Ctrum-Torsvik stadsdel att må bra i Bakgrund: White arkitekter Foto: Micke Lundström Planprogram för CtrumTorsvik
Torsviks torg Överdäckning med mötesplatser och bostäder. Lejonväg Ny bebyggelse längs stadsgata. Stockholmsväg Stråk med butiker och bostäder. Ctrum Kvarter med bostäder, butiker och mötesplatser för kultur. Ctrum Kvarter med bostäder och butiker. 2
Lidingö Nulägeskarta över programområdet Ctrum-Torsvik Området Ctrum-Torsvik ligger strax Så här ser Ctrum-Torsvik ut i dag. Rubrik skrivs efter här Lidingöbron, ctralt ac beläget ante på ipsum D streckade linj markerar programområdets Lidingö och i Stockholmsregion. avgränsning. 3
Ctrum- Torsvik Hagastad Norra Djurgårdsstad STOCKHOLM CITY Västra Kungsholm Liljeholm Hammarby sjöstad Lidingö är ctralt beläget i Stockholmsregion. Befolkning i Stockholms län förväntas öka med mer än halv miljon invånare fram till år 2030. För att Stockholm ska behålla sin position som attraktiv region är det ligt d regionala utvecklingsplan (RUFS) viktigt att ha ett stort och varierat utbud av bostäder. Med sin närhet till Stockholm city, på ungefär samma avstånd som andra utvecklingsprojekt (se kartan) är Lidingö attraktiv bostadsort. Lidingö erbjuder inte bara närhet till natur och grönområd. Här finns också ett brett utbud av bostäder, arbetsplatser, handel, service och kultur. Utveckling av Ctrum-Torsvik kommer att bredda utbudet ännu mer och när Lidingöbanan rustats upp och länkats samman med Spårväg City, kan Lidingöborna resa direkt till Stockholms City ända från Gåshaga utan några byt. 4
Ctrum-Torsvik del av växande Stockholmsregion Lidingö ingår i av de mest snabbväxande regionerna i Europa. I grund och bott är detta något mycket positivt som bidrar till bra arbetsmarknad för Lidingöborna. M tillväxt ställer också krav på fler bostäder och utbyggd infrastruktur. Detta är något som alla kommuner i region måste bidra till, så äv Lidingö. Med detta planprogram tar vi nu ett steg vidare i arbetet med Ctrum-Torsvik, som med sitt ctrala läge på ön med god kollektivtrafik och lokal service lämpar sig väl för utveckling. Gom att bygga på redan ianspråktag mark kan dessutom våra grönområd och kulturhistoriskt värdefulla miljöer bevaras. I ett allt hårdare konkurrsläge från Stockholm behöver Lidingö ett större och attraktivare ctrum med ett bredare utbud av butiker, restauranger, kultur och annan service. Här finns också goda förutsättningar att skapa ett attraktivare och mer inbjudande bostadsområde. Efter samrådet har programområdet minskat och nu är det i första hand Lidingö ctrum som kommer att utvecklas. Med utgångspunkt i Lidingöbornas behov och önskemål kommer det att bli ett personligt ctrum med bevarad småstadskänsla där handel och bostäder blandas med parker och mötesplatser. Sammanfattningsvis innebär förslaget att Lidingö får tydligare ctrumkärna med ett större utbud av butiker, restauranger och annan service medan bilparkering i huvudsak sker under jord. Ctrumpark, Siggebopark och Sturepark bevaras samtidigt som Vasapark utökas. Torsviks torg omvandlas från ett bullerstört blåshål till attraktiv mötesplats och Stockholmsväg liksom Lejonväg görs trivsammare och tryggare medan gång- och cykelstråk förbättras. Cirka 900-1 000 nya bostäder planeras i området med gomsnittlig hushöjd om fyra våningar. Det exakta antalet bostäder, liksom huss närmare placering och höjder beslutas i kommande detaljplaner. Utveckling kommer att ske etappvis fram till 2030 och projektet beräknas ge ett överskott om ca 200 miljoner kronor vilket ger god marginal för oförutsedda kostnader för att garantera att projektet inte kommer att belasta skattebetalarna eller kommuns kärnverksamheter. Tvärtom kan det komma att bidra till finansiering av annan viktig infrastruktur åt Lidingöborna. Jag hoppas att planprogrammet ska ge inblick i hur det skulle kunna se ut i Lidingö ctrum om tio till femton år. En framtid som blandas av både gammalt och nytt för såväl dags som morgon dags Lidingöbor och som vi alla kan vara stolta och positiva över. Paul Lindquist kommunstyrelss ordförande Foto: Lotta Ljungberg 5 Foto:
