Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Organisation Centrum SDF Barn och ungdom 4 Johannesskolans organisation 4 Verksamhetsidé 5 Nya eller förändrade riktlinjer, lagar, föreskrifter eller nationella mål 6 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 6 Budget 6 Mål och metoder för 2010 8 Barn och ungdoms livsvillkor 8 Ekologiskt hållbar stad 13 Johannesskolans övriga mål 14 Kompetensutvecklingsplan 15 Föräldrakontakter 15 Verksamhetsplan Johannesskolan 2010 2
Verksamhetsbeskrivning Johannesskolan är en skola med elever från förskoleklass till skolår nio. På skolan finns också fritidshem. Skolan som 2009 firade 100 år har trevliga och ändamålsenliga lokaler. På skolan finns ämnessalar för idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, textil- och trä och metallslöjd, bild, musik och NO samt datorsal och bibliotek. Skolgården har utrustats med fler lekytor våren 2007 men återställandet efter citytunnelarbetet pågår fortfarande. Närhet finns till lekplatser, grönområden och kulturella aktiviteter som teater, konsthall, biografer och konserthus etc. På skolan finns också en fritidsgård som tillhör Fritid och Kultur på Centrum SDF. Johannesskolan har under höstterminen 2009 327 elever fördelade på 16 klasser samt en förberedelseklass för elever i skolår 1-5 och en förberedelseklass för elever i skolår 6-9. Vårterminen 2010 har skolan 329 elever. Johannesskolan har ett fritidshem med tre avdelningar och dess verksamhet är integrerad i skolan. På fritidshemmet fanns det höstterminen 2009 134 elever och vårterminen 128 elever. Monbijouskolan använder Johannesskolans lokaler i idrott och hälsa och i hem- och konsumentkunskap. Skolan arbetar efter riktlinjerna skola utan timplan som ger möjlighet att arbeta mer flexibelt och individanpassat. Vi har på schemat TEA-tid (Tid för Eget Arbete) där eleverna får möjlighet att välja ämne eller arbetsområde efter eget behov. Eleven kan välja att fördjupa sig i ett ämne eller arbeta extra med ett ämne som eleven inte har så lätt för. Varje elev från årskurs fyra har fått en loggbok i vilken läxor, prov m.m. antecknas och TEA planeras. Johannesskolan samarbetar med Malmö högskola. Detta ger skolan tillfälle att ta del av nya rön och den senaste forskningen inom utbildningsområdet. Flertalet av eleverna bor i närområdet och eleverna har mycket olika social och kulturell bakgrund. Majoriteten av eleverna som börjar på Johannesskolan hör till skolans upptagningsområde. Ca 68 % av eleverna har annat modersmål än svenska och ca 33 språk är representerade på skolan. Johannesskolan arbetar efter: Nationella mål och lagar: Kommunal nivå: Lokal nivå: FN:s konvention om barns rättigheter, LpO 94 där förskoleklass och fritidshem ingår Skolplan 2010,, En värdegrund med eleven i centrum samt Arbetsgivarens inriktning för fortsatt skolutveckling inom Malmö stad. Mål för Stadsdelsförvaltning Centrum, Verksamhetsplan/Lokal arbetsplan samt andra arbetsplaner. Verksamhetsplan Johannesskolan 2010 3
Organisation Centrum SDF Barn- och ungdom BoU-chef Samordnande Rörsjö Samordnande Johannes Samordnande Rönnen Enhetschef fritid o kultur Rörsjöskolan år 6-9 Johannesskolan Caroli Österportskolan Rörsjöskolan F- år 5 Monbijouskolan S. Kanalen Västra skolan Rönnelund Pildamm G:a Väster Rönnenskolan Ö.Förstaden Triangeln V. Hamnen Värnhem Lugnet Pilgården Johannesskolans organisation Rektor Eva-Marie Schultz Biträdande rektor Håkan Bengtsson Diurlin Övrig personal Lokalvårdare Brobyggare Administrativ enhet Skolsekreterare Vaktmästare IT-ansvarig (50%) Elevhälsoteam Arbetslag E Skolsköterska Kurator (50%) SYV (30%) Skolpsykolog (extern tjänst) Arbetslag A FA, FB, 1A, 1B 4 klasser Fritidshem Svalan Arbetslag B 2-3A, 2B, 3B, 4-5A, 4B, 5B, IK1 7 klasser Fritidshem Trasten, Gladan Arbetslag C 6A, 8A,9A 3 klasser Arbetslag D 7A, 8B, 9B, IK2 4 klasser Verksamhetsplan Johannesskolan 2010 4
