Södertälje kommun. Riskbedömning. Tältetområdet inom Kanalstaden, Södertälje Grontmij AB

Transkript

1 Södertälje kommun Riskbedömning Tältetområdet inom Kanalstaden, Södertälje Grontmij AB

2 Handläggare My Olsson, Brand & Risk Riskbedömning Namnteckning Granskad av Nils Johansson Uppdragsansvarig Tove Sandberg Liljendahl Sammanfattning Grontmij AB har på uppdrag av Södertälje kommun gjort en riskbedömning (riskanalys och riskvärdering) med avseende på olycksrisken i samband med transport av farligt gods på E4/E20, Viksängsleden samt på Södertälje kanal invid Tältetområdet. Även närheten till andra riskkällor t ex Scanias verksamhet studeras. Risken för påverkan vid högt vattenstånd studeras översiktligt. Riskbedömningen utförs som en del i en förstudie för att utreda lämpligheten att bebygga Tältetområdet med nya bostäder med placering som närmast ca 45 m från Viksängsleden, 70 m från E4/E20 och ca 25 m från Södertälje kanal. Riskbedömningen ska innefatta svar på hur riskbilden ser ut avseende transporter av farligt gods samt hur riskhänsyn kan visas och vilka eventuella skyddsåtgärder som är nödvändiga. Enbart risker som medför akuta konsekvenser för människors liv och hälsa beaktas. Risker avseende egendom, miljö, buller, vibrationer och luftföroreningar ingår inte i analysen. Dock ges en kort kvalitativ beskrivning av risken för översvämningar i anslutning till området. Riskanalysen har utförts enligt länsstyrelsen i Stockholms läns rekommendationer för riskhänsyn. Riskbedömningen har resulterat i följande slutsatser: Riskbedömningen har påvisat att risker förknippade med olyckor med farligt gods på E4/E20 och Viksängleden ger individrisk och samhällsrisk inom ALARP-området för delar av utredningsområdet. Med hänsyn till detta ska åtgärder genomföras för att minimera riskerna så långt det är rimligt med hänsyn till ett kostnad-nytta-perspektiv. Slutsatserna baseras på att planområdet används för bostäder. Riskerna från farligt godstransporter på kanalen är små eftersom sannolikheten för en olycka har bedömts vara mycket låg. Trots detta föreslås åtgärder även med avseende på skydd mot olyckor även på denna transportled. Följade åtgärder föreslås för utredningsområdet: Friskluftsintag i byggnader skall placeras så att tilluft ej tas i riktning mot kanalen och mot motorvägen E4/E20 och Viksängsleden. Utrymning från byggnader inom utredningsområdet skall kunna ske så att utrymmande personer ej direkt exponeras för en skadehändelse på kanalen eller motorvägen. Utrymning skall alltså kunna ske i riktning bort från kanalen och motorvägen/viksängsleden. Ingen etablering av bostäder bör ske inom 30 m från kanalen. Denna åtgärd syftar till att minska risken för att byggnader utsätts för kritisk strålning där fasaden riskerar att antändas och personer skadas. Rekommendationer När det gäller planering av nya byggnader och åtgärder för att förebygga översvämning bör man förhålla sig till resultatet av den översvämningsanalys som har tagits fram av WSP samt länsstyrelsens rekommendationer om lägsta grundläggningsnivå. Grontmij AB Org nr: E-post: my.olsson@grontmij.com Box 2909 Styrelsens säte: Stockholm Direktnr: MALMÖ

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Syfte och mål Omfattning och avgränsningar Metod Underlag Kvalitetssäkring Osäkerheter Introduktion till riskbegrepp och riskmått Tillämplig lagstiftning och riktlinjer Lagstiftning Acceptanskriterier samt riktlinjer för riskhänsyn Förutsättningar Beskrivning av utredningsområdet och utbyggnadsförslaget Infrastruktur i anslutning till utredningsområdet Jämförelse med länsstyrelsens rekommendationer Väder- och vindförhållanden Översvämningar/högt vattenstånd Inledande riskidentifiering Södertälje kanal E4/E Viksängsleden Järnvägen Verksamheter i anslutning till kanalområdet Grovanalys Farligt gods på Södertälje kanal Farligt gods på E4/E20 och Viksängsleden Detaljerad riskanalys Södertälje kanal Scenario B - Utsläpp av brandfarlig gas eller giftig gas Scenario C Utsläpp av brandfarlig vätska med efterföljande brand E4/E20 och Viksängsleden Frekvens och konsekvens Individrisk Samhällsrisk Osäkerheter och känslighetsanalys Riskvärdering och riskreducerande åtgärder Slutsatser Bilaga A Konsekvensberäkningar farligt gods Brandfarlig gas, klass Giftig gas, klass Brandfarlig vätska, klass Bilaga B - Frekvens- och sannolikhetsberäkningar Beräkning av scenariospecifika frekvenser Explosiva ämnen (klass 1) Brandfarlig gas (klass 2.1) Giftig gas (klass 2.3) Grontmij AB 3 (3)

4 Brandfarlig vätska (klass 3) Oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5) Grontmij AB 4 (4)

5 1 Inledning Grontmij AB har på uppdrag av Södertälje kommun gjort en riskbedömning med avseende på olycksrisken i samband med transport av farligt gods på Södertälje kanal, Viksängsleden och E4/E20. Även närheten till andra riskkällor som t ex Scanias verksamhet studeras. Risken för påverkan vid högt vattenstånd studeras översiktligt. Riskbedömningen utförs för att utreda möjligheterna till att bygga bostäder i Tältetområdet i Södertälje i Kanalstaden i Södertälje kommun. 1.1 Syfte och mål Syftet med riskbedömningen är att utreda möjligheterna att bygga bostäder i Tältetområdet i Södertälje med hänsyn till närheten till Södertälje kanal, Viksängsleden, E4/E20 och järnvägen där transporter av farligt gods sker samt närheten till verksamheter där hantering av brandfarlig vara sker. Risken för översvämning studeras översiktligt. Målet med riskbedömningen är att den ska fungera som ett underlag för beslutsfattande avseende lämpligheten med föreslagen markanvändning. Vid behov ges förslag till åtgärder eller anges behov av kompletterande utredningar. 1.2 Omfattning och avgränsningar Riskanalysen ska innefatta svar på följande frågor: Hur ser riskbilden ut avseende transport av farligt gods i anslutning till planområdet? Hur ser riskbilden ut avseende övrig hantering av brandfarlig vara i närheten av Tältetområdet? Hur påverkas Tältetområdet vid högt vattenstånd? Hur kan riskhänsyn visas? Vilka eventuella skyddsåtgärder erfordras? Riskanalysen omfattar endast risker som medför akuta konsekvenser för människors liv och hälsa. Risker avseende egendom, miljö, buller, vibrationer och luftföroreningar ingår inte i analysen. 1.3 Metod Tillvägagångssättet vid arbetet har utgjorts av följande steg: Genomgång av detaljplanens samrådshandlingar. Inventering av befintliga förhållanden/riskinventering. Jämförelse med gällande lagstiftning och riktlinjer. Riskanalys Frekvens-/sannolikhetsberäkningar/bedömningar Konsekvensberäkningar Beräkning av individrisk och samhällsrisk Analys av eventuella åtgärdsbehov/behov av kompletterande analyser Riskvärdering. Enligt IEC 1 omfattar riskhanteringsprocessen tre delar: riskanalys, riskvärdering samt riskreduktion/kontroll, se figur 1 [1]. Arbetet omfattar de två första stegen (riskanalys och riskvärdering) som tillsammans benämns riskbedömning. Riskanalysdelen inleds som en grovanalys med kvalitativa bedömningar. För vissa scenarier görs därefter en fördjupad analys i form av en kvantitativ riskanalys. 1 International Electrotechnical Commission Grontmij AB 5 (5)

