Riskutredning för detaljplan Mellingeholm 2:4 Norrtälje Kommun Grontmij Brand&Risk Revideringar Revidering Revidering avser Datum Signatur 0 Upprättande av första utgåva 2012-06-27 SN
Vår referens Brand&Risk, Stefan Nilsson Datum 2011-06-27 Uppdragsnr 10001557 Namnteckning Granskad av David Vinberg Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Författare... 4 1.2 Kvalitetssäkring... 4 1.3 Uppdragsgivare... 4 1.4 Områdesbeteckning... 4 1.5 Bakgrund... 4 1.6 Syfte... 4 1.7 Metod... 4 1.8 Avgränsningar... 5 1.9 Osäkerheter... 5 2 Riskbegreppet... 6 2.1 Kvantitativa riskmått... 6 3 Förutsättningar... 7 3.1 Beskrivning av Mellingeholm 2:4... 7 3.2 Väderförhållanden... 9 4 Grovriskanalys... 10 4.1 Metodbeskrivning... 10 4.2 Identifiering av riskkällor... 10 4.3 Identifiering av scenarier... 11 4.4 Frekvens- och konsekvensbedömning... 12 4.5 Grovriskbedömning... 12 4.6 Riskmatris... 14 5 Detaljerad riskanalys... 15 5.1 Metodbeskrivning... 15 5.2 Scenario A1... 15 5.3 Scenario A2... 18 5.4 Scenario A3... 21 6 Riskvärdering... 25 6.1 Industriområdena... 25 6.2 Tillfartsväg till Sika by... 25 6.3 Individrisk... 25 6.4 Samhällsrisk... 26 6.5 Sammanfattande riskvärdering... 27 7 Känslighetsanalys... 28 8 Slutsats... 29 9 Referenslista... 30 Bilaga 1 Kommunens idéskiss över Mellingeholm 2:4... 31 Bilaga 2 Konsekvensberäkningar scenario A1... 32
Bilaga 3 Konsekvensberäkningar scenario A2... 34 Bilaga 4 Konsekvensberäkningar scenario A3... 38 Bilaga 5 Antalet olyckor med klass 3 på Väg 276 (Kustvägen)... 40
Sammanfattning Grontmij har fått i uppdrag av Fortifikationsverket att genomföra denna riskanalys. Syftet med analysen är att undersöka om bostäder kan anordnas inom detaljplaneområdet med hänsyn till omkringliggande verksamheter och infrastruktur. Riskutredningen omfattar en grovriskanalys samt en detaljerad riskanalys som innefattar transport av farligt gods på länsväg 276 (Kustvägen). Syftet med grovriskanalysen är att se över vilka typer av risker som kan föranleda att risknivån för planområdet är att betrakta som oacceptabel. Dessa risker studeras i en detaljerad riskanalys där individrisken jämförs mot etablerade kriterier för acceptabel risk. Analysen omfattar enbart skador på människor. Identifiering av risker har skett utifrån litteraturstudier och studier av tillgänglig statistik. Resultatet av den detaljerade riskanalysen är att riskerna som finns med avseende på detaljplanområdet är acceptabla och att det, ur riskhänsyn, inte föreligger några hinder att upprätta området enligt planförslaget. De restriktioner som riskanalysen anger är att verksamheten i de industriområden som planeras ska begränsas så att riktlinjerna som Boverket gett ut i skriften Bättre plats för arbete [6] efterlevs.. 3 (46)
1 Inledning 1.1 Författare Stefan Nilsson, Brandingenjör och Civilingenjör i Riskhantering, Grontmij AB. 1.2 Kvalitetssäkring Grontmij AB är certifierade enligt ISO9001 och ISO14001. Denna dokumentation är framtagen enligt de riktlinjer som specificeras av Grontmij AB kvalitetssystem. Dokumentet har granskats internt av David Winberg, Brandingenjör och Civilingenjör i Riskhantering. 1.3 Uppdragsgivare Fortifikationsverket. 1.4 Områdesbeteckning Mellingeholm 2:4. 1.5 Bakgrund Fram till år 2000 användes området av försvaret och Roslagens Luftvärnskår, Lv3, hade ett övningsområde där som efter nedläggningen av regementet år 2000 inte längre används till det ändamålet. Fortifikationsverket förvaltar nu marken och vill utreda hur området kan utvecklas och vilken framtida markanvändning som är lämplig. Kommunens avsikt är att utveckla området. Önskan är att området delvis ska utvecklas med inriktning på handel och industri och delvis med inriktning på bostäder i anslutning till befintliga bostäder. Den idéskiss som tagits fram som en möjlig utveckling av området är över ett stort område och utbyggnadstakten kommer sannolikt vara över flera decennier [1]. Detta innebär att utredningen måste genomföras med en robusthet som kan motsvara de förväntade osäkerheter som en längre tid kan medföra i form av exempelvis förändringar i trafik och transporter. 1.6 Syfte Syftet med denna riskutredning är att undersöka om bostäder kan anordnas inom detaljplaneområdet med hänsyn till omkringliggande verksamheter och infrastruktur. Om riskerna bedöms vara för stora för att kunna accepteras föreslås riskreducerande åtgärder. 1.7 Metod Riskutredningen följer i stort följande övergripande steg: 1. Inventering av förhållanden på och omkring området. 2. Identifiering av riskkällor med hjälp av grovriskidentifiering. 3. Identifiering av scenarier som olika riskkällor kan medföra. 4. Uppskattning av riskernas storlek med hjälp av en grovriskbedömning. 5. Riskvärdering i riskmatris. 6. Detaljerad riskanalys av allvarliga risker i riskmatrisen. 7. Jämförelse med etablerade acceptanskriterier för individ- och samhällsrisk. 8. Slutsats och eventuella åtgärdsförslag, samt verifiering av åtgärdsförslag. Flera av stegen ovan går in i varandra och genomförs parallellt då de är beroende av varandra, exempelvis identifiering av riskkällor och vilka scenarier de kan medföra (steg 2 och 3). 4 (46)
1.8 Avgränsningar Riskutredningen omfattar endast de risker som medför inskränkningar på möjligheterna att upprätta bostäder i detaljplanområdet. Således studeras inte skador på miljö annat än om upprättandet av bostadshusen skulle kunna medföra sådan. 1.9 Osäkerheter Osäkerheter uppkommer på grund av antaganden, osäkerheter i indata, förenklingar i beräkningsmodeller med mera. De indata som har valts är osäkra och i många fall generella eftersom exempelvis inga specifika data för den aktuella vägsträckan finns. Dessutom grundar sig flera av sannolikhetsbedömningarna på äldre rapporter från väg- och trafikforskningsinstitutet. För att ta hänsyn till dessa osäkerheter används konservativa indata och antaganden genomgående i analysen vilket innebär att de resultat som erhålls är robusta och ligger på den säkra sidan. Genom att använda konservativa värden tas även en viss hänsyn till att trafiksituationen kan komma förändras med tiden med följden att mängden transporter av farligt gods ökar. Följande konservativa antaganden har gjorts för att ta hänsyn till osäkerheter: Uppskattningen av antalet farligt godstransporter bedöms vara väl tilltagen. Riskavstånden har beräknats till där personer får 2:a gradens brännskador på grund av strålningspåverkan samt till exponering emot dos av giftig gas som kan ge till kramp i lungorganen, vilket inte behöver innebära att personer omkommer. Detta är konservativt eftersom begreppet riskavstånd normalt används för att beskriva det område där människor riskerar att omkomma vid inträffad olycka. Där andra konservativa antagande är gjorda är det nämnt i rapporten. En känslighetsanalys har gjorts för att jämföra resultatet från beräkningarna med konservativa antaganden, med beräkningar där mer sannolika data på parametrar har använts. 5 (46)
2 Riskbegreppet En vedertagen metod för att på ett heltäckande sätt åskådliggöra begreppet risk är att väga samman dels sannolikheten för att en olycka skall inträffa och dels den konsekvens som olyckan medför. Enheter för sannolikhet och storheter för konsekvens varierar beroende på vad som skall beskrivas. Anledningen till att studera både sannolikhet och konsekvens återkopplas vanligtvis till de riskreducerande åtgärder som vidtas. För att minska riskerna kan antingen åtgärder vidtas som reducerar konsekvenserna av olyckan eller minskar sannolikheten för att den skall uppstå. 2.1 Kvantitativa riskmått I denna riskanalys används begreppen individrisk och samhällsrisk. Skillnaden mellan individrisk och samhällsrisk beskrivs i följande illustrativa exempel: I ett kontorshus i närheten av en farligt gods led vistas 400 människor dagtid och en vakt på natten. Om sannolikheten för olycka är lika stor hela dygnet så utsätts varje individ för en risk som är oberoende av antalet personer närvarande. Individrisken är densamma för alla 400 dagtid och för den ensamma vakten på natten. Samhällsrisken är dock avsevärt högre dagtid då 400 personer är närvarande än på natten då endast en person är i huset. Med individrisk avses alltså risken att omkomma i en olycka under ett år. Individrisken uttrycks som en platsspecifik risk. Med samhällsrisk avses enligt exemplet ovan en kollektiv risk som inkluderar risker för alla personer som utsätts för en risk även om detta bara sker vid enstaka tillfällen. Samhällsrisken återger sannolikheten per år för att ett visst antal personer omkommer till följd av olyckor i den analyserade verksamheten. Samhällsrisken presenteras vanligtvis med hjälp av så kallade FN-kurvor. 2.1.1 Acceptanskriterier Myndigheter i Sverige har varit restriktiva med att kvantifiera riskkriterier. I rapporten Värdering av risk [2] ger dock Räddningsverket (nuvarande MSB) förslag på acceptanskriterier. Max tolerabel individrisk: 10-5 per år Låg individrisk:10-7 per år Värderingsgrund för kriterier för samhällsrisk skall gälla enligt följande: Övre gräns för acceptabel risknivå är F=10-4 per år för N=1, F=10-5 per år för N=10, F=10-6 per år för N=100 Undre gräns för acceptabel risknivå är F=10-6 per år för N=1, F=10-7 per år för N=10, F=10-8 per år för N=100 FN-kurvans lutning skall vara -1 Undre gräns för tillämpning av kriterier skall vara 1 Inget övre gränsvärde för möjliga konsekvenser Transportrisker skall baseras på en sträcka av 1 km Dessa riktlinjer är de som används som utgångspunkt vid riskvärderingen i denna utredning. Om dessa riktlinjer väljs att frångås ska detta tydligt motiveras. 6 (46)
