektivet beaktas i ärendeberedningen. Checklistan är ett hjälpmedel för detta och ska följa alla underlag till beslut i AU/styrelse och PKN. Beredande tjänsteperson gör tjänsteskrivelsen och granskar den utifrån checklistan. Checklistan skickas som bilaga till tjänsteskrivelsen i ärendet till styrelsens respektive PKNs samordnare. Beslut- Modell för bredbandsutbyggnad i Kalmar län 1. Ska checklistan användas? Vid nej, motivera i kommentarsfält nedan! Ja Nej 2. Berör ärendet kvinnor och män, flickor och pojkar? Ja Nej Bakgrund 3. Har du använt statistik? Ja Nej 4. Om du använt statistik, är den könsuppdelad? Ja Nej 5. Framgår könsfördelningen i ärendets målgrupp?(ex, ungdomar, äldre, företagare etc.). Vid nej, motivera i kommentarsfältet nedan! Bedömning Redovisas vilka konsekvenser ärendet får (positiva, negativa, oförändrade) för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? Om svaret är nej, varför har det inte redovisats? Motivera i kommentarsfältet nedan! Fråga 4. Förslag Tar förslaget till beslut hänsyn till ev. skillnader i konsekvenser för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? Vid nej, varför inte? Motivera i kommentarsfältet nedan! Reflektion Har ärendet någon generell påverkan på jämställdhet i samhället? Om svaret är ja, beskriv på vilket sätt i kommentarsfältet nedan! Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Kommentar: Det saknas statistik eller annan publicerad kunskap kring eventuell påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv vad avser utbyggnad av och tillgänglighet till bredbandsinfrastruktur.

2017-02-06 D-nr 2016/459-530 Styrelsen Sydsvenska prioriteringar utifrån Positionspapperet Förslag till beslut Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att godkänna Sydsvenska prioriteringar utifrån Positionspapperet. Bakgrund Under våren 2016 togs ett gemensamt Positionspapper fram av utskottet för infrastruktur inom ramen för Regionsamverkan Sydsverige. Positionspapperet lyfter tre gemensamma utgångspunkter för samarbetet: Interregional tillgänglighet snabb utbyggnad av två nya stambanor som kopplar an till befintliga Västkustbanan, Södra stambanan och anslutande sidobanor. Sammanknutet Sydsverige utveckling och underhåll av järnvägar och vägar som stödjer den flerkärniga ortstrukturen med tillväxtmotorer, kärnor och deras omland. Konkurrensmässiga och hållbara godstransporter ökad transportkapacitet för effektiva och klimatsmarta transporter för näringslivet. Inför arbetet med åtgärdsplaneringen av infrastruktur har arbetsgruppen under hösten konkretiserat utgångspunkterna till objekt. Objekten som tagits fram ska stärka hållbar utveckling, konkurrenskraft och sysselsättning i Sydsverige och i hela Sverige. Pappret innehåller gemensamma ställningstagande för att skapa infrastruktur som en välfungerande helhet över regiongränserna. Beslutsunderlag Sydsvenska prioriteringar utifrån Positionspapret Handläggare: Lina Andersdotter, lar@rfkl.se, 0480-44 83 41

UTKAST 2017-02-02 SYDSVENSKA PRIORITERINGAR UTIFRÅN POSITIONSPAPPRET ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2017 1

SYDSVENSKA PRIORITERINGAR Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne och Halland, samverkar politiskt från hösten 2015 över regiongränserna. Vi gör det bland annat inom kollektivtrafik- och infrastrukturområdet för ett helhetstänk på samhällsutvecklingen. Nu pågår en översyn av gällande infrastrukturplaner inför perioden 2018-2029. Utifrån en unison systemanalys av Sydsveriges infrastruktur, har vi genom vårt beslutade positionspapper Ett enat Sydsverige skapar ett starkt Sverige enats kring prioriteringar för den framtida infrastrukturen. I SYDSVENSKA PRIORITERINGAR VILL VI FÖRTYDLIGA VÅRT TIDIGARE POSITIONSPAPPER, GENOM ATT FÖRESLÅ DE MER KONKRETA INSATSER SOM BÖR GENOMFÖRAS UNDER KOMMANDE PLANPERIOD. VÅRA GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER SOM REDOVISATS I POSITIONSPAPPRET ÄR Interregional tillgänglighet snabb utbyggnad av två nya stambanor som kopplar an till befintliga Västkustbanan, Södra stambanan och anslutande sidobanor. Sammanknutet Sydsverige utveckling och underhåll av järnvägar och vägar som stödjer den flerkärniga ortstrukturen med tillväxtmotorer, kärnor och deras omland. Konkurrensmässiga och hållbara godstransporter ökad transportkapacitet för effektiva och klimatsmarta transporter för näringslivet. Med våra gemensamma utgångspunkter vill vi stärka hållbar utveckling, konkurrenskraft och sysselsättning i Sydsverige och i hela Sverige. Vi vill bidra till ett klimatsmart transportsystem. Vi vill också medverka till en välfungerande helhet genom att ta tillvara och bygga vidare på den befintliga infrastrukturen och genom att kollektivtrafik, infrastruktur och bostadsbyggande går hand i hand. Det är viktigt att åtgärderna i gällande planer genomförs och vi utgår ifrån att så sker. En del nya förutsättningar har tillkommit, framförallt genom beslutet om utbyggnad av nya stambanor för höghastighetståg. Samtidigt är det viktigt med kontinuitet i planeringen. Det ekonomiska utrymmet har nu utvidgats och planeringshorisonten skjuts fram. Vi visar här hur detta utvidgade utrymme bör användas till projekt i Sydsverige. Vi lyfter här de största satsningarna av gemensam betydelse för Sydsverige. I planerna ska det även ingå mindre projekt och sådana som är av mera specifikt intresse inom regionerna. Underlag och prioritering av sådana projekt kommer att föras fram av varje region och behandlas inte här. Förutom de namngivna projekt som redovisas vill vi peka på följande insatser som bör ingå i de nya planerna: Förstärkt järnvägsunderhåll på både stambanor och regionala banor, där samverkan mellan Trafikverket och regionerna kring prioritering och genomförande bör utvecklas. Ökade insatser för cykelutveckling, i partnerskap mellan nationella organ, regioner och kommuner. En mera aktiv gränsöverskridande planering både i Östersjöperspektivet och för Sveriges koppling till kontinenten via Öresund. De prioriterade projekten bör finansieras huvudsakligen genom statliga medel via den nationella planen. Många projekt motiveras av och förutsätter samordning med den regionala kollektivtrafikens utveckling, med bostadsbyggande samt annan kommunal stadsutveckling. I vissa fall kan samfinansiering ske av nationell och regional plan, och kommunal medfinansiering kan bli aktuell. Mats Eriksson Anna Fransson Henrik Fritzon Malin Wengholm Christina Mattisson Ulf Nilsson Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande Ordförande Region Halland Region Kronoberg Region Skåne Region Jönköpings län Region Blekinge Regionförbundet i Kalmar Län 2 3

NORRKÖPING LINKÖPING FALKÖPING VI FÖRESLÅR ATT FÖLJANDE PROJEKT SKA INGÅ I PLANERNA (UTAN INBÖRDES ORDNING) 9 25 TRANÅS I GÄLLANDE PLANER INGÅR FÖLJANDE STORA PROJEKT 1. Nya stambanan: två nya spår Lund Hässleholm 2. Västkustbanan: dubbelspår på återstående delsträcka Maria Helsingborg C 3. Förberedelse och påbörjande av fast förbindelse Helsingborg Helsingör för persontåg och vägtrafik 4. Skånebanan Kristianstad Hässleholm 5. Lommabanan etapp två 6. Kust-till-kustbanan Växjö Alvesta tillsammans med kapacitetsförstärkning 7. Y-et etapp två Värnamo Jönköping/Nässjö 8. Halmstad personbangård 9. Jönköpingsbanan etapp två 10. Stångådal- och Tjustbanan, triangelspår i Berga 11. Väg 40 Ulricehamn Jönköping 12. E22 Ronneby Öst Nättraby 13. E22 förbi Bergkvara 14. E22 genom Mönsterås 15. E6 i Skåne, trimning 16. Sydostlänken 17. Triangelspår Alvesta GÖTEBORG BORÅS KUNGSBACKA VARBERG 19 FALKENBERG HALMSTAD 8 20 2 HELSINGÖR 3 21 HELSINGBORG LANDSKRONA 15 1 11 JÖNKÖPING 26 24 NÄSSJÖ 7 VÄRNAMO ALVESTA 6 27 17 VÄXJÖ LJUNGBY 33 ÄLMHULT 16 HÄSSLEHOLM 4 29 KARLSHAMN KRISTIANSTAD 34 28 RONNEBY 12 KARLSKRONA 10 NYBRO 13 30 31 14 KALMAR VÄSTERVIK OSKARSHAMN 18. Södra stambanan: Arlöv Lund byggs ut från två till fyra spår Västkustbanan dubbelspår: 19. Varberg Hamra 20. Ängelholm Maria Persontrafik på Godsstråket genom Skåne: 21. Söderåsbanan 22. Lommabanan etapp ett 23. Malmöpendeln 24. Y-et Värnamo Jönköping/Nässjö etapp ett 25. Jönköpingsbanan Falköping Jönköping Nässjö 26. Väg 40 Nässjö Eksjö och förbi Eksjö 27. E4 Ljungby Toftaholm 28. E22 Sätaröd Vä 29. E22 Fjälkinge Gualöv 30. E22 Lösen Jämjö 31. E22 Gladhammar Verkebäck 32. E65 Svedala Börringe 33. Väg 23 Huseby Marklunda 34. Väg 23 Östra Höör/Höör Hörby 22 KÖPENHAMN 5 LUND 23 18 MALMÖ 32 Nya objekt, järnväg Nya objekt, väg Objekt i plan, järnväg Objekt i plan, väg TRELLEBORG YSTAD 4 5

ACKA FALKENBERG ANDSKRONA LJUNGBY HÄSSLEHOLM VÄRNAMO ALVESTA ÄLMHULT NÄSSJÖ KARLSHAMN TRANÅS RONNEBY NYBRO OSKARSH SYDSVERIGES GEMENSAMMA PRIORITERINGAR I UTVECKLING AV TRANSPORTSYSTEMET BORÅS JÖNKÖPING INTERREGIONAL TILLGÄNGLIGHET SAMMANKNUTET SYDSVERIGE ARBERG HALMSTAD VÄXJÖ Snabb utbyggnad av två nya stambanor som kopplar an till befintliga Västkustbanan, Södra stambanan och anslutande sidobanor. Utveckling och underhåll av järnvägar och vägar som stödjer den flerkärniga ortstrukturen med tillväxtmotorer, kärnor och deras omland. INGBORG KRISTIANSTAD LUND MALMÖ KARLSKRONA KALMAR Riksdagen har beslutat om utbyggnad av nya stambanor för höghastighetståg i Sverige. För Sydsverige är den södra delen, Jönköping Malmö, av mycket stor betydelse för såväl den interregionala tillgängligheten som för utvecklingen av regional tågtrafik och godstrafik. I gällande planer ingår satsningarna för ökad kapacitet och hastighetshöjningar: Södra stambanan: Arlöv Lund byggs ut från två till fyra spår Västkustbanan byggs ut från enkel- till dubbelspår vid sträckorna Varberg Hamra och Ängelholm Maria Vi föreslår att även följande projekt ska ingå i de nya planerna: Sydostlänken Triangelspår Alvesta Vi föreslår att även följande projekt ska ingå i de nya planerna: Nya stambanan: två nya spår Lund Hässleholm Västkustbanan: dubbelspår på återstående delsträcka Maria Helsingborg C Förberedelse och påbörjande av fast förbindelse Helsingborg Helsingör för persontåg och vägtrafik KONKURRENSMÄSSIGA OCH HÅLLBARA GODSTRANSPORTER Ökad transportkapacitet för effektiva och klimatsmarta transporter för näringslivet. Kapacitets- och kvalitetsbrister i järnvägsnätet drabbar godstransporterna. Många av de tidigare föreslagna projekten syftar till att förbättra inte bara för persontransporterna utan också för godstransporterna. Vägnätets bärighet och planerad uppgradering till ny bärighetsklass är viktig för det sydsvenska näringslivets konkurrenskraft och bör därför omfatta viktiga start- och målpunkter i hela Sydsverige. Kompletteringar i järnvägsnätet behövs för att bevara och stärka det regionala tågsystemet som stomme för tillgänglighet i Sydsverige och för att dra nytta av nya stambanor. Utöver det behöver flaskhalsar i det nationella och regionala vägnätet tas bort. Insatserna är centrala för kompetensförsörjning, välfungerande arbetsmarknader och för företagens konkurrenskraft. I gällande planer ingår satsningarna för ökad kapacitet och hastighetshöjningar: Persontrafik på Godsstråket genom Skåne: Söderåsbanan, Lommabanan etapp ett, Malmöpendeln Y-et Värnamo Jönköping/Nässjö etapp ett Jönköpingsbanan Falköping Jönköping Nässjö Väg 40 Nässjö Eksjö och förbi Eksjö E4 Ljungby Toftaholm E22 Sätaröd Vä, Fjälkinge Gualöv, Lösen Jämjö, Gladhammar Verkebäck E65 Svedala Börringe Väg 23 Huseby Marklunda och Östra Höör/Höör Hörby Vi föreslår att även följande projekt ska ingå i de nya planerna: Skånebanan Kristianstad Hässleholm Lommabanan etapp två Kust-till-kustbanan Växjö Alvesta tillsammans med kapacitetsförstärkning Y-et etapp två Värnamo Jönköpng/Nässjö Halmstad personbangård Jönköpingsbanan etapp två Stångådal- och Tjustbanan, triangelspår i Berga Väg 40 Ulricehamn Jönköping E22 Ronneby Öst Nättraby, förbi Bergkvara, genom Mönsterås E6 i Skåne, trimning I den nya planen bör också ingå att säkerställa Södra stambanans och Västkustbanans funktion både på kort och lång sikt genom underhåll, trimning och komplettering. En aktiv samplanering av drift-, underhålls- och trimningsåtgärder är av mycket stor vikt för hela järnvägsnätet, inte minst för de regionala banorna som exempelvis Blekinge Kustbana, Markarydsbanan, Ystad- och Österlenbanan, Stångådal- och Tjustbanan, järnvägen Halmstad Nässjö, banan Nässjö Vetlanda och banan Nässjö Eksjö Hultsfred. 6 7

REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE syftar till att, med medborgarnas bästa för ögonen, utveckla samarbetet mellan verksamheterna i Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län, Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Region Kronoberg, Region Halland och Region Jönköpings län. Målsättningen är att skapa en grund för ökad tillväxt i Sydsverige i ekonomiskt, ekologiskt, kulturellt och socialt hänseende. Grunden för denna ambition ska vara en strävan efter en helhetsorienterad och långsiktigt hållbar utveckling i Sydsverige och i Sverige. REGIONSAMVERKAN.SE 8

2017-01-16 D-nr 2016/48-400, 2017/19-400 Styrelsen Klimatsamverkan Kalmar län avrapportering 2016 samt handlingsplan 2017 Förslag till beslut Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att anta Klimatsamverkan Kalmar läns handlingsplan för år 2017 samt godkänna redovisningen för 2016. Bakgrund Klimatsamverkan Kalmar län är ett gemensamt initiativ av länsstyrelsen och regionförbundet, för att öka takten i länets energi- och klimatarbete. Arbetet samordnas i klimatkommissionen, som vid sitt möte den 25 november 2016 kom överens om att föreslå bifogad handlingsplan för 2017. Klimatsamverkan redovisar också en uppföljning av befintliga mål för fossilbränslefri region. Tre av delmålen är uppnådda, medan fem delmål inte har nåtts. Övriga delmål har år 2017 eller 2020 som slutår. Klimatsamverkan redovisar också en uppföljning av 2016 års handlingsplan. Beslutsunderlag Uppföljning av Kalmar läns mål för fossilbränslefri region nooil. Klimatsamverkan Kalmar län handlingsplan 2016. Uppföljning. Förslag. Klimatsamverkan Kalmar län handlingsplan 2017. Checklista jämställdhet. Skickas till Tommy Lindström, Länsstyrelsen i Kalmar län, tommy.lindstrom@lansstyrelsen.se Ansvarig handläggare Handläggare: Carolina Gunnarsson, carolina.gunnarsson@rfkl.se, tfn 0480-44 83 82

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg UTKAST Uppföljning av Kalmar läns mål för Fossilbränslefri region (nooil) Innehåll Inledning... 1 Samlade klimatutsläpp... 2 Vägtrafik... 3 Biogas... 6 Energieffektivisering... 8 El från förnybara källor... 13 Uppvärmning av fastigheter... 15 Hållbar tillväxt... 16 Bilaga: Nationellt mål Begränsad klimatpåverkan... 17 Inledning Kalmar län ska gå före i klimatarbetet och vara en fossilbränslefri region år 2030. Två tredjedelar av länets energianvändning är fossilfri redan idag och vi har goda möjligheter att bli en pionjärregion i arbetet med att reducera utsläppen samtidigt som en hållbar tillväxt uppnås. Regionförbundets styrelse har beslutat om mål och delmål för länets arbete med fossilbränslefri region. Detta PM följer upp dessa mål. Uppföljningen har olika format och olika kvalitet, men det är så långt det varit möjligt att komma just nu. Klimatsamverkan Kalmar län omfattar såväl arbetet för att nå mål och delmål inom fossilbränslefri region (nooil) som länssamarbeten för minskade utsläpp av andra klimatpåverkande gaser och åtgärder för klimatanpassning. Arbetet inom Klimatsamverkan Kalmar län samordnas i klimatkommissionen. Arbetet för en fossilbränslefri region (nooil) ska - bidra till ett växande näringsliv för hållbar utveckling - göra att Kalmar län år 2030 inte har några nettoutsläpp av fossil koldioxid - effektivisera länets energianvändning 1

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg Samlade klimatutsläpp Delmål fossil koldioxid: År 2014 har utsläppen av fossil koldioxid minskat med minst 30 % jämfört med år 1990. År 2020 är motsvarande siffra 50 %. X Utfall: År 2014 har utsläppen av fossil koldioxid minskat med 20 % jämfört med år 1990. 1 Detta kan jämföras med år 2010, då utsläppen hade minskat med 9%. 2 Kommentar: De siffror som redovisas under utfall är inte normalårskorrigerade. Delmål övriga växthusgaser: Ingår inte i fossilbränslefri region, men däremot i länets regionala miljömål. Utfall: Länets klimatpåverkande utsläpp har minskad med 15% från år 1990 till år 2014. 1 2

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg Vägtrafik Delmål vägtrafik: År 2014 är utsläppen av fossil koldioxid från vägtrafiken i Kalmar län 5 % lägre än år 1990. År 2020 är utsläppen av fossil koldioxid från vägtrafiken i Kalmar län 50 % lägre än år 1990. Utfall: År 2012 är utsläppen av fossil koldioxid från vägtrafiken i Kalmar län 2% lägre än år 1990. 3 År 2010 var motsvarande siffra 7% högre än år 1990. 2 X Utsläpp i transportsektorn står för en tredjedel av utsläppen och ligger på ungefär samma nivå 2013 jämfört med 1990. Huvuddelen av dessa utsläpp kommer från personbilar och tunga fordon. Utsläppen från personbilar har minskat med 16 procent jämfört med 1990 trots att trafiken har ökat. Det beror på att vi har mer energieffektiva bilar och på en ökad användning av biobränslen. Denna minskning motverkas av att utsläppen från tunga fordon ökat under samma period. Delmål persontransporter: År 2020 är alla samhällsbetalda resor klimatneutrala. Utfall: Se nedan. Transporter - andel förnybara drivmedel 2014 2016 Egna personbilar och lätta lastbilar 2009 2012 Borgholms kommun 18% 35% 17% 6% Emmaboda kommun 21% 11% 13% 19% Hultsfreds kommun 5% 6% 12% 2% Högsby kommun 8% 30% 25% 13% Kalmar kommun* 13% 12% 30% 52% Mönsterås kommun 12% 17% 14% 9% Mörbylånga kommun 4% 8% 11% 2% Nybro kommun 15% 12% 15% 24% Oskarshamn kommun 5% 8% 26% 29% Torsås kommun 18% 13% 15% 16% Vimmerby kommun 10% 9% 10% Västervik kommun 10% 18% 23% 29% Kalmar läns kommuner 12% 14 % 21 % 27% Kalmar läns landsting (exklusive kollektivtrafik) 5% 9% 16% Kalmar läns landsting (kollektivtrafik) 56% 60% 52% Länsstyrelsen i Kalmar län 0 0 0 0 Regionförbundet (tjänstebil + egen bil i tjänsten, startår 2010) 65% 41%** * 43% i september 2013 ** Några större projekt där egen bil i tjänsten = dieselbil Värdena för kommuner och landsting 2009-2014 ska vara jämförbara (hämtade från SKL:s öppna jämförelser). 4 Värdena för år 2016 har hämtats från Transporstyrelsen. 5 För övriga organisationer kan underlaget vara framtaget på ett något annorlunda sätt. 3

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg Övriga samhällsbetalda personresor (t ex skolresor, hyrbilar och andra persontransporter) Uppgifter från respektive huvudman 2016. Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar. Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Kalmar läns landsting Länsstyrelsen i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län Inga krav ställs idag. KLT upphandlar skolskjuts och planerar trafiken Inga krav ställs idag. KLT upphandlar skolskjuts och planerar trafiken I nivå/likvärdigt krav som i intern fordonspolicy = dvs. uppfylla miljöklass 2005 (s.k. EuroIV-kraven) eller motsvarande. KLT upphandlar skolskjuts men kommun planerar och driver trafiken KLT upphandlar skolskjuts och planerar trafik Resepolicyn ställer miljökrav. KLT upphandlar skolskjuts och planerar trafiken. Kalmar kommun är med i delbilspoolen där elbilar kan hyras även av privatpersoner efter kontorstid. För hyrbil, personbil ska miljöbilar hyras. För minibuss gäller lägst Euro 5, men om nya minibussar köps in under avtalsperioden ska det vara minst Euro 6. KLT upphandlar skolskjuts men kommunen driver och planerar trafiken Skoltrafik sköts av KLT som också gjort upphandlingen. Nytt avtal från 2017 med krav på biogas. HVO i alla arbetsmaskiner.. Vid de upphandlingar som varit senaste året har krav på fordon av bästa miljöklass ställts. Analys av tjänsteresorna pågår. KLT upphandlar skolskjuts och planerar trafiken KLT upphandlar skolskjuts men kommunen upphandlar och driver trafiken. Krav ställs via kommunens resepolicy. Miljödiesel Euro5/EEV har de flesta transporterna (bussarna). KLT upphandlar skolskjuts och planerar trafiken KLT upphandlar skolskjuts men kommun planerar och driver trafiken Krav genom kommunens resepolicy. KLT upphandlar skolskjuts och planerar trafiken Färdtjänst etc via KLT. Optimering av bilpoolen fortsätter och kommunen har beställt sex elbilar till sina verksamheter. Den skoltrafik som vi upphandlat åt kommunerna har samma klimatkrav som vår ordinarie busstrafik. Ny upphandling på hyrbilar ute för räkning fn. Endast miljöbilar enligt nya definitionen ska levereras. Miljöutredning pågår på lst. De hyr bilar via statligt ramavtal med AVIS. Inga krav på andel miljöbilar eller förnybara bränslen. Policyn för tjänsteresor rekommenderar att alltid välja kollektivtrafik i första hand. Längre resor där flyg finns som alternativ ska utföras med tåg i minst en riktning. Inga krav på förnybara bränslen i transportupphandlingar. Inget system för klimatkompensering. Endast bilar med förnybara drivmedel, samt med låg bränsleförbrukning, skall användas i Regionförbundets verksamhet. Kommentar: Från och med hösten 2017 kommer 93% av det totala antalet kollektivtrafikresor i KLTs regi att vara förnybara (förnybara drivmedel eller grön el). När det gäller vägtransporter kommer man då att använda förnybara drivmedel till 100%. 6 Kustpilen- och Krösatågen drivs idag med konventionell diesel men ett projekt har genomförts gemensamt av KLT och JT för att undersöka en omställning till förnybara bränslen. Därutöver återstår mycket innan de samhällsbetalda persontransporterna är klimatneutrala, men utvecklingen går åt rätt håll när det gäller kommunernas (motsvarande) egna fordon. År 2014 hade kollektivtrafiken i särklass störst andel förnybara drivmedel, följt av Kalmar och Oskarshamns kommuner när det gäller egna bilar. 2016 har andelen förnybara drivmedel ökat och Kalmar följt av Västervik och Oskarshamn är nu bäst. Mörbylånga använder dessutom HVO till alla arbetsmaskiner och har upphandlat 24 elbilar med leverans 2017. Vid upphandling av andra samhällsbetalda resor (t ex hyrbilar eller andra persontransporter) ställs i stort sett inga klimatkrav. Däremot innehåller de flesta organisationers resepolicy skrivningar om att t ex använda resfria möten, cykel eller kollektivtrafik framför egna bilar eller flyg. 4

