Jussi Hyöty 27.10.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Nokias nya roll? Brasiliens finansminister sade direkt det som andra inte vill eller vågar säga, det råder ett valutakrig på valutamarknaden. För knappt två år sedan kunde man vänta sig att Den Stora Skuldkrisen skulle sluta på valutamarknaden och sedan ebba ut. De senaste veckorna har visat att skuldkrisen har framskridit till valutamarknaden, men någon balans har ändå inte uppnåtts ännu, eftersom alla vill devalvera sin valuta i syfte att skapa arbetstillfällen. Krisen tillspetsas genom obalansen i handeln mellan USA och Kina. Obalansen slog ett nytt rekord under det tredje kvartalet. Obama är hårt pressad då arbetslösheten fortsättningsvis är hög, och Kina fruktar att förstärkningen av renminbin leder till en konkursvåg och samhällelig instabilitet. USA måste göra något, och i praktiken kan detta vara enbart en kvantitativ stimulans, QE2. USA kan dessutom anklaga Kina för kursmanipulation, vilket skulle leda till att tullar upprättas först i USA och sedan i Kina och så vidare. QE2 väcker stor oro på den internationella marknaden, eftersom den enda betydande konsekvensen kan innebära att dollarn försvagas. Om Kina håller i dollarn från sin bindning, blir de andra valutaområdena tvungna att ta emot effekterna av QE. Av de stora ekonomierna har redan Japan, Brasilien, Indien och Sydkorea uttryckt oro över sin försvagade konkurrenskraft då valutorna förstärks. Om Kina ger efter och låter sin valuta förstärkas, kan den enorma kapacitet som landet byggt upp drabbas av svårigheter i sökandet efter efterfrågan på världsmarknaden. De ökade spänningarna i den internationella politiken och på valutamarknaden är den främsta drivkraften på marknaden, men jag återkommer till detta senare. Temat för denna vecka är på finländskt vis Nokia som tog en etappseger under tredje kvartalet då telefonernas lönsamhet var 10,. Bolaget prognostiserar en lönsamhet på 10 12 % under sista kvartalet, vilket innebär att den rapporterade lönsamheten knappast kommer att förbättras, men den operativa lönsamheten förbättras. Enligt Elop omdefinierar bolaget sin roll inom branschen, vilket kan innebära en finslipning i fråga om smarttelefoner eller en radikal ompositionering inom branschen, med andra ord en stor strategiförändring inom bolaget. Aktieindex Spot 1v OMX Helsinki 7,374.5 1.6 % STOXX 600 266.8 0.4 % S&P 500 1,183.1 0.6 % Nikkei 225 9,426.7-0.8 % Shanghai 20,149.7-0.9 % Hang Seng 2,975.0 0.1 % Företagslån Spot 1v itraxx CDS Europe 99.5-3 itraxx CDS X-over 460.3-10 Senior financials 123.1-2 Statslån Spot 1v Germany 2y 1.0 0.19% Germany 10y 2.47 % 0.10% USA 2y 0.36 % -0.01% USA 10y 2.56 % -0.01% Råvaror Spot 1v Brent oil 83.0 0.6 % Gold 1,328.5-2.9 % Källa: Bloomberg marknadsdata 22.10.2010 2900 2.6 480 580 2.5 565 2800 2.4 2.3 460 550 2.2 535 2700 2.1 440 520 Stoxx 50 (v) Tyskland 10 år (h) Företagslån, HY (v) S&P GSCI Råvara (h)
www.front.fi - 2 - Vilken är Nokias nya roll? Nokia tar itu med rätt fråga då bolaget vill omdefiniera sin roll. Nokias roll och varumärke har bleknat, och därför utgår reformen precis från det som Elop säger nu. Det väsentliga är om en rätt omdefinition sker eller om pratet stannar på den programstrategiska nivån. Innan den nya rollen dryftas, gör jag en kort genomgång av årets tre första kvartal och av bolagets utgångspunkter för att bygga upp en ny position inom branschen. År 2010 konkurrensfördelen inom affärsområdet bastelefoner minskar? Under första kvartalet sjönk Nokiatelefonernas lönsamhet till 12 %, och enligt prognoserna skulle den sjunka ytterligare ner till 9 12 %. Nya smarttelefoner introducerades på marknaden, men ändå sjönk medelpriset från 64 euro till 62 euro och smarttelefonernas medelpris från 186 euro till 155 euro. Enligt strategin lanserade bolaget smarttelefoner i en lägre prisklass, och tack vare detta höll sig marknadsandelen på 41 %, men en så kraftig prissänkning