3 Förutsättningar 3.1 Beskrivning av Mellingeholm 2:4 Områdets utformning i dagsläget kan ses i Figur 1 nedan. Figur 1. Dagens utformning av området Mellingeholm 2:4. Kommunens planer är att utveckla området som är markerat i Figur 1 ovan så att nya bostäder upprättas där, samt att industriområdet i norra delen expanderas och kommer närmre de planerade bostadshusen. Den nya idéskissen kan ses i Figur 2 nedan. 7 (46)
Figur 2. Idéskiss över hur utvecklingen av markanvändningen. Som Figur 2 visar är tanken att flera nya bostadshus ska uppföras, samt att industriområdet utökas så att det hamnar närmre de nya bostäderna. Området avgränsas i norr av Görla industriområde, i söder av Sika by och dess tillfartsväg och i väster av väg 276 (Kustvägen). För en mer detaljerad beskrivning av den tänkta utvecklingen av området hänvisas till Bilaga 1 Kommunens idéskiss över Mellingeholm 2:4. 8 (46)
3.2 Väderförhållanden SMHI för kontinuerligt statistik över vindriktning och vindhastigheter i Sverige. Medelvindhastigheten i det aktuella området var under mätperioden 4,5 5 m/s i skyddad terräng [3]. Medelvindhastigheten för öppen slätt i det aktuella området är 5,5 6,5 m/s [3]. Beroende på vilken del av området som studeras kan vindhastigheten förväntas vara antingen öppen slätt eller skyddad terräng. Exempelvis är de östra delarna av området är mer öppna och vindhastigheten kan där förväntas vara något högre än de delar som ligger vid skogsområde. Eftersom vindhastigheten kan variera i området görs en bedömning vilken hastighet som är rimligast för varje aktuell situation där en sådan hastighet behövs för att genomföra beräkningar. Baserat på medelvindhastighet och normal solinstrålning i Sverige antas atmosfärens stabilitetsklass i normalfallet vara klass C eller D [3]. 9 (46)
4 Grovriskanalys Grovriskanalysen genomförs för att en generell bild av riskerna skall erhållas samt att allvarliga risker som bör analyseras vidare identifieras. Med grovriskanalys avses en riskanalys där kvalitativa resonemang varvas med kvantitativa uppskattningar. 4.1 Metodbeskrivning Grovriskanalysen består av steg 2-5 i de metodsteg som beskrivs under rubrik 1.7. - Utifrån den inventering som genomförts bedöms det vilka riskkällor som finns och som kan påverka den planerade utvecklingen av området. - Utifrån de risker som identifierats väljs sedan möjliga scenarier ut som risken kan ge upphov till. - Konsekvens och frekvensvärdering bedöms utifrån en 5-gradig skala. - Riskerna värderas genom att placeras i en riskmatris. De två första stegen ovan genomförs i realiteten parallellt med varandra eftersom de scenarier som en riskkälla kan medföra givetvis påverkar huruvida den är att betrakta som en riskkälla. De scenarier som ligger utanför det område som anses vara acceptabelt i riskmatrisen analyseras vidare i den detaljerade riskanalysen. 4.2 Identifiering av riskkällor De risker som identifierats i grovriskidentifieringen är: Väg 276 (kustvägen) Görla industriområde Tillfartsvägen till Sika by Industriområde i söder 4.2.1 Väg 276 (Kustvägen) Väg 276 avgränsar området som studeras i västlig riktning. Länsstyrelsen i Stockholm anger att denna väg är en sekundär transportled för farligt gods [4]. I författningssamlingen är det inte specifikt uttryckt vad som avses med en sekundär transportled för farligt gods, men det som det i allmänhet brukar innebära är att vägen är rekommenderad att användas för transporter av farligt gods till och från verksamheter i anslutning till vägen. Således räknas det med att transporter av farligt gods förekommer på vägen. En trafikolycka involverande ett fordon som transporterar farligt gods på väg 276 skulle kunna innebära konsekvenser för det aktuella området, och därmed är vägen att betrakta som riskkälla. 4.2.2 Görla industriområde Ett industriområde är att betraktas som en riskkälla om verksamheten där kan komma att påverka det aktuella området. Görla industriområde är placerat på ett avstånd som innebär att verksamheten där bedöms kunna påverka det aktuella området. Således betraktas Görla industriområde som en riskkälla. 4.2.3 Tillfartsvägen till Sika by Eftersom det i ett inledande skede av framtagandet av möjliga riskkällor inte är undersökt vilken trafik som tillåts på vägen och vilken trafikmängd som vägen har, är den att betrakta som en möjlig riskkälla. 10 (46)
4.2.4 Industriområde i söder Intill tillfartsvägen till Sika by i södra delarna av planområdet finns det önskemål att anlägga ett nytt industriområde. Eftersom det inte står klart vilken verksamhet och vilken omfattning på verksamheten som ska bedrivas här, kan industriområdet komma att påverka bostäder och därmed är att betrakta som en riskkälla. 4.3 Identifiering av scenarier De riskkällor som identifierats vid grovriskidentifieringen kan ge upphov till olika scenarier vilka i sin tur kan medföra konsekvenser i form av personskador eller dödsfall. Scenarierna är uppdelade så att de som har scenariobeteckningen A- är scenarier kopplade till Väg 276, beteckningen B- är kopplade till Görla industriområde, C- är kopplade till tillfartsvägen till Sika by och D- är kopplade till industriområdet i södra delen av planområdet. Exempelvis skulle ett scenario B3. vara det tredje scenariot angående Görla industriområde. A- Väg 276 (Kustvägen) B- Görla industriområde C- Tillfartsvägen till Sika by D- Industriområde i söder Identifierade scenarier redovisas i Tabell 1. Tabell 1 Identifierade scenarier Scenario Beskrivning A1 Olycka där brandfarlig vätska läcker ut och antänds. ADR-klass 3. A2 Läckage av gasol som antänder och bildar BLEVE, jetflamma eller gasmolnsexplosion. ADR-klass 2.1. A3 Utsläpp av giftig gas. ADR-klass 2.3. A4 Utsläpp av frätande ämne. ADR-klass 8. B1 Olycka på Görla industriområde. C1 Trafikolycka utan farligt gods. D1 Olycka på industriområdet i söder. 4.3.1 Väg 276 (Kustvägen) De relevanta scenarier som kan tänkas uppstå på Väg 276 (Kustvägen) involverar transport av farligt gods. Även trafikolyckor som inte involverar farligt gods kan inträffa men dessa bedöms ha lindrigare konsekvenser än olyckor med farligt gods vilket medför att scenarier där farligt gods är med är de som studeras. Eftersom det vid tillfället för analysens genomförande inte är klarlagt vilka verksamheter som utvecklingen av Görla industriområde samt uppförandet av industriområdet i södra delarna av planområdet kommer att medföra, används statistik för hela landets vägnät. I en sammanställning som Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) gjort, visar att 97 % av transporterna av farligt gods på landets vägnät är transporter av klasserna 2,3 eller 8 [5]. Således bedöms sannolikheten för en farligt godsolycka med ämnen som tillhör annan klass än klass 2,3 eller 8 vara låg. Klass 2 innebär Gaser som transporteras. Gaserna delas in i underklasserna 2.1 Brandfarliga gaser, 2.2 icke brandfarliga, icke giftiga gaser samt 2.3 Giftiga gaser. Klass 3 innebär Brandfarliga vätskor. Klass 8 innebär Frätande ämnen. 4.3.2 Görla industriområde Eftersom Görla industriområde enligt planförslaget är tänkt att expanderas är det inte klarlagt exakt vilken verksamhet som kommer att finnas där. Således är det svårt att ta fram möjliga scenarier som 11 (46)