Sammanfattning av planprogrammet Vision och mål I din hand håller du planprogrammet för Ctrum- Torsvik. Lidingö står inför stora förändringar och utmaningar då hela Stockholmsregion växer. Befolkningsökning kräver fler bostäder, arbetsplatser och förbättrad kollektivtrafik. Plan är att skapa attraktiv och hållbar stadsdel i Ctrum-Torsvik, med mix av bostäder, service och handel, för både dags och morgondags Lidingöbor. Vad är ett planprogram? Planprogrammet anger Lidingö stads avsikter med området och är ett första steg i utveckling av Ctrum- Torsvik. Området ligger ctralt på Lidingö och är ett av de mest prioriterade i stads översiktsplan. Det är ett viktigt nav för service, handel och kollektivtrafik. Planprogrammet är vägledande för kommande detaljplanering och visar hur området på lång sikt kan utvecklas. Programmet fokuserar på att lägga fast struktur med gator, grönska och bebyggelseområd. Byggnadernas utformning regleras inte i detalj utan det är framför allt deras volym och stadsmiljöns övergripande gestaltningsidéer som behandlas i programmet. 6 Planprogram Syfte och uppdrag Syftet med planprogrammet är att utreda möjlighet att förtäta Lidingö ctrum och Torsviks torg. I september 2009 gav kommunstyrels miljö- och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta ett planprogram. Uppdraget innebär att skapa förutsättningar för fler bostäder och livskraftig handel, att kollektivtrafik förbättras och att det blir tystare miljö med mindre buller. Södra Kungsväg som i dag är stor barriär ska överbryggas så att det är lättare att röra sig inom stadsdel. Programområdet Programområdet omfattar Lidingö ctrum, Lejonväg, bebyggelse utmed Stockholmsväg, Södra Kungsväg och Siggeboväg samt Torsviks torg. Hållbarhetsprogram Ctrum-Torsviks vision och mål I projektet finns sex projektmål som styr mot vision attraktiv, spännande och miljösmart stadsdel. Mål utgår från hållbarhet och innebär i korta drag att skapa stadsdel att må bra i. Projektet har från början haft som förutsättning att ha ekonomi i balans. Hållbar utveckling För att säkerställa hållbar utveckling har Lidingö stad äv tagit fram ett hållbarhetsprogram för Ctrum- Torsvik. Programförslaget Ctrum-Torsvik utvecklas för att bli sammanlänkad stadsdel med tydligare ctrumkärna. Bebyggels konctreras till ctrum på redan ianspråktag mark, gom att bland annat bebygga stadshusparkering och parkering utanför Coop. I Ctrum-Torsvik planeras mellan 900 och 1 000 bostäder, två nya förskolor och dubbelt så stora handelsytor. Detta gererar äv nya arbetsplatser.
SAMRÅD om fem olika framtidsförslag Utvärdering av samrådet Ett programförslag tas fram och bearbetas Detaljplaner påbörjas SAMRÅD om detaljplaner startar 2015 Första byggstart 2013 2014 Förslaget godkänns i juni 2014 2015 Detaljplaner antas löpande 2018 Lejonväg föreslås bli stadsgata med trädplantering och ny bebyggelse söder om gatan. Stockholmsväg blir ett tydligare stråk. Torsviks torg får överdäckning för att bli tystare och trevligare plats. Så kallad tyst asfalt och bullerskärmar längs Södra Kungsväg medför också att om rådet blir tystare. Gomförande av programförslaget Gomförandet av områdets utveckling beräknas pågå under lång tid. Området delas in i flera detaljplaneetapper och efter varje detaljplan påbörjas byggnation. Detaljplanering av Lidingö ctrum kan påbörjas höst 2014 och det nya ctrum- området kan invigas 2021. Efter ctrum planläggs rest av området etapp för etapp för att avslutas vid Torsviks torg. År 2030 väntas hela området vara färdigbyggt. Konsekvser Ett gomförande av programförslaget ger både positiva och negativa konsekvser. Förslaget förväntas leda till övervägande positiva konsekvser jämfört med dagsläget. Det är framför allt överdäckning som ger positiva konsekvser som bättre kopplar samman stadsdel för människor, växter och djur. En förtätning i ett ctralt läge är också positivt för att hushålla med naturresurser och möjliggöra ett livskraftigt ctrum med nya bostäder. De negativa konsekvserna, som är viktiga att ta med i d fortsatta planering, är vissa störningar under byggtid, att några kulturhistoriskt värdefulla byggnader påverkas och att några nya bostäder blir bullerutsatta. Medborgardialog och samråd Dialog med Lidingöborna har varit viktig under arbetet. Vår 2012 hölls medborgardialog med bode för att ta reda på vad de tycker om området. Vår 2013, var programmet på samråd då fem framtidsbilder presterades. Remissinstanser, företag, föringar och över 2 000 privatpersoner lämnade synpunkter under samrådet. Synpunkterna utgjorde underlag till kommunstyrelss inriktningsbeslut i december 2013. I och med inriktningsbeslutet minskades programområdet så att delarna vid Torsviksberget och Flaggberget inte längre ingår. Planprogrammet fokuserar nu mer på utveckling av Lidingö ctrum och att skapa trivsammare miljö vid Torsviks torg. Planprocess Efter godkänt program påbörjas detaljplanearbetet. Då har Lidingöborna ytterligare tillfäll att lämna synpunkter. 2017 beräknas d första detaljplan vinna laga kraft vilket innebär att byggnation kan påbörjas 2018. 7
Vision och mål Programförslag Konsekvser Fortsatt planering Innehåll Gomförande Förutsättningar Vill du Veta mer?