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg Delmål godstransporter År 2020 är alla samhällsbetalda godstransporter klimatneutrala. Kommentar: Mycket återstår innan de samhällsbetalda godstransporterna är klimatneutrala. Idag ställer kommunerna (motsvarande) i princip inga klimatkrav vid upphandling av godstransporter, förutom för personbilar och lätta lastbilar. Kalmar kommun samordnar sedan år 2015 varudistributionen ut till sina egna verksamheter. EUs miljöklassning av fordon (EURO-klassning) ställer krav på koloxid, kolväten, kväveoxider och partiklar, men inte på koldioxid. Klimatkrav på godstransporter (matdistribution, styckegods, varuleveranser, grus, asfalt, jord osv) Enkät från länsstyrelsen 2015 samt uppgifter från respektive huvudman 2016. Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Kalmar läns landsting Linnéuniversitetet Länsstyrelsen i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län Inga krav ställs idag. Inga krav ställs idag. I nivå/likvärdigt krav som i intern fordonspolicy = dvs. uppfylla miljöklass 2005 (s.k. EuroIV-kraven) eller motsvarande. Inga klimatkrav på godstransporter. Kalmar kommun ställer klimatkrav för lätta lastbilar när det gäller transporter till kök och för personbilar när det gäller transporter från kök. För entreprenadmaskiner ställs krav på miljöklass steg 2. Samordnad varudistribution sedan 2015. Under 2016 skrevs avtal om 100% HVO för kommunens egna tunga lastbilar. Upphandlingskrav ställdes på 25% förnybart bränsle för entreprenörer av tunga fordon. Kost- o Städavdelningen ställer krav på miljövänligt och samtransport, samt på EURO 4 (lastbilar), miljöklass 5 (personbilar) och partiklar (dieselbilar). Inga klimatkrav på godstransporter. Diskussioner har inletts. Miljökrav i upphandlingspolicyn. Fordon med bättre miljöklass har fått bättre utvärderingsfördelar. Inga klimatkrav på godstransporter. Inga klimatkrav på godstransporter. Inga klimatkrav på godstransporter. Energibolaget provar HVO i ett antal tunga fordon. Matdistribution har vi endast i Högsby kommun och det körs med ordinarie busstrafik. Övrigt har vi inte i vår verksamhet. Uppgift saknas Inga klimatkrav på godstransporter. Inga krav ställs idag. 5

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg Biogas Delmål produktion: År 2017 uppgår produktion av biogas till 100 GWh och år 2020 till 300 GWh. Det senare motsvarar, med 2010 års siffror som bas, en tiondel av alla drivmedel. Utfall: År 2015 uppgår produktion av biogas till 41,4 GWh 7. Detta kan jämföras med 31 GWh år 2010 2 och 35 GWh år 2012 3. Delmål biogasbilar: År 2017 finns det minst 2 500 biogasbilar i Kalmar län, varav minst 300 inom offentlig sektor. År 2020 är motsvarande siffra 5 000 biogasbilar, varav minst 1 000 i offentlig sektor. Utfall: År 2016 fanns 435 gasbilar registrerade i Kalmar län. 5 Detta kan jämföras med 328 bilar år 2012. 8 Totalt nyregistreras 6 000 6500 personbilar i Kalmar län varje år. X? X? Nedan redovisas dessutom antal biogasbilar i kommunerna (motsvarande). Biogasbilar (personbilar) i de egna organisationerna 2012 % 2012 antal 2016 antal Borgholms kommun 0 Emmaboda kommun 0% 0 0 Hultsfreds kommun 0% 0 0 Högsby kommun 0% 0 0 Kalmar kommun 9%* 44 101 Mönsterås kommun 0 Mörbylånga kommun 0% 0 0 Nybro kommun 0 Oskarshamns kommun 10% 19 54 Torsås kommun 0% 0 0 Vimmerby kommun 0 Västervik kommun 18% 53 97 Kalmar läns landsting (exklusive kollektivtrafik) Länsstyrelsen i Kalmar län 0 0 0 Regionförbundet i Kalmar län 75% 3 3 Totalt 119 252 * Endast 17-27% av körsträckan körs på biogas Uppgifterna för år 2012 är hämtade från huvudmännen Uppgifterna för år 2016 är hämtade från Transportstyrelsen Kommentar: KSRR, Oskarshamns kommun och Västervik Energi- och Miljö, har sammanlagt ett tjugotal biogasdrivna sopbilar. I januari 2014 fanns knappt 20 biogasbussar, då i tätortstrafiken i Kalmar och Västervik. 6

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg Delmål tankställen: År 2017 finns det minst sju tankställen för biogas, väl spridda i länet. År 2020 finns det minst ett tankställe för biogas i varje kommun. X? Utfall: År 2016 finns det fyra tankställen för biogas (två i Kalmar, ett i Oskarshamn och ett i Västervik), Detta kan jämföras med tre tankställen år 2012. Mörbylånga och Mönsterås planerar både för bussdepå samt publik tankstation. I Västervik och Oskarshamn planeras även bussdepåer. Tankställe för flytande biogas planeras i Västervik. Delmål bussar: Biogas som förstahandsval för bussar i stråktrafik vid nästa länsupphandling 2017. Utfall: Från och med hösten 2017 kommer cirka 50% av de kollektivtrafikresor som upphandlats av KLT (Kalmar läns landsting) att drivas med biogas. 6 7

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg Energieffektivisering Delmål energieffektivisering: År 2014 är energiförbrukningen per bruttoregionkrona 10 % lägre än år 2007. År 2020 är motsvarande siffra 20 %. Utfall: År 2011 är energiförbrukningen per bruttoregionkrona 16 % lägre än år 2005. 3 Kommentar: Denna siffra påverkas bl a av om det varit en kall vinter eller inte. Delmål energianvändning i bostäder: År 2014 är energianvändningen per uppvärmd areaenhet (A-temp) i bostäder och lokaler 10 % lägre än år 1995. År 2020 är energianvändningen per uppvärmd areaenhet 20 % lägre än år 1995 och år 2050 är motsvarande siffra 50 %. Utfall: Ingår inte i energibalansen. Kommentar: Kommun- och landstingsägda bostäder är bara en del av det totala bostadsbeståndet, men redovisas ändå nedan. Då med utgångsår 2009, vilket inte överensstämmer med utgångsåret för det regionala målet. De kommunägda bostäderna har, på fem år, minskad sin inköpta energi per kvadratmeter med 13%. Energiförbrukning i offentligt ägda bost. 4 Inköpt energi exklusive hushållsel, normalårskorrigerad 2009 2012 2014 2009-2014 kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 Förändr % Kommentar Borgholms kommun - - - 118 142 135 Emmaboda kommun 14% Hultsfred kommun 157 133 141-10% Högsby kommun 120 121 125 4% Kalmar kommun 155 128 140-10% Mönsterås kommun 178 114 112-37% Mörbylånga kommun 142 106 152 7% Nybro kommun 136 112 133-2% Oskarshamns kommun 200 158 141-30% Torsås kommun 139 170 173 24% Vimmerby kommun 179 196 217 21% Västervik kommun 127 162 120-6% Kalmar läns kommuner 159 134 139-13% Kalmar läns landsting 188 196 207 10% Elmätningen är inte utförd likadant de olika mätåren 8

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg Delmål nybyggda bostadshus: Fr.o.m. år 2012 är energianvändningen i nybyggda bostadshus lägre än 30 kwh/m2 A- temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda fastigheter och 60 kwh/ m2 A- temp för övriga uppvärmningssätt. X Utfall: Ingår inte i energibalansen. Kommentar 9 : Energideklarationerna från nybyggda bostadshus med elvärme i Kalmar län 2010-2012 visar att energiförbrukningen varierar från 25 till 117 kwh/m2. Medelvärdet är 56 kwh/m2 (47 fastigheter, såväl villor som flerfamiljshus). Energideklarationerna från nybyggda bostadshus med annan värme än elvärme visar att energiförbrukningen varierar från 61 till 127 kwh/m2, med 98 kwh/m2 som medelvärde (10 fastigheter). Också detta för Kalmar län 2010-2012. Delmål nybyggda lokaler: Fr.o.m. år 2012 är energianvändningen i nybyggda lokaler lägre än 55 kwh/m2 A-temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda fastigheter och 80 kwh/ m2 A-temp för övriga uppvärmningssätt. Utfall: Ingår inte i energibalansen. Kommentar 9 : Energideklarationerna för Kalmar län 2010-2012 redovisar endast två fastigheter av denna typ, då med en energiförbrukning runt 100 kwh/m2. Delmål befintliga offentliga lokaler: År 2020 har energianvändningen i offentliga lokaler minskat med 20 % jämfört med de energideklarationer som genomfördes senast 2008. Då är också elanvändningen i verksamheterna 20 % effektivare än år 2008. Utfall: Se nedan. Kommentar: Förändringen i energiförbrukning per kvadratmeter från år 2009 till år 2014 varierar mycket mellan kommunerna, medan utvecklingen för länet som helhet varit positiv under denna period. Mörbylånga och Västervik har minskat sin energiförbrukning mest och har också lägst energiförbrukning per kvadratmeter. Den statistik som redovisas gäller offentligt ägda lokaler. 9

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg Energiförbrukning i offentligt ägda lokaler Inköpt energi inkl tillagd verksamhetsel, normalårskorrigerad 2009 2012 2014 2009-2014 kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 Förändr % Kommentar Borgholms kommun 152 282 240 58% 123 187 175 42% Elmätningen är inte utförd Emmaboda kommun likadant de olika åren Hultsfred kommun 253 233 217-14% Högsby kommun 208 181 187-10% Kalmar kommun 183 188 178-3% Mönsterås kommun 233 157 157-33% Mörbylånga kommun 282 133 154-45% Nybro kommun 184 184 158-14% Oskarshamn kommun 124 171 166 34% Torsås kommun 216 208 210-3% Vimmerby kommun 176 165 151-14% Västervik kommun 255 143 138-46% Kalmar läns kommuner 191 174-9% Kalmar läns landsting 209 194-7% Länsstyrelsen i Kalmar län Regionförbundet i 174 xx Hyrda lokaler. Mätning osäker. Kalmar län Värdena för kommuner och landsting ska vara jämförbara (hämtade från energieffektiviseringsstödet). 4 För övriga organisationer kan underlaget vara framtaget på ett något annorlunda sätt. Exklusive verksamhetsel Redovisningen ovan omfattar endas ägda lokaler. När det gäller hyrda lokaler varierar tillämpningen av krav på energieffektivisering, förnybar uppvärmning och förnybar el, se nedan. 10

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg Krav på hyrda offentliga lokaler Uppgifter från respektive huvudman 2016. Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Inga speciella mål finns. Krav enligt PBL och BBR ska uppfyllas. Energikrav på moduler som hyrs ställs. Kravet ligger på 45 kwh/m2 för värme, vv & fastighetsel. Inget krav på förnybar energi. Det som gäller är VP och vi har förnybart elavtal själva. Inga krav på övriga hyrda lokaler. Energikrav på moduler som hyrs ställs. Kravet ligger på 45 kwh/m2 för värme, vv & fastighetsel. Inget krav på förnybar energi. Det som gäller är VP och vi har förnybart elavtal själva. Inga krav på övriga hyrda lokaler. Inga sådana krav. Inga specifika krav, men idag 100% förnybar fjärrvärme i hyrda lokaler I nybyggda lokaler 55kWh/m2, för övrigt inga specifika krav. Inga särskilda krav på energieffektivisering utöver byggnormen har ställts. Inga ytterligare krav utöver byggnormer har ställt. Kommunen har inte ställt några specifika krav angående energianvändningen i dessa lokaler. Inga särskilda krav på energieffektivisering utöver byggnormen har ställts. Kalmar läns landsting Linnéuniversitetet Länsstyrelsen i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län Vår energiplan ställer samma krav på förhyrda lokaler som egna nybyggda lokaler, vid renovering ställs andra krav. Vi ställer krav vid förhyrning att lokalerna ej ska vara elvärmda och ingen fossil energi. Värmepump kan tillåtas. Ej aktuellt. 11

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg Delmål nybyggda offentliga lokaler: Fr.o.m. år 2012 är energianvändningen i nybyggda offentliga lokaler lägre än 30 kwh/m2 A-temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda fastigheter och 60 kwh/m2 A-temp för övriga uppvärmningssätt. Utfall: Se nedan.? Kommentar: Tillämpningen av det regionala målet varierar. Mål för nybyggda offentliga lokaler Uppgifter från respektive huvudman (kommunenkät inom energieffektiviseringsstödet 2012, samt uppgifter från respektive huvudman 2016) Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Kalmar läns landsting Linnéuniversitetet Länsstyrelsen i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län Vid nybyggnad av bostäder och skolor föreslås kriterier för minienergihus och vid ombyggnad av lokaler bör energianvändningen minska med minst 30 %. Inga speciella mål finns. Krav enligt PBL och BBR ska uppfyllas. Inga nybyggda lokaler. Ombyggnad och tillbyggda lokaler finns, men uppfyller inte målet. Inga nybyggda lokaler. Ombyggnad och tillbyggda lokaler finns, men uppfyller inte målet. Våra energimål på nybyggda lokaler är idag minus 20 % på BBRs krav, vilket vi totalt sett lever upp till. Ex förskola Rinkabyholm förbrukning, 31 kwh/m2 och år. 40 kwh/m2, samt solceller Mörbylånga Bostad satsar på att hamna på 55 kwh/m2. Endast ett nybygge de senaste åren - Hanemålaskolan (delvis nybyggd). 30 kwh/m2. Nybyggnation följer PBL, BBR. Lokala mål ligger i linje med regionala mål. Kommunens senaste nybygge, Torskolan har ett beräknat energivärde på 61 kwh7m2. Vi hoppas på att nå målet på 60 när fastigheten är klar. Västervik Bostads AB: Följer BBR, dvs kraven ovan plus ventilationskompensering. I praktiken har man nyligen byggt förskolor med 40-60 kwh/m2, inklusive ventilationskompensering. Fastlagd energiplan sätter mål/krav på 50 kwh/m2 vid nybyggnad efter 2012 Passivhusstandard, nya universitetet i Kalmar Ej aktuellt med nya lokaler. Delmål energikartläggningscheckar: År 2014 har 100 företag i Kalmar län genomfört en energikartläggning av sin verksamhet. X Utfall: år 2014 hade cirka 45 företag sökt energikartläggningscheckar. År 2015 var motsvarande siffra cirka 50 företag. 10 12

