2013-11-08 Bilaga 1 PM Finlands-modellen: En svensk lösning! Denna PM beskriver varför den modell för hantering av ändring av andelstal i samfällighetsföreningar som används i Finland även skulle vara en bra lösning i Sverige. Här ges en bakgrund till förslaget, vilka effekter det skulle medföra och konsekvenserna för de inblandade aktörerna; staten som lagstiftare, Lantmäteriet som utövande myndighet, samfällighetsföreningarna och den enskilde medlemmen i samfällighetsförening. Förslag Riksförbundet för enskilda vägar (REV) föreslår att det införs en modell för hantering av ändring av andelstal i samfällighetsföreningar där föreningarna själva ges förtroendet att fastställa sådana förändringar av andelstalen. Myndighetens fortsatta uppgifter på området ska vara att ansvara för inrättandet av gemensamhetsanläggningen, upprätta den ursprungliga fördelningen av andelstalen samt bilda samfällighetsföreningen. Vidare ska myndigheten vara ansvarig för hantering av överklagande från enskild medlem i det nya systemet där den enskilde medlemmen vill få ändrat andelstal överprövat. Sådan förändring av lagstiftningen bör genomföras snarast möjligt efter sedvanlig utredning av frågan. Anläggningslagen från 1974 fungerar enligt REVs bedömning i huvudsak bra och är en stabil grund för att lösa samverkansfrågor inom fastighetsrätten. Därför är det REVs uppfattning att det framförda förslaget i denna PM endast ska omfatta en begränsad del i anläggningslagen, nämligen de paragrafer som idag inte fungerar tillfredsställande. Det gäller frågan om ändring och omprövning av andelstal där behovet av förändrat andelstal finns för 11% av föreningarna varje år (ca 5000 st). Nuvarande lagregler använts dock bara i ca 60 % av dessa fall. En lagändring är därför av stor betydelse för ett stort antal fastighetsägare. Det är därför angeläget att frågan prioriteras. Bakgrund Idag är det lantmäterimyndigheten som är ansvarig myndighet för inrättande av gemensamhetsanläggning och att andelstalen blir rättvisa och följer regelverket. Det är bara lantmäterimyndigheten som kan bilda en samfällighetsförening. Lantmäterimyndigheten ansvarar för att utredning gjorts av delägande fastigheter så att rätt delägare kallas till första sammanträdet. Lantmäterimyndigheten ansvarar också för att gemensamhetsanläggningen registreras i Fastighetsregistret (FR) och för att samfällighetsföreningen registreras i Samfällighetsföreningsregistret (SFR). 1
Varför ändra andelstalen? Det finns en rad olika orsaker till att andelstal i en samfällighetsförening kan komma att ändras. Det kan tillkomma ny bebyggelse eller ändrade verksamheter längs vägen. Fritidshus kan ändras till permanentboende. Det förekommer även sammanslagningar, fusioner, av mindre samfällighetsföreningar till större sådana för att effektivisera förvaltning och administration. Vid varje sådan ändring ska nya andelstal tas fram och registreras i registren och det är enbart lantmäterimyndigheten som har ansvar för, och kan genomföra, sådana ändringar av andelstal. Hur många berörs? Eftersom alla vägsamfälligheter och vägföreningar inte är registrerade ens i Fastighetsregistret vet ingen idag det exakta antalet. Den lagändring som här föreslås skulle avse alla gemensamhetsanläggningar som är förvaltade av en samfällighetsförening. Främst gäller det frågan om andelstal som gäller driften av anläggningen. Lantmäteriet har lämnat följande uppgifter: 1. Totala antalet samfällighetsföreningar i Samfällighetsföreningsregistret är 40200. 2. Totala antalet samfällighetsföreningar där väg ingår i förvaltningen är 35 475 st, varav 19 400 är bildade enligt anläggningslagen (AL) och 16 100 är bildade enligt äldre lagstiftning. 