6 Figur 1. Riskhanteringsprocessen enligt IEC [1]. 1.4 Underlag Underlag för riskanalysen utgörs av: Södertälje stadskärna Program för en hållbar stadsutveckling, [2]. Kanalstaden i Södertälje trafikutredning, Tyréns, [3]. Miljökonsekvensbeskrivning. Framtid Södertälje förslag till ny översiktsplan Samrådshandling. Structor, [4]. 1.5 Kvalitetssäkring Grontmij AB är certifierade enligt ISO9001 och ISO Denna dokumentation är framtagen enligt de riktlinjer som specificeras av Grontmij AB kvalitetssystem. Detta dokument har kvalitetsgranskats av Nils Johansson, brandingenjör LTH och civilingenjör i riskhantering. 1.6 Osäkerheter Osäkerheter uppkommer p.g.a. antagande, osäkerheter i indata, förenklingar i beräkningsmodeller etc. För att ta hänsyn till dess osäkerheter används konservativa indata och antaganden genomgående i analysen vilket innebär att de resultat som erhålls är robust och ligger på den säkra sidan. Följande konservativa antaganden har gjorts för att ta hänsyn till osäkerheter: Alla vindriktningar antas vara lika sannolika. Enbart värsta fallet avseende stabilitetsklass och vindhastighet beaktas. Riskavstånden har beräknats till där personer får 2:a gradens brännskador på grund av strålningspåverkan, till exponering med dos av giftig gas som kan ge upphov till kramp i andningsorganen samt till det avstånd där delar av byggnader riskerar att kollapsa av tryckpåverkan. Dessa kriterier behöver inte innebära att personer omkommer. Detta är konservativt eftersom begreppet riskavstånd normalt avser att beskriva det område där människor riskerar att omkomma vid inträffad olycka. Ingen hänsyn tas till att personer inom utredningsområdet sannolikt befinner sig inomhus stora delar av tiden, vilket skulle medföra en lägre exponering gentemot konsekvenserna. Ett scenario med massexplosiva ämnen tas med i den detaljerade analysen trots att de transporterade mängderna är stark begränsade. För att undersöka känsligheten i beräkningsresultatet har en känslighetsanalys genomförts. I denna har ett antal parametrar varierats. Känslighetsanalysen påvisar graden av tillförlitlighet i utredningens resultat. Grontmij AB 6 (6)

7 1.7 Introduktion till riskbegrepp och riskmått En vedertagen metod för att på ett heltäckande sätt åskådliggöra begreppet risk är att väga samman dels sannolikheten för att en olycka skall inträffa, dels den konsekvens som olyckan medför. Enheter och sorter för sannolikhet och konsekvens varierar beroende på vad som skall beskrivas. Anledningen till att studera både sannolikhet och konsekvens återkopplas vanligtvis till de riskreducerande åtgärder som vidtas. För att minska riskerna kan antingen åtgärder vidtas som reducerar konsekvenserna av olyckan eller minskar sannolikheten för att den skall uppstå. En farligt godsolycka definieras i rapporten som en olycka där det farliga godset kommit ut ur dess behållare. En olycka där det farliga godset inte kommer ut ur behållaren är att betrakta som en vanlig trafikolycka. I denna riskanalys används riskmåtten individrisk och samhällsrisk. Med individrisk avses risken att omkomma i en olycka under ett år. Individrisken uttrycks som en platsspecifik risk. Syftet med individriskanalysen är att visa att den mest utsatta individen inte exponeras för oacceptabelt stora risker. Med samhällsrisk avses en kollektiv risk som inkluderar risker för alla personer som utsätts för en risk även om detta bara sker vid enstaka tillfällen. Samhällsrisken återger sannolikheten per år för att ett visst antal personer omkommer till följd av olyckor i den analyserade verksamheten. Samhällsrisken presenteras vanligtvis med hjälp av så kallade F/N-kurvor. 1.8 Tillämplig lagstiftning och riktlinjer I detta avsnitt beskrivs krav som finns i lagstiftning, riktlinjer etc. beträffande planläggning av mark samt skyddsavstånd till farligt godsled Lagstiftning Enligt Plan- och bygglag (SFS 2010:900) [5] ska planläggning ske så att markområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Hänsyn ska bland annat tas till människors hälsa och säkerhet och risken för olyckor. Enligt Miljöbalk (SFS 1998:808) [6] ställs krav på att människors hälsa ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan Acceptanskriterier samt riktlinjer för riskhänsyn Myndigheter i Sverige har varit restriktiva med att kvantifiera riskkriterier. I rapporten Värdering av risk [7] ger dock Räddningsverket (nuvarande MSB) förslag på acceptanskriterier. Kvalitativa riskkriterier Som kvalitativa riskkriterier anses följande principer vara allmänt vedertagna vid värdering av risk: 1. Rimlighetsprincipen om en risk kan reduceras med rimliga tekniska eller ekonomiska medel ska detta göras. 2. Proportionalitetsprincipen den totala risknivån hos en verksamhet bör stå i proportion till den nytta som verksamheten medför 3. Fördelningsprincipen riskerna i samhället bör vara skäligt fördelade med hänsyn till den nytta som verksamheten medför. 4. Principen om undvikande av katastrofer risker som kan leda till katastrofer bör undvikas. Kvantitativa riskkriterier Som en övre gräns för områden där individrisken under vissa förhållanden kan accepteras gäller 10-5 och som en övre gräns för områden där individrisken kan anses vara liten har gäller I rapporten Värdering av risk [7] uttrycks samhällsriskens övre gräns som 10-4 /år för N=1 och dess undre gräns som 10-6 /år för N=1 där N är antalet förolyckade personer. Kurvornas lutning är -1. Ovanför den övre gränsen (röd linje) anses risken vara oacceptabel och under den undre gränsen (blå linje) anses den vara acceptabel. Mellan dessa gränser kan etablering tillåtas förutsatt att rimliga åtgärder vidtas för att reducera risken. Detta område benämns ofta ALARP-region, där ALARP står för As Low as Reasonably Practicable, se figur 2. Grontmij AB 7 (7)