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg El från förnybara källor Delmål el: År 2030 är länets produktion av el från förnybara källor minst lika stor som konsumtionen av el. Utfall: År 2012 motsvarar länets produktion av el från förnybara källor 43 % av konsumtionen av el. 3 Detta är ungefär samma nivå som år 2010. 2 Delmål förnybar el i offentlig sektor: År 2014 nyttjar offentlig sektor endast el från förnybara källor. X Utfall: Se nedan. Kommentar: Målet om 100% förnybar el i offentlig sektor har inte uppnåtts. Förnybar el i lokaler och bostäder som ägs av kommunen % (motsvarande) % År 2012 2014 Borgholm 100 100 Emmaboda 100 100 Hultsfred 61 60 Högsby 97 100 Kalmar 100 100 Mönsterås 100 100 Mörbylånga 0 100 Nybro 100 100 Oskarshamn 68 71 Torsås 5 5 Vimmerby 100 37 Västervik* 41 10 Kalmar läns kommuner 81 80 Kalmar läns landsting 100 100 Länsstyrelsen i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län 100 100 * Västerviks kommun hade ett avtal som innebär inköp av el från den flytande NordPoolsmixen. Andelen förnybar el var ca 70% när avtalet slöts. År 2013 var andelen 25 %. Nytt avtal: Sedan 2015 är det 100% förnybart. Värdena för kommuner och landsting ska vara jämförbara (hämtade från energieffektiviserings-stödet). 4 För övriga organisationer kan underlaget vara framtaget på ett något annorlunda sätt. 13

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg Förnybar el, övrig kommunal el. Dvs inte lokaler, men t ex gatubelysning. % Borgholm. Svårt att definiera. Kommunen slutanvände 9868 MWh (2011) och som ägare av vindkraft producerades 11 700 MWh (2012). Vindkraftselen säljs dock utan egen användning. 2012 2014 100 Emmaboda 100 98 Hultsfred 100 97 Högsby 100 96 Kalmar 100 99 Mönsterås 100 100 Mörbylånga 100 85 Nybro 100 100 Oskarshamn 50 96 Torsås 100 98 Vimmerby 98 Västervik 41 89 Kalmar läns landsting 98 Länsstyrelsen i Kalmar län 0 0 Regionförbundet i Kalmar län (ej relevant) - - Uppgifterna för år 2012 baseras på en enkät direkt till huvudmännen. Uppgifterna från 2014 kommer från SKLs öppna jämförelse. 4 Delmål vindkraft: År 2014 produceras 0,5 TWh vindkraftsel i länet. Utfall: År 2015 producerades 0,73 TWh vindkraftsel i länet, vilket betyder att målet är nått. 11 Detta kan jämföras med år 2010, då motsvarande siffra var 0,15 TWh. 2 14

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg Uppvärmning av fastigheter Delmål uppvärmning: År 2014 har utsläppen av koldioxid från uppvärmning med fossila bränslen minskat med två tredjedelar, jämfört med år 1990. År 2020 används inga fossila bränslen för uppvärmning, undantaget olja som reservkälla. Utfall: År 2012 har utsläppen av fossil koldioxid från energiförsörjning minskat med 40%, jämfört med år 1990. 3 Detta kan jämföras med år 2010, då utsläppen av fossil koldioxid från energiförsörjning minskat med en tredjedel, jämfört med år 1990. 2 Kommentar: Offentligt ägda fastigheter utgör bara en del av det totala fastighetsbeståndet, men redovisas ändå nedan. En stor del av länets kommuner (motsvarande) är på god väg att nå 2020- målet. Dock återstod år 2014 en del att göra i t ex Västervik och Torsås. Förnybar energi i lokaler och bostäder som ägs av % kommunen (motsvarande) % % År 2011 2012 2014 Borgholm 54 75 99 Emmaboda 97 98 99 Hultsfred 78 81 81 Högsby 93 95 98 Kalmar 97 98 99 Mönsterås 97 97 99 Mörbylånga 36 53 85 Nybro 97 98 100 Oskarshamn 56 79 88 Torsås 61 59 60 Vimmerby 96 96 80 Västervik 79 78 70 Kalmar läns kommuner 83 88 90 Kalmar läns landsting 95 95 99 Länsstyrelsen i Kalmar län 100 100 100 Regionförbundet i Kalmar län, fjärrvärme 100 100 100 Värdena för kommuner och landsting ska vara jämförbara (hämtade från SKLs öppna jämförelse). 4 För övriga organisationer kan underlaget vara framtaget på ett något annorlunda sätt. 15

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg Hållbar tillväxt Delmål hållbar tillväxt: År 2014 är utsläppen av fossil koldioxid per bruttoregionkrona (mätt som fast penningvärde) 20 % lägre än år 2007. År 2020 är motsvarande siffra 40 %. Utfall: År 2012 var utsläppen av fossil koldioxid per bruttoregionkrona 12% lägre än 2007. 12 Kommentar: Utsläpp från arbetsmaskiner, transporter och energiförsörjning. BRP sjönk kraftigt under finanskrisen och mätt i fasta priser är BRP inte tillbaka på nivåerna före finanskrisen ännu. Delmål regionalt producerad energi: Mängden regionalt producerad förnybar energi ska öka kontinuerligt. Utfall: Mängden regionalt producerad förnybar energi ökar kontinuerligt. Mängden har ökat med cirka 2,6 gånger på 20 år (1990 till 2010) och med cirka en tredjedel från 2005 till 2010. 2 Delmål miljösektorn: Kalmar läns miljösektor ska utvecklas bättre än riksgenomsnittet, mätt som omsättning, export och antal sysselsatta. Utfall: Kalmar län har en hög andel anställda inom miljösektorn. År 2003 2012 har omsättningen i Kalmar läns miljösektor utvecklats bättre än riksgenomsnittet. 13 År 2003 2010 har antal sysselsatta i Kalmar läns miljösektor utvecklats sämre än riksgenomsnittet. Nyare siffror, samt siffror för export från Kalmar läns miljösektor saknas (sekretesskäl). Carolina Gunnarsson Tommy Lindström Regionförbundet i Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län e-post: carolina.gunnarsson@rfkl.se e-post: tommy.lindstrom@lansstyrelsen.se tfn : 0480-448382 tfn : 010-2238455 www.rfkl.se/klimat www.lansstyrelsen.se/kalmar 16

UTKAST Senast uppdaterad 2017-01-15/cg Bilaga: Nationellt mål Begränsad klimatpåverkan Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan : "Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås." Två preciseringar Riksdagen har fastställt två preciseringar av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan: Temperatur Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Koncentration Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter). 1 Naturvårdverket. 2 Energibalans Kalmar län 2010. 3 Energibalans Kalmar län 2012. 4 För kommunerna och landstinget: Öppna jämförelser. Energi och klimat. Byggnader och transporter i kommuner och landsting. 2013 respektive 2015. Energimyndigheten och SKL. 5 Transportstyrelsen 6 Källa: KLT, Landstinget i Kalmar län. 7 Energimyndigheten. 8 Källa: Bilsweden 9 Boverket: sammanställning över energideklarationer Kalmar län, Christer Rosfjord 2014-02-13 10 Energimyndigheten 11 Källa: vindstat.com 12 Energibalans 2012 samt BRP för Kalmar län i fasta priser. 13 http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbarutveckling/miljorakenskaper-/38164/38171/miljosektorn/317383/ 2014-01-08 17

Utkast Klimatsamverkan Kalmar län handlingsplan 2016 Uppföljning Normalt typsnitt = handlingsplan 2016. Kursiv stil = uppföljning/avrapportering. 2017 01 16 Sammanfattning Arbetet inom Klimatsamverkan Kalmar län omfattar 1/ fossila klimatgaser (fossilbränslefri region/nooil) 2/ övriga klimatgaser samt 3/ klimatanpassning Handlingsplanen för år 2016 prioriterade fortsatt arbete inom Färdplan 2020 (dvs. fossilfria samhällsbetalda resor), kommundialog samt reviderade mål för fossilbränslefri region/nooil. Planen listade också ett antal konkreta åtgärder. Arbetet inom Färdplan 2020 pågår. Klimatkommissionen har påbörjat en dialogrunda med länets kommuner och landsting, vilken kommer att avslutas under våren 2017. Uppföljning av befintliga mål för fossilbränslefri region redovisas i separat dokument. Kommundialogen och uppföljningen av befintliga mål utgör underlag till kommande förslag till reviderade mål. 1. Fossilbränslefri region (nooil) Färdplan 2020, samhällsbetalda resor Utbildning Seminarium. Upphandling. Köp tjänster inte bilar. Arr. Energikontor Sydost (ESS). Genomfört. Workshop. Klimatkompensering. Införande och utfall. Arr. Länsstyrelsen. Kommer att genomföras 2017. Utbildning. Processledning. Skapa förutsättningar för framgång. Arr. Länsstyrelsen. Ej genomfört. Fortbildning. Systematiskt hållbarhetsarbete i en offentlig verksamhet. Arr. Regionförbund, länsstyrelse, Energikontor Sydost. Kommer att genomföras inom EKR samarbetet (Energi och klimatrådgivarna). 1

Energieffektivisering Inom energieffektivisering skapas nya noder och nätverk för energieffektivisering i företag. I Kalmar län leds detta av Energikontor Sydost tillsammans med kommunernas energi och klimatrådgivare. Påbörjat. Biogas Biogassamordning avseende bidragsstöd. Pågående. Biogas Sydost. Nätverk och påverkan, biogasens samhällsnyttor, eventuellt Östersjöprojekt. Energikontor Sydost. Nätverks och påverkansarbete pågår kontinuerligt. Under 2016 har Biogas Sydost fått en ny medlem från Kalmar län. Regionala fonden beviljade i december 2016 medel till en förstudie om flytande biogas till sjöss och på land. Förstudien kommer att genomföras under år 2017. Länk till Biogas Sydost. Pilotprojekt Biogas i tåg. Förutsätter medfinansiering från regionala fonden. KLT. Förstudien genomförd, men inget fortsättningsprojekt. Länk till förstudiens slutrapport. Lokala satsningar på biogasproduktion och tankställen. Vad kan klimatkommissionen göra för att få fler att köpa biogasfordon? Inga riktade aktiviteter under 2016. På nationell nivå tycks det just nu vara marknad, och inte produktion, som är den trånga sektorn för fortsatt utveckling av biogasbranschen. Upphandling av kollektivtrafik 2017 2026. KLT/Landstinget. KLT/Landstinget i Kalmar län har under 2016 avslutat upphandlingen av ny busstrafik, med resultatet att den fr.om. 2017 kommer att vara fossilbränslefri och att 65% av trafiken kommer att drivas med biogas. Klimatklivet, biogas Naturvårdsverket har beviljat stöd till följande investeringar: Hagelrums Biogas. Uppgradering till fordonsgas(cbg). Kapacitet 3 GWh. Svensk Biogas i Linköping. Bussdepåer i tre kommuner. Stödet avsåg byggnation av bussdepåer i kommunerna Västervik, Oskarshamn och Mönsterås. Det bussbolag som vann kollektivtrafikupphandlingen för dessa kommuner valde dock att teckna avtal med annan leverantör. Mekka Traffic. Bussdepå och publikt tankställe för komprimerad gas i Mörbylånga. Ansökta stöd, november 2016: Mönsterås Biogas. Produktion av komprimerad och flytande biogas (CBG och LBG). Kapacitet 50 GWh. Oskarshamns Energi. Publikt tankställe för biogas i Mönsterås. Produktion, biogas Befintliga anläggningar i Kalmar och Västervik har möjlighet att utöka sin produktion av uppgraderad biogas. Ytterligare tre aktiebolag har bildats, med sikte på att bygga gödselbaserade produktionsanläggningar. Dessa finns i Mönsterås, Mörbylånga och Borgholms kommuner. 2

Kommunikation nooil Inleda ett arbete med uppföljning och eventuell revidering av delmålen för nooil, samt övriga klimatgaser. Uppföljning av befintliga delmål första halvåret 2016. Påbörjat. Uppföljning delmål klart. Besök ute i kommunerna andra halvåret 2016 redovisning av nuläge, uppföljning av dialogen 2012, fortsatt arbete. Påbörjat. Slutförs våren 2017. Upprätthålla Klimatsamverkans hemsida, www.rfkl.se/klimat, samt projektarbetsplatsen Projectplace där klimat, klimatanpassning och miljömålssamverkan delar samarbetsytan. Administreras av regionförbundet och länsstyrelsen. Pågående. Klimatkommissionen ska uppmärksamma goda exempel och insatser för klimatet, t. ex. genom att dela ut klimatutmärkelsen Solrosen, lyfta fram goda exempel, nominera lämpliga kandidater från Kalmar län till EU Sustainable Energy Award. Länsstyrelse och regionförbund. Klimatutmärkelsen Solrosen har tilldelats Södra Transport samt projektet Algoland (LNU). Involvera flera i arbetet. För att vi ska kunna nå målet att halvera utsläppen från fossil koldioxid från vägtrafiken (från 1990 2020) behöver fler aktörer bli medvetandegjorda om målsättningen. Denna åtgärd kan kopplas till miljömålsarbetet för målet Begränsad klimatpåverkan, där olika aktörer kan delta i åtgärdsprogrammet. Inga konkreta åtgärder i klimatkommissionens regi. Klimatkommissionen har under år 2016 fått ny sammansättning och består numera av tio personer (sex kvinnor och fyra män). Tre av dessa kommer från den privata sektorn. Länk till lista över kommissionens medlemmar. Uppdatering av kommunala energi och klimatstrategier. En kommun har uppdaterat sin energi och klimatstrategi under år 2016. Klimatkommissionen ska utveckla samarbetet med andra klimatkommissioner i sydost och om möjligt skapa gemensamma projekt inom prioriterade områden. Ett möte med Kronoberg och Blekinge, hösten 2016. 3