Verksamhetsidé Johannesskolan ska vara en skola där kunskap sätts i centrum och där eleverna ges de bästa förutsättningar att uppnå de mål som är fastställda i läroplan och styrdokument. Personalen tydliggör tillsammans med eleverna dessa mål. Fritidshemstiden är barnens fria tid och på Johannesskolan ska barnen ha stort inflytande över verksamheten och sina aktiviteter vägledda av pedagogerna. Målsättningen är att det ska vara roligt och utvecklande att vara på fritidshemmet. Arbetet med värdegrundsfrågorna är av största vikt. Vi arbetar efter Malmö stads plan för en gemensam värdegrund, som tar upp - samarbete, respekt och samverkan, - inflytande och ansvar, - trygghet och regler. Språket är grundläggande i all kunskapsutveckling och i kommunikation med andra människor. Vi lägger stor vikt vid att eleverna läser skönlitteratur för att på detta sätt utveckla sitt språk. För att säkerställa och tydliggöra elevernas läsutveckling använder vi oss av läsutvecklingsschema. För att utveckla undervisningen i matematik sker en särskild utbildningsinsats i matematik med fokus på skolår F-3. I samarbete med RMS och Malmö högskola kommer Johannesskolan att arbeta med ett analysverktyg för utvärdering och utveckling av jämställdhet. Skola, fritid, socialtjänst och polis har en fast organisation, SSP. Från Johanneskolan deltar skolledning, lärarrepresentanter, skolsköterska och kurator. Skolsjukgymnasten ska ha ett förebyggande folkhälsoarbete, bl.a. förebygga övervikt, föreläsningar till elever där fokus läggs på kropp, hälsa, ergonomi, stress och kris. Johanneskolans ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Utbildning ges bl.a. i Classroom management. Örebro preventionsprogram, ÖPP, riktar sig till förälder med elever i skolår 6-9 och genomförs av skolsköterskor. Johannesskolan arbetar för en hållbar utveckling och detta ska till stor del ingå i det dagliga arbetet. Vi ska arbeta för en hållbar utveckling utifrån ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Målet är att integrera miljöarbetet helt i det dagliga arbetet och att alla medarbetare kan förstå och se nyttan med miljöarbetet. Under 2010 utvecklar vi tillsammans med elever och personal elevmedverkan vidare. Skolan har elevråd, matråd, miljöråd, elevskyddsombud och kamratstödjare. Johannesskolan arbetar för att vara en öppen skola, där föräldrarna ses som en viktig resurs och alltid är välkomna. För att öka föräldrarnas delaktighet har föräldrarådet tre möten per termin. Alla föräldrar på skolan är välkomna. På dessa möten är skolledning, lärarrepresentanter, elevrepresentanter och föräldrar närvarande. Pedagogerna ska vara delaktiga i skolans utvecklingsarbete bland annat genom skolutvecklingsgruppen där representanter från varje arbetslag och facklig representant deltar. Verksamhetsplan Johannesskolan 2010 5
Nya eller förändrade riktlinjer, lagar, föreskrifter eller nationella mål Nationella prov i årskurs 3 blir obligatoriskt. Nationella prov i fysik, kemi och biologi i årskurs 9. Bidrag på lika villkor och ett nytt ersättningssystem till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass och skola införs 2010. Några andra förändrade riktlinjer etc. är inte aktuella för närvarande. När beslut om den nya skollagen är fattat kommer denna att implementeras i verksamheten. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Barn - elever Antalet elever på Johannesskolan har ökat. Ca 35 procent av eleverna kommer från andra delar av staden än stadsdel Centrum. En stor grupp kommer från Södra Innerstaden och en stor del av dessa bor i kvarteren runt Möllevångstorget. På skolan finns två förberedelseklasser för skolåren 1-9 som har elever från hela Malmö. Det egentliga upptagningsområdet har en blandad demosocial karaktär. Personal Personalen har adekvat utbildning och flera ur personalen har långvarig erfarenhet. Det finns fritidspedagoger och förskollärare i förskoleklass och fritidshem. Omsättningen av personal är låg. Lärarbehörigheten är hög och nästan alla är uteslutande behöriga lärare. 