INLEDNING och Sammanfattning Ctrum-Torsvik del av växande Stockholmsregion.... 5 Sammanfattning av planprogrammet.......................... 6 Vision och mål Vision........................................................... 12 Mål.............................................................. 13 Tre dokumt som styr mot vision........................... 14 Programförslag Programförslagets huvuddrag.................................. 16 Ett exempel på hur stadsdel skulle kunna utvecklas......... 18 Områdets karaktär..............................................20 Kvarter och bebyggelse......................................... 24 Service och handel.............................................. 32 Grönstruktur och parker........................................36 Stråk och mötesplatser.........................................38 Trafiklösningar..................................................40 Teknisk försörjning..............................................48 Hur bidrar programförslaget till hållbar utveckling?........... Konsekvser Konsekvser...................................................54 Fortsatt planering Fortsatt planering..............................................62 Gomförande Gomförande..................................................66 Förutsättningar Förutsättningar................................................ 72 Vill du veta mer? Ordförklaringar.................................................82 Mer information...............................................84 9
10
Vision och mål Programförslag Konsekvser Vision och mål Fortsatt planering Gomförande Förutsättningar 11 Vill du Veta mer?
Vision och mål Vision Ctrum-Torsvik ska vara attraktiv, spännande och miljösmart stadsdel. Vision anger riktning för programförslaget. Kopplat till vision finns tre ledord som innebär att Ctrum-Torsvik ska byggas småskaligt, varierat och anpassat till plats. För att konkretisera vision och ledord finns sex mål. I programförslaget redogörs för hur mål uppnås och hur föreslagna lösningar gör att stadsdel blir hållbar. En hållbar stadsdel Ctrum-Torsvik ska vara hållbar stadsdel där resurserna används långsiktigt och med smarta lösningar. Vision, ledord och mål utgår från hållbarhet och goda stadskvaliteter. Om ctrum förtätas till grön ctrumkärna med bostäder, service, parker, god kollektivtrafik och bra gång- och cykelvägar, skapas förutsättningar för hållbar stadsdel. I förlängning kan det innebära mindre biltrafik, lägre luftföroringshalter och mindre bullerstörningar. D gröna stad ger alltså möjligheter till både hälsosam och hållbar livsstil. Tre ledord som förtydligar vision Ledord beskriver hur stadsdel ska upplevas, och är viktiga att ta hänsyn till när stadsdel utvecklas. Småskaligt Varierat Anpassat till plats Småskaligt. Med småskalighet mas att kvarter är uppbrutna, att hus inte är för höga och att gatorna är smala. Gom att bygga småskaligt skapas känslan av småstad som utgår från människan. Gatorna är levande med utrymme för gåde och cyklister och det finns flera mindre mötesplatser och torg. Lidingö ctrums småskaliga karaktär behålls och utvecklas med ett utbud som Lidingöborna efterfrågar. Varierat. Variation i arkitektur, inom sammanhåll helhet, skapar livfull och spännande miljö. Viktigt är att hela miljön i området blir varierad där torg, gator, parker och hus samspelar. En blandning av bostäder, verksamheter och mötesplatser, liksom grönska i olika former, ger grund för kreativ miljö. Mötet mellan gammal och ny bebyggelse ska ge variation m kan äv upplevas som spännande och överraskande. Vision Ledord Mål Hållbarhet Anpassat till plats. D utvecklade stadsdel ska bygga på d befintliga karaktär gom att utgå från hur det ser ut i området i dag och bygga vidare på det. Lidingös idtitet och befintliga kvaliteter bevaras samtidigt som området ges nya och samtida inslag. Gom att bevara äldre bebyggelse får området levande historia. Förändringar ska äv ske med hänsyn till befintliga naturkvaliteter, såsom karaktärsträd och berg i dag. Sex mål att uppnå För att konkretisera vision och lättare styra mot d finns sex mål. Varje mål har brutits ner för att underlätta planering. I programförslaget (sid 16-51) redogörs för hur mål uppnås och hur hållbarhet skapas, vilket är fokus när Ctrum-Torsvik planeras och utvecklas. Mål och ledord strävar mot vision. Tillsammans utgår de från hållbarhet. 12