Klimatklivet Under 2016 har 27 ansökningar lämnats in från Kalmar län, varav 12 hittills har beviljats stöd. Den sammanlagda investeringen är på över 105 miljoner, med en beräknad minskning motsvarande 207 000 ton koldioxid. De flesta åtgärderna ligger inom transportsektorn (inklusive biogas, se ovan). Det är också inom transportområdet den största användningen av fossila bränslen finns. Nedan redovisas samtliga åtgärder i Kalmar län som beviljats stöd hittills. Biogas Hagelsrums Biogas AB Kalmar län. Innovativ uppgradering och gödselförädling. Energikonvertering Ansgarius Svensson AB Kalmar län. Konventering till fjärrvärme Orkla Foods Sverige AB Kalmar län. Energikonvertering Frödinge. Skanska Asfalt och Betong AB Kalmar län. Konvertering förnybar energi asfaltbrännare. Laddstationer Borgholms kommun, Clever Sverige AB, Emmaboda kommun, Fortum Markets AB, Hultsfreds kommun, Högsby kommun, Kalmar Energi Elnät, Kalmarhem AB, Mönsterås kommun, Mörbylånga kommun, Nybro Energi AB, Oskarshamn energi AB, Tindered Lantkök, Torsås kommun, Vimmerby kommun, Västerviks Miljö och Energi AB samt Quadriga AB. Dessa laddstationer motsvarar en sammanlagd investering på mer än 6.1 miljoner kronor. Transporter Svensk Biogas i Linköping AB Kalmar län. Tankstationer för biogasdriven kollektivtrafik. Mekka Traffic AB Kalmar län. Byggnation av tankstation för biogas i Mörbylånga. Biofuel Express AB Kalmar län. Transport. 4

2. Minskade utsläpp, övriga klimatgaser Här arbetar bl. a. LRF och länsstyrelse med Greppa näringen för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser. 3. Klimatanpassning Förslag till aktiviteter för 2016 från länsstyrelsen: Framställa planeringsunderlag för kommuner, så att de kan ta hänsyn till förväntade klimatförändringar inom kommunal verksamhet. Ex är nya GIS skikt som visar nya regionala klimatdata. Ta fram regionala rekommendationer för dagvattenhantering i ett förändrat klimat. Analys av lågområden i länet som riskerar att översvämmas vid skyfall. Informationsinsatser inom areella näringar för att anpassa näringarna till ett förändrat klimat. Övrigt Inom ramen för Klimatsamverkan Kalmar län sker klimat och energiarbete hos olika aktörer utan att vara underställda klimatkommissionen. De aktörer som driver detta arbete visar på olika sätt att de ingår under paraplyet Klimatsamverkan Kalmar län. Klimatkommissionen informeras löpande om att detta arbete pågår. Klimatkommissionens sekretariat och klimatsamverkans referensgrupp, d.v.s. kontaktpersonerna från Energikontor Sydost, kommunerna, landsting och Linnéuniversitetet samarbetar fortlöpande. Parterna arbetar bl.a. för att utveckla nya, gemensamma, projekt. Ett arbete av stor vikt då det nya strukturfondsprogrammet träder i kraft. Klimatsamverkans referensgrupp samarbetar kontinuerligt. Ändringar i det statliga stödet till kommunala energi och klimatrådgivare har lett till att flera kommuner har fått mindre resurser för detta arbete. Det finns stora möjligheter att hitta extern delfinansiering till olika projekt inom energi och klimatområdet. Här är Energikontor Sydost en stor resurs. Länk till pågående projekt inom Energikontor Sydost. Ett exempel på extern delfinansiering är Klimatklivet, se ovan. Ytterligare ett exempel är Regionala fonden för Småland och Öarna, som hittills har beviljat följande projekt med koppling till energi och klimat: Förstudie: Hållbara transporter Kalmar Växjö och Lnu Förstudie: Flytande biogas till land och till sjöss Förstudie: Åk tåg Förstudie: Fossilfrihet i regional tågtrafik Förstudie biogas Mönsterås Kalmar kommun Energikontor Sydost Kalmar kommun Landstinget Kalmar (KLT) Mönsterås kommun /Carolina Gunnarsson och Tommy Lindström 5

Klimatkommissionens förslag 2016-11-25 Klimatsamverkan Kalmar la n, handlingsplan 2017 Klimatsamverkan Kalmar län är ett gemensamt initiativ av länsstyrelsen och regionförbundet, för att öka takten i länets energi- och klimatarbete. Arbetet samordnas i klimatkommissionen (KK), som vid sitt möte den 25 november 2016 kom överens om följande förslag till handlingsplan för 2017. Bakgrund Klimatsamverkan Kalmar län ska öka takten i genomförandet av länets energi- och klimatmål, bidra till att anpassa samhället till ett förändrat klimat och finna nya metoder och lösningar för att nå uppsatta mål, genom att vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte samt ökad kunskap, synliggöra det pågående energi- och klimatarbetet, föreslå åtgärder, aktiviteter och prioriteringar (till respektive berörd huvudman), följa upp och utvärdera utvecklingen inom berörda samverkansområden och bidra till ökat samarbete med andra regioner Samverkansområden Fossilbränslefri region o Växande näringsliv o Minskade klimatutsläpp o Effektivare energianvändning Minskade klimatutsläpp, övriga klimatgaser Klimatanpassning Arbetssätt och innehåll Allt arbete inom ramen för Klimatsamverkan Kalmar län bygger på frivilliga överenskommelser. Alla parter i Klimatsamverkan Kalmar län är välkomna att lämna förslag på aktiviteter till kommissionen, kanske för att informera om och/eller för att skapa samarbete, samverkan, samordning och samfinansiering. Konkreta aktiviteter/åtgärder kan i första hand genomföras i kommuner, företag, organisationer eller hos enskilda. Klimatsamverkan Kalmar län kan samordna, föreslå, initiera, driva på och effektivisera. I arbetet ska jämställdhetsaspekter mellan kvinnor/flickor och män/pojkar beaktas. 1

Aktiviteter 2017 Klimatkommissionen planerar att under år 2017 koncentrera sitt arbete till följande aktiviteter: Fossilbränslefri region 2030 Inriktning mot minskade klimatutsläpp från transporter samt på produktion av förnybar energi. Revidering Förslag till reviderade delmål för nooil (fossilbränslefri region) Uppföljning av nuvarande mål Kommundialog Nya förslag Ansvarig: Klimatkommissionen Projekt: Färdplan 2020 samhällsbetalda transporter Fortsatt arbete med en gemensam färdplan för att nå delmålet i nooil att alla samhällsbetalda person- och godstransporter i länet ska vara klimatneutrala år 2020. Klimatsamverkan Kalmar län har föreslagit följande aktiviteter för 2017 i det fortsatta arbetet med klimatneutrala samhällsbetalda transporter 2020. Deltagande i nätverk för förnybara drivmedel som leds av Energikontor Sydost Workshop. Klimatkompensering. Metoder för införande och utfall. Arr: Länsstyrelsen Energieffektivisering Inom energieffektivisering har tre kommuner ansökt om att stödja energieffektivisering i små- och medelstora företag. Detta genomförs i samarbete med projekten för noder, nätverk och incitament för energieffektivisering i företag som i Kalmar län leds av Energikontor Sydost och Länsstyrelsen. Energikontor sydost deltar också i EU-projektet EMPOWER Nätverk för energieffektiva byggnader, som avser minska CO2utsläppen genom bättre drift och styrning i byggnader. Där ingår att bilda nätverk för energieffektiva (offentliga) byggnader i Kalmar län där bl.a. kommuner inbjuds att delta. Projektet pågår 2017-2019. Förnybar energi Biogassamordning avseende produktion, distribution och marknad. Leds av Biogas Sydost och Länsstyrelsen. Förstudie flytande biogas pågår nov 2016 till augusti 2017. Gemensamma aktiviteter i samband med Solar Days. Arr: Länsstyrelsen och Energikontor Sydost Kommunikation Klimatkommissionen inleder arbete med uppföljning och eventuell revidering av delmålen för nooil samt övriga klimatgaser. Besök ute i kommunerna första halvåret 2017 fortsätter från hösten 2016 redovisning av nuläge, uppföljning av dialogen 2013, fortsatt arbete. 2

Upprätthålla Klimatsamverkans hemsida, www.rfkl.se/klimat, samt projektarbetsplatsen Projectplace där klimat-, klimatanpassning- och miljömålssamverkan delar samarbetsytan. Undersökning om dessa platser kan ersättas av en gemensam hemsida. Klimatkommissionen ska uppmärksamma goda exempel och insatser för klimatet, t ex genom att dela ut klimatutmärkelsen Solrosen, lyfta fram goda exempel. Nominera lämpliga kandidater från Kalmar län till EU Sustainable Energy Award. Länsstyrelse och regionförbund. Involvera fler i nooil. Offentliga aktörer är viktiga för att sätta igång arbetet med att bli en fossilbränslefri region. För att vi ska kunna nå målet att halvera utsläppen av fossil koldioxid från vägtrafiken (från 1990 till 2020) behöver fler aktörer bli medvetandegjorda om målsättningen. Denna åtgärd kan kopplas till miljömålsarbetet för målet Begränsad klimatpåverkan där olika aktörer kan delta i åtgärdsprogrammet. Uppdatering av kommunala strategier. Energikontor Sydost deltar i projektet SUPPORT för att kunna bistå kommunerna med uppdateringar under 2017. Minskade klimatutsläpp, övriga klimatgaser Här arbetar bl.a. LRF och Länsstyrelse med Greppa näringen för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser. Ingår i miljömålsarbetet hos Länsstyrelsen. Klimatanpassning Förslag till aktiviteter för 2017 från Länsstyrelsen: Revidering av regionala planen för klimatanpassning Förstudie Kulturarv och klimatanpassning Fortsättning regionala rekommendationer dagvatten Workshop och temadagar kring fysisk planering och klimatanpassning Inkluderande utbildningsinsatser i GIS Övrigt Inom ramen för Klimatsamverkan Kalmar län sker klimat- och energiarbete hos olika aktörer, utan att vara underställt klimatkommissionen. De aktörer som driver detta arbete visar på olika sätt att det ingår under paraplyet Klimatsamverkan Kalmar län. Klimatkommissionen informeras löpande om det arbete som pågår. Klimatkommissionens sekretariat samt kontaktpersonerna från Energikontor Sydost, kommunerna, landsting och LNU, samarbetar fortlöpande. Parterna arbetar bl.a. för att utveckla nya, gemensamma projekt. Det finns fortfarande stort utrymme för gemensamma projektansökningar under 2017. 3

D-nr: Checklista för jämställda beslut Instruktion: För att säkerställa att Regionförbundet i Kalmar län bedriver en jämställd politik och verksamhet är det nödvändigt att jämställdhetsperspektivet beaktas i ärendeberedningen. Checklistan är ett hjälpmedel för detta och ska följa alla underlag till beslut i AU/styrelse och PKN. Beredande tjänsteperson gör tjänsteskrivelsen och granskar den utifrån checklistan. Checklistan skickas som bilaga till tjänsteskrivelsen i ärendet till styrelsens respektive PKNs samordnare. Klimatsamverkan Kalmar län handlingsplan 2017 1. Ska checklistan användas? Vid nej, motivera i kommentarsfält nedan! Ja Nej 2. Berör ärendet kvinnor och män, flickor och pojkar? Ja Nej Bakgrund 3. Har du använt statistik? Ja Nej 4. Om du använt statistik, är den könsuppdelad? Ja Nej 5. Framgår könsfördelningen i ärendets målgrupp?(ex, ungdomar, äldre, företagare etc.). Vid nej, motivera i kommentarsfältet nedan! Bedömning Redovisas vilka konsekvenser ärendet får (positiva, negativa, oförändrade) för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? Om svaret är nej, varför har det inte redovisats? Motivera i kommentarsfältet nedan! Fråga 4. Förslag Tar förslaget till beslut hänsyn till ev. skillnader i konsekvenser för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? Vid nej, varför inte? Motivera i kommentarsfältet nedan! Reflektion Har ärendet någon generell påverkan på jämställdhet i samhället? Om svaret är ja, beskriv på vilket sätt i kommentarsfältet nedan! Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Kommentar: Beslutet avser en övergripande handlingsplan för Klimatsamverkan Kalmar län år 2017. Av handlingsplanen framgår det att jämställdhetsaspekter mellan kvinnor/flickor och män/pojkar ska beaktas i det arbete som utförs inom Klimatsamverkan Kalmar län. Detta kommer således att ske i de aktiviteter och projekt som genomförs.

