SAMRÅDSUNDERLAG. Utökad täktverksamhet på fastighet Kuivakangas 19:14, Övertorneå kommun. Rapport Samrådsunderlag

Relevanta dokument
Information som samråd för ny bergtäkt vid Degerberget inom del av fastigheten Håkmark 1:66 i Umeå kommun

Information/samråd rörande ny bergtäkt inom fastigheten Hall 4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun, Stockholms län.

Planerad ansökan (reviderad) om ökning av verksamheten med bergtäkt på Klinte Klintebys 1:4, Gotlands kommun

Föreläggande om komplettering av tillståndsansökan enligt 9 kap. miljöbalken

Till Länsstyrelsen Gotlands län

Upprättad av: Jenny Malmkvist Granskad av: John Sjöström Godkänd av: Jenny Malmkvist

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Kalkstenstäkt Cementa Degerhamn UPPDRAGSNUMMER

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

SAMRÅDSUNDERLAG. Ansökan om tillstånd för bergtäkt m.m. på fastigheten Örs-Eriksbyn 1:53 i Mellerud, Västra Götalands län

Vindkraftprojektet Skyttmon

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun

Krökesbo 1:26, Boarp 1:60, Snuggarp 2:15 resp. Karsbo 2:5 resp. Källarp 2:1 Nässjö och Jönköpings kommun Jönköping Camilla Sarin

Planerad ansökan om bergtäkt på Forshälla-Köperöd 1:7, Uddevalla kommun samrådsinformation

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn

MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Breared 1:105 M FL. Tillhörande detaljplan för. Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K. Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

Väg 19, Bjärlöv Broby, omgrävning av öppet dike i Bonnarp

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

FÖRSTUDIE NY DEPONI HALMSTADS KOMMUN

Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till täkt på fastigheterna Grän 3:1, 4:1, 1:18 och Karby 2:1

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län

Miljöpåverkan, störningar och risker samt åtgärder

ANTAGANDEHANDLING (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Kompletterande samrådsunderlag

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut

BJÖRKNÄS 1:926 (VÄRMDÖVÄGEN 641) Ansökan om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus till flerbostadshus samt parkering

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Del av DANSKBO 2:2 CHECKLISTA-UNDERSÖKNING. Danskbo, Smedjebackens kommun, Dalarnas län UNDERSÖKNING 1(6)

Slite, Gotland. Vibrationsutredning täkttillstånd Bergtäkt: File hajdar och Västra brottet

Översiktlig geoteknisk utredning för fritidshustomter, Kittelfjäll 1:9-1:10

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

VA-UTREDNING Kv. Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Oskarshamns kommun A 5012

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:

TOMTINDELNING FÖR KV. VRÅKEN PLANKARTA & PLANBESKRIVNING. Ändring av detaljplan för. i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län

Naturskyddsföreningen

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Checklista Undersökning om ny detaljplan för fastigheten Duvan 6 kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen

Bergmaterialrådet 12 mars, Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten. Vattenverksamhet?

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun

MEDDELANDE. Bilagor: 4. Datum: Er beteckning: 1 (6) 18-M109. Handläggare Avd/Sektion Staffan Åsén Miljö

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Detaljplan för Kalven 1:138

PM juridiska förutsättningar för vattenverksamhet vid Alvik Östra Stockholms stad Underlag till program Alvik Östra

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

SAMRÅDSUNDERLAG - AVGRÄNSNINGSSAMRÅD WALLHAMN

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

Borgholm Energi AB. Dricksvattenbrunnar och infiltrationsanläggningar i Lindby tall och Sörby tall. SAMRÅDSUNDERLAG Juni 2015

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

UPPDRAGSLEDARE. Helena Berggrund UPPRÄTTAD AV. Helena Berggrund

Yttrande över Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN HAGANÄSSKOLAN DEL AV ÅSTORP 112:54 M.FL. I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN

DP#150 DETALJPLAN - ANTAGANDEHANDLING. Götene kommun, augusti för Hönsäter 5:12 samt del av Hönsäter 5:4 Hällekis tätort