77 procent av den totala personalen är kvinnor. Ekonomi Johannesskolan F-9 har för kalenderåret 2010 tilldelats c:a 22 miljoner kronor för skolverksamhet, förskoleklass och fritidshemsverksamhet. Budget 2010 Vid planeringen av årets budget har Johannesskolan hamnat i balans. Medel från kommunen har fortsatt i syfte att nå högre måluppfyllelse. Dessa medel är inlagda i budget i övriga intäkter. Skola Grundersättning per elev i skolår Åk 1-5 51 470 Åk 6-9 56 310 Intäkter skola (tkr) Grundersättning 15 388 Hyresersättning 5 840 Tilläggsersättning 472 Övriga intäkter 360 Totalt 22 276 Verksamhetsplan Johannesskolan 2010 6
Kostnader skola (tkr) Löner 13 451 Kompetensutveckling 101 Skolmåltider 1 419 Hyra 5 840 Läromedel och undervisningsmaterial 490 Larm 90 Tele och IT-kommunikation 91 Övrigt 794 Totalt 22 276 Förskoleklass Grundersättning per elev i förskoleklass 35 500 kr Intäkter förskoleklass (tkr) Grundersättning 621 Hyresersättning 285 Totalt 906 Kostnader förskoleklass (tkr) Löner 578 Hyra 285 Övrigt 43 Totalt 906 Fritidshem Grundersättning per elev i fritidshem F-3 21 980 kr 4-6 16 650 kr Avgifter per elev 5 000 kr Intäkter fritidshem (tkr) Grundersättning 2 571 Avgifter 620 Hyresersättning 641 Övriga intäkter 89 Totalt 3 921 Kostnader fritidshem (tkr) Löner 2 629 Måltidsproduktion 555 Hyra 641 Övrigt 96 Totalt 3 921 Verksamhetsplan Johannesskolan 2010 7
Utvalda kostnader 2010 25% 7% 6% 61% Personal Hyra Skolmåltider Övrigt Lokaler Johannesskolan är utrustad med för ändamålet avsedda lokaler för undervisning i de teoretiska och de praktiska ämnena. Idrottssalar, NO-salar, bildsal, musiksal, slöjdsalar samt hem- och konsumentkunskapssalar finns på skolan. Idrottssalarna med omklädningsrum är nyrenoverade hösten 2009. Återställandet av skolgården efter Citytunnelns byggande pågår. Mål och metoder för 2010 Barn och ungdomars livsvillkor Kommunfullmäktiges politiska mål Elevernas måluppfyllelse ska öka Alla elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Kommunfullmäktiges indikatorer Betygsstatistiken Attitydundersökningen Elevernas måluppfyllelse ska öka Varje elevs IUP utgör ett stöd. Språklekar och mattelekar används i de lägre skolåren. Varje klass har inlagt minst 30 minuters läsning på schemat. Verksamhetsplan Johannesskolan 2010 8
Studiehandledning på modersmålet sker. Alla elever med annat modersmål än svenska har möjlighet att erhålla modersmålsundervisning. Johannesskolans personal ska lägga stor vikt vid att informera elever och föräldrar att de har möjlighet att söka studiehandledning och modersmålsundervisning och att man ser vinsterna med dessa insatser. Brobyggare med arabiska som modersmål finns som extra stöd för elever med behov av detta. Läsutvecklingsschema (LUS) används. Digitalt omdöme används. Åtgärdsprogram upprättas för alla elever som riskerar att inte nå målen. Elever och vårdnadshavare informeras skriftligen om elev riskerar att ej nå målen. Möte med lärare inom stadsdelens skolor för diskussion om betyg och likvärdig bedömning c:a fyra ggr per läsår. Läxhjälp erbjuds i skolår 1-9. Möjlighet till sommarskola erbjuds elever i skolår 6 till 9 som inte nått målen i de behörighetsgivande ämnena. Lovskola (sportlov och påsklov) erbjuds elever i skolår 6 till 9 under vårterminen. Undervisningen i Svenska, Svenska som andraspråk och matematik ligger parallellt för skolår 6-9 för att underlätta resursfördelningen. TEA finns på schemat där eleven själv har möjlighet att påverka sin kunskapsinlärning. Möjligheten till elevmedverkan stiger i takt med elevens ålder. Ämnet Livskunskap finns på schemat. Inom ramen för detta ämne lär sig