Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik 2011-11-17 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm AB 1
Rapporter Mot en effektivare kunskapsstyrning (2009, Socialstyrelsen och SKL) Kartläggning och analys av nationellt och regionalt stöd för en evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvården På väg mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten (2011, Socialstyrelsen och SKL) Det räcker inte med kunskap om epilepsi (2009, Svenska Epilepsiförbundet) Epilepsivården för vuxna sett ur ett kunskapsstyrnings- och patientperspektiv 2
Långsam kunskapsutveckling från Hippokrates/Galenos till EBM Kunskap är det vi tror är kunskap Antikens och medeltidens läkare trodde att sjukdom orsakades av obalans mellan de fyra kroppsvätskorna Nutidens läkare tror att de orsakas av gener och deras samspel med den inre och yttre miljön; av mikroorganismer mm Vägen från dogmatisk filosofi till naturvetenskap och beprövad erfarenheter bestod av många enskilda upptäckter och innovationer samt Friare samhällsskick och akademier (renässansen), boktryckarkonsten, sekularisering, krig, nyfikenhet, obduktioner, slumpvisa iakttagelser, större öppenhet och transparens, experimentell laboratorieforskning, klinisk forskning, systematiska 3 kunskapsöversikter etc.
Nya katedraler och källor till trygghet Tryggheten kommer inte längre från förtröstan, utan ifrån kontroll över naturen, inklusive människan själv samtidigt är kontroll en bräcklig strategi för att skapa mening och trygghet i den sköra tillvaro som kallas livet 4
Olika domäner, olika styrlogiker Politisk styrning Administrativ styrning Kunskapsstyrning Varje styrlogik har särskilda kännetecken och upprätthåller delvis olika normer för vad som är acceptabla procedurer 5
Styrmiljö kunskapsstyrning Kunskapsstyrning är en uppgradering av det traditionella begreppet professionsstyrning Väsentligt större krav på systematik, evidens, kostnadseffektivitet och oväld när nya medicinska teknologier ska utvärderas Kunskapsstyrningens kopplingarna till linjeorganisation och budgetstyrning har varit svaga, men utvecklats nu snabbt Krav på ordnat införande Kunskapsstyrningen ställer större krav än tidigare på analyskapacitet och processledning inom huvudmännens centrala staber 6
EBM/EBP är inte kunskapsstyrning EBM och EBP är strategier för transparent beslutsfattande på mikronivå där den professionelle väger samman Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap Patientens/klientens önskemål Professionell kunskap (beprövad erfarenhet) i syfte att nå målen med konsultationen eller interventionen. 7
Patientens erfarenheter och önskemål Professionell kompetens och expertis EBM Bästa vetenskapliga evidens 8
Bilden av EBM kan förtydligas (Hayes mf) Patientens tillstånd och omständigheter Professionell kompetens och expertis Patientens preferenser och erfarenheter Forskningsevidens Den ursprungliga bilden av EBM tydliggör inte att patientens tillstånd och omständigheter är en central utgångspunkt för hälso- och sjukvårdens arbete de professionellas centrala roll 9
Kunskapsstyrningens syfte Syftet med kunskapsstyrning är att i ökad utsträckning åstadkomma en evidensbaserad praktik så att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom verksamheten 10
Kunskapsstyrning - definition Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården består av alla styr- och ledningsprocesser som bidrar till att etablera och utveckla en evidensbaserad praktik, d v s som implementerar bästa tillgängliga kunskap skapar och upprätthåller en ändamålsenlig infrastruktur för kunskapsbildning och kunskapsutveckling 11
En infrastruktur för kunskapsstyrning inkluderar strukturer och ledningssystem för Transparenta modeller med hög legitimitet för framtagande och implementering av Riktlinjer, vägledning och andra kunskapsunderlag Skarpa beslut grundade på bästa tillgängliga kunskap Systematisk uppföljning och utvärdering med stöd av gemensam informationsstruktur och terminologi, hälsodataregister, läkemedelsregister, kvalitetsregister mm. Systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete En god kunskapsbas Ändamålsenlig grund- och tillämpad forskning Ändamålsenlig grund- och specialistutbildning samt vidareutbildning för verksamheternas personal 12
Organisation för kunskapsstyrning och kunskapsbildning Bör inkludera strukturer och ledningssystem för Implementering av evidensbaserade metoder och instrument Systematisk uppföljning och utvärdering av vårdprocesser och använda teknologiers effekter Systematiskt förbättringsarbete FoU Grund- och vidareutbildning 13
Mottagare för kunskapsunderlag/- styrning finns i hela styrkedjan De olika yrkesgrupperna Beslutsfattare Verksamhetsansvariga chefer Administrativ ledning Politisk ledning Vård på lika villkor och likvärdig vård är politiska dimensioner, liksom en kostnadseffektiv vård Dessutom har patienten/medborgaren rätt till självbestämmande och behöver utifrån tillgänglig kunskap kunna värdera olika alternativ för behandling och/eller effekter av sin livsstil 14
Huvudmännens ambitioner Skapa tydligare funktionella, organisatoriska och ledningsmässiga strukturer för kunskapsstyrningen Skapa ett ordnat införande av nya medicinska teknologier med tydliga kopplingar till budgetprocessen Sammanföra existerande sakkunnigorganisationer för läkemedel respektive de grupperingar som bildats utifrån organspecialisering/särskilda sjukdomstillstånd Förenkla form, innehåll och implementering av prioriterat kunskapsstöd 15
Exempel på några myndigheters kunskapsstyrning Socialstyrelsen Nationella riktlinjer, hälsodataregister, nationellt fackspråk, kunskapsguiden.se, etc SBU Systematiska kunskapsöversikter, Alert-rapporter, SBU kommenterar och rådgivningstjänsten TLV Subventionsbeslut av kring nya läkemedel, omprövningar av tidigare beslut och beslut om vilka tandvårdsåtgärder som ska subventioneras genom det statiga tandvårdsstödet LV Beslut om tillstånd att marknadsföra nya läkemedel, monografier, läkemedelsrekommendationer, Läkemedelsboken, mm 16
Socialstyrelsens nationella riktlinjer Evidensgraderade medicinska och hälsoekonomiska faktadokument (som följer hela vårdkedjan) Följer principen tillstånd/åtgärd Rangordningslista Tillstånds-/åtgärdspar bedöms på en skala 1-10 Lista på åtgärder som inte bör utföras eftersom de är dokumenterat ineffektiva, eller som inte bör utföras rutinmässigt därför att de saknar tillräckligt vetenskapligt underlag Relevanta och mätbara kvalitetsindikatorer som underlag för praxisstudier och uppföljning av riktlinjerna Stöd för ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation 17
Aktuellt Utredningar Myndighetsöversynen. Organisationen för kunskapsstyrning en viktig fråga Regeringsuppdrag Uppdaterad modell för god vård/kunskapsstyrning som integrerar flera typer av kunskapsunderlag samt att särkilt undersöka hur vägledning inom områden med mer begränsat vetenskapligt stöd ska hanteras Målnivåer för indikatorer inom cancervården Stor satsning på kvalitetsregister NICE har bestämt att ta fram standarder (nivåsatta indikatorer) för vården av vuxna personer med epilepsi respektive barn med epilepsi 18