3. Utöver dessa tillkommer ett antal oregistrerade gemensamhetsanläggningar med tillhörande samfällighetsföreningar som är bildade enligt äldre lagstiftning. Antalet är svårbedömt men kan vara mellan 10 000 och 20 000. Det finns i ovan angivet antal också s.k. sovande vägföreningar, dvs. vägföreningar som i praktiken inte existerar. Föreningarna är formellt väghållare inom detaljplaner med enskilt huvudmannaskap men där väghållningen sköts av kommunen genom frivilligt åtagande. Antalet sovande vägföreningar bedöms till ca 300. Under hösten 2012 genomförde REV en enkät bland medlemsföreningarna där det ställdes en rad frågor, se mera nedan. En uppskattning bland de 1500 svaren på enkäten är att behovet av ändringar av andelstal finns i 11 % av föreningarna varje år. Med 45-55 000 föreningar kan det bli ett behov av ca 5000 ändringar per år. Av enkäten framgår att ca 60 % registreras hos Lantmäteriet och resten av ändringarna registreras inte. Detta skulle innebära att för närvarande registreras ca 3000 ändringar av Lantmäteriet. Vad kostar registrering av ändring eller omprövningsförrättning? Vid registrering av ändring av andelstal är det ersättning för nedlagd tid hos lantmäterimyndigheten som gäller och som debiteras. Nedanstående prissättning är vanlig: 2
Godkännande av överenskommelse och registrering med stöd av 43 AL 1 fastighet berörd 10 berörda fastigheter i 1 ärende 2500 kr Ca 5-10000 kr Registrering efter beslut av styrelsen enligt 24a AL 1500-2000 kr 3-5000 kr Med en ny modell skulle samtliga ovanstående ärenden upphöra och därmed inte kosta någonting alls för föreningarna (undantag för nyinträdande fastigheter i en gemensamhetsanläggning där dagens rutiner med överenskommelse enligt 43 AL och anslutning enligt 42a blir oförändrade). Kostnaden för en omprövningsförrättning hos lantmäterimyndigheten debiteras också efter ersättning för den tid som läggs ned på ärendet. Man kan i vissa fall få prisuppgift på fast pris innan förrättningen påbörjas. En sådan prisuppgift grundas på erfarenhetstal i Lantmäteriets kalkylunderlag för anläggningsförrättningar. Kalkylunderlaget (maj 2011) visar följande: Grundavgift 17000 kr och därefter tilläggsavgift på mellan 600 kr till 4000 kr/fastighet beroende på antal fastigheter och svårighetsgrad. Exempel: Kostnaden för en normal omprövningsförrättning med 30 delägande fastigheter blir ca 90 000 kr. Med en sådan kostnadsbild är det enligt REVs uppfattning och medlemsenkät oftast så att samfällighetsföreningen avstår den formella omprövningsförrättningen och försöker lösa frågan på annat informellt sätt eftersom det är för dyrt. Kostnadsuppgifter finns också från de omprövningsförrättningar som genomfördes 1998-2004, då andelstalen för 770 st vägföreningar omprövades på grund av 1998 års lagändring. Förrättningskostnaden var då totalt 65 milj. kr, dvs. ca 85 000 kr/ärende. Av detta bidrog staten med 30,8 milj. kr i incitaments-bidrag eftersom omprövningarna av andelstalen från taxeringsvärden till tonkilometervärden annars inte skulle komma till stånd och dessutom ansågs vara en av lagstiftaren påtvingad ändring. Vilka är myndighetens ansvar och uppgifter på området? Idag granskas alla överenskommelser enligt 43 för att konstatera att Sådant godkännande får lämnas endast om det är uppenbart att överenskommelsen ej strider mot denna lag. I praktiken genomförs det ingen granskning annat än att se att föreslagna andelstal inte är orimliga. Enligt uppskattning ovan görs ca 3000 ändringar varje år av Lantmäteriet. Enligt medlemsenkäten fördelar sig ca 60 % eller 1800 st på överenskommelse och 40 % eller 1200 st på lantmäteriförrättning. 3
Om hälften av lantmäteriförrättningarna enbart avser andelstalsändring så kan tidsåtgången beräknas enligt följande: Ärendetyp Tid per ärende tim Tid timmar Kostnad per tim Kostnad kkr Överenskommelse 2 3600 1250 4 500 Förrättning 30 18000 1250 22 500 21 600 27 000 En enkel uträkning av de arbetskraftsresurser som används ger följande kalkyl: 21 600 timmar motsvarar ca 3600 persondagar med 67 % debiteringsgrad vilket motsvarar 18 årsarbetskrafter. Utöver ovanstående resurser som faktureras sakägare finns anslag för uppdatering av Samfällighetsregistret (SFR) och anslag för Fastighetsregistret (FR). Totalt disponerar Lantmäteriet för år 2013 ett anslag på 487 644 000 kr. I Lantmäteriets verksamhetsberättelse för 2012 användes 113,3 milj kr av anslaget inom Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning. Huvudprinciper