kan inträffa med avseende på verksamheten. Detta problem hanteras genom att deterministiska avstånd baserade på rekommendationerna i Boverkets skrift Bättre plats för arbete [6] används istället för att en probabilistisk analys genomförs. De skyddsavstånd som rekommenderas där bedöms vara sådana att det är möjligt att upprätta bostäder i det som benämns som ett normalfall. 4.3.3 Tillfartsvägen till Sika by Tillfartsvägen till Sika by är en väg där det normalt inte transporteras farligt gods. Om avståndet till bostadshus är minst 12 meter vilket är minsta tillåtna avstånd utan att andra åtgärder vidtagits enligt Väglagen (1971:948) [7], bedöms inga sannolika scenarier föreligga som medför risk enligt planförslaget. De möjliga riskerna beaktas således med deterministiska skyddsavstånd istället för en probabilistisk analys. 4.3.4 Industriområdet i söder. Industriområdet i de södra delarna av planområdet är ännu inte uppfört och det är således inte klarlagt exakt vilken verksamhet som är planerad där. Således är det svårt att ta fram möjliga scenarier som kan inträffa med avseende på verksamheten. Detta problem hanteras på samma sätt som för Görla industriområde, genom att deterministiska avstånd baserade på rekommendationerna i Boverkets skrift Bättre plats för arbete [6] används istället för att en probabilistisk analys genomförs. De skyddsavstånd som rekommenderas där bedöms vara sådana att det är möjligt att upprätta bostäder i det som benämns som ett normalfall. 4.3.5 Sammanfattning av scenarier som studeras probabilistiskt Av de fyra riskkällorna som identifierats vid första delen av grovriskanalysen behandlas tre genom deterministiska skyddsavstånd enligt rekommendationer från Boverket [6] samt lagstadgade bestämmelser [7]. De scenarier som studeras genom en probabilistisk analys är scenarier som involverar transport av farligt gods på Väg 276 (Kustvägen). 4.4 Frekvens- och konsekvensbedömning Bedömning av sannolikhet och konsekvens för ovanstående scenarier, som studeras probabilistiskt, görs genom den metod för grovanalys som Räddningsverket (nuvarande MSB) publicerade i en handbok i kommunal riskhantering [8]. De sannolikhetsklasser och konsekvensklasser för människors liv och hälsa som används redovisas i Tabell 2 och Tabell 3. Tabell 2 Sannolikhetsklasser Sannolikhet Karaktär 1 Liten Mindre än 1 gång per 1000 år 2 1 gång per 100-1000 år 3 Medel 1 gång per 10-100 år 4 1 gång per 1-10 år 5 Stor Mer än 1 gång per år Tabell 3 - Konsekvensklasser Konsekvens Karaktär 1 Små Övergående lindriga obehag 2 Lindriga Enstaka skadade varaktiga obehag 3 Stora Enstaka svårt skadade 4 Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5 Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 4.5 Grovriskbedömning Scenarierna bedöms utifrån sannolikhet för olycka och konsekvens för de bostadsområden som enligt planförslaget ska upprättas på området. I detta skede tas ingen hänsyn till om personer befinner sig 12 (46)
inomhus eller utomhus. Grovriskbedömningen gällande sannolikheten har gjorts med utgångspunkt i den mängd farligt gods som transporteras på Sveriges vägar i allmänhet och ingen hänsyn har tagits till det faktum att Väg 276 (Kustvägen) endast är en sekundär transportled av farligt gods. Detta grovt konservativa antagande görs för att inte i ett tidigt stadium missa någon risk, och sannolikheten för olyckan studeras mer ingående om scenariot bedöms behöva vidare analys. Resultat och motivering av den genomförda bedömningen framgår av Tabell 4 Tabell 4 Motivering av kategorisering i grovriskanalys. Scenario Slh. Kons. Motivering A1 2 3 Direkt farliga konsekvenser för människor till följd av ett utsläpp av brandfarliga vätskor inträffar när vätskan antänds. Hur lätt utsläppet antänds beror på vätskans egenskaper (flampunkt) och tändkällan. Möjliga antändningskällor skulle kunna vara gnistor eller gräsbränder som en följd av avåkning. Konsekvenser av en sådan brand kommer att bero på utsläppets storlek och hur stor den brinnande pölen är. En pöl med bensin med en radie på 10 m kommer att ge ett skyddsavstånd på uppskattningsvis 30 m, inom vilket värmestrålningen kommer att vara minst 15 kw/m 2. Lätt antändligt material som utsätts för en sådan värmestrålning kan börja brinna. Enligt Räddningsverkets (nuvarande MSB:s) sammanställning [5] är ADRklass 3 den klass som transporteras mest på svenska vägar. Givet ett utsläpp av farligt gods är därför sannolikheten stor att det skulle vara brandfarlig vätska. A2 1 5 Transport av gas kan ske som kylkondenserad, d.v.s. gasen är nedkyld till kokpunkten, eller som tryckkondenserad. Om gasen är kylkondenserad innebär det att trycket i tanken är betydligt lägre än om gasen varit tryckkondenserad. Konsekvensen för ett utsläpp blir därför betydligt lindrigare eftersom källstyrkan vid ett utsläpp kommer att vara mindre. Om gasen är tryckkondenserad blir konsekvenserna av ett utsläpp större. De kärl som används för transport av tryckkondenserade gaser bedöms dock vara mer tåliga vid en olycka eftersom de är kraftigare byggda än kärl som inte är avsedda för höga tryck. Gasol är exempel på brandfarlig gas som transporteras tryckkondenserad. Vid utsläpp av brännbar gas krävs det även att antändning sker (t.ex. från gnistor) för att allvarliga konsekvenser skall uppstå i form av en gasmolnsexplosion, jetflamma eller BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapout Explosion). En relativt stor andel av transporterna består av klass 2.1, men eftersom de kärl som transporteras är mer tåliga än andra kärl för farligt gods, samtidigt som en tändkälla krävs, bedöms sannolikheten vara liten. Scenariot bedöms kunna ge katastrofala konsekvenser eftersom ett utsläpp och antändning av klass 2.1 kan påverka ett område på flera hundra meter som sträcker sig över flera av de planerade bostäderna. A3 1 5 Hur spridning av giftig gas sker beror på en rad faktorer som t.ex. utsläppets storlek, vindstyrka, vindriktning och höjdskillnader. Ett utsläpp av giftig gas kan dock komma att påverka hela det berörda området. Scenariot bedöms därmed kunna ge katastrofala konsekvenser. Sannolikheten bedöms vara liten eftersom transporter förekommer i relativt liten omfattning, samt att vindriktningen måste vara sådan att 13 (46)
Konsekvens Riskutredning Mellingeholm 2012-06-27 gaserna sprids mot planområdet för att det ska ge allvarliga konsekvenser. A4 2 2 Transporter av klass 8 sker i relativt stora mängder på svenska vägar. Givet ett utsläpp av farligt gods är det alltså sannolikt att det kan vara klass 8. Konsekvenserna bedöms vara lindriga eftersom området som kommer att påverkas är begränsat till där stänk kan förekomma (>20 m). Större transporter med syror utgör främst en fara för miljön. B1 - - Behandlas deterministiskt och inte probabilistiskt. C1 - - Behandlas deterministiskt och inte probabilistiskt. D1 - - Behandlas deterministiskt och inte probabilistiskt. 4.6 Riskmatris Scenarierna i Tabell 4 kategoriseras i en riskmatris med hjälp av ovanstående sannolikhets- och konsekvensklasser. Tabell 5 Riskmatris A2, A3 5 4 3 A1 2 A4 1 1 2 3 4 5 Sannolikhet De scenarier som är placerade i det vita området bedöms inte påverka risknivån nämnvärt eftersom både sannolikheten och konsekvensen är begränsad. Övriga scenarier analyseras vidare i en detaljerad riskanalys. Resultatet av grovriskanalysen innebär således att scenario A1, A2 och A3 studeras vidare i den detaljerade riskanalysen, det vill säga olyckor med klass 3, klass 2.1 samt klass 2.3. 14 (46)
5 Detaljerad riskanalys I den detaljerade riskanalysen görs en djupare studie av de scenarier som identifierats i föregående avsnitt. 5.1 Metodbeskrivning Den detaljerade riskanalysen genomförs i följande steg: Sannolikheten för varje scenario beräknas. Konsekvenser för varje scenario beräknas av i form av riskavstånd. Beräkning av individrisk och samhällsrisk samt riskvärdering. Slutsats och eventuella förslag på riskreducerande åtgärder. Sannolikhets- och konsekvensberäkningarna sker med utgångspunkt från transporterade mängder, väderförhållanden etc. Riskavstånd beräknas med hjälp av vedertagna metoder för konsekvensberäkning. Följande kriterier används för beräkning av riskavstånden: Värmestrålning Tiden som en individ utsätts för strålning spelar stor roll för den skada som individen åsamkas. För beräkningarna antas en exponeringstid på 10 sekunder innan personen hinner sätta sig i säkerhet. Eftersom 10 sekunders påverkan av 13 kw kan ge allvarliga brännskador [9] beräknas riskavståndet till denna strålningsnivå. Giftighet Avståndet till koncentrationer som efter kort tids exponering ger risk för lungödem [10], används för att bedöma riskavståndet vid ett utsläpp av två vanligt förekommande giftiga gaser. Ammoniak Klor 2 500 ppm 100 ppm 5.2 Scenario A1 Scenario A1 innebär att brandfarlig vätska, klass 3, läcker ut och antänds. 5.2.1 Konsekvenser För beräkning av konsekvenser vid antändning av brandfarlig vätska (t.ex. bensin) används en metod som presenteras i FOA handboken [9]. Konsekvensberäkningarna i sin helhet går att läsa i Bilaga 2 Konsekvensberäkningar scenario A1. Här sammanfattas endast resultaten från beräkningarna. Riskavstånd De framräknade riskavstånden beräknas till det avstånd där människor får 2:a gradens brännskador på grund av strålningspåverkan. De framräknade riskavstånden är alltså konservativa eftersom 2:a gradens brännskador inte behöver betyda att exponerade människor omkommer. Resultat av beräkningarna redovisas i Tabell 6. Tabell 6 Utfall för scenario A1. Storlek Utstrålad effekt från flamma (kw/m 2 ) Riskavstånd 1 (13 kw/m 2 ) Litet 112 16 Medel 130 29 Stort 143 41 Personpåverkan 1 Från centrum av den brinnande pölen. 15 (46)