Samrådshandling för allmänhet och föreningar Ansökan om utvidgning av Loftbergets bergtäkt

Beräkning av buller från Ekegrus AB:s bergtäkt i Sigtuna kommun

Information till dig som vill söka tillstånd till täkt

Del av STUVERUM 1:6, Lofta

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

Planbeskrivning Utställningshandling april 2011

Alternativbeskrivning ny sträckning

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, 2:334 och 2:20, Krokom, Krokoms kommun

Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript:

SAMRÅDSUNDERLAG Utökad täktverksamhet på fastighet Kuivakangas 19:14, Övertorneå kommun Rapport 2015-11-03 Reviderad: Upprättad av: Emma Grönberg Granskad av: Annika Lindgren

SAMRÅDSUNDERLAG Utökad täktverksamhet på fastighet Kuivakangas 19:14, Övertorneå kommun KUND Nord Trans AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Smedjegatan 24 972 31 Luleå Besök: Smedjegatan 24 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7226096 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Håkan Brännström Nord Trans AB +46 70 581 53 43 NordTransAB@hotmail.com 2 (14)

INNEHÅLL BAKGRUND 4 SYFTE 4 LOKALISERING 4 OMRÅDESBESKRIVNING 5 BEFINTLIG VERKSAMHET 7 PLANERAD VERKSAMHET 8 ALTERNATIV 1 8 ALTERNATIV 2 9 MILJÖEFFEKTER 10 ALTERNATIV 1 10 ALTERNATIV 2 11 FORTSATT ARBETE 11 BILAGA 1 12 3 (14)

BAKGRUND Bergtäktsverksamhet har sedan 1994 bedrivits på aktuell plats, på västra sidan av berget Lammivaara i Övertorneå kommun. Täktverksamheten omfattar borrning, sprängning, lastning, krossning och siktning för vidareförädling av material till krossprodukter av olika slag. Huvudsakligt användningsområde är som ballastmaterial för väg- och anläggningsändamål. I verksamheten ingår även transport och underhållsarbeten. År 2010 erhåll Nord Trans AB sitt nuvarande tillstånd som medger uttag av totalt 200 000 ton fram till år 2025, med ett verksamhetsområde omfattande en total yta av 41 900 m 2 och med ett brytningsområde på totalt 32 000 m 2. I samband med prövningen för gällande tillstånd prövades transportfrågan kopplat till transportvägar särskilt av Mark- och miljödomstolen. Där fastställdes att transporter till och från området kan ske via båda transportvägarna som finns. SYFTE Nord Trans AB, Övertorneå, har för avsikt att utöka befintlig täktverksamhet från nuvarande tillståndsgivna totala uttag av 200 000 ton till totalt 400 000 ton, utan att utöka den tillståndsgivna tiden för uttag till år 2025. Det utökade uttaget bedöms ske över en tvåårs period. LOKALISERING Täktområdets läge redovisas på översiktskarta i Figur 1. Täktområdet är beläget ca 900 m väster om väg 400 och ca 1300 m nordväst om byn Övre Kuivakangas i Övertorneå kommun. Befintlig bergtäkt är lokaliserad på västra sidan av berget Lammivaara, vilket utgörs av en markerad bergknalle med ringa jordtäcke i de högre partierna, utdragen i nord-sydlig riktning. Dess högsta delar ligger ca 145 m över havet och höjer sig ca 45-55 m över omgivande terräng mot väster och söder samt ca 100 110 m mot norr och öster. 4 (14)

Figur 1. Översiktskarta med befintlig bergtäkt markerad. Områdesbeskrivning Skyddade områden samt natur- och kulturmiljöintressen i närområdet redovisas i Bilaga 1. Närmast belägna bostadsbebyggelse finns ca 500-600 m sydöst om täktområdets yttre begränsning, på östra sidan om berget Lammivaara och i anslutning till väg 400. 5 (14)