Vision och mål Mål Programförslag Konsekvser BEVARA OCH BYGGA VIDARE Bevara och bygga vidare Utmärkande för bebyggels på Lidingö är hög arkitektonisk kvalitet som är väl inpassad i landskapet. Gom att det befintliga bevaras får området levande historia. Mötet mellan gammalt och nytt ger småskalighet och variation m kan också upplevas som spännande och överraskande. HÅLLBARA KOMMUNIKATIONER Hållbara kommunikationer I Ctrum-Torsvik ska det vara kelt att välja hållbara sätt att förflytta sig inom och till och från området vilket minskar utsläpp, buller och trängsel. Gåde och cyklister prioriteras före bussar och bilar. Fortsatt planering EN STADSDEL ATT MÅ BRA I En stadsdel att må bra i Hälsoperspektivet är viktigt för att Ctrum-Torsvik ska vara stadsdel att må bra i och vara plats med ett behagligt tempo i kontrast till storstads puls. En trygg, välkomnande och tystare stadsdel med frisk luft, som lockar till utevistelse, är viktiga faktorer för god hälsa. En attraktiv och spännande småstad med plats för kulturella evemang. PLATS FÖR MÖTEN Plats för möt Ctrum-Torsvik ska vara plats för möt. Det innebär väl definierade platser med tydliga gränser mellan det offtliga och privata. Det ska finnas offtliga rum, gator och gångvägar som kopplas ihop så att naturliga träffpunkter uppstår. Gomförande GRÖNSKA RUNT HÖRNET Grönska runt hörnet Det ska vara nära till tystare grönområd, med olika aktiviteter och upplevelser, som är tillgängliga för alla. Grönskan ska vara närvarande i stadsdel och underlätta spridningsvägar för växter och djur. Förändringar ska ske med hänsyn till befintliga kvaliteter och dagvattnet ska användas som ett elemt i området. ETT LEVANDE CENTRUM Ett levande ctrum Området ska vara ännu tydligare knutpunkt för service och handel. Fler affärsidkare, arbetsplatser, serviceinrättningar och butiker finns i stadsdel. Stockholmsväg är ett trevligt stråk som kopplar ihop Lidingö ctrum och Torsviks torg. Lidingö ctrums småskaliga karaktär behålls och utvecklas med ett utbud som Lidingöborna efterfrågar. 13 Förutsättningar Vill du Veta mer?
Vision och mål Tre dokumt som styr mot vision Planprogrammet är ett av tre dokumt som ska leda till att projektets vision och mål nås. De övriga är Vision och mål och Hållbarhetsprogram. Vision och mål för Ctrum-Torsvik Dokumtet Vision och mål för Ctrum-Torsvik förklarar projektets vision och dess sex mål mer ingåde och ligger till grund för avvägand i både planprogram och hållbarhetsprogram. Planprogram för Ctrum-Torsvik Programförslaget är baserat på Vision och mål för Ctrum-Torsvik. Planprogrammet redovisar lämplig markanvändning och ger riktlinjer för fortsatt planering som gör att vision nås m också att riktlinjer och lagstiftning kring planering och byggnation tillgodoses. Hållbarhetsprogram för Ctrum-Torsvik D fysiska planering kan skapa goda förutsättningar för hållbar stadsdel. En detaljplan kan dock inte innefatta eller reglera alla aspekter som behövs för hållbar utveckling. Därför finns äv ett hållbarhetsprogram för Ctrum-Torsvik. 14 Planprogram Hållbarhetsprogram Vision och mål Läs mer: Vision och mål för Ctrum-Torsvik (2014) Hållbarhetsprogram för Ctrum-Torsvik (2014) www.lidingo.se/ctrumtorsvik
Programförslag Konsekvser lam volutpat Programförslag felis diam, ut sodales risus imperdiet eget. Suspdisse ut condimtum lorem. Vivamus in magna vitae arcu sollicitudin cursus. Quisque interdum nunc eget justo vulputate, eget sollicitudin erat aliquam. Integer pelltesque tincidunt arcu ut malesuada. Cras auctor vitae leo at elemtum. Aean ac nisl lobortis, congue sem vel, convallis turpis. Morbi sit amet laoreet felis. Pelltesque non purus orci. Curabitur dignissim eu libero vitae volutpat. Maecas tincidunt mi quam, id congue turpis consectetur nec. Fortsatt planering Gomförande Förutsättningar 15 Vill du Veta mer?