8 1,E-04 1,E-05 INTE ACCEPTABELT Frekvens 1,E-06 ALARP 1,E-07 ACCEPTABELT 1,E Antal personer/år Figur 2. Illustration av ALARP-zonen Riktlinjer för riskhänsyn Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram följande rekommendationer för riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse: Riskhantering vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2000:01 [8]. Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, september 2006 [9]. Riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse när det gäller människors säkerhet intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2012:xx remissutgåva [10]. Riktlinjerna från 2000 [8] anger att risksituationen ska bedömas om avståndet till farligt godsled är mindre än 100 m. Riskhanteringsavståndet ändrades till 150 m i rapporten från 2006 och detta avstånd finns även med i remissutgåvan från Riktlinjerna/rekommendationerna från 2000 och remissutgåvan anger båda ett bebyggelsefritt skyddsavstånd om minst 25 m från farligt godsled. För bostäder rekommenderas ett skyddsavstånd om minst 75 m från väg med farligt gods. Övriga skyddsavstånd som anges i remissutgåvan från 2012 presenteras i figur 3 nedan. Grontmij AB 8 (8)

9 Figur 3. Sammanfattning av länsstyrelsen i Stockholms läns rekommendationer avseende skyddsavstånd till led för farligt gods från respektive kvartersmark, remissutgåva 2012 [10]. Inom området för riskhanteringsavståndet 150 m ska en riskbedömning utföras, dokumenteras och utgöra underlag för planeringen. Riskbedömningen ska övergripande identifiera och beskriva följande aspekter [10]: Förekomst av olycksrisker Olycksriskens storlek Värdering av risken för människor Behov av säkerhetsåtgärder Det bör även utredas om avståndet mellan vägen eller järnvägen och planerad markanvändning överstiger eller överensstämmer med länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd för aktuell markanvändning. Om avståndet är större eller lika med det rekommenderade skyddsavståndet anser länsstyrelsen att lokaliseringen är lämplig [10]. Om markanvändningen rekommenderad för en zon flyttar en zon närmare farligt godsleden bör en översiktlig riskbedömning göras (kvalitativ eller semikvantitativ). Lämpliga parametrar i länsstyrelsens sammanställning av Faktorer som påverkar riskbedömning bör redovisas. Om markanvändningen rekommenderad för en zon flyttas två zoner närmare farligt godsleden bör en kvantitativ riskanalys utföras. Värden bör anges för de faktorer som länsstyrelsen har tagit med i sammanställningen Faktorer som påverkar riskbedömning. Grontmij AB 9 (9)

10 Följande faktorer har länsstyrelsen i Stockholms län angett som faktorer som påverkar riskbedömning: Trafikflöde/fördelning av klasser av farligt gods (antal transporter av farligt gods, fördelning av klasser av farligt gods, trafikflödet bör räknas upp för en prognos om år fram i tiden). Persontäthet Individrisk Samhällsrisk Frekvens-/konsekvenspar (bör redovisas för samtliga ingående olycksscenarier, ange om frekvensen gäller per km väg eller per påverkbar sträcka samt om frekvensen är ackumulerad eller ej) Riskreducerande åtgärder Ställningstagande (ange om risknivån är acceptabel eller om åtgärder erfordras och i så fall vilka åtgärder) Känslighetsanalys/osäkerhetsanalys Metod Övrigt Grontmij AB 10 (10)

11 2 Förutsättningar I detta kapitel beskrivs utredningsområdet och övriga förutsättningar som ligger till grund för bedömningen anges. 2.1 Beskrivning av utredningsområdet och utbyggnadsförslaget Tältetområdet inom Kanalområdet i Södertälje föreslås bebyggas med stadsliknande bebyggelse och fullt utbyggt ha mellan 400 och 700 nya bostäder. Området är beläget nordost om Södertälje kanal och väster om Viksängsleden, E4/E20 och järnvägen som går tvärs över kanalen. I den nordvästra delen gränsar badhuset Sydpoolen till området. Befintligt finns bostadsområden i området Viksängen nordost om Tältvägen samt i Karlsvik söder om Sydpoolen. Dessa områden gränsar till utredningsområdet som är markerat med blå färg i figur 4. Sydpoolen Karlsvik Viksängen Viksängsleden E4/E20 45 m 25 m 70 m Järnväg Scania Järnväg Figur 4. Karta över utredningsförslaget för nya bostäder. Området är markerat med blå färg. Mellan utredningsområdet och Viksängsleden som löper parallellt med motorvägsbron finns vegetation i form av träd och buskar, se figur 5. Grontmij AB 11 (11)

12 Figur 5. Vy från Viksängsleden. Inom utredningsområdet är det fyra delområden som är aktuella: Tälttomten, Sluttningen, Grödingevägen och Tältvägen, se figur 6 nedan. På Tälttomten som delvis är väldigt kuperad är det tänkt att den plana delen av området ska bebyggas med bostäder utformade i form av kvartersbebyggelse och eventuellt med byggnader som avskärmning mot motorvägen. Området som benämns Sluttningen lutar och är svårare att bebygga. Förslaget är att bebygga längs med vägen samt eventuellt suterräng-/terrasshus i backen. Utmed Tältvägen föreslås stadsradhus/stadsvillor/småhustomter. Tät bebyggelse föreslås på båda sidor om Grödingevägen och vid badhuset Sydpoolen. Grontmij AB 12 (12)

13 Grödingevägen Tältvägen Sluttningen Tälttomten Figur 6. Utbyggnadsförslaget för bostäder inom utredningsområdet [3]. Arbetet med detaljplanerna för Kanalstaden planeras att påbörjas 2015 och förväntas pågå ett par år [3] Infrastruktur i anslutning till utredningsområdet Södertälje kanal är ca 2,8 sjömil lång och omfattar farleden genom Södertälje mellan Saltsjön och Mälaren. Kanalen löper längs med utredningsområdet och är där ca 65 m bred. På kanalen sker transporter till och från hamnarna i Mälaren. Hastighetsbegränsningen på aktuell sträcka uppgår till 6 knop. Farleden är schaktad och sprängd och har ett vattendjup av 7,6-8,4 m [11]. E4 och E20 går ihop vid trafikplats Saltskog söder om Södertälje kanal och passerar över kanalen och förbi utredningsområdet och vidare till trafikplats Moraberg. Motorvägen är tvåfilig i båda riktningarna över bron. Närmsta horisontella avstånd från motorvägen till mark som planeras för bostäder är ca 70 m. På aktuell vägsträcka är hastigheten skyltad 100 km/h. Årsmedeldygnstrafiken år 2010 var ca st totalt för båda riktningarna varav 6760 st utgjordes av lastbilar [12]. Enligt en prognos för godstrafiken som Trafikverket har gjort för år 2030 är den procentuella förändringen av antalet fordonskilometer ca 1,59 % per år på europavägar i Stockholms län mellan år 2010 och 2030 [13]. Viksängsvägen går förbi utredningsområdet och korsar Södertälje kanal. Årsmedeldygnstrafiken år 2005 var ca st fordon varav ca 730 var lastbilar [12]. På aktuell vägsträcka är hastigheten skyltad 50 km/h. Västra stambanan korsar Södertälje kanal och går förbi utredningsområdet på ett avstånd om drygt 150 m. 2.2 Jämförelse med länsstyrelsens rekommendationer Utredningsområdet är beläget inom riskhanteringsavståndet 150 m vilket innebär att en riskbedömning ska utföras, dokumenteras och utgöra underlag för planeringen inom området. Avståndet till farligt godsled som utgörs av väg är som närmst ca 45 m till utredningsområdet. Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavstånd på 75 m till bostäder uppfylls inte och en riskbedömning behöver göras. Länsstyrelsens rekommendationer för riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse i anslutning till farligt godsled innefattar inga tydliga rekommendationer för farligt godstransporter på kanalen men tillämpas ändå i så stor utsträckning som möjligt. Det närmsta avståndet till utredningsområdet från kanalen är ca Grontmij AB 13 (13)