2017-02-03 D nr: 2016/427-102 Styrelsen Budget avseende anslaget 1:1 Regionala tillväxtmedel Förslag till beslut Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att inom en beslutsram på 50 miljoner kronor indikativt avsätta 34 miljoner kronor till projektbidrag och 15 miljoner kronor till företagsstöd, samt 1 miljon kronor för uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Bakgrund Regeringsbeslutet med regleringsbrev för budgetåret 2017 erhölls 29 december 2016. Anslagsramen (möjliga utbetalningar) uppgår till 45,159 miljoner kronor vilket även innefattar anslagskredit på 4,015 miljoner kronor. Bemyndiganderamen uppgår till 60 miljoner kronor. Anslaget medger att 1 miljon kronor används för uppföljning och utvärdering, summan får inte överskridas, den kan inte heller användas för annat ändamål. Med budgetförslagets indikativa fördelning åsyftas att fördelningen mellan projektbidrag och företagsstöd inte ska utgöra fasta takbelopp utan att en förskjutning kan medges mellan budgetposterna om det bedöms nödvändigt för att nyttja total budgetram vid prioritering av ansökningar. Fördelning budgetmässigt mellan projektbidrag till EU-medfinansierade projekt och bidrag till andra projekt (med enbart regional eller även nationell medfinansiering) bedöms inte vara av prioritetsgrundande värde. Ett lågt inflöde av ansökningar för EU-medfinansiering under större delen av 2016 innebär behov av ökat fokus på dessa program under året och att även fortsättningsvis huvuddelen av de regionala projektmedlen att prioriteras för att kunna växlas upp med EU medel. Sedan 2015 har kansliet övergått till att fatta beslut om medel omfattande hela projektperioden istället för beslut avseende enskilt verksamhetsår för projekt kopplat till i första hand regionala fonden men även vid annan form av EU-medfinansiering. Förfarandet har hittills inte påverkat vår utestående skuld men detta kommer även fortsättningsvis att noga följas upp av kansliet. Föreslagen budget 2017, budget och utfall 2016 redovisas i nedanstående tabell. Här framgår också lämnade utfästelser för 2017, dvs fortsatt finansiering av projekt som redan påbörjats och beslut som inte är administrativt färdigbehandlade samt inkomna ansökningar.

2 Anslaget Regionala tillväxtåtgärder (1:1-medel, tkr) Ingående Ingående Budget Utfall Budget utfästelser ansökningar 2016 2016 2017 2017 2017 Statens bemyndiganderam (tillåten utestående skuld per dec) 71 000 57 673 60 000 Statligt ramanslag för utbetalningar 41 054 41 054 Statlig anslagskredit för utbetalningar 4 105 4 105 Regionförbundets Utfall och Budget Regionala/nationella projekt 39 000 31 699 34 000 10 056 EU medfinansieringsprojekt ingår ovan ingår ovan Företagsstöd 20 000 16 916 15 000 975 Uppföljning, utvärdering 1 000 1 000 1 000 Summa 60 000 49 615 50 000 10 056 975 Handläggare: Camilla Håkansson, camilla.hakansson@rfkl.se, tel 0480-44 83 94

2017-01-18 D-nr 2017/24-700 Styrelsen Företagsstödet 2017 Förslag till beslut Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att utvidga konsultchecken för digitalisering till att även inbegripa stöd till investeringar i genomförande av digitaliseringsinsats. Bakgrund Under senare år har utvecklingen av digitala verktyg och system varit omfattande. Detta har medfört att digitalisering, eller införande av IT-lösningar i ett företag, kan ha stor effekt på dess möjligheter att konkurrera. I syfte att hjälpa företag att utveckla sina digitala lösningar avser regionförbundet att under 2017 utöka arsenalen av konsultcheckar med en digitaliseringscheck som riktas mot just detta område. Checken kan användas till investeringar i företagets IT-utveckling och utvecklingsinsatsen ska ske med hjälp av extern kompetens. Utvecklingen skall vidare vara nivåhöjande, d.v.s. gälla utveckling utöver den normala verksamheten. Syftet med digitaliseringschecken bör vara att stimulera till ökat användande av IT-lösningar i företagens verksamheter. För att nå denna stimulanseffekt bör checken kunna användas såväl i analysarbetet (som hjälper företaget se möjligheterna), som i genomförandearbetet (där företaget realiserar föreslagna åtgärder). Det senare representerar normalt en större investering och det är därför viktigt att stimulansen motverkar att företaget p.g.a. kostnadsskäl nöjer sig med enbart analysfasen. Regionförbundets konsultcheckar Konsultcheckar används generellt i syfte att tillföra extern kompetens som kanske saknas i företaget. Genom detta blir konsultchecken en möjlighet att öka kunskapsinnehållet i länets företag. Samtidigt bidrar konsultchecken till existensen av en kompetent konsultbransch i länet.

2 Följande konsultcheckar finns att söka: 1. Marknadsföring av nystartade företag med kunskapsintensiv inriktning Det kan exempelvis handla om att ta fram en hemsida, göra en e-handelslösning, delta i en mässa eller att ta fram en grafisk profil. Stödet riktar sig till företag med kunskapsintensiv inriktning som är max tre år gammalt och som har högst nio anställda. Med kunskapsintensiv verksamhet avses företag där humankapitalet dominerar d.v.s. vars tillgångar huvudsakligen utgörs av de anställdas speciella kunskaper och/eller kompetens. Några exempel på kunskapsintensiv verksamhet är t ex IT, konsulter, viss tillverkning, tjänster. Maxbidraget är 50 000 kronor och minimibidraget är 10 000 kr, dock högst 50 % av konsultinsatsen. 2. FoU-check Används vid behov av forsknings- och utvecklingsinsatser inom ditt företag för att utveckla ny kunskap om specifika behov som finns på marknaden. Stödet ges till företag som köper tjänster från forskningsinstitut, universitet, högskolor eller andra organisationer med forskningskompetens. Ditt företag måste svara minst för en lika stor del som FoU-checken utgör kontant och/eller i form av eget arbete. Maxbidraget är 100 000 kronor och minimibidraget är 10 000 kr, dock högst 50 % av konsultinsatsen. 3. Företagsutveckling för hållbar tillväxt För att utveckla ditt företags lednings-, produktions- och administrativa processer samt skapa nya trainee-program, kan du få bidrag för detta från regionförbundet. Checken avser konsultinsatser (förstudier, analyser och förslag till åtgärder) för arbete med hållbar tillväxt inklusive kompetensutveckling av ledningsgrupper och styrelser. Några exempel är: jämställdhet, integration, miljöcertifieringar. Maxbidraget är 100 000 kronor och minimibidraget är 10 000 kr, dock högst 50 % av konsultinsatsen. Checken kan även användas till produktutveckling avseende köpta tjänster ex. vis teknisk kunskap, materialval, produktionsteknik, tester samt kostnader för material och insatsvaror nödvändiga för produktutvecklingen. Det stödgrundande beloppet skall till huvuddelen bestå av externa kompetensinsatser och den omfattar ej normala utvecklingskostnader i företagets löpande drift. Eget arbete som medfinansiering medges inte. Avser insatsen produktutveckling är maxbidraget 150 000 kronor och minimibidraget är 50 000 kr, dock högst 50 % av konsultinsatsen.

3 4. Digitaliseringscheck Avsikten med digitaliseringschecken är att stimulera till investeringar i digitala lösningar som påtagligt ökar företagets konkurrenskraft, och checken ska användas till att ta in extern kompetens i utvecklingsarbetet. Exempel på projekt som checken kan användas till: Ta fram en digital strategi kopplad till affärsplanen Ta fram en plan för fortsatt digitalisering och hjälp att genomföra en digital transformation Införa eller effektivisera digitala processer och system Ta fram nya tjänster genom att använda existerande datamängder Utveckling av kundrelationer E-handelslösningar Göra en förstudie eller analys för att se potentialen med digitalisering för det egna företaget Utvecklingen ska ske med hjälp av extern kompetens och projektet ska vara nivåhöjande det vill säga gälla utveckling utöver den vanliga verksamheten. Maxbidraget är 100 000 kronor dock högst 50 % av konsultinsatsen. 5. Nya marknader nationellt/internationellt Regionförbundet stödjer företag som vill satsa och expandera på nya exportmarknader eller som vill hitta nya kundgrupper inom nya branscher även nationellt. Regionförbundet lämnar stöd för exempelvis deltagande på mässor, marknadsundersökningar och framtagande av marknadsföringsmaterial. Maximalt bidrag är 100 000 kronor och minimibidraget är 10 000 kr, dock högst 50 % av konsultinsatsen. 6. Designutveckling för ökad konkurrenskraft Behöver du köpa in designtjänster för att utveckla företagets produkter och/eller tjänster? Det kan exempelvis handla om nya produkter, förbättring av befintliga produkter och tjänster, framtagning av förpackningar, företagsprofil och grafisk design. Du kan få bidrag från regionförbundet för detta på max 100 000 kronor och minimibidraget är 10 000 kr, dock högst 50 % av konsultinsatsen. 7. Affärsutveckling inom besöksnäringen Konsultchecken är ett bidrag som lämnas till företag inom besöksnäringen som anlitar en konsult för att genomföra marknads- och/eller produktutveckling i sitt företag. Det kan till exempel handla om att ta hjälp av en konsult för att ta fram en marknadsplan eller utveckla hemsidan för nya kundgrupper. Du kan också söka konsultchecken om du ska gå en utbildning inom marknads- eller produktutveckling.

4 Maxbidraget är 50 000 kronor och minimibidraget är 10 000 kr, dock högst 50 % av konsultinsatsen. Övrigt om företagsstöd Utöver konsultcheckarna ovan har regionförbundet även följande stöd (detaljerad information om dessa finns på regionförbundets hemsida): Samverkansprojekt Minst tre fristående företag ska ingå i projektet. Projektet ska skapa mervärde som annars inte skulle uppstå. Affärsutvecklingscheck internationalisering Bidraget ska användas för företagens internationalisering. Stödet finansieras av Tillväxtverket men hanteras av regionförbundet och är begränsat till perioden 2015-2017. Innovationsfinansiering Ett ekonomiskt stöd till nyskapande utvecklingsprojekt i tidiga skeden. Stödet är royalty-baserat. Kommersiell service Stödet är riktat mot lanthandlare och bensinstationer. Syftet är att överbrygga en tillfällig svacka i likviditet eller lönsamhet. (Det tidigare investeringsbidraget hanteras från 1 januari 2016 av länsstyrelsen.) Investeringsstöd till skärgårdsföretag Stödet syftar till en levande skärgård med bofast befolkning och riktar sig till företag på öar utan fast förbindelse, eller företag med båttrafik inom turism. Glasrikesmiljonen Ett samverkansprojekt mellan Regionförbundet i Kalmar län, Region Kronoberg, Tillväxtverket samt länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län. Syftet är att stimulera företag i Glasriket att göra investeringar som skapar framtidstro och ger arbetstillfällen i området. Handläggare: Thomas Tiger, thomas.tiger@rfkl.se, 0480-44 83 70.

D-nr: utifrån målsättningen att Checklista för jämställda beslut Instruktion: För att säkerställa att Regionförbundet i Kalmar län bedriver en jämställd politik och verksamhet är det nödvändigt att jämställdhetsperspektivet beaktas i ärendeberedningen. Checklistan är ett hjälpmedel för detta och ska följa alla underlag till beslut i AU/styrelse och PKN. Beredande tjänsteperson gör tjänsteskrivelsen och granskar den utifrån checklistan. Checklistan skickas som bilaga till tjänsteskrivelsen i ärendet till styrelsens respektive PKNs samordnare. Företagsstöd 2017 1. Ska checklistan användas? Vid nej, motivera i kommentarsfält nedan! Ja Nej 2. Berör ärendet kvinnor och män, flickor och pojkar? Ja Nej Bakgrund 3. Har du använt statistik? Ja Nej 4. Om du använt statistik, är den könsuppdelad? Ja Nej 5. Framgår könsfördelningen i ärendets målgrupp?(ex, ungdomar, äldre, företagare etc.). Vid nej, motivera i kommentarsfältet nedan! Bedömning Redovisas vilka konsekvenser ärendet får (positiva, negativa, oförändrade) för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? Om svaret är nej, varför har det inte redovisats? Motivera i kommentarsfältet nedan! Fråga 4. Förslag Tar förslaget till beslut hänsyn till ev. skillnader i konsekvenser för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? Vid nej, varför inte? Motivera i kommentarsfältet nedan! Reflektion Har ärendet någon generell påverkan på jämställdhet i samhället? Om svaret är ja, beskriv på vilket sätt i kommentarsfältet nedan! Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Kommentar: I samtliga ärenden inför beslut om företagsstöd utgår handläggaren ifrån jämställdhet, mångfald utifrån målsättningen att fler ansökningar ska inkomma från de underrperesenterade grupperna.