Programförslag Programförslagets huvuddrag Programförslaget inleds med kort sammanfattning av utveckling av Ctrum-Torsvik. Först beskrivs de stora drag och sedan hur det skulle kunna se ut i framtid. Därefter följer kapitel där programförslaget beskrivs ämnesvis och hur projektets mål uppnås. Ambition är att Ctrum-Torsvik ska bli stadsdel med småstadskaraktär. D nya struktur förstärker ctrums roll som knutpunkt på ön med fler mötesplatser, bostäder, handel och service. Det ger i sin tur nya arbetsplatser. Gator, byggnader, torg och parker gör det lätt att röra sig inom och mellan stadsdelarna. Stärkta samband underlättar för växter att spridas samt för djur och människor att röra sig i området. Förtätning konctreras till ctrum Programförslaget visar förtätning i ctrum på i huvudsak mark som redan är ianspråktag. Ny bebyggelse föreslås också kanta Lejonväg, Stureväg och Torsviks torg. Utanför de områd som nu redovisas med ny bebyggelse kan förtätning vara aktuell om d uppfyller vissa krav ligt detta planprogram, se vidare sida 24 (Kvarter och bebyggelse). 16 En utökad handel och service Ett ctrum blir attraktivt när huss bottvåningar innehåller handel och verksamheter. Det innebär att bottvåningarna ska inrymma lokaler i Lidingö ctrum och utefter viktiga stråk som Stockholmsväg, Lejonstig och vid Torsviks torg. Utmed bland annat Lejonväg och Stureväg bör lokaler i bottvåning möjliggöras. Parkering för handel tillgodoses i garage. Nya förskolor behövs för att möta det ökade behovet från nya barnfamiljer i området. Skolbarn hänvisas till omkringliggande skolor. Överdäckning vid Torsviks torg D barriär som Södra Kungsväg utgör i dag, överbryggas med överdäckning vilket ger lägre bullernivåer. För att ytterligare minska bullernivåerna från Södra Kungsväg bör äv andra bullerdämpande åtgärder vidtas så som bullerskärmar och så kallad tyst asfalt. Uppe på överdäckning anläggs ett nytt grönt torg som blir ny mötesplats för Lidingöbor. D bidrar också till att de ekologiska spridningsvägarna gom stadsdel förstärks. Fler stråk och mötesplatser Områdets gatustruktur görs om för att skapa mindre och tydligare kvarter, vilket förbättrar oriterbarhet, skapar fler gvägar samt fler möjligheter att röra sig inom området. D nya överdäckning och ny gång- och cykelbro över Södra Kungsväg ger flera stråk gom stadsdel som knyter samman olika mötesplatser, parker och torg. Stockholmsväg fortsätter att vara viktig länk mellan ctrum och Torsvik. Andra stråk som leder in till ctrum, är Siggeboväg över Södra Kungsväg och Floraväg över Lejonväg. Stråket från Kyrkväg till Lejonstig bör finnas kvar. Från trafikleder till stadsgator Vägarna i området byggs om från trafikleder till stadsgator, där trottoarerna också ger plats för vistelse och möt. De nya gatorna ska underlätta för gåde och cyklister att röra sig i området. Ett cykelstråk gom stadsdel skapas på Stockholmsväg, Stureväg och Lejonväg. Lejonväg får ny sträckning mellan Vasaväg och Kyrkväg för att möjliggöra ny bebyggelse. D har fortsatt viktig funktion för biltrafik till och från ctrum, samt för kollektivtrafik. Träd planteras längs Lejonväg och Stockholmsväg vilket bidrar till förbättrade gröna samband.
Programkarta Kartan visar programförslagets huvuddrag. D grå streckade linj visar programområdets avgränsning. Programförslag Torsplan Torsvikssväng Torsviks skola Vasatorget Vårv Stockholmsväg Odväg Vasapark Ctrumpark Bussgatan Friggaväg Lejonväg P P Bibliotek P Lejonstig Ansgarskyrkan Sturepark Oskarsväg Kyrkväg Vasaväg Konsekvser Fortsatt planering RÅDE BEFINTLIG BEBYGGELSE Torsviks torg Herserudsväg Siggeboväg Siggebopark Björnväg Södra Kungsväg Siggebogård Stureväg Stadshuset Lejonväg Floraväg Programförslagets huvuddrag Programområdets avgränsning Ny bebyggelse Befintlig bebyggelse förtätning kan övervägas Lokaler i bottvåning Lokaler i bottvåning möjliggörs Gata, gång- och cykelväg Viktiga gång- och cykelstråk att beakta i planering Överdäckning, mötesplats Nytt torg, mötesplats Kommunal service, äldrebode Plats att utreda till förskola Park, fickpark Ekologisk spridningsväg P Parkeringsanläggningar under mark 17 Gomförande Förutsättningar Vill du Veta mer?