i Finlands-modellen Finland och Sverige har snarlik lagstiftning inom fastighetsbildningsområdet, eftersom vi har en gemensam historia. På några punkter skiljer sig dock lagstiftningen och en av dessa är hur ändring av andelstalen i ett väglag (samfällighetsförening) går till. I Finland finns ett annat, enklare sätt, att bestämma andelstal än i Sverige. (Väglag i Finland är motsvarigheten till samfällighetsförening). Där är det väglagets stämma som beslutar om ändring av andelstalen. Ett väglag bildas normalt på samma sätt som i Sverige genom en lantmäteriförrättning. Där bestäms vägens sträckning och standard samt vilka fastigheter som ska ha del i vägens utförande och drift. Däremot registreras inte andelstal för utförande och drift i något offentligt register. Enligt lagen om enskilda vägar är det väglagen själva som ska besluta om dessa och ompröva dem när behov uppstår och minst var 4:e år. Därmed är det väglagen själva som också ajourhåller sina egna register över andelstalen. I Lantmäteriverkets register över enskilda vägar förs endast uppgift om vilka väglag som har bildats, väglagets namn och kontaktpersoner. Om en vägdelägare är missnöjd med väglagsstämmans beslut eller om vägdelägare är oeniga i frågor som rör väghållningen kan de få ärendet prövat i en kommunal vägnämnd. I de fall ett väglag inte anser sig klara av sin förvaltning kan en vägdisponent anlitas. Vägdisponenten, ofta egenföretagare, får då i uppdrag att hålla stämma och se till att förvaltningen sköts lagenligt. 4
REVs skiss till ändringar i anläggningslagen, AL För att samfällighetsföreningarna i Sverige själva skulle kunna besluta om andelstal i de gemensamhetsanläggningar som de förvaltar skulle anläggningslagen enligt REVs uppfattning kunna ändras så att: Samfällighetsförenings styrelse kan bereda och årsstämma besluta om ändrade andelstal i gemensamhetsanläggningar som föreningen förvaltar. Samtliga gemensamhetsanläggningar som förvaltas av en samfällighetsförening kan inom ett år få legala andelstal för sina medlemmar. Beslut om ändrat andelstal kan prövas i lantmäteriförrättning om fastighetsägare begär det inom ett år från dagen för stämman. Lantmäterimyndigheten prövar i så fall den missnöjdes andelstal i förhållande till övriga fastigheters andelstal. Föreningsstämmas beslut om ändrade andelstal får tillämpas omedelbart, även om någon begärt att det ska prövas av lantmäterimyndigheten. Ändras andelstalet av lantmäterimyndigheten, och beslutet vunnit laga kraft, ska utdebiteringen för fastigheten omedelbart justeras av samfällighetsföreningen. Lantmäterimyndighetens kostnad för prövning av fastighets andelstal delas lika mellan fastighetens ägare och samfällighetsföreningen om inte förrättningslantmätaren finner annan fördelning skälig. Om styrelsen träffar överenskommelse med ägare om att fastigheten ska inträda eller utträda i gemensamhetsanläggning (överenskommelse enligt 43 AL) ska detta registreras i Fastighetsregistret. Samfällighetsförenings styrelse är skyldig att föra förteckning över andelstalen för delägande fastigheter i gemensamhetsanläggningar som föreningen förvaltar. Styrelsen är även skyldig att på förfrågan lämna ut uppgift om fastighets andelstal, t ex till en köpare av en fastighet eller för myndighets behov. I Fastighetsregistret ska inte längre föras andelstal utan endast uppgift om deltagande fastigheter. Samfällighetsförening kan besluta att kostnaden för administration ska fördelas lika för alla delägare. Någon ersättning enligt 37-39 AL i samband med fastighets inträde eller utträde i en bestående samfällighet ska inte tillämpas på sådana ändrade andelstal som beslutas av årsstämma. 5