berättade att smarttelefonernas konkurrenskraft snabbt försvagats. Totalt sett sjönk marknadsandelen under föregående kvartal från 3 till 33 %. Under andra kvartalet sjönk Nokiatelefonernas lönsamhet till 9,, och enligt prognoserna skulle den sjunka ytterligare ner till 7 1. Lönsamheten rasade ner till en lägre nivå än någonsin efter logistikkrisen. Telefonernas marknadsandel var fortsättningsvis 33 % och smarttelefonernas 41 %. Bastelefonernas medelpris var fortfarande 39 euro och smarttelefonernas pris sjönk ytterligare från 155 euro till 143 euro, och därför fördjupades krisen i fråga om smarttelefonerna. Man bevarade marknadspositionen, och därför togs priskonkurrensen emot som försvagad lönsamhet. Under tredje kvartalet var den rapporterade lönsamheten för telefonerna 10,, men efter kostnader av engångskaraktär blev den operativa lönsamheten 9,3 %. Marknadsföringskostnaderna överfördes dessutom till sista kvartalet, och därför var den operativa lönsamheten för telefonerna i enlighet med prognosen. Lönsamheten under sista kvartalet prognostiserades till 10 12 %. Marknadsandelen sjönk till 3, men medelpriset steg från 61 euro till 65 euro då tyngdpunkten i leveranserna flyttades till översegmentet medan undersegmentet led av brist på komponenter. Bastelefonernas medelpris steg från 39 euro till 42 euro, vilket återspeglade bristen på komponenter, smarttelefonernas medelpris sjönk till 136 euro och marknadsandelen till 36 %, med andra ord fortsatte problemen med smarttelefonerna. Under innevarande år har den operativa lönsamheten för telefonerna stabiliserat sig på nivån 1. År 2007 var också bastelefonernas lönsamhet mer än 2. Marknadsandelen har minskat med 5 procentenheter till 3 efter sista kvartalet 2009 då marknadsandelen som bäst, exklusive den gråa marknaden, var 4. Bolaget har förlorat sina skalfördelar som utgör en viktig fördel i fråga om de billigaste telefonerna. Bristen på komponenter hade negativ inverkan i synnerhet på undersegmentet, men problemet har varit gemensamt för hela branschen. Nokia har hittills varit det enda bolaget vars lönsamhet i fråga om bastelefoner varit god, men nu avtar också Nokias lönsamhet klart. Betydelsen av företagets traditionella konkurrensfördelar har minskat, och därför måste bolaget söka nya konkurrensfördelar. Också Elops kommentar tycks referera till detta. Den nya rollen måste snabbt hittas om smarttelefonernas starka tillväxt fortsätter och konkurrensen i fråga om bastelefoner ytterligare skärps.
www.front.fi - 3 - Medelpris, 45 200 40 160 35 Q1 2009 Q2 2009 Q3 2009 Q4 2009 Q1 2010 Q2 2010 Q3 2010 Mobiltelefoner (v) Smarttelefoner (h) 120 Marknadsandel, % 4 4 3 3 2 Q1 2009 Q2 2009 Q3 2009 Q4 2009 Q1 2010 Q2 2010 Q3 2010 Mobiltelefoner Smarttelefoner Omsättning, mrd 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 Q1 2009 Q2 2009 Q3 2009 Q4 2009 Q1 2010 Q2 2010 Q3 2010 Mobiltelefoner Smarttelefoner
www.front.fi - 4 - Bra att börja från en triangel Elop avslöjade så mycket om den nya rollen, att en differentiering kommer att finnas i kärnan av denna, och hörnstenarna kommer att utgöras av apparaten, programvaran och tjänsterna tillsammans. Hörnstenarna är bekanta, men betoningarna kan vara klart nya. N8 visar att apparaten är bra. I programmen kommer plattformen Symbian 4 inte i en enda smäll, utan plattformen Symbian 3 utvecklas stegvis i riktning mot Symbian 4. Meegotelefonerna finns i butikerna nästa år. Mest oavslutade arbeten finns inom tjänsterna, där man på tre år inte har kunnat prestera tillräckligt. De tidigare korrigerande åtgärderna har ännu inte infriat löftena, därför står man nu inför ett tvingande läge, eftersom det inte finns någon återvändo till skalstrategin. Om bolaget misslyckas med sina Symbian- och Meegoprojekt, förlorar man greppet om översegmentet. I fråga om sina grunder är Nokia ett annorlunda bolag än Apple och Google, och därför skulle en direkt konkurrens med dessa bolag