eleverna diskutera, argumentera och utvecklar därmed sitt språk och sin omvärldsuppfattning. Hjälpmedel finns för elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Svenska som andraspråk ska fortsätta vara organiserat som ett eget ämne och de elever som har rätt till detta ska läsa ämnet. Lärarna i SvA ska vara behöriga. Möjlighet att välja Sv/SvA som språkval finns. Inköp av läromedel som är anpassade för elever med svenska som andraspråk ska ske. Stöd ska tas av de praktisk- och estetiska ämnena för att nå högre måluppfyllelse. Bl.a ska årskurs sju delta i Skapande skola i form av serieteckning tillammans med Malmö Kulturskola. Uppföljning: Resultatet på nationella proven analyseras av lärarna. Elevers självskattning mot uppsatta mål i ämnet. Vid årliga s.k. överlämningar (när eleverna byter lärare). I förekommande fall fungerar utvecklingssamtalet som en kontroll/uppföljning av modersmålsutvecklingen. Skolverkets diagnostiska material används. Nationella prov skolår 3, 5 och 9. Omdöme och måluppfyllelse för alla klasser i samtliga ämnen fylls i digitalt av undervisande lärare två gånger per termin i enlighet med de i kursplanerna uppsatta målen. Genomgång av resultaten sker regelbundet med all personal. Verksamhetsplan Johannesskolan 2010 9
Alla elever ska känna sig trygga och trivas på sin skola Förhållningssätt och bemötande ska diskuteras på skola och på fritidshem En särskild kompetensutveckling ska göras för att motverka all kränkande behandling. Ämnet livskunskap finns på schemat. För skolår sex och sju kommer kurs i samarbetsträning att anordnas under våren 2010. Personal och elever ska tillsammans arbeta med studiero i klassrummet. Skolsjukgymnasten tillsammans med skolsköterskan har hälsoprojekt med elever i årskurs 8 som tar upp bl.a. helhetssyn på hälsa och stress samt coachning. I SSP:s regi ska uppföljning ske av trygghetsvandringarna som gjorts med elever från skolår sex till skolår nio. Alla lärare är mentorer och mentorstid finns inlagd på schemat så att varje elev träffar sin mentor minst två gånger per vecka. Eleverna får i slutet av läsåret svara på den årliga utvärderingen som tar upp trivsel, trygghet, skolk, förtroende för vuxna, arbetsro, skolans mål, elevmedverkan samt likabehandling. På skolan finns kamratstödjarna som tillsammans med personal träffas regelbundet och ser över skolan och dess trygghet. Personal som ej fått utbildning i Classroom management får detta. Likabehandlingsplan utvärderas och upprättas varje läsår. Uppföljning: Eleverna får i slutet av läsåret svara på den årliga utvärderingen som tar upp trivsel, trygghet, skolk, förtroende för vuxna, arbetsro, skolans mål, elevmedverkan samt likabehandling. Lärarna på skolan utvärderar läsåret digitalt. Denna utvärdering gäller kompetensutveckling, skolutveckling, trivsel, arbetsro, bemötande, måluppfyllelse, likvärdig bedömning, mentorskapet, genus och jämställdhet, elev- och föräldrainflytande samt konferenser. Stadsdelsfullmäktige Centrums prioriteringar I vilken omfattning ges modersmålsstöd i grundskolan? SvA-lärarna och mentorerna kartlägger behovet Modersmålsundervisning erbjuds för elever med annat språk än svenska som modersmål. Vårdnadshavare ansöker om modersmålsundervisning från den kommungemensamma modersmålsenheten. Arabisktalande brobyggare är anställd i stadsdelen. Uppföljning: Sammanställning av antal elever som får modersmålsundervisning Verksamhetsplan Johannesskolan 2010 10