En kraftledning (luft) samt en telemast (teracom) finns ca 60-100 m öst om verksamhetsområdet till täkten. För området gäller Övertorneå kommuns översiktsplan från år 2014. Inga detaljplaner eller områdesbestämmelser finns för området. I närområdet bedrivs skogsbruk. Rennäring bedrivs här av Korju sameby, och verksamheten berör en flyttled samt ett kärnområde (Juoksengi-Svanstein) av riksintresse för rennäringen. Kärnområdet Juoksengi-Svanstein beskrivs på samtingets hemsida som: Juoksengi-Svanstein är kärnområde under vinterhalvåret. Sträcker sig längs Torneälven mellan Svanstein och Kuivakangas. Relativt ovanligt kärnområde där lavförekomst är inte avgörande faktor vid avgränsningen, utan renens långvariga vistelse och förmåga att livnära sig under vinter med de vegetationstyper som finns inom området. Lav förekommer i mycket liten omfattning, fläckvis fördelad över området. Arbetshagar vid Näätäniemi och Raunavaara nyttjas framförallt för renskiljning. I närområdet till täktens nordöstra sida finns sumpskog (ej klassade) bestående av fuktskog dominerad av glasbjörk samt ett våtmarksobjekt vid sjön Lammijärvi som identifierats i Länsstyrelsens våtmarksinventering. Våtmarken bedömdes i inventeringen inneha vissa naturvärden, naturvärdesklass 3 (näst lägsta naturvärdesklass). Samtliga ytvattenförekomster ingår i Natura 2000-nätverket för Torne- och Kalix älvsystem (SE0820715). Sjön Lammijärvi ligger ca 700 m norr om befintlig täkt. Lammijärvi mynnar ut i Lammijoki som via Soukolojoki rinner vidare i sydlig riktning med utlopp i Torneälven. Suokolojärvi har enligt vattendelegationens beslut (2009) bedömts inneha god ekologisk samt kemisk ytvattenstatus (exklusive kvisksilver). Miljökvalitetsnormen (kvalitetskravet) är därmed god ekologisk- och kemisk ytvattenstatus till år 2015. Lammijoki och Suokolojoki finns inte upptagna som vattenförekomster i Vatteninformationssytem Sverige (VISS). Inga grundvattenförekomster finns i närområdet. Torne älv och dess närområde omfattas av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Vid sjön Lammijärvi har ett antal rödlistade fågelarter noterats, däribland sångsvan, bläsand, gök och sävsparv. I övrigt finns inga artfynd registrerade i den allmänna delen av artportalen, elfiskeregistret, eller musselportalen. Torne älvdal ingår i bevarandeprogrammet för odlingslandskapet och innehar höga natur- och kulturvärden. Värdena beskrivs av Länsstyrelsen främst kunna ses i bebyggelsen utformning och bevarandegrad, dess relation till älvens strömmande vatten med gårdar ännu i ursprungliga lägen och en i hög grad bevarad byastruktur och bebyggelsestruktur. Befintlig täkt berör utkanten till område ingående i bevarandeprogrammet för odlingslandskapet och riksintresse för kulturmiljövård, det senare ingår även i kulturmiljöprogrammet (Tornedalen). Ca 300 m sydväst om befintlig täkt finns två registrerade fornminnen (Övertorneå 138:1 och 138:2) bestående av b.la. boplats. 6 (14)