Utifrån det riskavstånd som beräknats samt placeringen av bostadshus enligt planförslaget [1] har beräkningar genomförts för att ta fram hur många personer som drabbas av scenariot som sedan ligger till grund för samhällsriskbedömningen. Det beräknade skyddsavståndet är från mitten av flamman i den brinnande pölen. Eftersom det troligt innebär att godset hamnar vid sidan av vägen beräknas personpåverkan för de bostäder som är placerade på ett avstånd som är 10 meter längre ifrån vägen än skyddsavståndet. Om skyddsavståndet är 40 meter beräknas påverkan på alla de hus som befinner sig på ett avstånd av 50 meter eller närmre till vägen. Eftersom det är lika stor sannolikhet att det farliga godset hamnar på andra sidan av vägen, det vill säga bort från bostäderna, bedöms detta vara ett konservativ antagande. Personpåverkan vid en olycka kan ses i Tabell 7. Tabell 7 Personpåverkan vid olycka scenario A1. Utsläppsstorlek Beräknat skyddsavstånd [m] Skyddsavstånd från vägen [m] Antal hus som påverkas Antal personer som påverkas 2 Litet 16 26 0 0 Medel 29 39 3 12 Stort 41 51 5 20 5.2.2 Frekvens Frekvensen för scenario A1 beräknas i Bilaga 5 Antalet olyckor med klass 3 på Väg 276 (Kustvägen). Där redovisas följande frekvenser: I Tabell 7 framgår det att det endast är antändning av stort och medelstort utsläpp som räknas medföra personskador i området. Medelstort Frekvensen för antändning av ett medelstort utsläpp på den sträcka som kan medföra skador på området är: F(farligt godsolyckor på sträckan) * P(medelstort utsläpp) * P(antändning) = 1,8*10-8 Stort Frekvensen för antändning av ett stort utsläpp på den sträcka som kan medföra skador på området är: F(farligt godsolyckor på sträckan) * P(stort utsläpp) * P(antändning) = 4,4*10-9 5.2.3 Riskbidrag Den individrisk och samhällsrisk som beräknas sammanlagt är baserat på de riskbidrag som var och en av scenarierna ger. Här under redovisas de riskbidrag som scenario A1 bidrar med. Individrisk En ungefärlig individrisknivå har markerats i Figur 3. Röd markering: Risk: 4,4*10-9 Orange markering: Risk: 1,8*10-8 2 Varje bostadshus bedöms ha 4 boende 16 (46)
Figur 3. Individriskbidrag från scenario A1. 4,4*10-9 1,8*10-8 Samhällsrisk Det bidrag till samhällsrisk som scenario A1 medför på planområdet ses i Figur 4 nedan. 17 (46)
Figur 4. Samhällsriskbidraget som scenario A1 medför på området. Röd linje motsvarar övre gräns för acceptabel nivå, blå linje motsvarar undre gräns för acceptabel nivå. Som Figur 4 visar ger scenario A1 i sig inte upphov till så pass stor risk att den är att betrakta som oacceptabel. Enligt de acceptanskriterier som angetts ska samhällsrisken från en vägsträcka på 1 km användas för bedömning. I scenario A1 är det endast olyckor på en sträcka av ca 100 meter som kan medföra konsekvenser för de boende. Således påverkar inte det faktum att hela sträckan vid planområdet som är 1,5 kilometer lång har studerats istället för 1 kilometer. 5.3 Scenario A2 Scenario A2 innebär att en olycka med transport av gasol inträffar där gasol antänder och bildar BLEVE, jetflamma eller gasmolnsexplosion. I dagsläget transporteras inga sådana ämnen på Väg 276 (Kustvägen) [11]. Detta innebär att sannolikheten för att en sådan olycka ska inträffa i dagsläget är lika med noll. Eftersom den framtida verksamheten i närliggande industriområden inte är bestämd i dagsläget skulle transport av gasol e.d. kunna förekomma där i framtiden. Eftersom det inte utifrån nuvarande information går att fastställa någon sannolikhet att sådana transporter kommer att ske på Väg 276 (Kustvägen) används en annan metod. Konsekvenserna från ett sådant scenario beräknas och sedan fastslås med vilken frekvens transporter måste förekomma på vägen för att risken ska bli oacceptabel, vilket sedan ställs i proportion med vad som är rimligt. Konsekvenserna av en olycka beräknas. Beräkning av frekvensen transporter som krävs för att uppnå oacceptabel risknivå. Bedömning huruvida den beräknade frekvensen i andra steget är rimlig. 5.3.1 Konsekvenser Gasol är en brännbar kondenserad gas som anses vara representativ för scenariot. Flera olika konsekvenser är möjliga (jetflamma, gasmolnsexplosion och BLEVE) där gasol är inblandat. Scenariot med en jetflamma innebär att gasol läcker ut genom ett hål och antänds i princip direkt. Storleken på hålet, trycket i tanken och var på tanken som hålet uppkommer (gasfas eller vätskefas) 18 (46)
kommer att styra hur stor jetflamman blir. Ingen hänsyn tas till dessa faktorer i denna analys, utan istället används de värden på källflöde som presenteras i före detta Räddningsverkets handbok [12]. En gasmolnsexplosion innebär en fördröjd antändning, d.v.s. att gasol läcker ut och bildar ett moln som antänds efter en stund. Om inte all gasol läckt ut redan är det möjligt att resterande gasol förbränns i en jetflamma. Utbredningen av gasmolnet kommer att bero på väderlek, omgivning och källflöde. En BLEVE uppstår när en behållare som innehåller brännbar gas utsätts för värme från en brand eller jetflamma. Eftersom temperaturen i behållaren ökar kommer även trycket i den att öka. Det ökade trycket i kombination med den försvagade behållaren, till följd av värmepåverkan, gör att behållaren till slut brister och en resulterar i en mycket kraftig explosion. Riskavstånd Konsekvensberäkning i form av riskavstånd för dessa tre scenarier redovisas i Bilaga 3 Konsekvensberäkningar scenario A2. Resultaten av beräkningarna redovisas i Tabell 8. Tabell 8 Riskavstånd scenario A2. Scenario Skyddsavstånd litet utsläpp [m] Skyddsavstånd medelstort utsläpp [m] Jetflamma 9 26 95 Gasmolnsexplosion 9 25 91 BLEVE - - 350 Skyddsavstånd stort utsläpp [m] Personpåverkan Enligt planförslaget är ungefär 150-200 hus planerade att uppföras inom ett avstånd på 350 meter eller mindre till Väg 276 (Kustvägen), vilket är skyddsavståndet vid en BLEVE. Beroende på var på vägsträckan som olyckan sker kommer olika många bostadshus ligga inom skyddsområdet. En konservativ förenkling har gjorts att olyckan sker på den plats på vägsträckan där flest bostadshus kan komma att drabbas. Tabell 9 Personpåverkan vid olycka scenario A2. Utsläppsstorlek och händelse Beräknat skyddsavstånd [m] Skyddsavstånd från vägen [m] Antal hus som påverkas Antal personer som påverkas 3 Litet, Jetflamma 9 19 0 0 Medel, Jetflamma 26 36 2 8 Stort, Jetflamma 95 105 25 100 Litet, 9 19 0 0 Gasmolnsexplosion Medel, 25 35 2 8 Gasmolnsexplosion Stort, 91 101 25 100 Gasmolnsexplosion BLEVE 350 360 150 600 5.3.2 Frekvens Eftersom frekvensen för olyckor inte kan beräknas utifrån dagsläget eftersom inga sådana transporter sker på Väg 276 (Kustvägen), beräknas istället den frekvens av transporter som kommer att vara nödvändig för att risken ska bli oacceptabelt stor. En bedömning görs sedan huruvida expanderingen av verksamheten rimligtvis kan medföra en sådan frekvens av transporter. Vid en olycka kan tanken komma att punkteras. Sannolikheterna för olika storlekar och massflöden givet att en olycka inträffat är hämtade från dåvarande Räddningsverkets handbok [12] och redovisas i Tabell 10. Samma sannolikhetsfördelning ansätts vid olycka med klass 2.3. 3 Varje bostadshus bedöms ha 4 boende 19 (46)