2017-02-03 Delegationsbeslut yttranden - Arbetsutskottet Yttrande Förslag på nya föreskrifter för väg 572, Kalmar län Dnr 2016/568-114 Yttrande Regional Cykelstrategi för Östergötland Dnr 2016/580-114 Yttrande Oskarshamns kommuns förslag till nya lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö D 2016/517-400 Yttrande Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet D 2016/497-114 Delegations beslut projektstöd Arbetsutskottet Smart Housing Småland 2017-2019, 5 700 000 kr D 2016/562-703 Fryshuset Kalmar län 2016-2018, max 1 800 000 kr D 2016/487-703 Linnéstudenterna i regional samverkan, 2017-2018, 801 102 kr D 2016/478-703

Delegerade företagsstöd 2016-11-17-2017-02-01 Företagsstöd Geografiskt område Projektägare Typ av stöd Beslutat belopp Borgholm Sjöström Stenförädling AB Nya marknader 30 000 Borgholms kommun Hemsändningsbidrag 53 020 HB Silverlinjen Nya marknader 57 500 Jonas Andersson Bygg Företagsutveckling 36 583 Emmaboda Mundekulla Kurs o Retreat Nya marknader 100 000 Mountin Brand Consulting Marknadsf nya företag 25 000 Mountin Brand Consulting Nya marknader 55 500 Hultsfred Filmdirekt Nya marknader 80 000 Högsby Böta Kvarn Nya marknader 100 000 Kalmar ConnectMedia Sweden Digitalisering 100 000 Exclusive Horsewear Svenska marknadsf nya företag 18 500 Kalmar kommun Hemsändningsbidrag 148 860 Mizetto AB Företagsutveckling 62 500 Nöbble gård AB Nya marknader 49 245 24 Media group AB Nya marknader 100 000 Academic Imports Sweden AB Nya marknader 100 000 ADDI AB Företagsutveckling 21 500 Anders Gunilla Bennarsten Företagsutveckling 100 000 Dotons AB Nya marknader 20 350 Event Yourself AB Nya marknader 34 900 FL-net AB Företagsutveckling 150 000 Freeborn AB Nya marknader 25 000

Horisaki Design AB Företagsutveckling 75 000 Idensta Food'tech Nya marknader 100 000 Infoservice i Kalmar AB Företagsutveckling 75 000 Mindsourse AB Företagsutveckling 100 000 Oscar Håkansson marknadsf nya företag 12 500 Skogstrollen AB Nya marknader 23 000 Sorteco AB Nya marknader 25 000 VegoPlanet AB designutveckling 32 500 Mönsterås Balzar Beskow Nya marknader 100 000 Blomsterströms Industri AB Företagsutveckling 100 000 Frapett Produktion AB FOU 25 700 Mörbylånga Igoterra AB Företagsutveckling 82 500 Lantbruks VVS AB Marknadf nya företag 50 600 Nybro Nybro Crystal AB Nya marknader 35 000 Orrefors Bageri i Småland AB Marknadsf nya företag 13 000 Oskarshamn Elproj teknik AB Företagsutveckling 100 000 Söders maskinservice AB Digitalisering 100 000 Västervik kommun JA-TE Development Marknadsf nya företag 10 000 Ocean Discovery AB Affärsutveckling besöksnäring 48 877 Västervik Framåt AB LBB/samverkan 67 000 2 644 135

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av löner och ersättningar inklusive arvoden till förtroendevalda Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Regionförbundet i Kalmar län Elin Petersson Revisionskonsult 3 november 2016

Granskning av löner och ersättningar Innehåll Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 1.1. Revisionell bedömning... 2 1.2. Bedömningar mot kontrollmål... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga och revisionskriterier... 4 2.3. Kontrollmål... 4 2.4. Metod och avgränsning... 4 3. Iakttagelser och bedömningar... 6 3.1. Är behörigheter över tiden ändamålsenliga utifrån den anställdes... arbetsuppgifter och ansvar?... 6 3.2. Är tidrapporter/frånvarorapportering attesterad av behörig person?... 6 3.3. Finns lämpliga kontroller som säkerställer att utbetalningar avser... rätt person och att de görs till rätt belopp?... 7 3.4. Sker överföring från lönesystem till ekonomisystem med fullständighet... och riktighet?... 8 3.5. Är löneutbetalningen attesterad av behörig person?... 9 3.6. Analyseras lönekostnader och tillhörande kostnader regelbundet?... 9 3.7. Stickprov... 10 November 2016 1 av 12 Regionförbundet i Kalmar län PwC

Granskning av löner och ersättningar Sammanfattning och revisionell bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Regionförbundet i Kalmar län har PwC granskat lönehanteringen för perioden 2015-07-01 2016-06-30. 1.1. Revisionell bedömning Vi bedömer att styrelsens interna kontroll avseende rapporteringen av löner och ersättningar i allt väsentligt är tillräcklig. Det baserar vi på att det finns ett lönesystem som stödjer ett strukturerat arbetssätt där det finns inbyggda kontroller som syftar till att utbetalningar ska ske till rätt person och med rätt belopp. Genomförda stickprov visar att månadslöner överensstämmer med senaste lönerevision samt att det finns underlag till resor och övriga utlägg samt semester och annan ledighet. Det finns grundläggande styrande dokument i form av delegationsordning, attestregler samt lönepolicy. Vi bedömer vidare att det finns utrymme att stärka den interna kontrollen när det gäller att verkställa utbetalningar samt när det gäller att analysera lönekostnader med tätare mellanrum än två gånger om året. Förändringar planeras, men är inte genomförda vid granskningstillfället. 1.2. Bedömningar mot kontrollmål Kontrollmål Är behörigheter över tiden ändamålsenliga utifrån den anställdes arbetsuppgifter och ansvar? Är tidrapport/frånvarorapportering attesterad av behörig person? Finns lämpliga kontroller som säkerställer att utbetalningar avser rätt personer och att de görs Kommentar Uppfyllt Vi bedömer att det finns rutiner som säkerställer att behörigheten över tid är ändamålsenligt utifrån den anställdes arbetsuppgifter och ansvar. Det baserar vi på att det finns en delegationsordning samt att endast ett begränsat antal personer har tillgång till informationen i löne- och personalsystemet. Stickproven visar att anställningsavtal upprättas vid anställning och vid byte av tjänst. Uppfyllt Vi bedömer att frånvarorapporteringen är attesterad av behörig person. Det grundar vi på genomförda stickprov. Stickproven visade att vid uttag av semester och annan ledighet fanns underlag där attest av berörd chef framgick. Uppfyllt Vi bedömer att det i allt väsentligt finns lämpliga kontroller som säkerställer att utbetal- November 2016 2 av 12 Regionförbundet i Kalmar län PwC

Granskning av löner och ersättningar till rätt belopp? Sker överföring från lönesystemet till ekonomisystem med fullständighet och riktighet? Är löneutbetalningen attesterad av behörig person? Analyseras lönekostnader och tillhörande kostnader regelbundet? ningar avser rätt person och att de görs till rätt belopp. Vår granskning visar att det finns ett lönesystem som stödjer ett strukturerat arbetssätt där flera kontrolltillfällen ingår under en lönebearbetning. Uppfyllt Vi bedömer att överföringen från lönesystem till ekonomisystem sker med fullständighet och riktighet, men vi rekommenderar att justeringar i lönefilen så långt som möjligt sker via bokföringsorder i ekonomisystemet och bara undantagsvis görs direkt i den preliminära verifikationen. Uppfyllt Vi bedömer att löneutbetalningen är attesterad av behörig person eftersom den administrativa chefen signerar utbetalningslistan innan lönefilen skickas till banken. Vi ser positivt på den förändring som planeras vilken kommer att kräva att två personer i förening verkställer utbetalningar. Uppfyllt Vi bedömer att lönekostnader analyseras regelbundet, men att det sker något för sällan. Vi ser därför positivt på förändringen som planeras vilket innebär att ytterligare en avstämningstidpunkt kommer att införas. November 2016 3 av 12 Regionförbundet i Kalmar län PwC

Granskning av löner och ersättningar 2. Inledning 2.1. Bakgrund Personalkostnaderna utgör en väsentlig del av förbundets externa kostnader. Det finns vissa risker förknippade med lönehanteringen som kan innebära att registerhållningen och hanteringen av olika moment i löneprocessen inte alltid fungerar som avsett. I den mån lönehanteringen har decentraliserats finns en ökad risk för att lönerapporteringen och kontroll av löneunderlagen inte fungerar tillfredsställande. Detta eftersom de kan uppstå svårigheter att i alla delar upprätthålla kompetens och kontinuitet i kontrollerna. Det är styrelsen som ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde, både till utformning och till utförande. Styrelsen ska således utforma anvisningar för den egna interna kontrollens organisation, utformning och funktion. 2.2. Revisionsfråga och revisionskriterier Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Är styrelsens interna kontroll avseende rapportering av löner och ersättningar tillräcklig? Granskningen sker baserat på följande revisionskriterier: Kommunallagen 6 kap 7 Interna styrdokument och riktlinjer 2.3. Kontrollmål Följande kontrollmål ska besvaras i granskningen: Är behörigheter över tiden ändamålsenliga utifrån den anställdes uppgifter och ansvar? Är tidrapporter/frånvarorapportering attesterad av behörig person? Finns lämpliga kontroller som säkerställer att utbetalningar avser rätt personer och att det görs till rätt belopp? Sker överföring från lönesystem till ekonomisystem med fullständighet och riktighet? Är löneutbetalningen attesterad av behörig person? Analyseras lönekostnader och tillhörande kostnader regelbundet? 2.4. Metod och avgränsning Granskningen omfattar hela verksamheten vid Regionförbundet. Stickproven av lönetransaktioner omfattar perioden 2015-07-01 till 2016-06-30. Vi har genomfört intervjuer med administrativ chef, HR-handläggare, administrativ assistent, ekonomichef och ekonomiassistent. Vi har tagit del av följande material: delegationsordning, attestregler och attestförteckning, lönepolicy samt regler för förtroendevalda arvoden och ersättningar 2016. November 2016 4 av 12 Regionförbundet i Kalmar län PwC

Granskning av löner och ersättningar Vi har tagit stickprov på underlag till löner och ersättningar samt granskat rapporter från lönebearbetningar för följande månader: augusti 2015, oktober 2015, december 2015, februari 2016, april 2016 samt juni 2016. Sakgranskning har genomförts av administrativ chef, HR-handläggare samt ekonomichef. November 2016 5 av 12 Regionförbundet i Kalmar län PwC

Granskning av löner och ersättningar 3. Iakttagelser och bedömningar För varje kontrollmål redogörs för de iakttagelser som gjorts i samband med granskningen och de revisionella bedömningar som gjorts därpå. 3.1. Är behörigheter över tiden ändamålsenliga utifrån den anställdes arbetsuppgifter och ansvar? 3.1.1. Iakttagelser Enligt förbundets delegationsordning är det regiondirektören som äger rätt att besluta om anställning inom en given ekonomisk ram. 1 Förbundet är organisatoriskt indelat i tre områden: näringsliv- och kompetensförsörjning, hållbarhet och kommunikationer samt befolkning och välfärd. Dessutom finns två ytterligare verksamheter: AV-Media Kalmar län och Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Områden och verksamheter leds av tre områdechefer respektive två verksamhetschefer. Löne- och personalfrågor hanteras inom avdelningen administration som leds av den administrativa chefen. Regionförbundet i Kalmar län använder sedan år 2015 Hogia Lön och Hogia Personal för hantering av löne- och personaladministration. Löne- och personalhanteringen inom regionförbundet hanteras av en HR-handläggare samt en administrativ assistent, som även har andra arbetsuppgifter. Det är endast HR-handläggaren och den administrativa assistenten som har behörighet i Hogia Lön. I Hogia Personal har även områdesansvariga och verksamhetschefer behörighet. Behörigheterna styrs av de anställdas befattning som framgår av anställningsavtalen. Det finns en dokumenterad rekryteringsprocess som avslutas med att ett anställningsavtal upprättas och signeras. Om den anställde får ändrade arbetsuppgifter upprättas ett nytt anställningsavtal och det hålls en facklig förhandling om det är motiverat av förändringen. Vi har kontrollerat att det finns aktuella anställningsavtal, vilken information de innehåller samt att de är signerade av behörig tjänsteman. Se vidare avsnitt 3.7.1. 3.1.2. Bedömning Vi bedömer att det finns rutiner som säkerställer att behörigheten över tid är ändamålsenligt utifrån den anställdes arbetsuppgifter och ansvar. Det baserar vi på att det finns en delegationsordning samt att endast ett begränsat antal personer har tillgång till informationen i löne- och personalsystemet. Stickproven visar att anställningsavtal upprättas vid anställning och vid byte av tjänst. 3.2. Är tidrapporter/frånvarorapportering attesterad av behörig person? 3.2.1. Iakttagelser Vid tiden för granskningen sker all rapportering av arbetad tid och frånvaro manuellt. Via förbundets intranät registreras ansökan om semester och annan ledighet, sjukfrånvaro 1 Antagen av styrelsen den 16 juni 2016, 87. November 2016 6 av 12 Regionförbundet i Kalmar län PwC