som är starkare än de traditionella konkurrenterna bli en strid på öppet fält i ett främmande land. Nokia kan kringgå striden på det öppna fältet och börja utveckla sin affärsverksamhet i riktning mot gott globalt samhällsmedlemskap, hållbar utveckling och nyttighet. Då skulle tyngdpunkten i affärsverksamheten hållas på tillväxtmarknaderna, och produktens konkurrensfaktorer skulle i fråga om både smarttelefonerna och bastelefonerna vara ett överlägset pris/kvalitet-förhållande, funktionalitet och nyttotjänster. Prestationerna inom detta område är redan omfattande: Dow Jones Sustainability Index Review valde för andra gången i rad Nokia till det ledande företaget för hållbar utveckling inom teknologisektorn, och i Indien valde The Economic Times Brand Equity för tredje gången i rad Nokia till det mest pålitliga varumärket. Också Google har synligt rört sig i denna riktning det råder redan trängsel till denna varumärkesposition. Apple i sin tur har valt ett mycket högt och dyrt översegment. Det värdeladdade nödvändighetsvarumärket kan låta tråkigt, men det är betydligt mer hållbart än Apples blåsiga högtflygande varumärke. Nokia har alla resurser för att genomföra en förändring. Bolagets nettokassa uppgår till 4,4 miljarder och det egna kapitalet till 15 miljarder, visserligen finns det till följd av köpet av Navteq en goodwill på 5,5 miljarder i balansräkningen. Dividendpolitiken är stabil och dividendavkastningen mycket hög, upp till närmare. I produktutveckling investeras årligen 6 miljarder och i marknadsföring 4 miljarder. Inom produktutveckling ligger Microsoft klart före Nokia, men Apple och Google ligger långt efter. Microsoft är också en klar ledare inom marknadsföringen, Apple och Nokia kan jämställas med Microsoft, men Google ligger klart efter de andra. Om NSN bryts ut från bolaget, blir bolagets balans betydligt effektivare, men produktutvecklingsbudgeten sjunker till cirka 3,5 miljarder och marknadsbudgeten till 2,5 miljarder.
www.front.fi - 5 - Ökning av försäljningen samt lönsamhet 16 3 11 2 2 6 1 1 1Q98 1Q99 1Q00 1Q01 1Q02 1Q03 1Q04 1Q05 1Q06 1Q07 1Q08 1Q09 1Q10-4 Förändring omsättning Rörelsevinst 1 Kapitalstruktur 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 199719981999 2000200120022003 200420052006 2007200820092010 Nettokassa Soliditet 7 6 6 5 5 4 4 3 3 Investeringar i produktutveckling, marknadsföring, produktion 3 2 2 1 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 R&D / Omsättning Marknadsföring / Omsättning Investeringar / Omsättning
www.front.fi - 6 - Konkurrentjämförelse, produktutvecklingsbudget 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2007 2008 2009 Google Apple Microsoft Nokia Nokia exkl. NSN Konkurrentjämförelse, marknadsföringsbudget 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2007 2008 2009 Google Apple Microsoft Nokia Nokia exkl. NSN Konkurrentjämförelse, marknadsvärde 350 300 250 200 150 100 50 0 2007 2008 2009 Google Apple Microsoft Nokia
www.front.fi - 7 - Aktieindex Tyskland 6 % Kina 1 Frankrike 3 % Indien Spanien Brasilien USA Ryssland Japan -3 % Hong Kong - Branschindex (Europa) Olja och gas Hushållsvaror 3 % Material Hälsovård Investeringsvaror Banker Mat Teletjänster Teknologi - El -3 % Branschindex (Europa-USA) Olja och gas Hushållsvaror 3 % Material Hälsovård Investeringsvaror Banker Mat Teletjänster Teknologi - El -3 % Kreditrisk (CDS) EA, IG (v) 120 550 Industri (v) 60 130 USA, IG (v) EA, HY (h) USA, HY (h) 100 500 450 Konsument (v) Energi (v) Teknologi (v) Finansiering (h) 40 120 80 400 20 110 Råvaror Frakt Mat 1 Metaller Vete Koppar Majs Nickel Soijabönor - - -1 08 10 12 14 16 18 20 08 10 12 14 16 18 20