BEFINTLIG VERKSAMHET Driften av bergtäkten sker året runt och utgörs av borrning, sprängning, brytning, lastning, krossning, siktning, transporter och underhållsarbeten. Verksamhet pågår huvudsakligen vardagar under dagtid, mellan kl 0600-1800. Jorden har tidigare avbanats inom del av området. Avbaningsmassorna har sparats och finns idag upplagda på ömse sidor om släntkrönen i norr och söder. Ytterligare avbaning kommer att ske mot öster där massor läggs upp i anslutning till brytningsgränsen. Avbaningsmassor kommer att användas vid återställningsarbetet. Lossgöring av berg utförs genom borrning följt av sprängning, med pallhöjder varierande huvudsakligen mellan 15-20 m. Som borraggregat används banddrivet borraggregat. Omfattningen av sprängningar uppgår till 1-2 sprängsalvor under ett normalår och ca 2-4 sprängsalvor vid bedömd maximal produktion. Ett normalår uppgår sprängsalvans storlek till ca 15 000-25 000 ton per tillfälle medan det ett maxår uppgår till ca 40 000-60 000 ton. Lossprängt berg transporteras därefter till krossanläggning med hjullastare. Förkrossning sker på befintlig täktbotten och ger fraktioner i intervallet 0-250 mm. Därefter sker vidareförädling. Efterkrossning, siktning, sortering och tillverkning av önskade krossprodukter i olika fraktioner sker på befintlig plan. Ett normalår pågår krossning ca 10 dagar och vid en maximal produktion på ca 50 000 årston kommer krossning att pågå ca 15-30 dagar. Mobilt krossverk används under produktionsperioderna, främst mellan 15 april- 15 november. Förutom mobila krossverk, förkrossar och banddrivna borraggregat, som används efter behov, består maskinparken även av 1-3 lastmaskiner samt en del mindre maskinutrustning för att kunna genomföra reparationer etc. Täktområdet är inhägnat med stängsel som rivs och kompletteras allt eftersom brytningen fortskrider. Inrinnande ytvattnet samt eventuellt grundvatten inom brytningsområdet leds via undersprängda diken/ diken till en befintlig sedimentationsbassäng med möjlighet till oljeavskiljning i områdets nordvästra del. För transporter nyttjas främst befintlig transportväg som löper i sydlig riktning ca 900 m, innan den viker österut och norrut för att ansluta till väg 99. Vägens totala längd är ca 1300 m. Den så kallade norra utfarten till väg 99 nyttjas också. Därifrån sker sedan transporterna vidare mot norr och söder (Övertorneå). Huvuddelen av transporterna sker mot söder och Övertorneå. För att minimera olägenheter från transporterna utför Nord Trans AB vid behov dammbindningsåtgärder genom t ex vattning och saltning samt även grusning av hela transportvägen fram till väg 99. Under antagandet av att en lastbilstransport omfattar ca 35 ton material uppgår antalet trasporter under ett normalår till mellan ca 400-700 och upp till 1100-1700 under maxåret. Lika många tomma transporter kommer därtill att färdas tillbaka till verksamhetsområdet. Efterbehandling planeras att utföras i enlighet verksamhetens efterbehandlingsplan. Efterbehandlingsplanen beskriver att efterbehandling utförs successivt av nordlig och sydlig del, allt eftersom brytningen fortskrider. Utformning av efterbehandlingsslänter görs med utfyllnad/ snedsprängning för slänt. Mot norr och söder där nivåskillnaden täktbotten/omgivande mark är liten utformas slänter flackare. Täkten avslutas mot öster med snedsprängning till lutning 1:1,5 i 7 (14)