14 25 m. För bostäder har länsstyrelsen satt skyddsavståndet till 50 m mot järnväg och 75 m mot väg som utgör farligt godsled. Är avståndet kortare ska riskbedömning utföras. 2.3 Väder- och vindförhållanden Medelvindhastigheten under 2007 på Adelsö i Mälaren var 3,5 m/s och maxhastigheten 12 m/s. Västliga vindar var mest frekventa följda av vindar från nordväst och sydväst, se vindros i figur 7. De kraftigaste vindarna blåser från nordväst [14]. Vindförhållandena antas vara ungefär desamma i utredningsområdet i Södertälje även om förhållandena troligen är mer skyddade i det aktuella utredningsområdet. Figur 7. Vindros för Adelsö 2007 [14]. 2.4 Översvämningar/högt vattenstånd WSP har genomfört en översvämningsanalys för Södertälje där riskområden avseende översvämning inom kommunen har karterats och riskobjekt/tillgångar som hotas i händelse av översvämning har identifierats. Nivåerna som har använts vid översvämningsanalysen har hämtats från Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2006:94, samt från SMHI [15]. I den norra delen av utredningsområdet finns ett område i anslutning till Grödingevägen som riskerar att översvämmas vid extrem nederbörd, se figur 8 [15]. I figuren kan man även ana 100-årsvattennivån (rosa) som går längs med kanalkanten. Medelvattennivån längs Södertälje kanal och Östersjökusten nedströms Södertälje sluss är 3,45 m enligt det lokala referenssystemet i Södertälje. Relativt medelvattennivån i dagens klimat är den högsta observerade vattennivån +0,96 m vilket motsvarar 4,41 m enligt Södertäljes lokala nivå. 100-årsvattennivån (den nivå som har en statistisk återkomsttid på 100 år) beräknas till +1,16 m över medelvattennivå vilket motsvarar 4,61 m enligt Södertäljes lokala nivå [15] års medelvattennivå har beräknats till +0,39 m (3,84 m lokalt för Södertälje) jämfört med dagens medelnivå och 100-årsvattennivån har beräknats till + 1,77 m (lokalt för Södertälje 5,22 m) [15]. Grontmij AB 14 (14)

15 Område med risk för översvämning vid extrem nederbörd Tältetområdet Figur 8. Områden med risk för översvämning [15]. Grontmij AB 15 (15)

16 3 Inledande riskidentifiering I detta kapitel presenteras resultatet av riskidentifieringen i anslutning till utredningsområdet. 3.1 Södertälje kanal I samband med kanalutredningen 2007 gjordes en inventering av flödet av farligt gods på Södertälje kanal [16]. Denna inventering används även i denna rapport. Även statistik som tagits fram i samband med riskutredning för Kv. Sillen år 2009 har inkluderats [17]. För att säkerställa att inga större förändringar har skett har avstämning gjorts med Sjöfartsverket som bekräftar att flödet grovt sett är detsamma idag även om vissa variationer förekommer [18]. I framtiden förväntas fartygen bli något större och medföra något större last samtidigt som transporterna blir något färre [18]. De två största hamnarna i Mälaren är Västerås hamn och Köpings hamn, transport av farligt gods till sjöss sker i princip enbart till dessa hamnar i Mälaren. Mängden farligt gods till dessa hamnar framgår av Tabell 1. Tabell 1. Transporter av till och från Västerås och Köpings hamnar under 2008 [17]. Totalt Antal Andel IMDG-klass Förekommande ämnen ton 1 Explosiva ämnen och föremål Raketer 8 0,000 2 Komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser Ammoniak, dimetyl eter ,013 3 Brandfarliga vätskor Aceton 149 0,000 4 Brandfarliga ämnen Ferrosilicon ,461 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Ammoniumnitrat ,195 6 Giftiga och smittförande ämnen Giftigt oorganiskt ämne 13 0,000 7 Radioaktiva ämnen 122 0,000 8 Frätande ämnen Salpetersyra ,331 9 Övriga farliga ämnen och föremål Miljöfarliga ämnen 462 0,000 Totalt ,000 Totalt antal laster av olika farligt godstyper till Mälarens hamnar var 66 stycken. Hur dessa fördelades på olika transporter går ej att utläsa från statistiken. Ur siffrorna framgår inte heller hur transporter skett mellan hamnar i Mälaren. Till ovanstående statistik skall även transporter av oljor i bulk (t.ex. transformatoroljor) läggas. Dessa har inte lagts till i tabellen ovan eftersom något UN-nummer inte angetts på de produkterna. Totalt uppgår transporterna av olja i bulk till ton och utgör således ca 3 % av den totala transporterade mängden farligt gods och oljor på bulk. Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Räddningsverket numera Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), gjort en kartläggning [19] av farligt godstransporter till sjöss under september månad Kartläggningen visar endast tendenser för hur transporterna sker och ska inte betraktas som den absoluta sanningen. Resultatet påverkas av ett par antaganden och osäkerheter. Bland annat har inte alla rederier som hanterar farligt gods deltagit i undersökningen. Dessutom har allt farligt gods som transporterats inte rapporterats till fartygsrapporteringssystemet. Noteras bör även att det redovisade resultatet är exklusive transporter med tankfartyg vilket innebär att större mängder av petroleumprodukter inte förekommer i resultatet. Tabell 2 visar dock att andelen petroleumprodukter som hanteras i Mälarens största hamnar är liten i förhållande till andra farligt godsklasser vilket bör innebära att även andelen transporter av sådana produkter genom kanalen är liten. Grontmij AB 16 (16)