www.front.fi - 8 - Aktiernas volatilitet Räntedifferens (10 år) Tyskland USA 25 20 Spanien- 5. Tyskland (v) Portugal- 4. Tyskland (v) Grekland- 2. Tyskland (h) 7.8 % 7.2 % 6.6 % 6. 15 1. 5.4 % 08 10 12 14 16 18 20 Guld samt inflationsförväntningar Olja och dollar Guld 1,390 3 % Olja (v) 88 1.44 USA, 5/5 1,350 EUR/USD (h) 84 Tyskland, 5/5 1,310 2 % 1.38 1,270 80 1,230 1 % 76 1.32 Statslånens räntor 10 år Statslånens räntor 2 år Tyskland 3. Tyskland 1.2 % USA UK 2. USA UK 1. 0.8 % 0.6 % Frankrike Frankrike 0.4 % 2. 0.2 % Staterna kreditrisk 5 år(cds) Marknadsräntor (Euribor) Irland (v) 550 720 Euribor 3mån 1.07 % 0.9 Spanien (v) 400 Euribor 1mån 0.8 Grekland (h) 250 640 0.97 % 0.7 100 560 0.87 % 0.6 Valutakurser Pund (v) 0.93 84 Rubel (v) 31.0 6.69 Yen (h) 0.89 Yuan (h) 30.5 6.66 82 30.0 0.85 29.5 6.63 0.81 80 29.0 6.60
www.front.fi - 9 - Till salu - Front Polaris Europa t.o.m. 12.11.2010 2900 2850 2800 2750 2700 Eurostoxx 50 Underliggande tillgång för Certifikatet Front Polaris Europa är de största europeiska bolagen (Eurostoxx50- indexet). De globala storbolagen sitter bra till i rådande konjunkturläge. Storbolagens starka kassaflöde och balansomslutning tillsammans med den spridda affärsverksamheten utgör en buffert mot kortsiktiga konjunkturfluktuationer. Effekterna av de statliga sparåtgärderna samt utvecklingen av den ekonomiska tillväxten ökar osäkerhetsfaktorerna på kort sikt. Det 2,5-åriga Certifikatet Polaris Europa passar i denna marknadssituation, produkten erbjuder avkastningspotential såväl på stigande som på sjunkande marknader. Uppgifter om graferna i denna veckoöversikt I denna veckoöversikt uppföljs veckovis de viktigaste marknadernas rörelser samt ekonomiska indikatorer som påverkar placerande. En omfattande mängd information presenteras i grafisk form för att förbättra åskådligheten. Observationsperioden utgörs av de två senaste veckorna, så att den sista observationsdagen är föregående veckas fredag och den första tio arbetsdagar tidigare. Noggrannare förklaringar samt källor för informationen presenterad i graferna finns presenterade i en skild bilaga. Denna finns att få på vår hemsida på adressen http://www.front.fi/viktigt/vecko_oversikt/. I denna veckoöversikt är graferna fördelade på två sidor. Den första presenterar utvecklingen för de centrala egendomsslagen aktier, kreditrisk, råvaror. Aktieindexens utveckling presenteras, såväl geografiskt som branschvis, och utvecklingen för de europeiska och amerikanska marknaderna jämförs sinsemellan. Den andra sidans syfte är att ge en helhetsbild av marknaderna eller sådana variabler vilka visar marknadsriktningen eller t.ex. nervositet. På denna sida presenteras de viktigaste räntorna och räntedifferenserna, valutorna och skyddskostnaderna för staternas kreditrisker, guld och inflationsförväntningar samt volatilitetsnivåerna som beskriver kursfluktuationerna på de centrala aktiemarknaderna. Denna publikation är avsedd endast för kundens privata bruk. Denna publikation baserar sig på källor som Front Capital Ab anser pålitliga. Front Capital Ab garanterar inte informationens riktighet och ansvarar inte för felaktigheter, brister eller olämpligheter i presenterat material. Inget material presenterat i publikationen är ett bindande bud att köpa eller sälja värdepapper och inte heller en uppmaning att vidta annan placeringsverksamhet. Innan placeraren gör ett investeringsbeslut bör han basera sitt beslut på egna analyser och uppskattningar av placeringsobjektet och risker förknippade med detta. Detta dokument, eller delar av det, får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan Front Capital Ab:s på förhand givna skriftliga tillstånd. Alla rättigheter förbehålles. Front Capital Ab Alexandersgatan 48 A 00100 Helsingfors Finland Tel: (09) 6829 800 Fax: (09) 6829 8010 fornamn.efternamn@front.fi www.front.fi Front Capital Ab är ett värdepappersföretag vars verksamhet övervakas av Finansinspektionen, Snellmansgatan 6 och Mikaelsgatan 8, PB 103, 00101 Helsingfors, telefon 010 831 51; www.finanssivalvonta.fi. Front Capital Ab är medlem av Ersättningsfonden för investerare. Ytterligare information om tjänsteleverantören och dess tjänster fås på adressen www.front.fi.