Jämför programförslaget med dags kartbild på utviket, sidan 3. Programförslag Ett exempel på hur stadsdel skulle kunna utvecklas Kartan visar hur Ctrum-Torsvik skulle kunna se ut i framtid. Jämför med utviket på sidan 3 som visar hur området ser ut i dag. Ny bebyggelse Ctrum-Torsvik utvecklas med nya bostäder och handels- och verksamhetslokaler. Bebyggels uppförs i huvudsak i tre till fem våningar. De flesta kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och miljöerna behålls. Antal nya bostäder 900-1 000 Varav hyresrätter 15% Antal nya bode ca 1 0 Tillkommande ytor: Bostäder ca 95 000 m 2 BTA Handel ca 10 000 m 2 BTA Kontor ca 2 000 m 2 BTA Förskola ca 2 0 m 2 BTA Stockholmsväg Stockholmsväg byggs om för att möjliggöra bredare gångbana på d norra sidan. Väg knyter ihop ctrum med Torsvik och bildar ett tydligare stråk. Överdäckning vid Torsviks torg Torsviks torg är lugnare, tystare och grönare. Torget blir stadsdels tré. Läget intill busshållplats och handeln i Torsvik gör d till attraktiv mötesplats. Gång- och cykelvänligt För att möjliggöra snabbare cykelpdling byggs bredare cykelväg utmed Lejonväg, Stureväg och Stockholmsväg. En ny bro för gåde och cyklister uppförs mellan Vårväg och Siggeboväg, över Södra Kungsväg, för att bättre länka ihop stadsdel. Bullerdämpning En överdäckning i Torsvik, så kallad tyst asfalt och bullerskärmar utmed Södra Kungsväg möjliggör ny bebyggelse mellan Stureväg och Södra Kungsväg samt vid Torsviks torg. 18
Grönområd och parker Sturepark är kvar i sin helhet. Vasapark utvecklas och blir större. Minst två fickparker tillkommer. Stadshusplats nytt torg Framför stadshusets tré skapas ett nytt torg och mötesplats som äv kan bli navet för kollektivtrafik i ctrum. Programförslag Konsekvser Ctrumkvarter I ctrum kan bebyggels förtätas och bli mer stadslik med kvartersbildningar. Förtätning sker främst på befintliga parkeringsplatser, m äv del av Ctrumpark bebyggs. Lokaler i bottvåningarna möjliggör ett levande ctrum med handel. Parkeringsplatser för bode, besökare och pdlare skapas under mark. Totalt kan det bli upp till 800 platser, varav 200 av dem är avsedda som pdlarplatser. Fortsatt planering Gomförande Förskolor Förskola kan uppföras i eller i anslutning till Siggebogård, vilket innebär att del av park kan komma att tas i anspråk. Ny förskola behövs i de ctrala delarna till exempel vid Kyrkväg, bakom kvarteret Köpmann eller intill Vasaväg. Planprogrammets avgränsning Befintlig bebyggelse Ny bebyggelse Cykelstråk Tyst asfalt och bullerskärmar Överdäckning Lejonväg Lejonväg byggs om till stadsmässig gata. Utmed Lejonväg är bebyggels uppbrut och anpassas i höjd för att samspela med befintlig bebyggelse. 19 Förutsättningar Vill du Veta mer?
Programförslag Områdets karaktär Foto: Sophia Callmer Bebyggels på Lidingö utmärks av hög arkitektonisk kvalitet med byggnader som är väl inpassade i landskapet. Ctrum-Torsvik ska vara inbjudande och ha luftig karaktär där grönskan är ett bärande elemt. Tempot är äv fortsättningsvis behagligt i kontrast till storstad på andra sidan bron. Stadsdel upplevs som småskalig och anpassad till plats. Det ska finnas variation i arkitektur, funktioner, bostäder och mötesplatser. En stadsdel med småstadskaraktär Utveckling av Ctrum-Torsvik har småstad som förebild. Detta karaktäriseras av: Ett lugnt och behagligt tempo. Att många möts och känner ig varandra. Ett småskaligt m varierat utbud med d service som behövs för vardagliga ärd. Arkitektur i mindre skala och stadsrum med små mått. Att växa i lagom takt, vilket avspeglar sig i blandning av bebyggelse från olika epoker. Att ha närhet till natur och vatt. 20 Utmärkande för bebyggels på Lidingö är hög arkitektonisk kvalitet som är väl inpassad i landskapet. Det är, tillsammans med de principer som anges ovan, viktigt för att bevara de kvaliteter som finns inom stadsdel när vi bygger för framtid. En mänsklig skala Ctrum-Torsvik har i dag relativt stora kvarter, vilket begränsar rörelsemönstr. I d nya struktur kan kvarter i stället vara korta och ha ett mer sammankopplat och förgrat gatunät. Stadsrum, gator och byggnader bör utgå från d mänskliga skalan. Småskaliga gator ger låga hastigheter och ökar möjlighet till kontakt mellan människor. Det innebär också att byggnaderna gerellt sett inte bör vara högre än fem våningar. Bebyggels bör utformas som varierad med detaljer i ögonhöjd och tydliga tréer som vänder sig mot