kombination med påförande av jord och uppfyllnader. Övriga närliggande ytor inom verksamhetsområdet luckras i kombination med påförande av avtäcknings- och moränmassor för att möjliggöra beskogning. Slutlig utformning sker i samråd med tillsynsmyndighet/ Länsstyrelsen. PLANERAD VERKSAMHET För att uppnå målet om uttag av totalt 400 000 ton kan alternativa utföranden användas, därför beskrivs under detta avsnitt två identifierade alternativ för verksamhetens utformning. Alternativ 1 Uttag av berg inom området och utvidgning sker huvudsakligen i sydlig och östlig riktning i förhållande till befintlig täktplan. Detta medför att brytningsområdet och verksamhetsområdet behöver utvidgas något i denna riktning. Utvidgningen av brytningsområdet medför att avståndet till telemasten minskar och även att del av befintlig infartsväg hamnar inom brytningsområdet. Infartsvägen behöver därmed flyttas i samma omfattning, i sydostlig riktning. Sannolikt kommer man även att behöva bryta till ett något ökat djup jämfört med vad som uppgetts i ansökningshandlingar för befintligt tillstånd. Djupet bedöms fortsatt vara över grundvattennivån och ingen grundvattenavsänkning förväntas därmed. Lossgöring av berg kommer att utföras på samma sätt som idag och i ungefär samma omfattning, med undantag av två bedömda maxår när mängden motsvarar ca 100 000 årston. Antalet sprängningar som behövs under maxåret beror på salvornas storlek. Om man antar att sprängsalvornas storlek under maxåret uppgår till 15 000-25 000 ton per tillfälle ger detta totalt 6-8 stycken sprängsalvor under året. På samma sätt som för lossgörning av berg påverkas främst krossningsaktivitetens omfattning under maxåren i förhållande till nuvarande verksamhet. Det är sannolikt att utökad kapacitet för krossning krävs, därmed är krossaktiviteten ökning i omfattning (ex i antal dagar) främst beroende av valet av krossanläggningens kapacitet. Maskinparken kommer även att behöva utvidgas i förhållande till nuvarande under samma period. Inrinnande ytvattnet samt eventuellt grundvatten leds även fortsättningsvis via undersprängda diken/diken till sedimentationsbassängen i områdets nordvästra del. Mängden inrinnande vatten kommer sannolikt att öka något i förhållande till befintlig verksamhet med hänvisning till ett större brytningsområde. Tider för verksamhetens bedrivande under dygnet och veckan påverkas inte i förhållande till befintlig täktverksamhet. Transporterna till och från området kommer att öka, främst under det beskrivna maxåret, transporter kommer att ske utefter samma vägar som för nuvarande verksamhet. Under antagandet att varje lastbilstransport tar 35 ton, uppgår antalet lastade transporter till ca 2 800 under maxåret. Lika många tomma transporter kommer därtill att färdas tillbaka till verksamhetsområdet. 8 (14)

För att minimera olägenheter från transporterna kommer Nord Trans AB fortsatt att vid behov utföra dammbindningsåtgärder genom t ex vattning och saltning samt även grusning av hela transportvägen till väg 99. Efterbehandlingen av området bedöms påverkas genom att området som omfattas blir större till ytan. Alternativ 2 Uttag av berg inom området kommer huvudsakligen att ske i östlig riktning enligt befintlig täktplan. Brytningsområdet och verksamhetsområdet bedöms förbli oförändrade till ytan i förhållande till nuvarande tillstånd för verksamheten. Brytning kommer att ske till ett ökat djup jämfört med vad som uppgetts i ansökningshandlingar för befintligt tillstånd, en preliminär bedömning är att man kan behöva gå ner till ett djup på +131 m.ö.h. Djupet bedöms fortsatt vara över grundvattennivån och ingen grundvattenavsänkning förväntas därmed. Lossgöring av berg kommer att utföras på samma sätt som innan och i ungefär samma omfattning, med undantag av två bedömda maxår när mängden motsvarar ca 100 000 årston. Antalet sprängningar som behövs under maxåret beror på salvornas storlek. Om man antar att sprängsalvornas storlek under maxåren uppgår till 15 000-25 000 ton per tillfälle ger detta totalt 6-8 stycken sprängsalvor under året. På samma sätt som för lossgörning av berg påverkas främst krossningsaktivitetens omfattning under maxåret i förhållande till nuvarande verksamhet. Det är sannolikt att utökad kapacitet för krossning krävs, därmed är krossaktiviteten ökning i omfattning (ex i antal dagar) främst beroende av valet av krossanläggningens kapacitet. Maskinparken kommer även att behöva utvidgas i förhållande till nuvarande under samma period. Inrinnande ytvatten samt eventuellt grundvatten leds även fortsättningsvis via undersprängda diken/ diken till sedimentationsbassängen i områdets nordvästra del. Mängden inrinnande vatten kommer sannolikt att öka i förhållande till befintlig verksamhet. Eventuellt kan bassängen och/eller diket för uppsamling av ytvatten från verksamhetsområdet att behöva fördjupas eller ledas om, för att bibehålla dess funktion. I sådant fall kan anmälan eller ansökan om tillstånd för vattenverksamhet att bli aktuellt. Tider för verksamheten bedrivande under dygnet och veckan påverkas inte i förhållande till befintlig täktverksamhet. Transporterna till och från området kommer att öka, främst under det beskrivna maxåret, transporter kommer att ske utefter samma vägar som för nuvarande verksamhet. Under antagandet att en lastbilstransport tar 35 ton material uppgår antalet lastade transporter till ca 2 800 under maxåren. Lika många tomma transporter kommer därill färdas till verksamhetsområdet. För att minimera olägenheter från transporterna kommer Nord Trans AB fortsatt att vid behov utföra dammbindningsåtgärder genom t ex vattning och saltning samt även grusning av transportvägen till väg 99. Efterbehandlingen av området bedöms påverkas genom att släntlutningar behöver ses över samt att ytan som blir aktuell för efterbehandling ökar med utökat djup av täkten. 9 (14)