I vilken omfattning ges studiehandledning på modersmålet i grundskolan? SvA-lärarna och mentorerna kartlägger behovet Studiehandledning på modersmålet erbjuds för elever med annat språk än svenska som modersmål. Skolan ansöker om studiehandledning från den kommungemensamma modersmålsenheten. Uppföljning: Sammanställning av antal elever som får studiehandledning på modersmålet. Elevinflytande i undervisningen Klassråd är schemalagt en gång i veckan. Elevråd i skolår 2-9. Representanter ur elevrådet träffar skolledningen regelbundet. Matråd i skolår 2-9. Miljöråd i skolår 3-9. Kamratstödjare i skolår 3-9. Utvärderingar i klasserna efter avslutade arbetsområden. Elevskyddsombud finns på skolår 6-9. Dessa kommer att få utbildning och kommer att medverka vid skyddsrond. Diskussioner förs regelbundet om vad som är en god arbetsmiljö. Utvecklingssamtal, regelbundna samtal med klasslärare/mentor samt den individuella utvecklingsplanen (IUP) ger ökat inflytande på det individuella planet. Enskilda elever arbetar efter ett särskilt åtgärdsprogram eller studieplan. Eleverna i skolår 4-9 har en loggbok där de får möjlighet att reflektera över sitt lärande. TEA har införts där eleven själv har möjlighet att påverka sin kunskapsinlärning. Möjligheten till elevmedverkan stiger i takt med elevens ålder. Studieteknik kommer att ges av skolans studie- och yrkesvägledare för att lära eleverna att ta eget ansvar över sitt lärande. Lärarna har möjlighet att gemensamt diskutera olika metoder att öka elevernas inflytande över skolans arbetsformer och undervisningens innehåll. Elever och personal ska gemensamt planera innehållet i temadagar. All personal ska utveckla arbetet med att skapa tydliga, konkreta och lättbegripliga måldefinitioner för olika arbetsområden, som ska gås igenom med eleverna och anslås i klassrummen. Skolutvecklingsgruppen kommer att vara delaktig i detta arbete. Vid mentorstid och utvecklingssamtal ska eleverna ges möjlighet att diskutera pedagogiska frågor av vikt. Variation i arbetssätt och redovisning ska göras i stor utsträckning. Elevrådet ska arbeta mer aktivt med frågor som rör pedagogik. Eleverna ska kunna påverka lektionernas innehåll, arbetsformer och redovisningssätt. Barnen på fritidshemmet ska ges möjlighet att ge förslag på lekar, aktiviteter, utflykter och parker man ska besöka. Verksamhetsplan Johannesskolan 2010 11
Skolan ska arbeta mer flexibelt och individanpassat. Lärarrepresentanter ska stötta eleverna i rådsverksamheten. Elevskyddsombuden ska delta i terminens skyddsrond. Andelen elever som är aktiva i skolans råd ska öka ytterligare. Råden ska få möjlighet att använda sig av ny teknik för att föra fram sitt budskap, t.ex. digitalt berättande. Detta bidrar också till ökat intresse. Uppföljning: Utvecklingssamtal, IUP och åtgärdsprogram följs upp systematiskt och regelbundet. Eleverna och lärarna utvärderar arbetet efter uppsatta mål. Enkäter, t.ex. attitydundersökningar. Personalens årliga utvärdering Genuspedagogik i grundskolan All personal ges kompetensutveckling i jämställdhet och genusarbete. Pedagoger som önskar utbildning i genuspedagogik ges möjlighet till detta. I klassrumsperspektivet arbetar pedagogerna så att stereotypa könsroller motverkas och att elevernas lärandemiljö optimeras oavsett kön. Jämställdhetsplan finns. På skolan och på fritidshemmet arbetar man med att motverka traditionella könsmönster och att pojkar och flickor skall ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. På schemat finns Livskunskap inlagt där genusperspektiv utgör en viktig del. Det genuspedagogiska biblioteket som har inskaffats ska användas av all personal. På skolan finns en ur personalen som har ett särskilt ansvar för de genuspedagogiska frågorna. Uppföljning: Årlig utvärdering vid läsårets slut. Diskussioner i arbetslagen. Antal certifierade grundskolor med Grön Flagg och antal skolor där processen har startat. Information ges till all personal under läsåret. Miljörådet med elever och personal lägger fram en handlingsplan för att Johannesskolan ska få Grön Flagg. Rutiner för hanteringen av återvinning och miljöhus ska utarbetas. Del av personal har utbildats i Grön flagg och kommer att medverka i implementeringen. Personalen erbjuds möjlighet till kompetensutveckling inom miljöområdet. Verksamhetsplan Johannesskolan 2010 12