17 Tabell 2. Transport av farligt gods i Södertälje hamn under september 2006 [19]. IMDG-klass Totalt (ton) Andel i % Transit (ton) Totalt Slutsatsen av ovanstående inventering är att alla typer av farligt gods kan förekomma i kanalen. Dock kommer klass 4 och 5.1 stå för de i särklass största mängderna farligt gods. Att klass 4 och 5.1 är vanligt förekommande överensstämmer med kanalutredningen [16] dock visar en jämförelse med kanalutredningen att mängden och typen av farligt gods på kanalen varierar mellan åren. Olycksstatistik När det gäller statistik för sjöolyckor har Transportstyrelsen en sjöolycksdatabas som innehåller rapporterade sjöolyckor sedan år Mellan 1985 och 2009 har 35 stycken olyckor inträffat i Södertälje kanal, se tabell 3. Olyckorna omfattar samtliga fartygsarter av svenska och utländska handels- och fiskefartyg. Tabell 3: Fartygsolyckor på Södertälje kanal [17]. Typ Antal Beskrivning Brand/explosion i övriga utrymmen 1 Brand på obemannat fartyg i aktersalong, två hytter, matsal, kök, diskutrymme och duschrum p.g.a. tekniskt fel. Kollision med kaj bro o dyl. 12 Maskinhaveri 10 Brand i elektriska installationer 1 Brand i elskåp Grundstötning/ Grundkänning 6 Kollision mellan fartyg 3 Kantring 1 Brand/explosion i lastutrymmen 1 Överslag i en elektrisk armatur i lastrummet antände träpelletslasten Summa 35 Inte i någon av ovanstående olycksrapporter nämns att farligt gods varit inblandat. 3.2 E4/E20 E4/E20 utgör primär transportled för farligt gods [20]. Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Räddningsverket tagit fram statistik för transporter av farligt gods under september månad år Transporterad mängd farligt gods och andel för respektive ADR-klass redovisas i tabell 4 [19]. Beräkning av andelen av vardera ADR-klass har gjorts efter den maximala godsmängden för varje klass. De dominerande typerna av farligt gods som transporteras på aktuell vägsträcka är brandfarliga vätskor, frätande ämnen och övriga farliga ämnen och föremål. Grontmij AB 17 (17)

18 Tabell 4. Fördelning av huvudklasser enligt ADR 2 för väg [19]. ADR-klass Ämnesklass Transporterad godsmängd (ton) september 2006 Andel (%) 1 Explosiva ämnen ,054 % Brandfarliga gaser Icke giftig, icke brandfarlig gas Giftiga gaser ,38 % 3,36 % 0,019 % 3 Brandfarliga vätskor ,7 % Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och okänsliggjorda explosivämnen Självantändande ämnen Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten ,21 % 0,061 % 0,26 % Oxiderande ämnen Organiska peroxider ,37 % Giftiga ämnen Smittförande ämnen ,33 % 0,54 % 7 Radioaktiva ämnen ,037 % 8 Frätande ämnen ,9 % 9 Övriga farliga ämnen och föremål ,8 % Alla klasser Totalt % Tabell 5. Fördelning inom huvudklasser enligt ADR för väg på aktuell sträcka (E4/E20). ADRklass* Underklass Brandfarlig gas 2.2 Icke giftig, icke brandfarlig gas 2.3 Giftiga gaser Andel 28,9 % 70,7 % 0,4 % Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och okänsliggjorda explosivämnen 4.2 Självantändande ämnen 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Oxiderande ämnen 5.2 Organiska peroxider Giftiga ämnen, flytande 6.2 Smittförande ämnen 39,1 % 11,6 % 49,3 % 100 % 0 % 37,7 % 62,2 % * För klass 1 har statistik för underklasser ej angivits och för klass, 3, 7, 8 och 9 finns inga underklasser. Området sluttar ner mot kanalen och ett eventuellt utsläpp av brandfarlig vätska på E4/E20 förväntas rinna ner mot vattnet, se figur 9. Sannolikheten för dominoeffekter vid olycka på E4/E20 eller Viksängsleden som kan påverka utredningsområdet bedöms vara låg med hänsyn till antalet farligt godstransporter, avståndet mellan broarna och att merparten av farligt godstransporterna omfattar brandfarlig vätska som ger upphov till korta riskavstånd. 2 ADR är europeiska föreskrifter för transport av farligt gods på väg. I Sverige tillämpas den Nationella anpassningen ADR-S (MSBFS2012:6) [21]. Grontmij AB 18 (18)

19 Figur 9. Vy från kanalen. Motorvägsbron är belägen längst till höger på bilden efter Viksängsleden. 3.3 Viksängsleden Viksängsleden mellan Grödingevägen/Hagabergsrondellen och Verkstadsvägen/Saltskog östra trafikplats (E4) utgör sekundär transportled för farligt gods [20] vilket innebär att lokala transporter av farligt gods till och från de primära transportvägarna kan förekomma men att leden inte är avsedd för genomfartstrafik av farligt gods. Farligt godstransporterna på denna väg sker följaktligen främst till och från verksamheter i området. Även Grödingevägen/Nynäsvägenmellan Norrhemsvägen och Gärtunavägen samt Gärtunavägen bort till Morabergs trafikplats utgör sekundär transportled för farligt gods. Vid inventering av verksamheter i anslutning till aktuell vägsträcka som kan tänkas generera farligt godstransporter på Viksängsleden är det främst Scania och Statoil på Grödingevägen som bedöms vara aktuella. Transporter till Scania antas dock inte passera Södertälje kanal på Viksängsleden eftersom motorvägsavfarten ligger alldeles i närheten av Scania på samma sida av kanalen. Det antas därför att farligt godstransporterna förbi utredningsområdet främst utgörs av drivmedelstransporter till Statoil på Grödingevägen öster om Hagabergsrondellen. Den aktuella bensinstationen får leveranser av bensin och diesel ca 1-2 ggr per vecka och E85 ca 1 gång per månad [21]. Leveranser av farligt gods till Igelstaverket sker från Trafikplats Moraberg via Gärtunavägen och dessa transporter går inte förbi utredningsområdet. 3.4 Järnvägen På järnvägen som korsar Södertälje kanal sker transporter av farligt gods. Avståndet till utredningsområdet för bostäder är drygt 150 m. Enligt länsstyrelsens rekommendationer erfordras inga vidare utredningar om avståndet till farligt godsled överstiger 150 m [10]. Avståndet mellan järnväg och motorväg är ca m längs med utredningsområdet. Möjligheten finns att ett fordon som kör igenom vägräckena skulle kunna falla ner på ett fartyg lastat med farligt gods och sedan påverka utredningsområdet. Sannolikheten är mycket liten att ett fordon kör av vägen och ännu mycket mindre att det samtidigt passerar ett fartyg under bron. Avståndet är så pass stort till motorvägsbron att merparten av tänkbara brandscenarier på järnvägen har väldigt liten inverkan på fordon på motorvägsbron. En explosion eller en BLEVE skulle kunna medföra konsekvensavstånd på ett par hundra meter men för att sådana händelser ska ske har en brand i regel pågått ett tag och det är mycket sannolikt att trafiken på motorvägsbron skulle spärras av vid en sådan typ av händelse på järnvägsbron. Sannolikheten att en farligt godsolycka på järnvägsbron skulle påverka trafiken på E4/E20 eller sjöfarten på Södertälje kanal så att dominoeffekter som påverkar utredningsområdet ska inträffa anses vara väldigt liten och detta scenario studeras därför inte närmare inom denna analys. Grontmij AB 19 (19)

