Den nordiska språkkonventionen Nordiska språkmötet /Sten Palmgren

Relevanta dokument
Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.

Sprog i Norden. Behovet av en ny nordisk språkkonvention. Kilde: Sprog i Norden, 2015, s

Språket inom social- och hälsovård

Seminariet Fri rörlighet och funktionshinder Köpenhamn 13 oktober 2015 Håkan Stoor

Avtal. Artikel 1. Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, nedan kallade de fördragsslutande staterna,

Yttrande över Å:s anmälan till JO

Språkliga rättigheter

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

Sveriges internationella överenskommelser

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet

Svensk författningssamling

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN KLAGA HOS JO?

Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

Svensk författningssamling

Sveriges internationella överenskommelser

DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna

Fri rörlighet i Norden vad kan man göra åt gränshinder mellan de nordiska länderna?

Konsultation i frågor som rör det samiska folket

Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet

Præsidiets betænkning over Medlemsforslag om godkännande av alla de nordiska ländernas nationalspråk som officiella arbetsspråk i Nordiska rådet

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv. Rickard Domeij Språkrådet i Sverige

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Svensk författningssamling

RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018.

DEN NORDISKA SPRÅKKONVENTIONEN. En kartläggning av kännedomen om och förverkligandet av konventionen bland myndigheterna i Jyväskylä stad

Sveriges internationella överenskommelser

Vad säger lagen om #metoo?

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 13 februari 2012

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Nationella minoriteter och minoritetsspråk - åtgärdsplan för Stockholms stad

Språket inom allmän förvaltning

Spectrum möte , Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum?

ALL 2015/1256. Skolverket. Ola Hendar Greger Bååth

PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Svensk författningssamling

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/168-ÄN-004 Christina Becker - am282 E-post:

Svensk författningssamling

Sprog i Norden. Händelser på det språkpolitiska området i Norden. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST


FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Ökad insyn i välfärden

Modersmål och litteratur 5 sp Grannspråksdidaktik

Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Remiss från kommunstyrelsen

Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. 3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder.

NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST

Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Page 1 of fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder.

(5) Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

STADGAR RÖRANDE LANTMÄTARNAS NORDISKA SAMARBETE

HISTORIKBILAGA TILL VÄGLEDNING 2006:1 1 (6) Version 9. Version 8

Uppdrag 10 i regleringsbrevet

Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder

Fråga om Kriminalvårdens skyldighet att översätta handlingar som ges in av intagna

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket Monica Nerdrum

Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

RP 214/1995 rd. Lag. om ändring av adoptionslagen

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad:

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (U 2013:02) Dir.

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

Svar på remiss gällande Betänkandet Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning, (SOU 2013:76)

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering INS-projektet, Lunds universitet

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=2001%3A82%24 (accessed 12 August 2013)

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén

DE NATIONELLA MINORITETSSPRÅKEN

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984.

Love Peace and Understandning

Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012

Nordiska språk. Västnordiska. Finsk-ugriska. Östnordiska. Finska. Isländska Färöiska Norska. Samiska (minoritetsspråk) Eskimåiska Grönländska

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724)

Svensk författningssamling

Rättigheter. Dina rättigheter:

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Transkript:

De fördragsslutande staterna förbinder sig att verka för att en medborgare i en fördragsslutande stat vid behov skall kunna använda sitt eget språk vid kontakt med myndigheter och andra offentliga organ i en annan fördragsslutande stat. Den nordiska språkkonventionen Nordiska språkmötet 28.9.2014/Sten Palmgren NR rekommendation 1966 Konventionen trädde i kraft 1986

Språk som omfattas Danska Finska Isländska Norska Svenska Gäller muntlig och skriftlig kontakt inte telefonkontakt

Territoriell tillämpning Konventionen gäller kontakt med myndigheter och andra offentliga organ i ett annat nordiskt land. Gäller inte t.ex. grönlänningars rättigheter i Danmark eller finländares språkliga rättigheter i deras eget land.

Eget språk vid behov Konventionen ger nordiska medborgare rätt att vid behov använda sitt eget språk. Myndigheten avgör i sista hand om behov ska anses föreligga.

Myndigheter och andra offentliga organ Domstolarna Sjukvårds-, hälsovårds-, socialvårdsoch barnavårdsmyndigheterna Arbetsmarknads- och skattemyndigheterna Polisen Skolmyndigheterna

Konventionens syften Regeringarna anser att en ökad språklig likställighet inom Norden är av stor betydelse för den nordiska gemenskapskänslan och för vidgade kontakter mellan de nordiska folken,

syften finner det angeläget att nordiska medborgare kan i så stor utsträckning som möjligt använda sitt eget språk inför myndigheter och andra offentliga organ i ett annat nordiskt land,

syften är medvetna om att en god språkservice för nordiska invandrare är av väsentlig betydelse för att underlätta anpassningen och tillförsäkra dem social trygghet och lika behandling i samhället.

Det språkpolitiska syftet Att göra det möjligt för nordbor att använda sitt eget språk inte att lära dem att förstå och använda de andras språk. Att göra det möjligt att i Norden kommunicera med myndigheterna på nordiska språk och att inte behöva ty sig till andra språk så som engelska.

Art. 4 Den som är intagen på anstalt eller inrättning bör i den utsträckning det är möjligt ges tillfälle till samvaro med annan, som behärskar den intagnes språk. Märk även den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster.

Hur fungerar konventionen? Konventionen är huvudsakligen utformad som en rekommendation till regeringarna. Behovet av en konvention uppfattades som litet utom i Sverige och Finland. Utgångspunkten var att varje land utvecklar sin språkservice enligt behov och möjligheter.

Tillsynen Var och en av de fördragsslutande staterna skall utse en myndighet eller ett annat organ med uppgift att följa tillämpningen av konventionen i den staten och att främja samarbetet mellan staterna i frågor som gäller konventionen. Det ankommer även på Nordiska ministerrådet att följa tillämpningen av konventionen.

Tolk- och översättningsservice art. 5 och 6 Staterna skall främja inrättandet av offentliga språkserviceorgan eller tillhandahållandet av tolk- och översättningsservice. Efter behov främja översättning och distribution av broschyrer, blanketter m.m. Särskilda insatser i fråga om språkservice

Kostnader Kostnader för tolkning eller översättning i mål eller ärenden hos domstolar och andra myndigheter bör ersättas av allmänna medel. Ersättning till tolk i mål som rör allmänt åtal skall alltid utgå av allmänna medel.

Samiska, grönländska, färöiska, teckenspråk Ett ministerrådsbeslut om att utvidga konventionen finns, men har inte genomförts. Kan dessa språk jämställas med de statsbärande språken? Vad är realistiskt?

Behov att ändra konventionen Har konventionen spelat ut sin roll? Språket som gränshinder. Medborgarskapskriteriet är problematiskt (diskriminering av EU-medborgare; av ett lands egna medborgare). Ger konventionen skenbart bättre rättigheter än vad den faktiskt gör? Borde preciseringar göras (vilket språk ska myndigheten svara på; konventionen gäller inte utbildning etc.)? När upphör man att vara medborgare i ett annat nordiskt land? Rätten till sjuk- och hälsovård på eget språk bör väl gälla livet ut?

Alternativ för framtiden Konventionen ändras till de delar den är föråldrad och förtydligas Konventionen görs om till en renodlad rekommendation Konventionen upphävs