Uppföljning: Vid utvärdering vid läsårets slut. Ekologiskt hållbar stad Kommunfullmäktiges politiska mål Malmö ska vara ledande inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Ekologiska och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet Kommunfullmäktiges indikatorer Andelen av kommunen inköpta ekologiska och etiskt certifierade produkter. Stadsdelsfullmäktige Centrums prioriteringar Ekologiska och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet Information ges till all personal under läsåret. Vid inköp beaktas i möjligaste mån att dessa är ekologiska och etiskt certifierade. Uppföljning: Vid utvärdering och sammanställning vid läsårets slut. Verksamhetsplan Johannesskolan 2010 13
Johannesskolans övriga mål Alla elever ska ha arbetsro i klassrummet. All personal och alla elever ska arbeta så att studiero råder i klassrummet. Metod Elevrådet ska tillsammans med personalen skriva en handlingsplan. Samtal med alla elever ska ske kontinuerligt. Backupschema ska finnas för elever som stör arbetsron i klassrummet. Målsman informeras. Uppföljning I slutet av läsåret utvärderar elevrådet planen. Alla elever ska använda PedNet Metod Eleverna har fått tillgång till PedNet på skolan i datorsalen. Alla elever ska få utbildning om hur PedNet fungerar. Arbetsuppgifter och information ges via PedNet. Enkäter för utvärderingar läggs ut på PedNet. Uppföljning Via statistik. Implementera ett system för återvinning för all verksamhet. Metod Byggandet av Miljöhus är klart och rutiner för återvinning ska utarbetas. Uppföljning Vid läsårets slut undersöka hur långt vi kommit Verksamhetsplan Johannesskolan 2010 14
Kompetensutvecklingsplan Den övergripande kompetensutvecklingsplanen, vars tyngdpunkt ligger på de nedan angivna områdena, ingår i den förändringsprocess som föreligger för området. Övergång från grundskola till gymnasieskola. Stadsdelsövergripande ämneskonferenser och likvärdig bedömnings- och betygsättning. Bemötande. Classroom management, ledarskapet i klassrummet. Lärarlyftet. Genus. Matematikutvecklingsprojekt. PIM, öka pedagogernas pedagogiska IT användande. Implementering av ny skollag, läroplan och kursplaner. Värdegrund analysverktyg jämställdhet med hjälp av RMS. För varje anställd skall det finnas en kompetensutvecklingsplan som diskuteras i samband med medarbetarsamtalen. Uppföljning Utvärdering sker årligen tillsammans med personalen och vid medarbetarsamtalet. Föräldrakontakter På Johannesskolans hemsida finns information om verksamheten och varje läsår delas en informationsbroschyr ut till föräldrar och elever. Denna innehåller information från skolledning, skolsköterska, kurator etc. och denna finns även på hemsidan. Utvecklingssamtal samt föräldramöten sker en gång per termin eller oftare vid behov. Närvarorapporteringsprogrammet Skola24 ger möjligheter till information digitalt direkt till vårdnadshavarna avseende elevens närvaro. Många föräldrakontakter sker frekvent via såväl telefon som e-post. Minst ett föräldramöte per termin och klass. Minst ett utvecklingssamtal per termin och elev. Minst fyra möten med föräldrarådet per läsår. Vid möte med föräldrarådet träffas representanter för skolledning, pedagoger, elevrådsrepresentanter och föräldrar. Minnesanteckningar skickas hem till alla föräldrar efter dessa möten Anordna öppet hus en gång per läsår. Arbetslaget ansvarar för information till vårdnadshavare vad gäller verksamheten. Varje elev har en mentor som ansvarar för att ta kontakt och främja ett gott samarbete mellan hem och skola. Skolledningen skickar informationsbrev till föräldrarna ca en gång per månad. Vårdnadshavare är alltid välkomna att besöka verksamheten. Brobyggare för kontakter med vårdnadshavare. Drop in på fritidshemmet. Verksamhetsplan Johannesskolan 2010 15