20 3.5 Verksamheter i anslutning till kanalområdet Verksamheter i anslutning till kanalområdet som hanterar stora mängder brandfarlig vara är AstraZeneca, Igelstaverket, bensinstationer, Scania samt industriområde med gasolcisterner, se figur 10 nedan Figur 10. Verksamheter inom kanalområdet där stora mängder brandfarlig vara hanteras. 1. AstraZeneca 2. Bensinstationer 3. Scania 4. Igelstaverket Beträffande AstraZeneca anses enligt säkerhetsrapporten explosion av oxiderande ämnen vara dimensionerande och riskavståndet uppgå till 200 m [16]. Aktuellt avstånd till utredningsområdet är drygt 1000 m. När det gäller Igelstaverkets fjärrvärmecentral anses ammoniakutsläpp vara dimensionerande olycka och riskavståndet bedöms vara 100 m [16]. Aktuellt avstånd till utredningsområdet är drygt 1500 m. Boverket anger ett riskavstånd om 100 m mot kringliggande bostadsbebyggelse från bensinstationer [23]. Aktuellt avstånd till utredningsområdet är drygt 200 m. Den riskkälla som ger upphov till störst riskavstånd med hänsyn till brandfarlig vara i Scanias verksamhet är gasolcistern placerad söder om E20 [24]. Aktuellt avstånd till utredningsområdet är mer än 1000 m från gasolcistern och det närmsta avståndet från Scanias anläggning till mark som planeras för bostäder är drygt 200 m. Inom Scanias verksamhet finns ett gjuteri. Boverket rekommenderar ett skyddsavstånd mot gjuterier på m främst beträffande aspekter som lukt och stoft men även buller [23]. Buller anses dock främst vara ett bekymmer om bostäder är belägna inom 200 m från Grontmij AB 20 (20)

21 gjuteriet [23]. Scania har stoftfilter som fångar upp partiklar från gjuteriet. Enligt bedömning från Scania blir utsläppet främst lokalt ca 50 m från gjuteriet om ett stoftfilter skulle gå sönder och ett sådant utsläpp skulle upptäckas och lagas inom några timmar [25]. Luktspridning sker beroende av vindriktning. Det förekommer ca 1 gång per månad att personer hör av sig med synpunkter på lukt men det har enbart varit personer på samma sida om Södertälje kanal som Scania är beläget som har haft synpunkter. Ingen har hört av sig från andra sidan av kanalen [25]. Eftersom riskavstånden förknippade med brandfarlig vara uppfylls görs ingen mer detaljerad utredning avseende de identifierade verksamheterna i aktuell riskbedömning. 4 Grovanalys För de identifierade risker som förväntas kunna påverka utredningsområdet har riskuppskattning genomförts som en del i en grovanalys. De aktuella identifierade riskerna rör olycka i samband med transport av olika typer av farligt gods på Södertälje kanal och E4/E20. Med grovriskanalys avses en riskanalys där kvalitativa resonemang varvas med kvantitativa uppskattningar. För olycksscenarier på Södertälje kanal görs ingen detaljerad kvantitativ riskanalys. Anledningen till detta är att det underlag som finns tillgängligt inte är tillämpbart för en mer detaljerad analys. En mer detaljerad analys skulle ge sken av att vara mer exakt men egentligen skulle den vara behäftad med stora osäkerheter på grund av de många antaganden som varit nödvändiga. För eventuella risker som behöver utredas vidare görs en fördjupad kvalitativ bedömning. För E4/E20 används grovanalysen som sållningsmetod för vilka scenarier som ska studeras vidare i en kvantitativ riskanalys där individrisk och samhällsrisk beräknas. Följande sannolikhetsklasser och konsekvensklasser för människors liv och hälsa används i grovanalysen [26]: Tabell 6: Sannolikhetsklasser. Sannolikhet Karaktär 1 Liten Mindre än 1 gång per 1000 år 2 1 gång per år 3 Sannolik 1 gång per år 4 1 gång per 1-10 år 5 Mycket Mer än 1 gång per år Tabell 7. Konsekvensklasser. Konsekvens Karaktär 1 Små Övergående lindriga obehag 2 Lindriga Enstaka skadade varaktiga obehag 3 Stora Enstaka svårt skadade 4 Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5 Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade Scenarierna bedöms utifrån sannolikhet för olycka och konsekvens för tredje man, d.v.s. personer som inte är direkt inblandade i olyckan utan uppehåller sig inom utredningsområdet. 4.1 Farligt gods på Södertälje kanal Grovriskanalysen baseras på riskanalysen för Kv. Sillen [17] och inkluderar samtliga identifierade scenarier i tabell 8. Bedömningen sker utifrån den beskrivning som gjorts av planområdet i kapitel 2 och de mängder av farligt gods som transporteras som redovisas i kapitel 3 samt tillgänglig litteratur [27,28] och kanalutredningen [16]. Eftersom alla typer av farligt gods transporteras på kanalen studeras olycksscenarier för samtliga huvudklasser av farligt gods. Grontmij AB 21 (21)