REV har utarbetat ett förslag till ändring av 24a och 43 anläggningslagen, se nedan. Hur skulle myndigheten påverkas av Finlands-modellen? Nuvarande arbete med godkännanden och registrering skulle övergå till mer kvalificerat arbete med att pröva andelstal (som föreningsstämma i samfällighetsföreningen har beslutat om) efter begäran av enskild fastighetsägare. Omprövningsförrättningar som enbart avser andelstalen upphör helt. Även registrering av andelstal i Fastighetsregistret skulle helt upphöra. Vilka är för- och nackdelarna med modellen, sett ur myndighetens synvinkel? En stor fördel är att andelstalen inte längre förs i Fastighetsregistret (FR) vilket innebär kostnadsbesparingar och förenklingar. Det innebär att kvalitén i FR förbättras genom att de stora bristerna i redovisningen vad gäller andelstalen som nu finns upphör. När rutinartade arbetsmoment såsom ändring av andelstal tas bort ges större utrymme för mer kvalificerat arbete. Lantmäteriets rådgivning, metodutveckling samt underlag för samfällighetsföreningarnas egna beslut om ändring av andelstal behövs även fortsättningsvis men kan koncentreras till särskild expertgrupp för vägfrågor. När det mycket stora behovet av omprövningar som enbart berör andelstal försvinner kan resurser läggas på nybildningar av gemensamhetsanläggningar och omprövningar av gemensamhetsanläggningar där mer än andelstalen ändras. Generellt kan handläggningstiderna på lantmäteriförrättningar kortas och besvärande ärendebalanser avarbetas. Väntetiderna för samfällighetsföreningar är för närvarande onödigt långa. Handläggningstiden hos Lantmäteriet för överrenskommelse enligt 43 AL är 39 veckor och för registrering av ändrat andelstal enligt 24 AL är 12 veckor (Lantmäteriets årsredovisning 2012). Några nackdelar kan inte hittas. Vilka för- respektive nackdelar har man sett i Finland? Enligt uppgift som REV inhämtat så fungerar det finländska systemet väl; antalet överklaganden är inte särskilt många. En snabbenkät med svar från 39 kommuner med totalt cirka 10 000 väglag ger vid handen att endast 200 överklaganden inkommit de senaste 2 åren. 6
Hur exakt ser Finlands-modellen ut? Förrättningsförfarandet vid bildande av en samfällighetsförening respektive ett väglag är i huvudsak lika medan sättet att ompröva andelstalen skiljer sig. Vad som skiljer respektive förenar svensk och finsk lagstiftning framgår i övrigt av utförligt PM om Finlands-modellen, upprättat av Lantmäteriet och daterat 2013-05-13. Denna PM bifogas som bilaga 2 nedan. Hur påverkar Finlands-modellen den enskilde samfällighetsmedlemmen? Den enskilde fastighetsägaren kan direkt till samfällighetsföreningens styrelse ange förändringar på den egna fastigheten som påverkar andelstalet och förändringen kan genomföras utan kostnad. Omvänt kan styrelsen direkt ta upp en fråga om ändrade förhållanden med en fastighetsägare som påverkar storleken på fastighetens andelstal. Det leder till totalt sett till förenklingar och därmed minskade kostnader för mindre byråkrati. Systemet ger även snabbare förändringar av andelstalen genom att besluten flyttas till fastighetsägarna själva från myndighetsnivå. Hur garanterar man rättssäkerheten för den enskilde om man inför Finlands-modellen? Det är mycket viktigt att den enskildes rätt inte försämras genom det nya systemet. Genom att den enskilde fastighetsägaren kan begära att dennes andelstal prövas av opartisk part garanteras rättssäkerheten. Två alternativa förslag finns framtagna, ett med domstolsprövning och ett annat där Lantmäteriet prövar andelstalet i förhållande till övriga andelstal. REV förordar att Lantmäteriet överprövar eventuella besvär eftersom en stor majoritet (90%) av föreningarna helst ser att Lantmäteriet är prövningsinstans. Se vidare REVs medlemsenkät. Hur skulle ett införande av Finlands-modellen påverka regeringens arbete med regelförenkling? En förändring av lagen enligt förslaget skulle definitivt vara gynnsamt för regeringens regelförenklingsarbete. Dels bidrar den till att sänka de administrativa kostnaderna för samfällighetsföreningarna, dels kommer förändringen att upplevas som mycket positiv för fastighetsägare som är anslutna till samfällighetsföreningar. Vilka andra effekter skulle ett införande av modellen medföra? Förslaget skulle innebära stora förenklingar för samfällighetsföreningarna i hanterandet av andelstalen och generera motsvarande kostnadsminskningar som kommer delägande fastighetsägare till godo. En annan fördel är att om besluten om andelstal tas av föreningen kommer man till rätta med den ovisshet om en uttaxering kan genomföras eller inte som råder för närvarande. Lokala demokratin utvecklas och samfällighetsföreningen är rätt forum för beslut om andelstal. De boende efter vägen har bästa lokalkännedomen och kan bäst bestämma om vägstandard, vinterväghållning, genomfartstrafik m m. Andelstalen kan i framtiden anpassas kontinuerligt 7