gatan. Torg och parker ska vara tillgängliga och öppna, m ha intim skala. En grön och luftig stadsdel Ctrum-Torsvik kan äv fortsättningsvis ge ett grönt och luftigt intryck, där grönskan alltid är närvarande. Gaturumm ges småskalig och grön Refersbilder som visar hur gröna gårdar med möjlighet till odling kan ge grön och luftig stadsdel. Ovan: Växthus på gård förlänger odlingssäsong för de bode. profil, med träd och planteringar. Bebyggels bryts upp i korta kvarter där grönskan tillåts komma fram mellan byggnaderna. Det är viktigt att gårdarna har tydlig gräns mot gatorna i form av lägre murar eller häckar, eftersom det skapar gräns mellan det offtliga och det privata och uppfattas som tryggare. I de tätare kvarter föreslås grönska i form av gröna tak, terrasser och portiker in till gårdarna. I dag är Foto: Malin Lindqvist
Foto: Örebro kommun Foto: Tresson Till vänster refersbild som visar hur uppbrut arkitektur ger småskalighet. (Kv Gulsippan i Örebro.) Bild till höger visar stadsradhus som exempel på varierad och småskalig arkitektur. (Kv Mursmäckan i Kärrtorp.) Programförslag Konsekvser Refersbilder från Tyresö strandtorg som visar ett intimt och småskaligt torg med bebyggelse i tre till fem våningar. Foto: ARKEN Arkitekter bebyggelss höjd gerellt sett lägre än träd, vilket fortsättningsvis bör vara grundläggande princip. Samspel med landskap och befintlig bebyggelse Det är lämpligt att d nya bebyggels förhåller sig till nuvarande kvartersmönster i Torsvik och Lidingö ctrum. Det är särskilt viktigt att bebyggels i villastad längs Lejonväg kan skönjas. Naturmark bör sparas så långt det är möjligt i parker och på kvartersmark. D nya bebyggels bör samspela med befintliga byggnaders arkitektur, höjd och gårdsrum. En stor del av befintlig bebyggelse har kla volymer vilket innebär rektangulära och kvadratiska hus med sadeltak. För att bevara områdets levande historia, bör det nya bygga vidare på befintlig karaktär och i största mån bevara karaktärsträd, berg i dag och befintliga hus. Detta ställer stora krav på samordning med anläggning av parkeringar under mark, eftersom de begränsar möjlighet att bevara stora träd. Det är viktigt att nya byggnader anpassas till landskapet och till befintlig bebyggelse, m det är lika betydelsefullt att ny bebyggelse tillåts utgöra egna årsringar. Mötet mellan det gamla och det nya bidrar till variation som kan upplevas som spännande och överraskande. 21 Fortsatt planering Gomförande Förutsättningar Vill du Veta mer?
FOTO: Utopia Arkitekter och Veidekke Programförslag Exempel på hur terrasserade hus skapar variation och samtidigt är anpassat till terräng där trappor och murar fångar upp höjdskillnader. Refersbild från Hornsbruksgatan på Södermalm i Stockholm. Anpassning till terräng De nya byggnadernas höjd och volym utformas i ett samspel med landskapets topografi, gaturummet, omgivande byggnader och gårdar. Nivåskillnader tillvaratas och nya byggnader bör utformas så att de trappas i höjd utefter terräng, så att sprängning, schakt och utfyllnad minimeras. Souterrängvåningar, trappor och murar kan fånga upp höjdskillnaderna. En blandad och varierad stadsdel Målsättning är att Ctrum-Torsvik blir blandad stadsdel med levande bottvåningar för service och andra verksamheter. Detaljrika och 22 varierade bottvåningar med verksamheter eller bostadstréer ger händelserika miljöer. Verksamheter, tréer, uteplatser, tvättstugor, cykelparkeringar och köksfönster oriteras mot gatan för att signalera närvaro och ge trygga stråk. Byggnader och stadsrum utvecklas efter princip att variation är välkommet, m ingår samtidigt i sammanhängande gestaltningsidé. För Ctrum-Torsvik innebär det att gator, torg och parker skapar harmonisk helhet. Platserna bör också ha eg idtitet, bidra till god oriterbarhet och tillgänglighet. Hög arkitektonisk kvalitet Förändringar i stadsmiljön ska represtera vår tid och hålla hög kvalitet. Byggnader, parker, gator och torg ges medvet gestaltning med utgångspunkt i platss förutsättningar och vår tid. För att få hög arkitektonisk kvalitet är det viktigt att tänka på att estetik, funktion och teknik samspelar. Hög arkitektonisk kvalitet innebär att arkitektur kan ha egna, tidsliga uttryck m förhåller sig till befintlig bebyggelse och landskap för att samspela med plats. Byggnader och platser ges goda proportioner, är flexibla och består av naturliga och hållbara material så att de åldras vackert.