22 Tabell 8. Scenarier på Södertälje kanal Scenario klass Beskrivning A 1 Explosion med explosiva varor B 2 Läckage av gasol som antänder eller giftig gas som sprids runt utsläppsplatsen C 3 Brandfarlig vätska (t.ex. bensin eller diesel) läcker ut och antänds. D 4 Brand i brandfarliga fasta ämnen så som fosfor eller svavel E 5 Om oxiderande ämnen blandas med olja eller liknande kan explosion uppstå F 6 Utsläpp av t.ex. arsenik, cyanider eller bekämpningsmedel G 7 Utsläpp av radioaktiva ämnen H 8 Utsläpp av sura eller alkaliska ämnen. I 9 Utsläpp av t.ex. miljöfarligt avfall. Tabell 9. Grovriskanalys av identifierade scenarier. Scenario Slh. Kons. Motivering A 1 4 När explosiva varor antänds kan en kraftig tryckvåg uppkomma. Av klass 1 är det enbart underklass 1.1, massexplosiva varor, som kan ge en skada på människor längre bort än några 10-tal m. Det krävs dock en mängd på 15 ton för att det skall ge dödliga skador på människor 60 m från olyckan. En sådan explosion kan rasera väggar inom 120 m vilket innebär att risk finns för människors liv [27]. Under 2008 hanterades totalt 4,7 ton klass 1.1, i totalt 12 laster, i Mälarens hamnar. Sannolikheten för en olycka bedöms som liten eftersom förekomsten av de mängder som krävs för konsekvenserna som beskrivs ovan bedöms vara i princip obefintliga på kanalen. Vid en olycka med de mängder som förekommer på kanalen kommer konsekvensen troligen att begränsas till fartyget. B 2 4 Transport av gas i gastankfartyg sker i regel som kylkondenserad, d.v.s. gasen är nedkyld till kokpunkten, för t.ex. naturgas innebär detta cirka -160ºC. Detta innebär att trycket i tanken är betydligt mindre än om gasen varit tryckkondenserad. Konsekvensen för ett utsläpp blir därför betydligt lindrigare eftersom källstyrkan vid ett utsläpp kommer att vara mindre. I mindre fartyg kan gasen transporteras som tryckkondenserad [17]. De kärl som används för transport av tryckkondenserade gaser bedöms vara mer tåliga vid en olycka eftersom de är kraftigare byggda än trycklösa kärl. Enligt statistik från 2008 [17] skedde en transport av ammoniak i bulk och en med styckegods till hamnar i Mälaren under det året, den totala mängden var ca ton. När det gäller brandfarlig gas skedde sju transporter till och från samma hamnar. Mängden brandfarlig gas var under 1 ton i samtliga fall utom ett då det uppgick till ca 54 ton. Giftig gas förekommer alltså i betydligt större mängder medan brännbar gas är mer frekvent förekommande. Vid ett utsläpp av brännbar gas krävs det att antändning sker (t.ex. av elektrisk utrusning) för att allvarliga konsekvenser skall uppstå i form av en gasmolnsexplosion, jetflamma eller BLEVE 3. När det gäller giftig gas krävs det att gasen driver i väg mot planområdet och att koncentrationerna är sådan att människors kan skadas (> IDLH 4 ) för att allvarliga konsekvenser skall uppstå. Spridningen av gaser kommer att bero på en rad faktorer som t.ex. utsläppets storlek, vindstyrka, vindriktning och höjdskillnader. 3 Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion 4 Immediately Dangerous to Life and Health, ett amerikanskt mått för att utrymning av en arbetsplats skall kunna ske inom 30 minuter utan att personer erhåller bestående men. Grontmij AB 22 (22)

23 I kanalutredningen [16] bedöms att människor inom cirka 100 m från utsläppsplatsen kan drabbas vid ett utsläpp av brännbar eller giftig gas. Detta anses vara en rimlig uppskattning. Konsekvenserna bedöms därför bli mycket stora eftersom ett utsläpp kan påverka planområdet. Klass 2.2, icke giftig och icke brännbar gas, bedöms ej påverka planområdet eftersom en olycka med sådana gaser enbart kommer att påverka området i behållarnas direkta närhet. Dessutom skedde enbart ett fåtal transporter med små mängder under C 2 3 Direkt farliga konsekvenser för människor tillföljd av ett utsläpp av IMDGklass 3 vätskor inträffar när vätskan antänds. Hur lätt utsläppet antänds beror på vätskans egenskaper (flampunkt) och tändkällan. Möjliga antändningskällor skulle kunna vara elektrisk utrustning, gnistor eller statiskt elektricitet. Konsekvensen av en sådan brand kommer att bero på hur stort utsläppet är och hur stor den pöl som brinner är. En pöl med bensin med en radie på 10 m kommer att ge ett skyddsavstånd på uppskattningsvis 30 m, inom vilket värmestrålningen kommer att vara minst ca 15 kw/m 2. Lätt antändligt material som utsätts för en sådan värmestrålning kan börja brinna. Konsekvenserna bedöms dock vara begränsade till närområdet av en brand. Sannolikheten för en brand är större vid ett utsläpp av bensin än diesel eller eldningsolja eftersom bensin är mer lättantändligt. Enligt statistik från 2008 [17] förekom transporter av ca 150 ton klass 3-vätska men även över ton oklassade oljor i bulk. MSB:s kartläggning visar dock att klass 3 skulle vara mer frekvent förekommande vilket innebär att variationerna från år till år förmodligen är stora. D 2 1 Konsekvenserna vid en brand i brandfarliga fasta ämnen kommer att begränsas till den drabbade båten och dess närhet vilket innebär begränsade konsekvenser för planområdet. Det som eventuellt skulle kunna drabba området är den brandrök som kan förekomma. Enligt MSB:s kartläggning och statistik från 2008 förekommer en hel del transporter av klass 4-varor. Givet att en farligt godsolycka inträffar, dvs. att ett ämne kommer ut, är det alltså troligt att det kan vara klass 4. E 1 4 Ett utsläpp av t.ex. ammoniumnitrat leder normalt inte till risk för personskador. Men om det kommer i kontakt med organiska ämnen eller drivmedel kan explosioner i nivå med klass 1 uppstå ( m). Transporter av klass 5.1 är den största transporterade mängden på Södertälje kanal (> 50% enligt MSB [17]). Givet en farligt gods olycka, är det alltså troligt att det kan vara klass 5.1. Förutsättningarna måste dock vara sådana att både oxiderande ämne och bränsle läcker ut och blandas för att en explosion ska uppstå. Detta bedöms vara osannolikt givet ett utsläpp. Sannolikheten bedöms därför som liten. F 1 2 Skador av klass 6 förutsätter att personer kommer i direkt kontakt med ämnet vilket innebär att konsekvensen för planområdet kommer att vara liten vid en sådan olycka. Sannolikheten bedöms vara liten eftersom enbart ett fåtal transporter per år förekommer. Enligt statistik från Transportstyrelsen förekom enbart en transport av giftiga ämnen under 2008 i Mälaren. Grontmij AB 23 (23)