Tabell 10 Sannolikhet för olika storlekar på skada på tjockväggig tank. Storlek Litet Medel Stort Inget utsläpp Tjockväggiga tankar 0,01 0,01 0,01 0,97 Utsläpp av tryckkondenserad brännbar gas bedöms kunna resultera i fyra möjliga utfall, vilka är jetflamma, fördröjd antändning, BLEVE och ingen antändning. Sannolikheterna för dessa är hämtade från Riskanalys av farligt godsled i Kalmar [13] och grundar sig på värden från Göteborg. Sannolikheten för antändning av brandfarlig gas givet ett utsläpp bedöms vara 0,3 vilket grundar sig på en rapport från Väg- och trafikforskningsinstitutet [14]. Sannolikheten för de olika utfallen redovisas i Tabell 11. Tabell 11 Sannolikheten vid läckage av klass 2.1. Jetflamma Fördröjd antändning BLEVE Ingen antändning 0,09 0,207 0,003 0,7 Givet en olycka med klass 2.1-varor är sannolikheten för läckage och antändning för de olika utsläppen enligt Tabell 12. Tabell 12 Sannolikheten för läckage och antändning av läckaget givet en olycka med transport av farligt gods i klass 2.1. Utsläppsstorlek Litet, Jetflamma 9*10-4 Medel, Jetflamma 9*10-4 Stort, Jetflamma 9*10-4 Litet, 2,1*10-3 Gasmolnsexplosion Medel, 2,1*10-3 Gasmolnsexplosion Stort, 2,1*10-3 Gasmolnsexplosion BLEVE 3*10-6 Sannolikhet för läckage och antändning av läckaget Utifrån Tabell 9 och Tabell 12 framgår det att det olycksscenario som troligast kommer att medföra oacceptabel samhällsrisk vid lägst frekvens transporter är ett Stort utsläpp och Gasmolnsexplosion eller allvarligare, det vill säga risken att minst 100 personer omkommer. Detta kontrolleras senare när den totala samhällsrisken inklusive scenario A1 presenteras. Med de data som används för beräkning för scenario A1 i form av olyckor/transport, kilometer/transport, vilket redovisas i Bilaga 5 Antalet olyckor med klass 3 på Väg 276 (Kustvägen), samt sannolikheten i Tabell 12 beräknas det fram att det behöver köras mer än 102 transporter farligt gods/år med klass 2.1 för att risken ska vara oacceptabelt hög. Detta riskbidrag visas i Figur 5. 20 (46)
Figur 5. Samhällsriskbidraget som Scenario A2 medför vid 102 transporter klass 2.1 årligen. 5.3.3 Frekvensbedömning Utifrån den beräknade frekvens olyckor och därigenom antal transporter som krävs för att oacceptabel risk ska föreligga, görs en bedömning hur sannolikt det är att expanderingen av Görla industriområde och uppförandet av ett nytt industriområde i södra delarna av planområde, medför denna mängd transporter. Den mängd transporter som under föregående rubrik räknats fram behövs för att risken ska komma att hamna på den undre acceptabla nivån är 102 stycken. I Bilaga 5 Antalet olyckor med klass 3 på Väg 276 (Kustvägen), räknades det konservativt med att 480 stycken transporter av varor med klass 3 transporteras på Väg 276 (Kustvägen) sker varje år. Skulle det vara samma förhållande mellan transporter med klass 3-varor och transporter med klass 2.1- varor på vägen innebär det att 12-13 transporter med klass 2.1-varor skulle ske varje år på vägen. Detta är 7-9 gånger färre än den beräknade mängden som krävs för att oacceptabel risk ska föreligga. Således bedöms det inte rimligt att framtida verksamhet i området skulle leda till oacceptabelt hög risk med avseende på transporterna med klass 2.1 på vägen. En total riskbedömning med alla scenarier görs under rubrik 6. 5.4 Scenario A3 Scenario A3 innebär att en olycka med transport giftiga gaser inträffar, så att gasen läcker ut och sprids i sådana koncentrationer i området att personskador kan uppstå. I dagsläget transporteras inga sådana ämnen på Väg 276 (Kustvägen) [11]. Detta innebär att sannolikheten för att en sådan olycka ska inträffa i dagsläget är lika med noll. Eftersom den framtida verksamheten i närliggande industriområden inte är bestämd i dagsläget skulle transport av ammoniak e.d. kunna förekomma där i framtiden. Eftersom det inte utifrån nuvarande information går att fastställa någon sannolikhet att sådana transporter kommer att ske på Väg 276 (Kustvägen) används en annan metod. Detta är samma metod som används för beräkningar angående scenario A2. Konsekvenserna från scenariot beräknas och 21 (46)
sedan utifrån detta fastslås med vilken frekvens transporter måste förekomma på vägen för att risken ska bli oacceptabel vilket sedan ställs i proportion med vad som är rimligt. Konsekvenserna av en olycka beräknas. Beräkning av frekvensen transporter som krävs för att uppnå oacceptabel risknivå. Bedömning huruvida den beräknade frekvensen i andra steget är rimlig. 5.4.1 Konsekvenser Scenariot innebär utsläpp av giftig gas. För att beräkna konsekvenserna av ett utsläpp av giftig tryckkondenserad gas används datorprogrammet Spridning i Luft [14], framtaget av MSB. Programmet används för att beräkna avståndet från utsläpp av ammoniak och klor med tre utsläppsstorlekar, till farliga koncentrationer vid exponering. De koncentrationer som används som kriterier för riskavstånd är de som efter kort tids exponering ger risk för lungödem: Ammoniak Klor 2 500 ppm 100 ppm Utsläppets storlek karaktäriseras av källflödet som antar de tre olika värdena 9,4 kg/s (stort), 0,7 kg/s (medel) och 0,1 kg/s (litet). Dessa värden på källflöden är hämtade ur konsekvensberäkningen för ammoniak i Räddningsverkets (nuvarande MSB) handbok [12]. Inga specifika riktvärden för klor finns i handboken. Riktvärden för ammoniak används därför även för klor. Mer information angående beräkningsvariabler går att läsa i Bilaga 4 Konsekvensberäkningar scenario A3. Skyddsavstånd I Tabell 13 redovisas de skyddsavstånd som beräknas i Bilaga 4 Konsekvensberäkningar scenario A3. Tabell 13. Riskavstånd för scenario A3, olyckor med klass 2.3. Ämne Källstyrka Riskavstånd (m) Ammoniak Stort (9,4 kg/s) 290 Ammoniak Medel (0,7 kg/s) 70 Ammoniak Litet (0,1 kg/s) 0 Klor Stort (9,4 kg/s) 840 Klor Medel (0,7 kg/s) 190 Klor Litet (0,1 kg/s) 70 Personpåverkan Enligt planförslaget kan samtliga bostadshus som är planerade att uppföras i området komma mindre att påverkas av ett utsläpp på Väg 276 (Kustvägen) om skyddsavståndet är 840 meter, vilket är skyddsavståndet vid det värsta scenariot för klass 2.3. Beroende på var på vägsträckan som olyckan sker kommer olika många bostadshus ligga inom skyddsområdet. En konservativ förenkling har gjorts att olyckan sker på den plats på vägsträckan där flest bostadshus kan komma att drabbas. Ytterligare en konservativ förenkling som görs är att ingen spridningsvinkel används vid beräkningen av personpåverkan. Ett utsläpp av gas breder ut sig i sidled allteftersom gasen sprids längre ifrån utsläppet. Det innebär att bostäder som befinner sig långt bredvid utsläppet i sidled men inte så långt åt det håll gasen sprids, inte hade påverkats vid ett riktigt utsläpp. Förenklingen innebär att den framräknade risken är större än vad den egentligen är. En olycka medför ofta att transporten hamnar vid sidan av vägen och därför har ytterligare 10 meter lagts till på skyddsavståndet. Detta kan ses som en konservativ bedömning då transporten med lika stor sannolikhet kan välta åt andra hållet. 22 (46)
Tabell 14 Personpåverkan för scenario A3, olyckor med klass 2.3. Utsläppsstorlek och ämne Beräknat skyddsavstånd [m] Skyddsavstånd från vägen [m] Antal hus som påverkas Antal personer som påverkas 4 Litet, Ammoniak 0 0 0 0 Medel, Ammoniak 70 80 20 80 Stort, Ammoniak 290 300 130 520 Litet, Klor 70 80 20 80 Medel, Klor 190 200 100 400 Stort, Klor 840 850 450 1800 5.4.2 Frekvens Eftersom frekvensen för olyckor inte kan beräknas utifrån dagsläget eftersom inga sådana transporter sker på Väg 276 (Kustvägen), beräknas istället den frekvens av transporter som kommer att vara nödvändig för att risken ska bli oacceptabelt stor. En bedömning görs sedan huruvida expanderingen av verksamheten rimligtvis kan medföra en sådan frekvens av transporter. Vid en olycka kan tanken komma att punkteras. Sannolikheterna för olika storlekar och massflöden givet att en olycka inträffat är hämtade från dåvarande Räddningsverkets handbok [12] och redovisas i Tabell 15. Samma sannolikhetsfördelning ansätts som vid olycka med klass 2.1. Tabell 15 Sannolikhet för olika storlekar på skada på tjockväggig tank. Storlek Litet Medel Stort Inget utsläpp Tjockväggiga tankar 0,01 0,01 0,01 0,97 Eftersom det inte är klarlagt vilka ämnen i klass 2.3 som kan komma att transporteras, används två vanliga ämnen för klass 2.3 som har allvarliga konsekvenser. Sannolikheten för dessa bägge sätts till samma i enlighet med Tabell 16. Tabell 16 Ämne i klass 2.3. Ammoniak Klor 0,5 0,5 Givet en olycka med klass 2.3-varor är sannolikheten för läckage för det båda olika ämnena enligt Tabell 17. Eftersom en olycka endast medför påverkan på området då vinden blåser åt det hållet, så kallad ofördelaktig vindriktning, räknas det med att det endast vid hälften av olyckorna är sådana vindförhållanden. Tabell 17 Sannolikheten för läckage givet en olycka med transport av farligt gods i klass 2.3. Utsläppsstorlek Sannolikhet för olika utsläpp Sannolikhet för olika utsläpp och ofördelaktig vindriktning Inget utsläpp 0,97 Litet, Ammoniak 0,005 0,0025 Medel, Ammoniak 0,005 0,0025 Stort, Ammoniak 0,005 0,0025 Litet, Klor 0,005 0,0025 Medel, Klor 0,005 0,0025 Stort, Klor 0,005 0,0025 Den händelse som vid lägst antal transporter medför en oacceptabel risk är ett Stort utsläpp av Klor. Med de data som används för beräkning för scenario A1 i form av olyckor/transport, kilometer/transport, vilket redovisas i Bilaga 5 Antalet olyckor med klass 3 på Väg 276 (Kustvägen), samt sannolikheten i Tabell 17 beräknas det fram att det behöver köras 2 transporter farligt gods/år med klass 2.3 för att risken ska vara oacceptabelt hög. Detta skulle motsvara en total vikt på 60-120 ton giftig gas om en lastbil normalt innehåller 20-40 ton. 4 Varje bostadshus bedöms ha 4 boende 23 (46)