MILJÖEFFEKTER För att uppnå målet om uttag av totalt 400 000 ton kan alternativa utföranden användas, därför beskrivs under detta avsnitt miljöpåverkan från de två olika alternativ för verksamhetens utformning och omfattning som presenterades under föregående avsnitt. Nollalternativet bedöms omfatta att redan tillståndsgiven täktverksamhet bedrivs på platsen i den omfattning som medgetts i ansökningshandlingar till gällande tillstånd från år 2010. De två identifierade alternativa utförandena jämförs därför med att redan tillståndsgiven täktverksamhet bedrivs på platsen. Alternativ 1 Verksamhetsområdet och brytningsområdet utvidgas i sydostlig riktning, vilket innebär att avståndet till telemasten och närmsta boende minskar i samma omfattning från dagens ca 60-100 m respektive 500-600 m. Aktuell lokalisering innebär fortfarande att en ca 10-25 m barriär/skyddsvall i form av berget reducerar buller- och dammspridningen mot nord- och sydost och närmast belägna bebyggelse. Påverkan av exempelvis vibrationer på telemasten behöver utredas vidare om utvidgning sker i östlig riktning. Föreliggande alternativ för utvidgning av brytning bedöms inte stå i strid med gällande planbestämmelser eller påverka övrig markanvändning på ett betydande sätt med avseende på verksamhetens ringa tillkommande markanspråk. Påtaglig skada på områden av riksintresse i omgivningen bedöms ej uppkomma av samma skäl som ovan samt med anledning av att störningar (från transporter, sprängning, krossning etc.) främst är koncentrerade till tidpunkter för högproduktion. Föreslagen utökning av täktverksamhet kommer att medföra utökade utsläpp till vatten under perioden. Mängderna bedöms dock inte påverka yt- och grundvatten på ett betydande sätt med hänvisning till den vattenhantering som planeras samt avståndet till yt- och grundvattenförekomster. Av samma anledning bedöms verksamheten inte heller på ett betydande sätt försvåra uppnåendet eller bibehållandet av gynnsam bevarandestatus för de i Natura 2000 nätverket utpekade naturtyperna eller arterna som eventuellt förekommer i området eller av vattenförekomsternas målstatus (miljökvalitetsnorm). Föreslagen utvidgning av täktverksamheten bedöms inte påverka landskapsbilden eller naturmiljöintressen på ett betydande sätt. Lokaliseringen på västra sidan av Lammivaara, i kombination med ett omgivande flackt skogbevuxet landskap, gör att täktens utbredning inte kan skönjas förrän man kommer i omedelbar anslutning till täktområdet. Inga kända skyddsvärda eller känsliga miljöer finns i området som kan bli aktuellt för att tas i anspråk av verksamheten. Kulturmiljöintressen i området bedöms inte heller påverkas på ett betydande sätt av utökad täktverksamhet på platsen, med hänvisning till verksamhetens ringa tillkommande markanspråk och avståndet till kända fornminnen samt att riksintresseområdet för kulturmiljövård ej berörs direkt. 10 (14)