till de förändringar som sker. Beslut om investeringar i det lokala vägnätet kan ske snabbare och därmed gynna en positiv utveckling av landsbygden. Den privata marknad som redan idag finns för hjälp till samfällighetsföreningar kan utvecklas ytterligare; jämför det finska systemet med vägdisponenter. Det gäller främst datastöd för förvaltningen, t ex den ekonomiska hanteringen, underlag för enhetsuträkningar och korrigeringar av tonkilometermetoden och webbtjänster. Å andra sidan finns ofta numera tillräcklig kompetens hos styrelseledamöter att sköta förvaltningen kostnadseffektivt. På vilket sätt blir Fastighetsregistret mer tillförlitligt med Finlands-modellen? Fastighetsregistret har i dag stora brister då en stor del av de registrerade gemensamhetsanläggningarna saknar registrerat andelstal eller har ofullständiga andelstal. I stället för arbete med att uppdatera dessa gemensamhetsanläggningar rensas registret från andelstal som ibland saknas helt och ibland inte är kompletta. Arbetet med att hela tiden ajourhålla andelstalen upphör. En kraftsamling kan i stället göras för att registrera delägande fastigheter så att den uppgiften blir tillförlitlig. Utfallet av REVs medlemsenkät REV arbetar för att samfällighetsföreningarna själva ska kunna besluta om sina andelstal i samband med utdebitering av avgifter på föreningsstämma, den så kallade Finlandsmodellen. För att få föreningarnas synpunkter på förslaget har REV i en enkät under september 2012 ställt ett antal frågor med anknytning till Finlandsmodellen. Inbjudan till att delta i enkäten skickades via e-post till de medlemmar som har sådan, ca 6500 st. Av dessa svarade ca 2000 varav ca 1500 med fullständiga svar. Det är de 1500 svaren som ingår i redovisningen nedan. Ungefär hälften av föreningarna har gjort ändringar av andelstalen de senaste fem åren och lika många har tagit in ny delägare. 60 % av förändringarna har genomförts med Lantmäteriets hjälp (anslutning, överenskommelse enligt 43 anläggningslagen eller omprövningsförrättning). Övriga 40 % av förändringarna har genomförts utan att ändringen registrerats i Fastighetsregistret. Dessa förändringar är således inte legala och fungerar endast om ingen klandrar utdebitering som görs med dessa andelstal som grund. 39 % av föreningarna har avstått från att ändra andelstalen de senaste 5 åren, trots att behov av att ändra funnits. Som skäl för att inte ändra andelstalen uppger nästan 80 % att det är för dyrt. 170 st av tillfrågade föreningar har träffat överenskommelse enligt 43 anläggningslagen de senaste fem åren. Majoriteten av dessa tycker att det var enkelt med kontakterna med Lantmäteriet och att det tog rimlig tid, men att kostnaderna var för höga. Även i de fall föreningens styrelse har rätt att inom givna ramar besluta om ändrade andelstal anser föreningarna att det var enkelt med kontakterna med Lantmäteriet och att det tog rimlig tid, men att kostnaderna var för höga. En mycket stor majoritet, 90 %, anser att väldigt bra, ganska bra eller bra att föreningarna själva får besluta om sina andelstal. Endast 5 % anser att det är dåligt och 5 % hade ingen åsikt. Om en medlem är missnöjd med sitt andelstal tror 90 % av föreningarna att medlemmarna helst vill att Lantmäteriet avgör frågan och endast 10 % att domstol gör det. 8