5.4.3 Frekvensbedömning På närmsta primära transportled körs det inga transporter med farligt gods i klass 2.3 [11] vilket gör det svårt att bedöma hur många transporter som kan anses vara rimligt att det kan komma att köras på Väg 276 (Kustvägen). Sammanlagt körs det knappt 2000 ton vägtransporter med klass 2.3 varje år. Att 3-6 % av de totala transporterna i Sverige skulle gå på Väg 276 (Kustvägen) till följd av expandering av industrier där ses som mycket osannolikt. Därmed bedöms riskerna vara acceptabla gällande transporter med farligt gods i klass 2.3. Om det efter expandering av industriområdena skulle transporteras transport i samma förhållande mellan varor i klass 2.3 och varor i klass 3 som det gör i genomsnitt i landet, samt att de konservativa beräkningar som gjorts för mängden transporter för klass 3-varor i Bilaga 5 Antalet olyckor med klass 3 på Väg 276 (Kustvägen) gäller, skulle detta innebära att 0,083 transporter körs på Väg 276 (Kustvägen) varje år. Detta är så pass lite att det bedöms vara orimligt att det skulle öka till 3 transporter varje år. 0,083 transporter ger så pass litet utslag i ett FN-diagram gällande samhällsrisken att det motiverar att detta inte presenteras i form av ett eget FN-diagram utan endast tillsammans med övriga scenarier under rubrik 6. 24 (46)
6 Riskvärdering I detta kapitel görs en värdering av risken för att avgöra om det tänkta planförslaget kan accepteras med avseende på risk. 6.1 Industriområdena Både i norra och södra delarna av planområdet är det föreslaget att det ska upprättas/expanderas industrier. Om det vid framtagandet av detaljplan anges att industriverksamheter som upprättas där uppfyller de riskavstånd som anges i Boverkets allmänna rekommendationer [6], anses riskerna med verksamheten vara så liten att den inte påverkar samhällsrisk eller individrisk i området i sådan omfattning att det ska betraktas som oacceptabelt. Dessa skyddsavstånd kommer att innebära att olika industriverksamheter kan accepteras i olika delar av områdena. Exempel på avstånd är 50 meter till gummiverkstad, 200 meter till kylanläggning för livsmedelsindustri och 200 meter till betongindustri [6]. 6.2 Tillfartsväg till Sika by Denna tillfartsväg är inte trafikerad med transporter med farligt gods. De risker som trafiken kan medföra bedöms därför endast ha konsekvenser i det precisa närområdet till vägen. Om 12 meters avstånd till bebyggelse beaktas, vilket Väglagen (1971:948) [7] anger, bedöms risken vara acceptabel. Alternativt kan bebyggelse närmre vägen motiveras genom att kompletterande riskanalyser som visar att risken är acceptabel utförs, om detta skulle bli aktuellt vid framarbetandet av en detaljplan. Risken från vägen är så pass liten att den inte i någon större utsträckning påverkar den totala risken för området. 6.3 Individrisk Eftersom riskerna från industriområdena och tillfartsvägen till Sika by behandlas deterministiskt genom avgränsningar med skyddsavstånd bedöms riskbidraget från dessa riskkällor vara så pass litet att de inte ger betydande tillskott gällande individrisken. Individrisken beräknas således endast med avseende på transporter med farligt gods på Väg 276 (Kustvägen). Eftersom det i dagsläget inte körs några transporter med klass 2.1 eller klass 2.3 på denna sträcka får en bedömning göras hur mycket transporter som kan bli aktuellt vid ett utökande av industriverksamheterna. Ett rimligt antagande är att förhållandet mellan antalet transporter med klass 3 jämfört med de andra klasserna kommer att vara detsamma som i genomsnitt i landet, eller att transporter med klass 2.1 och 2.3 är lägre till antalet. Detta utifrån kartläggningen som presenterades av MSB 2006 [11]. Således används antalet transporter för klass 3 för att bedöma antalet transporter av de andra klasserna. Antalet transporter med klass 3 som beräknas i Bilaga 5 Antalet olyckor med klass 3 på Väg 276 (Kustvägen) är konservativt framtagna vilket medför att sammanlagda risken även blir konservativ. 25 (46)
Individrisk Riskutredning Mellingeholm 2012-06-27 Individrisk från farligt gods 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 Individrisk Låg risknivå Max tolerabel individrisk 1,00E-10 1,00E-11 1,00E-12 0 200 400 600 800 1000 Avstånd från vägen [m] Figur 6. Individrisken från Väg 276 (Kustvägen) som funktion av avståndet från vägen. Som Figur 6 visar överstiger individrisken den nivå som betecknas som låg (10-7 ) vid ett avstånd från vägen på 26 meter. Den maximalt tolerabla individrisken överstigs aldrig. 26 meter från vägen är närmre än det avstånd som husen är placerade enligt planförslaget [1]. Baserat på detta kan det konstateras att individrisken för nuvarande planförslag är att betrakta som acceptabel och hinder föreligger inte, ur individriskavseende, att upprätta området enligt planförslaget. 6.4 Samhällsrisk Eftersom riskerna från industriområdena och tillfartsvägen till Sika by behandlas deterministiskt genom avgränsningar med skyddsavstånd bedöms riskbidraget från dessa riskkällor vara så pass litet att de inte gör utslag gällande samhällsrisken. Samhällsrisken beräknas således endast med avseende på transporter med farligt gods på Väg 276 (Kustvägen). Eftersom det i dagsläget inte körs några transporter med klass 2.1 eller klass 2.3 på denna sträcka får en bedömning göras hur mycket transporter som kan bli aktuellt vid ett utökande av industriverksamheterna. Ett rimligt antagande är att förhållandet mellan antalet transporter med klass 3 jämfört med de andra klasserna kommer att vara detsamma som i genomsnitt i landet, eller att transporter med klass 2.1 och 2.3 är lägre till antalet. Detta utifrån kartläggningen som presenterades av MSB 2006 [11]. Således används antalet transporter för klass 3 för att bedöma antalet transporter av de andra klasserna. Antalet transporter med klass 3 som beräknas i Bilaga 5 Antalet olyckor med klass 3 på Väg 276 (Kustvägen) är konservativt framtagna vilket medför att sammanlagda risken även blir konservativ. 26 (46)
Med samtliga dessa konservativa antaganden och beräkningar blir samhällsrisken enligt Figur 7 nedan. Som figuren visar överstiger inte samhällsrisken den nivå som är den undre gränsen för acceptansnivån. Baserat på detta kan det konstateras att samhällsrisken för nuvarande planförslag är att betrakta som acceptabel och hinder föreligger inte, ur samhällsriskavseende, att upprätta området enligt planförslaget. Figur 7. Beräknad samhällsrisk utifrån konservativa antagande. 6.5 Sammanfattande riskvärdering Utifrån den individrisk och samhällsrisk som beräknats kan det konstateras att planförslaget kan accepteras i sin nuvarande form, under förutsättning att det vid framställandet av detaljplaner för industriområdena anges att verksamheterna inte får vara sådana att riktlinjerna för skyddsavstånd i de rekommendationer som Boverket [6] gett ut understigs. 27 (46)