Alternativ 2 Då verksamhets- eller brytningsområdet ej bedöms utvidgas, kommer avståndet till telemasten och närmast boende ej att påverkas från tillståndsgivna förhållanden. Lokaliseringen innebär fortfarande att en ca 10-25 m barriär/skyddsvall i form av berget reducerar buller- och dammspridningen mot nord- och sydost, och närmast belägna bebyggelse. Därtill kommer damm- och bullerspridningen successivt att minska från verksamhetsområdet då brytningen går djupare ner, vilket medför att b.la. krossanläggningen kan flyttas ner till ett mer avskärmat läge. Föreslagen verksamhet bedöms inte stå i strid med gällande planbestämmelser eller påverka övriga markanspråk på ett betydande sätt med avseende på att inget ytterligare markanspråk krävs. Påtaglig skada på områden av riksintresse i omgivningen bedöms ej uppkomma av samma skäl som ovan samt med anledning av att störningar (från transporter, sprängning, krossning etc.) främst är koncentrerade till tidpunkter för högproduktion. Föreliggande alternativ för utökning av täktverksamhet kommer att medföra utökade utsläpp till vatten under perioden. Mängderna bedöms dock inte påverka yt- och grundvatten på ett påtagligt vis med hänvisning till den vattenhantering som planeras samt avståndet till yt- och grundvattenförekomster. Brytning ner till den preliminära nivån av +131 m.ö.h bedöms fortsatt vara över grundvattennivån och ingen grundvattenavsänkning och effekter därav förväntas därmed. Av samma anledning som ovan bedöms verksamheten inte heller på ett betydande sätt försvåra uppnåendet eller bibehållandet av gynnsam bevarandestatus för de i Natura 2000 nätverket utpekade naturtyperna eller arterna som eventuellt förekommer i området eller av vattenförekomsternas målstatus (miljökvalitetsnorm). Föreslagen utvidgning av täktverksamheten bedöms inte påverka landskapsbilden eller naturmiljöintressen på ett betydande sätt då inget ytterligare markanspråk för verksamhetens bedrivande krävs. Lokalisering på västra sidan av Lammivaara, i kombination med ett omgivande flackt skogbevuxet landskap, gör att täktens utbredning inte kan skönjas förrän man kommer i omedelbar anslutning till täktområdet. Förslaget bedöms inte heller påverka kulturmiljöintressen på ett betydande sätt, då inget ytterligare markanspråk krävs. FORTSATT ARBETE Beroende på vilket utförande som bedöms vara rimligt kommer arbetet att till viss del få olikartad inriktning. Frågor som kan bli viktiga i fortsatt arbete är vattenhantering och påverkan på vatten, påverkan på den näraliggande telemasten samt att minimera olägenheter från verksamheten. En uppdaterad täktplan för valt alternativ kommer även att tas fram. Det fortsatta arbetets inriktning och omfattning kommer att utföras i samråd med tillsyns- och tillståndsmyndighet samt berörda sakägare. 11 (14)

BILAGA 1 Figur 2. Skyddade områden i förhållande till befintlig täktverksamhet i Kuivakangas, Övertorneå kommun. Samtliga ytvattenförekomster ingår därtill i Natura-200 nätverket Torne- och Kalix älvssystem. 12 (14)

Figur 3. Naturmiljöintressen i förhållande till befintlig täktverksamhet i Kuivakangas, Övertorneå kommun. \\ser01lul1se\projects\5542\10221394 - Utökat 13 (14)

Figur 4. Kulturmiljöintressen i förhållande till befintlig täktverksamhet i Kuivakangas, Övertorneå kommun. Område för Kulturmiljöprogrammet är även till stor del av riksintresse för kulturmiljövård. 14 (14)