REVs förslag till ändring i anläggningslagen Följande förslag till ändringar bör enligt REVs bedömning göras i 24a och 43 anläggningslagen: Nuvarande lydelse 24 a Lantmäterimyndigheten kan i anläggningsbeslutet bestämma att styrelsen för en samfällighetsförening får besluta om ändring av andelstal på grund av att en fastighets användningssätt ändras stadigvarande. Styrelsen skall genast underrätta berörd fastighetsägare om beslut enligt första stycket. Styrelsen skall vidare snarast möjligt anmäla beslutet för införing i fastighetsregistrets allmänna del. Beslutet får tillämpas först sedan sådan införing har skett. Styrelsens beslut om ändring av andelstal får inte överklagas. Den som är missnöjd med beslutet får väcka talan mot föreningen enligt vad som sägs i 46 lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter angående rättelse av uttaxering. Lag (2000:240). Ny lydelse (Ändring som kan omprövas hos Lantmäteriet) 24 a För gemensamhetsanläggning som förvaltas av en samfällighetsförening får stämma besluta om ändringar av andelstalen för de fastigheter som ingår i gemensamhetsanläggningen. Förslag till ändrade andelstal ska framgå av kallelsen till sådan stämma. Beslut om ändrade andelstal får tillämpas omedelbart. Den som är missnöjd med stämmans beslut om andelstal för sin fastighet får ansöka om förrättning hos lantmäterimyndigheten för att pröva sin fastighets andelstals skälighet mot de övriga beslutade andelstalen. En sådan ansökan ska ha kommit in till lantmäterimyndigheten inom ett år från dagen för stämman. Kommer ansökan senare ska förrättningen inställas och bekostas av sökanden. Lantmäterimyndigheten prövar berörd fastighets andelstal i ett anläggningsbeslut. Förrättningskostnaden fördelas i normalfallet med hälften av kostnaden på samfällighetsföreningen och återstoden av kostnaden på berörda fastighetsägare. Ändras fastighets andelstal genom beslut som vinner laga kraft skall samfällighetsföreningen omedelbart justera de utdebiteringar som gjorts med det av stämman beslutade andelstalet. Vid tillämpningen av denna paragraf ska ersättningar enligt 37-39 inte utgå. 9
Ny lydelse (Ändring som överprövas hos Mark- och miljödomstol) 24 a En samfällighetsförenings styrelse får besluta om ändring av andelstal på grund av att en fastighets användningssätt ändras stadigvarande. Styrelsen skall genast underrätta berörd fastighetsägare om beslut enligt första stycket. Styrelsens beslut om ändring av andelstal får inte överklagas. Den som är missnöjd med beslutet får väcka talan mot föreningen enligt vad som sägs i 46 lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter angående rättelse av uttaxering. Vid tillämpning av denna paragraf ska ersättningar enligt 37-39 inte utgå. Nuvarande lydelse 43 Överenskommelse att fastighet skall inträda i eller utträda ur samfällighet eller att fastighets andelstal skall ändras har samma verkan som beslut vid ny förrättning om den godkännes av lantmäterimyndigheten. Sådant godkännande får lämnas endast om det är uppenbart att överenskommelsen ej strider mot denna lag. Lag (1995:1405). Ny lydelse 43 Överenskommelse att fastighet skall inträda i eller utträda ur samfällighet har samma verkan som beslut vid ny förrättning om den godkänns av lantmäterimyndigheten. Sådant godkännande ska lämnas om överenskommelsen inte strider mot denna lag. 10
För det fall andra behov av omprövning än förändring av inaktuella andelstal föreligger för en gemensamhetsanläggning får dessa hanteras inom ramen för existerande regelverk, antingen genom en regelrätt omprövning av gemensamhetsanläggningen enligt 35 anläggningslagen eller genom överenskommelse om in- eller utträde ur gemensamhetsanläggningen enligt 43 anläggningslagen. Vad händer om den föreslagna ändringen inte genomförs? Konsekvenserna av att den föreslagna regelförändringen inte genomförs är att ett stort antal samfällighetsföreningar i landet även i fortsättningen kommer att leva i ett laglöst tillstånd vad beträffar föreningarnas rätt till uttaxering och finansiering av sin verksamhet. Detta medför en instabilitet för verksamheten som i sin tur kan riskera att erforderliga upprustningar och mer kostsamma investeringar i infrastrukturen inte genomförs. För upprättande av denna PM har ansvarat: Nils Blohm, lantmätare, REV Jöran Hägglund, Senior Advisor, Nordic Public Affairs Göran Eriksson, civ.ing, lantmätare, Lantmäterikonsult 11