7 Känslighetsanalys Känslighetsanalys genomförs oftast för att undersöka hur valda värden för osäkra variabler kan komma att ha påverkat resultatet. Då osäkerheter genomgående behandlats konservativt i denna analys och resultatet trots detta medförde att planförslaget kan accepteras, är behovet av en känslighetsanalys inte lika stort. Vad som kan betraktas som känslighetsanalys är den metod som använts för risker gällande transporter av farligt gods med ämnen som idag inte transporteras på Väg 276 (Kustvägen), då frekvensen transporter som var nödvändig för att risken skulle vara att betrakta som oacceptabel beräknades och värderades. Dock genomfördes ytterligare känslighetsanalys för att säkerhetsställa att risken är acceptabel. Individoch samhällsrisk beräknades om det skulle vara så att hälften istället för 10 % av alla transporter som går på Väg E18/77 skulle gå vidare genom att passera Väg 276 (Kustvägen), vilket är en väldigt stor andel. Individrisken översteg då den risknivå som betraktas som låg på ett avstånd från vägen på 26 meter (vilket är närmre än vad det i nuläget är tänkt att placera bostadshus), och den översteg inte på något avstånd den maximalt tolerabla nivån. Samhällsrisken översteg aldrig den maximalt tillåtna nivån trots ökningen av transportmängden. En liten del av kurvan hamnade i ALARP-området, men dock bara i det lägre området och det var fortfarande över 10 gånger lägre risk än vad det krävts för att maximalt tillåtna risken skulle uppnås. En annan sak som bör tas med i en känslighetsanalys är den vägsträcka på vilken olyckor kan ske. Antalet olyckor som inträffar varje år är baserat på en genomsnittlig hastighet och utformning av vägar på vilka farligt godstransporter sker. Den vägsträcka på Väg 276 (Kustvägen) som går vid planområdet kan kanske inte ses som representativ för hela landets vägsträckor. De flesta olyckor sker vid korsningar och där vägen svänger. Sådana förhållanden finns inte på den studerade vägsträckan vilket medför att frekvensen olyckor bör vara lägre för den aktuella vägsträckan än genomsnittet i landet. Hur mycket det påverkar frekvensen olyckor är svårt att säga, men det som kan sägas är att den beräknade olycksrisken är större än vad den är för en representativ vägsträcka likt Väg 276 (Kustvägen), vilket även medför att den beräknade individ- och samhällsrisken är något högre än vad den egentligen är. Ytterligare en sak som skulle kunna analyseras i en känslighetsanalys är tiden som personer befinner sig i sina bostadshus. Eftersom lastbilstransporter körs under hela dygnet har förenklingen gjorts att samtliga personer befinner sig i bostadshusen under den tid då transporter av farligt gods körs. Detta antagande medför att ingen känslighetsanalys behöver genomföras angående denna parameter då den redan behandlats så konservativt som möjligt. 28 (46)
8 Slutsats Den detaljerade riskanalysen visar att riskerna inte överstiger acceptabla nivåer även om samtliga osäkra parametrar behandlas konservativt. Riskerna i området som planförslaget medför bedöms ej utgöra en betydande risk. Riskerna är således så pass små att området kan accepteras enligt gällande planförslag, vilket kan ses i Bilaga 1 Kommunens idéskiss över Mellingeholm 2:4. 29 (46)
9 Referenslista 1. Mellingeholm Idéskiss för ny markanvändning (2011). Fortifikationsverket & Grontmij. September 2011. 2. Värdering av risk, Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), 1997. 3. Klimatkarta som illustrerar vindenergiförhållanden för den av WMO definierade normalperioden 1961-1990. Tillgänglig: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/vind/normala-vindenergiforhallanden- 1.4078 (besökt 2012-06-13). 4. Stockholms läns författningssamling Länsstyrelsen i Stockholms läns sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Stockholms län.01fs 2012:24. Upprättad mars 2012. Dnr: 2581-9640-2012. 5. Farligt gods på vägnätet underlag för samhällsplaneringen. Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), 1998. 6. Boverket (1995). Bättre plats för arbete, Allmänna råd 1995:5. 7. Väglag (SFS 1971:948) 8. Att skydda och rädda liv, egendom och miljö. Handbok i kommunal riskanalys inom räddningstjänsten. Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). 1989. 9. Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor - Metoder för bedömning av risker, Försvarets forskningsanstalt, 1998. 10. Integrerat Beslutsstöd för skydd mot olyckor (RIB) Åtgärdskort Ammoniak, Åtgärdskort Klor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2009. 11. Kartläggning av farligt godstransporter (2006), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Tillgänglig: https://www.msb.se/sv/forebyggande/farligt-gods/flodesstatistik/vag/ [besökt 2012-06-21] 12. Farligt gods riskbedömning vid transport. Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), 1996. 13. Riskanalys av farligt gods led i Kalmar. Håkan Sanglén. Brandteknik, Lunds Tekniska Högskola, 2005. 14. Integrerat Beslutsstöd för skydd mot olyckor (RIB) - Spridning i luft. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 15. Enclosure Fire Dynamics. Karlsson, B., Quintiere, J.G., CRC Press. 1999. 16. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Inrikes transport av farligt gods med svenskregistrerade fordon. Tillgänglig: https://www.msb.se/sv/forebyggande/farligtgods/flodesstatistik/vag/sika/ [besökt 2012-06-22]. 17. Vägtransporter med farligt gods Farligt gods i vägtrafikolyckor. Nilsson, Göran. Väg- och trafikforskningsinstitutet. VTI rapport NR. 387:3. 1994 18. Riskanalys av farligt gods i Hallands län (2011). Länsstyrelsen Halland. 30 (46)
Bilaga 1 Kommunens idéskiss över Mellingeholm 2:4 31 (46)
September 2011 MELLINGEHOLM IDÉSKISS FÖR NY MARKANVÄNDNING
MELLINGEHOLM Försvaret lämnade sitt övningsområde i Mellingeholm utanför Norrtälje i samband med nedläggningen av Roslagens Luftvärnskår, Lv3, år 2000. Fortifikationsverket förvaltar nu marken och vill utreda hur området kan utvecklas och vilken framtida markanvändning som är lämplig. NORRTÄLJE Norrtälje kommun hade vid årsskiftet 2008/-09 cirka 55 500 invånare. Invånarantalet bedöms ha vuxit till mellan 60 000 och 70 000 år 2030 (enligt utställningsförslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010). Bostadstillskottet bedöms under samma tid ligga på mellan 200 och 450 bostäder årligen. LÄGE OCH AVGRÄNSNING Denna idéskiss omfattar huvudsakligen Fortifikationsverkets fastighet Mellingeholm 2:4, som omfattar ca 354 hektar varav ca 48 hektar utgör vattenområde. Fastigheten är belägen vid västra stranden av sjön Limmaren, strax söder om centrala Norrtälje. Den avgränsas i norr av Görla industriområde, i väster av väg 276 (Kustvägen) och i söder av Sika by och dess tillfartsväg. KORT HISTORIK Mellingeholm har varit bebott under mycket lång tid, vilket kan utläsas av de många fornlämningarna i området. De äldsta lämningarna är från järnåldern. På 1600-talet etablerades Mellingeholms gård som var bebodd fram till mitten av 1900-talet, då försvaret etablerade sin verksamhet i Mellingeholm. Den sista mangårdsbyggnaden byggdes på 1700-talet men är nu riven. Kvar finns herrgårdsparken med hagmarker och ett rikt bestånd av ädellövträd. Parken har restaurerats på senare år och är ett fint besöksmål. Vid mitten av 1900-talet togs området i anspråk som övningsfält för luftvärnet, Lv3, som använde området fram till nedläggningen år 2000. Försvarets närvaro har haft till följd att någon exploatering inte har varit aktuell att diskutera inom området förrän de senaste åren. KOMMUNALA PLANER I den utvecklingsplan för Norrtälje stad som antogs av kommunfullmäktige 2004 redovisas Görla-Mellingeholm som utredningsområde. Visionen är att området utvecklas för industri, handel och aktiviteter som inte är lämpliga att lokalisera i den integrerade staden eller i områden som domineras av bostadsbebyggelse. En kombination av sportflygfält och andra verksamheter i samverkan med natur- och kulturvärdena anses kunna ge området en särskild karaktär av industri- och aktivitetspark. I den norra delen av Mellingeholm, runt flygfältet, har ett arbete påbörjats med att ta fram en detaljplan för en aktivitetspark med industri, handel, kontor och rekreationsområden. Söder om Mellinge holm, på södra sidan vägen mot Sika by, pågår arbete med en detaljplan för mer störande industriverksamhet. I ett inriktningsbeslut till Fortifikationsverket har kommunen redovisat ett stråk av bostäder kombinerade med verksamheter i anslutning till Sika by. KOMMUNIKATIONER Mellingeholm har ett bra kommunikationsläge med direkt anslutning till länsväg 276 (Kustvägen) och närhet till E18. Genom att flera lokalbusslinjer trafikerar Kustvägen förbi området finns relativt täta förbindelser dagtid till centrala Norrtälje. Direktförbindelser finns också till Åkersberga och Danderyds sjukhus. Det finns goda förutsättningar att bygga ut gång- och cykelvägar från området in till centrala Norrtälje. Ett stråk kan anläggas längs strandområdet via Mellingeholms park och Görla industriområde. Därifrån finns redan planer på en utbyggnad av cykelvägnätet med anslutning till centralorten. Cykelavståndet från Mellingeholm till centrum skulle då bli ungefär fyra kilometer. Tankar finns om en framtida järnvägsförbindelse till Norrtälje från Stockholm. En alternativ sträckning är längs väg 276 (Kustvägen). Marken närmast vägen bör därför reserveras för att hålla den möjligheten öppen. 2/10 MELLINGEHOLM IDÉFÖRSLAG FÖR ALTERNATIV MARKANVÄNDNING