Granskning av löner och ersättningar samt vård av barn. Ansökan om semester och annan ledighet skickas först till chef för godkännande för att därefter skickas till HR-handläggaren för kännedom. Sjukfrånvaro och vård av barn skickas direkt till HR-handläggaren, som sparar uppgifterna till månadens lönebearbetning. Övriga underlag till månadens lönebearbetning lämnas av respektive medarbetare eller chef. Underlagen avser ansökan om semester och annan ledighet, reseräkningar samt kvitton för egna utlägg. Det är ett krav att underlagen ska vara i original och signerade av ansvarig chef. Vi har granskat underlag till frånvarorapportering, resor och egna utlägg för att kontrollera att det finns underlag samt att de är attesterade av behörig person. Se vidare avsnitt 3.7.4. Från och med 1 september införde regionförbundet ett system för tidsredovisning, Tidomat. I Tidomat är varje anställd kopplad till en chef. När de anställda registrerar ansökan om ledighet och semester, sjukfrånvaro med mera skickas ett meddelande till chefen som beviljar frånvaron. Kopia på godkännandet skickas till HR-handläggaren. Varje månad importeras tidrapporter och uppgifter om frånvaro in i Hogia lön och bildar underlag till lönebearbetningen. 3.2.2. Bedömning Vi bedömer att frånvarorapporteringen är attesterad av behörig person. Det grundar vi på genomförda stickprov. Stickproven visade att vid uttag av semester och annan ledighet fanns underlag där attest av berörd chef framgick. Vi bedömer vidare att införandet av Tidomat kommer att stärka den interna kontrollen kring tidrapporteringen. 3.3. Finns lämpliga kontroller som säkerställer att utbetalningar avser rätt person och att de görs till rätt belopp? 3.3.1. Iakttagelser Styrelsen har antagit attestregler tillsammans med en attestförteckning. 2 Under rubriken atteststruktur anges följande: Löner och andra personalutgifter ska kontrolleras. Personalchef ska kontrollera att personen har arbetat på enheten, fått rätt lön och att övriga ersättningar är de som ska utgå och är rimliga. Det måste finnas ett anställningsavtal som är underskrivet av både arbetsgivare och arbetstagare för att en löneutbetalning ska vara aktuell. Regionförbundet har sedan år 2015 en lönepolicy som ska vara ett stöd i lönebildningsprocessen för chefer och medarbetare. 3 Det har genomförts en lönekartläggning tillsammans med representanter från de fackliga organisationerna. 2 Antagen av styrelsen den 9 april 2015, 58. 3 Behandlad av samverkansgruppen den 20 januari 2015. November 2016 7 av 12 Regionförbundet i Kalmar län PwC

Granskning av löner och ersättningar När en anställning avslutas ska den anställde meddela det skriftligt. Chefen för personal och administration kontrasignerar. Vid tidsbegränsade anställningar läggs ett avgångsdatum in i Hogia Personal. Inför varje lönebearbetning skrivs en lista över de tidsbegränsade anställningarna ut och kontrolleras. Kontroll görs även av frånvaro som inte är tidsbestämd, till exempel sjukskrivningar. Läkarintyg begärs och förvaras i personalakten. Inför varje lönebearbetning förvaras alla inkomna underlag i en lönepärm. HRhandläggaren/administrativa assistenten kontrollerar att originalkvitton finns vid utlägg, att datumen stämmer vid resor samt att det i förekommande fall finns program och deltagarlista vid konferens eller utbildning. Underlagen ska vara godkända av den anställdes chef. Efter registrering av uppgifterna i Hogia Lön skrivs en preliminär avräkning ut. Avräkningen kontrolleras mot de underlag som finns för den aktuella lönebearbetningen. Kontrollen görs vanligtvis av samma person som registrerat uppgifterna. I samband med avräkningen sker en kontroll i systemet av inregistrerade poster. Kontrollerna avser bland annat att de anställda inte har slutat, att semester eller avdrag för annan ledighet inte tidigare registrerats på samma datum, om lönen blir negativ samt om antalet kvarvarande semesterdagar blir negativt. Som beskrivits ovan har vi granskat underlag till frånvarorapportering, resor och egna utlägg för att kontrollera att det finns underlag samt att de är attesterade av behörig person. Se vidare avsnitt 3.7.4. 3.3.2. Bedömning Vi bedömer att det i allt väsentligt finns lämpliga kontroller som säkerställer att utbetalningar avser rätt person och att de görs till rätt belopp. Vår granskning visar att det finns ett lönesystem som stödjer ett strukturerat arbetssätt där flera kontrolltillfällen ingår under en lönebearbetning. Ur ett internkontrollperspektiv är det att föredra att beredning och kontroll utförs av olika personer, men vi har förståelse för att det kan vara svårt att genomföra i en liten organisation. 3.4. Sker överföring från lönesystem till ekonomisystem med fullständighet och riktighet? 3.4.1. Iakttagelser Hogia lön tar fram underlag till bokföringsorder för löner och sociala avgifter, vilka signeras av administrativ chef. Efter genomförd lönebearbetning i Hogia Lön görs en överföring till Hogia Affärssystem via fil. Lönefilen importeras först som en preliminär verifikation i Hogia Affärssystem. Transaktionerna granskas och justering görs av en koddel som lönesystemet felaktigt kopplar till ett balanskonto. Därefter uppdateras lönetransaktionerna som en dagboksverifikation och underlaget till deklaration av arbetsgivaravgifter och preliminärskatt blir tillgängligt. Samtidigt som lönetransaktionerna uppdateras genereras automatkonteringar som till exempel bokför kostnaden för den individuella delen av ålderspensionen samt tillhörande löneskatt och kostnaden för arbetsmarknadsförsäkringar. November 2016 8 av 12 Regionförbundet i Kalmar län PwC

Granskning av löner och ersättningar 3.4.2. Bedömning Vi bedömer att överföringen från lönesystem till ekonomisystem sker med fullständighet och riktighet, men vi rekommenderar att justeringar i lönefilen så långt som möjligt sker via bokföringsorder i ekonomisystemet och bara undantagsvis görs direkt i den preliminära verifikationen. 3.5. Är löneutbetalningen attesterad av behörig person? 3.5.1. Iakttagelser I samband med lönebearbetningen skrivs en rad rapporter ut och arkiveras månadsvis, till exempel lönespecifikationer, bankkopplingslista, bokföringsorder för löner och för sociala avgifter, löneartsfördelning samt arbetsgivardeklaration. Administrativa chefen gör rimlighetsbedömningar av ingående poster, kontrollerar att totalsumman överensstämmer med uppgifterna i filen som skickas till banken samt signerar utbetalningslistan. Bankfilen skickas av HR-handläggaren/administrativ assistent. Vi har granskat rapporter från sex månaders lönebearbetningar och kan konstatera att beskrivning ovan stämmer överens med innehållet i dessa pärmar. Enligt styrelsens beslut om firmateckning 2015-2018 krävs två i förening för att disponera förbundets konton. 4 Det pågår ett arbete att stärka den interna kontrollen kring löneutbetalningar genom att det ska krävas signering av två personer för att en utbetalning ska kunna göras. Förändringen är planerad, men inte genomförd vid granskningstillfället. 3.5.2. Bedömning Vi bedömer att löneutbetalningen är attesterad av behörig person eftersom den administrativa chefen signerar utbetalningslistan innan lönefilen skickas till banken. Vi ser positivt på den förändring som planeras vilken kommer att kräva att två personer i förening verkställer utbetalningar. 3.6. Analyseras lönekostnader och tillhörande kostnader regelbundet? 3.6.1. Iakttagelser Kostnad för personal analyseras av projektledare och controller inom ramen för varje enskilt projekt samt för förbundet som helhet i samband med upprättande av delårsrapport och årsredovisning. Det pågår ett förändringsarbete som innebär att ytterligare en avstämningstidpunkt kommer att införas från och med år 2017. 3.6.2. Bedömning Vi bedömer att lönekostnader analyseras regelbundet, men att det sker något för sällan. Vi ser därför positivt på förändringen som planeras vilket innebär att ytterligare en avstämningstidpunkt kommer att införas. 4 Styrelsen den 18 februari 2016, 19. November 2016 9 av 12 Regionförbundet i Kalmar län PwC

Granskning av löner och ersättningar 3.7. Stickprov Vi har genomfört stickprovsvisa kontroller för att verifiera följande kontrollmål. 3.7.1. Anställningsavtal När det sker en anställning upprättas en personalakt där anställningsavtalet förvaras i original. Uppgifterna läggs in i Hogia Personal och förs även över till Hogia Lön. Via skatteupplysningen inhämtas information om aktuell skattetabell för den anställde. Vi har granskat 10 slumpmässigt utvalda personalakter utifrån en lista över samtliga anställda. Följande iakttagelser har gjorts: Ursprungliga och aktuella anställningsavtal fanns i samtliga fall. I flera fall hade befattningen ändrats över tid. Då fanns det nya anställningsavtal som visade ny tjänst och lön. Samtliga anställningsavtal innehöll nödvändiga uppgifter som namn, personnummer, anställningsform, befattning, tillhörighet samt överenskommen lön. Anställningsavtalen var i samtliga fall utom ett signerade av regiondirektören. I ett fall var anställningsavtalet underskrivet av dåvarande verksamhetschef. 3.7.1.1. Bedömning Vi har inget att erinra på denna punkt. 3.7.2. Översikt av månadslön För samtliga anställda har den högsta månadslönen under granskningsperioden fördelats i beloppsintervall, se tabellen nedan. Fördelningen visar olika beloppsintervall samt antal månadslöner inom intervallet och syftar till att skapa en förståelse för populationen samt ge en översiktlig bild av förekommande månadslöner. Antal förekomster Beloppsintervall 20 000 25 000 3 25 000 30 000 12 30 000-35 000 18 35 000-40 000 14 40 000 45 000 9 45 000 50 000 4 50 000 60 000 4 60 000 100 000 2 Utifrån granskningen kan konstateras att 67 % av förbundets utbetalda månadslöner uppgår till mellan 25 000-40 000 kr. November 2016 10 av 12 Regionförbundet i Kalmar län PwC

Granskning av löner och ersättningar 3.7.2.1. Bedömning Antal utbetalningar av månadslöner inom respektive beloppsintervall bedöms som rimligt. Vi har inget att erinra på denna punkt. 3.7.3. Bonus/provision Inom ramen för vår granskning av vi inte identifierat några utbetalningar som avser bonus, provision eller avgångsvederlag. 3.7.3.1. Bedömning Vi har inget att erinra på denna punkt. 3.7.4. Transaktioner för nyckelpersoner Vi har granskat underlag till löneutbetalningar för ansvariga chefer inom förbundet och nyckelpersoner inom löne- och personalhanteringen. Totalt har vi granskat 53 utbetalningar med tillhörande underlag. Utbetalningarna har ägt rum från 1 juli 2015 till 31 juni 2016. Följande iakttagelser har gjorts: Månadslönen har, där stickprov avsett samma person, granskats mot anställningsavtal i avsnitt 3.7.1. För övriga har avstämning gjorts mot uppgift från senaste lönerevisionen. Ingen avvikelse har identifierats. Det fanns underlag till samtliga utbetalningar utöver månadslönen avseende resor och övriga utlägg. Datumen stämde vid resor och information om program och deltagare fanns. Underlagen var i original och signerade av behörig chef. Underlag till semester och annan ledighet fanns i form av mail där godkännande av behörig chef framgick. Underlag till sjukfrånvaro fanns i form av mail som genererats från intranätet. 3.7.4.1. Bedömning Vi har inget att erinra på denna punkt. 3.7.5. Beräkning av källskatt Vi har tagit stickprov på hur stor del avdragen källskatt utgör av bruttolönen. Avvikelser från normalnivå kan förekomma vid jämkning av skatt eller att den anställde är över 65 år och därmed har en lägre skatt enligt skattetabellen. Vi har inte identifierat några avvikande relationer mellan avdragen källskatt och bruttolön 3.7.5.1. Bedömning Vi har inget att erinra på denna punkt. 3.7.6. Övertid Reglering av övertid, mertid, flextid med mera sker i kollektivavtalet Allmänna bestämmelser samt i lokalt kollektivavtal. Regionförbundet tillämpar årsarbetstid eller flextid för sina anställda. November 2016 11 av 12 Regionförbundet i Kalmar län PwC

Granskning av löner och ersättningar Vi har granskat förbundets resultat- och balansräkning för tiden 1 juli 2015 till 30 juni 2016 utan att identifiera någon skuld eller några kostnader för övertidsersättning. 3.7.6.1. Bedömning Vi har inget att erinra på denna punkt. 3.7.7. Uttag av semester Granskning har gjorts av antal sparade semesterdagar som registrerats i systemet. Arbetstagare som har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar under året har rätt att spara en eller flera överskjutande dagar. Dessa dagar får inte överstiga 40 dagar. Avstämning av detta sker årligen. 3.7.7.1. Bedömning Vi anser att bevakningen av uttag av semester är tillräcklig då det görs en årlig avstämning avseende att de anställda minst tar ut sina lagstadgade semesterdagar samt att den sammanlagda skulden inte överstiger 40 dagar. 2016-11-03 Pär Sturesson Uppdragsledare Caroline Liljebjörn Projektledare November 2016 12 av 12 Regionförbundet i Kalmar län PwC