24 G 1 2 Sannolikheten bedöms vara liten eftersom antalet transporter är få enligt det underlag som finns tillgängligt [17]. Konsekvensen är svår att bedöma eftersom den är beroende av mängd och typ av ämne. Joniserande strålning är svårare att detektera än någon annan typ av farligtgodsutsläpp eftersom den varken luktar, hörs, syns, smakar eller känns vilket kan innebära svåra konsekvenser om transporten eller kollit ej är utmärkt på rätt sätt. Exponeringstiden har stor betydelse för konsekvensen på människor, fördubblas tiden så fördubblas stråldosen. Avståndet från källan har också stor betydelse eftersom stråldosen avtar med kvadraten på avståndet. Transport av radioaktiva ämnen styrs hårt av lagar och föreskrifter när det gäller inneslutningar, transportskydd, märkning etc. Normalt krävs dessutom tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) för att transportera eller låta transportera radioaktiva ämnen inom Sverige. H 2 2 Konsekvenserna för personer inom utredningsområdet vid utsläpp av frätande ämne bedöms vara lindriga eftersom området som kommer att påverkas är begränsat till där stänk kan förekomma (< 20 m). Större transporter med syror utgör främst en fara för miljön. Salpetersyra kan reagera med t.ex. sågspån, svavelväte, ättiksyra, etylalkohol, acetylen och metallpulver och orsaka antändning eller explosion, varvid giftiga, nitrösa gaser bildas. Ett sådant scenario skulle ge stora konsekvenser men har samtidigt en mycket lägre sannolikhet. I 2 1 För att bedöma konsekvensen studeras vilka typer av ämnen som kan vara aktuella. Gruppen (klass 9) omfattar följande: Ämnen som kan vara hälsofarliga vid inandning som fint damm (t.ex. asbest) Ämnen och utrustning, som i händelse av brand kan bilda dioxiner (t.ex. PCB & PCT) Ämnen som avger brandfarliga ångor (t.ex. polymerer, som innehåller brandfarliga vätskor klass 1-2). Livräddningsutrustning Vattenförorenande vätskor Vattenförorenande fasta ämnen Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer Upphettade vätskor (> 100 C) Upphettade fasta ämnen (>100 C) Övriga ämnen som utgör en fara under transport men inte omfattas av definitionen för någon annan klass Utbredningen av en olycka med något av ovanstående ämnen bedöms bli begränsad men kan medföra enstaka svårt skadade personer. Enligt statistik från 2008 var det framförallt miljöfarliga ämnen som transporterades. Mängden transporterat gods i klass 9 är liten i förhållande till övriga transporter enligt Transportsstyrelsens statistik. Bedömningen av riskerna illustreras i en riskmatris som utgör en hjälp vid riskvärderingen. Grontmij AB 24 (24)

25 Tabell 10: Riskmatris farligt gods på Södertälje kanal. 5 4 A, E B Konsekvens 3 2 C F, G H 1 D, I Sannolikhet I Räddningsverkets (nuvarande MSB) handbok [26], som grovriskmetoden är hämtad från, finns inga kriterier för acceptabel risk i riskmatrisen. Eftersom gränsen måste dras någonstans används den nivå som bedöms som rimligt av Intresse Föreningen för Processäkerhet (IPS) [29]. Kriteriet gäller för extern risk d.v.s. för personer som inte har anknytning till den riskfyllda verksamheten. De scenarier som är placerade i det grå området kan ej accepteras direkt utan måste studeras djupare och om nödvändigt ska riskreducerande åtgärder vidtas. Resultatet av grovriskanalysen innebär således att olyckor med klass 2 och 3 (Scenario B och C) studeras vidare i en kvalitativ fördjupad analys. Riskerna med olyckor med övrigt farligt gods bedöms vara så små att några riskreducerande åtgärder ej anses nödvändiga. 4.2 Farligt gods på E4/E20 och Viksängsleden Grovriskanalysen inkluderar samtliga identifierade scenarier i tabell 11. Bedömningen sker utifrån den beskrivning som gjorts av planområdet i kapitel 2 och de mängder av farligt gods som transporteras som redovisas i kapitel 3. För Viksängsleden antas främst transporter av brandfarlig vätska ske. Tabell 11. Scenarier på E4/E20 samt Viksängleden (enbart scenario N). Scenario ADRklass Beskrivning J 1 Farligt gods olycka med sprängämne K 2.1 Olycka med komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser L 2.2 Olycka med icke giftig, icke brandfarlig gas M 2.3 Utsläpp av tryckkondenserad giftig gas N 3 Olycka där brandfarlig vätska läcker ut och antänds. O 4 Utsläpp brandfarliga fasta ämnen P 5 Utsläpp av oxiderande ämnen och organiska peroxider Q 6.1 Utsläpp av giftiga ämnen R 7 Olycka med radioaktivt ämne S 8 Utsläpp av frätande ämnen T 9 Olycka med övriga farliga ämnen och föremål Grontmij AB 25 (25)

26 Tabell 12. Grovriskanalys av identifierade scenarier. Scenario Slh. Kons. Motivering J 1 5 De explosiva ämnena eller föremålen saknar tändsystem eller drivladdning, alternativt innehåller tändämne men har minst två effektiva säkerhetsanordningar. Sannolikheten bedöms därmed vara liten, eftersom transporter förekommer i liten omfattning, samtidigt som flera säkerhetsanordningar skall felfungera för att en explosion skall uppkomma. När explosiva varor antänds kan en kraftig tryckvåg uppkomma. Av klass 1 är det enbart underklass 1.1, massexplosiva varor, som kan ge en skada på människor längre bort än några 10-tal m. Det krävs dock en mängd på 15 ton för att det skall ge dödliga skador på människor 60 m från olyckan. En sådan explosion kan rasera väggar inom 120 m vilket innebär att risk finns för människors liv [27]. Konsekvenserna vid en olycka bedöms kunna bli mycket stora. K 2 4 Sannolikheten bedöms vara relativt låg eftersom drygt en procent av den transporterade mängden farligt gods utgörs av klass 2.1. Vid ett utsläpp av brännbar gas krävs det att antändning sker (t.ex. av elektrisk utrusning) för att allvarliga konsekvenser skall uppstå i form av en gasmolnsexplosion, jetflamma eller BLEVE. Scenariot bedöms kunna ge upphov till allvarliga konsekvenser. L 2 2 Sannolikheten bedöms vara relativt låg eftersom transporter förekommer i liten omfattning. Scenariot bedöms ge lindriga konsekvenser för områden utanför själva farligt gods leden. Den händelse som eventuellt kan påverka personer, utöver de som är direkt inblandade i själva trafikolyckan, är en tryckkärlsexplosion till följd av uppvärmning av en behållare med komprimerad eller tryckkondenserad gas vilken ger upphov till en tryckvåg. M 1 5 Sannolikheten bedöms vara liten eftersom antalet transporter är mycket få, 0,019 % av mängden transporterat gods utgörs av klass 2.3. När det gäller giftig gas krävs det att gasen driver i väg mot utredningsområdet och att koncentrationerna är sådan att människor kan skadas för att allvarliga konsekvenser skall uppstå. Det är hur som helst möjligt att ett utsläpp av klass 2.3 kan påverka ett stort område. Detta gör att konsekvenserna bedöms som katastrofala. N 3 2 Scenariot bedöms som sannolikt eftersom transporter av brandfarlig vätska förekommer i stor omfattning. Eftersom utredningsområdet ligger ca 70 m från E4/E20 bedöms konsekvenserna bli relativt lindiga med hänsyn till avståndet. Ett utsläpp som antänds kommer främst att påverka den närmsta omgivningen runt farligt godsleden. Även om utsläppet sker på Viksängsleden 45 m från utredningsområdet förväntas påverkan på området bli liten. Grontmij AB 26 (26)