Limmaren gh ets grä ns Mot Kapellskär Fa sti N Mellingeholms herrgårdspark ltet gfä Fly Görla industriområde E18 Sika by ning d Kraftle Mot centrala Norrtälje Gammal skjutbana Väg 276 (Kus tväg en) AKTUELLT OMRÅDE FÖR MARKUTVECKLING Månsjön Frötuna kyrka Mot Uppsala och Stockholm Mot Åkersberga Skala 1:50 000 3/10
FÖRUTSÄTTNINGAR NATUR Fastigheten består till större delen av ett sammanhängande skogsområde. Stora delar har nyligen avverkats. I den norra delen breder öppen ängsmark ut sig runt flygfältet. Mot sjön Limmaren är marken kuperad med bitvis branta stränder ner mot sjön. Här finns höjder med vackra utblickar över vattnet. Närheten till sjön Limmaren och till Månsjön innebär att området har ett rikt fågelliv. På höjdryggarnas slänter finns delområden med spår av växter som tyder på att ytorna tidigare betats. Dessa marker är ofta torra och inte särskilt slitagekänsliga och därmed passande som närmiljö vid en exploatering. Idag är de oftast igenvuxna med bland- eller barrskog. Det stora kalhygget i områdets södra del kan återplanteras. I kanterna mot vägar och stigar bör en skärm av mer snabbväxande lövträd som björk, rönn och lönn planteras. Mot bebyggelse i ljusa lägen kan också bryn av slån, en, ros, vildapel, fågelbär eller lönn anläggas. Den rödlistade större vattensalamandern har påträffats på två platser i området norr om Månsjön. Om dessa berörs av en exploatering bör ersättningslokaler i form av mindre dammar eller vattensamlingar anordnas. VATTEN Sjön Limmaren fungerar som recipient för dagvattnet i området. På grund av liten omsättning av vattnet och en hög fosforhalt är sjön känslig för belastning av ytterligare föroreningar. Enligt EU:s ramdirektiv är den klassad som en sjö med dålig ekologisk status som inte får försämras ytterligare. Månsjön är en humös sjö med låg näringshalt i vattnet. Den har ett stort värde för fågellivet, då den anses vara en av länets mest betydelsefulla häckningsplatser för den rödlistade svarthakedoppingen. För att värna fågellivet får vattennivån i Månsjön inte förändras. En miljökonsekvensbeskrivning togs fram i samband med detaljplanering av ett industriområde inom fastigheten Sika 4:23 precis söder om det aktuella området. Där framgår att en förutsättning för exploatering är att näringsbalansen inte får påverkas påtagligt i någon av recipienterna genom dag - eller spillvatten från det planerade området. En VA-utredning redovisar möjliga åtgärder för att inte försämra vattenkvalitén i Limmaren och Månsjön. Där föreslås att lokala minireningsverk anordnas för rening av spillvatten med lämplig efterbehandling. För att ta hand om dagvattnet finns goda möjligheter att tillämpa LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) inom området. En inventering av våtmarker har gjorts i den västra delen av området. Befintliga våtmarkers värden bedöms vara relativt små. FORNLÄMNINGAR Området är rikt på fornlämningar, framför allt i den norra delen. Där har en arkeologisk utredning genomförts år 2003 och en ny utredning pågår för närvarande som underlag för kommande detaljplan. Tidigare okända fornlämningar kan alltså komma att påträffas. Kartan till höger visar de fasta fornlämningar som idag finns registrerade hos riksantikvarieämbetet. I områdets södra del har ingen arkeologisk utredning genomförts. Det är sannolikt att det finns fornlämningar även här, vilket kommer att behöva utredas i samband med kommande detaljplanering. Inom området finns även lämningar från försvarsmaktens verksamhet, bland annat i form av skyttevärn och skjutvallar. Dessa betraktas inte som fasta fornlämningar men har ett stort bevarandevärde som dokument över en historisk epok. FLYGFÄLT Flygfältet används idag av Roslagens flygklubb för privat verksamhet. Flygningar sker framför allt under veckoslut och med enmotoriga propellerplan. Enligt uppgift är flygtiden cirka 900 timmar per år, och antalet start- och landningsrörelser är i ett avtal med kommunen begränsat till 14 000 per år. Kartan till höger redovisar de höjdbegränsande områden som enligt Transportstyrelsen gäller runt flygfältet. 4/10 MELLINGEHOLM IDÉFÖRSLAG FÖR ALTERNATIV MARKANVÄNDNING
N AKTUELLT OMRÅDE FÖR MARKUTVECKLING Eve ntu NUVARANDE MARKANVÄNDNING RESTRIKTIONER Fastighetsgräns Strandskyddat område Väg Fast fornlämning (inom fastigheten) Bostad Höjdbegränsande område runt flygfältet upp till 57 m ö h Industri/handel Gräns för höjdbegränsande område runt flygfältet 57 m ö h Kraftledning ell f ram tida järn väg Industriområde under planering Skala 1:15 000 5/10
SCENARIO En buffert av skogsmark skiljer bostäder från handel och industri Sammanbindande stråk skapar flöden inom och mellan områden Utblickar och möjligheter till långa siktlinjer tas till vara 6/10 MELLINGEHOLM IDÉFÖRSLAG FÖR ALTERNATIV MARKANVÄNDNING EXPLOATERING Kommunens avsikter är att delvis utveckla Mellinge holmsområdet med inriktning på verksamheter som handel och industri. Det natursköna läget vid sjön Limmaren ger goda förutsättningar även för nya bostäder i området, i anslutning till befintliga bostäder bland annat i Sika by. I denna idéskiss redovisas en möjlig utveckling av Mellingeholm. Det är ett stort område och utbyggnadstakten sträcker sig sannolikt över flera decennier. Bostäder etableras i grupper omringade av skog och natur. En skogsridå skiljer även områdena åt och skyddar bostäderna mot buller och andra störningar från handel och industri. I en översiktlig avvägning mellan exploateringsekonomi och ett bevarande av områdets kvalitéer kan ett ca 400-700 tomter vara aktuella. Ett bostadsområde i Mellingeholm kan utgöra ett komplement till stadskärnan, liksom till den tänkta utvecklingen av bostäder i kulturbygden runt Björnö gård sydost om Norrtälje stad. Mellingeholm skulle kunna erbjuda bostäder i anslutning till naturen på gång- och cykelavstånd från staden. Kontakten med sjön och närheten till stora sammanhängande skogsområden gör området attraktivt bland annat som ett alternativ för dem som idag väljer att stycka av en tomt på godycklig plats inom kommunen. Här kan det göras i ett sammanhang under kontrollerade former, utan att ge avkall på utrymme och lugna omgivningar. Kommunalt ledningsnät för vatten och avlopp finns idag utbyggt fram till flygfältet. Avståndet är inte större än att en ny bostadsbebyggelse kan anslutas dit med rimliga medel, förslagsvis i samband med utbyggnad av ett nytt gångoch cykelstråk. Det skulle också ge möjlighet på längre sikt att ansluta befintlig bebyggelse inom Sika by och på så vis minska belastningen på Limmaren. Eventuellt kan en temporär lösning med minireningsverk användas under utbyggnadstiden (liknande de lösningar som föreslås för planerat industriområde i Sika), innan ekonomi finns för en kommunal anslutning. Dagvatten tas om hand lokalt inom området. Även övrig teknisk försörjning som el, tele och data bör kunna byggas ut samordnat med ett nytt gång- och cykelstråk från Görla industriområde och flygfältet. MÅLGRUPPER Mellingeholm kan erbjuda en typ av bostadsbebyggelse som är svår att hitta närmare Stockholm. Ett lägre markpris ger möjlighet till större tomter som kan vara överkomliga för de som har behov av utrymme för trädgårdsodling eller mindre verksamheter, men inte söker ett exklusivt statusboende. Intressanta målgrupper kan t.ex. vara barnfamiljer, familjer med trädgårdsintresse, hemmaföretagare eller personer med utrymmeskrävande hobbyverksamhet. En särskild grupp som kan vara intressant är personal på Arlanda som ligger inom rimligt pendelavstånd.
Limm N Friliggande villor på större tomter, minst 1500-2000 m2 (arkitekt Thomas Sandell) Utblick Gruppbyggda villor på mindre tomter, upp till 1000 m2, i särskilt attraktiva lägen (arkitekt Kjellander Sjöberg) Utblick Utblick Utblick En grönzon skyddar industri från bostäderna INDUSTRIOMRÅDE Månsjön Radhus i grupp (ÅWL arkitekter) Utblick En grönzon skyddar industri från bostäderna Utblick Utblick INDUSTRIOMRÅDE LÄNSVÄG 276 Plinthus på mindre tomter, upp till 1000 m2,(arkitekt Kjellander Sjöberg) 7/10