Programförslag Foto: Semrén & Månsson Foto: Wikimedia En mix av gammalt och nytt. Carl Malmstsskolan på Lidingö är ett exempel. Konsekvser! Viktigt att tänka på i planering Ta fram gestaltningsprogram som säkerställer att inttionerna kring områdets karaktär blir verklighet. Det är särskilt viktigt att bebyggels i villastad kan synas i d nya stadsdeln. Extra studier av bebyggelss höjd och utformning utmed Lejonväg behövs. Gator, torg och parker skapas med unik prägel som stärker idtitet och oriterbarhet. Utrustning som belysning, utemöbler och offtlig konst kan bli det sammanhållande elemtet. Växtlighet och ljussättning kan skapa variation och ge plats idtitet. Platserna gestaltas för att skapa spännande, attraktiva och småskaliga rum. Torg har medvetna formspråk som knyter an till platss historia och som samtidigt ger stadsdel tydlig förankring i nutid. Modern arkitektur kan samspela väl med befintliga hus utan att vara exakt kopia. Här är ett exempel från Kungsbacka torg med lokaler i bottvåning. Mål som uppfylls i områdets karaktär: Så här uppfylls mål: BEVARA OCH BYGGA VIDARE EN STADSDEL ATT MÅ BRA I GRÖNSKA RUNT HÖRNET PLATS FÖR MÖTEN ETT LEVANDE CENTRUM Ny bebyggelse anpassas till befintlig bebyggelse och till landskapet gom att ha låga byggnadshöjder och terränganpassat byggande. Ny bebyggelse, torg och parker av hög arkitektonisk kvalitet tillkommer. Ny bostadsbebyggelse med blandade upplåtelseformer och lokaler i bottvåningar. Trädplanterade gator, ett naturanpassat byggande, korta kvarter och balkonger mot gatan möjliggör att stadsdel fortsätter att vara grönskande. Torg och parker med mänsklig skala skapas vid viktiga stråk. 23 Fortsatt planering Gomförande Förutsättningar Vill du Veta mer?
Kv Holmia Lejonväg Programförslag Kvarter och bebyggelse Ctrum-Torsvik utvecklas med 900-1 000 nya bostäder och ungefär 10 000 m 2 nya handelsoch verksamhetslokaler. Bebyggels ska vara småskalig, varierad och anpassad till plats. Varje kvarter planeras så att tysta, grönskande och väl avgränsade gårdar uppförs. Det här kapitlet berör viktiga faktorer för kvarters och bebyggelss utformning. Ny bebyggelse Ny bebyggelse med bostäder i varierande storlekar uppförs främst på mark som i dag är ianspråktag av parkeringar och vägar. Bebyggelse (på cirka 6 bostäder) föreslås huvudsaklig i Lidingö ctrum, vid Torsviks torg, utmed Lejonväg, Siggeboväg och Stureväg. Därutöver tillkommer mindre förtätningar (på cirka 300 bostäder) vid Torsplan, utmed Kyrkväg och i kvarter Tor och Storm. Byggnadshöjd föreslås få tyngdpunkt på fyra våningar, m varierar mellan två och fem våningar, se vidare sida 28. Torsviks torg Herserudsväg Torsplan Kv Torseld Torsvikssväng 4 Kv Östergötland Kv Stbrottet Siggeboväg Siggebopark Björnväg Vårv Södra Kungsväg Kv Storm Stockholmsväg Kv Närke Kv Skåne 3 Kv Tor Karta kvarter och bebyggelse På kartan ovan redovisas fastigheter eller platser som bedömts som möjliga att bygga på. Kommande detaljplanering ska i huvudsak utgå från dessa platser och studera lämplig placering av byggnader, höjd, innehåll och utformning i detalj. Där byggnader inte illustreras i detta läge kan djupare studier visa att förtätning och tillbyggnader är lämpliga. Det måste dock prövas från fall till fall så att det stämmer övers med områdets och byggnads karaktär, klarar riktvärd för buller, parkering med mera. Byggnader som föreslås rivas Sex byggnader i programområdet är föreslagna för rivning. Det är Björntvätt vid Torsviks torg, lägre byggnad inom kvarteret Torseld, ett flerbostadshus i korsning Stockholmsväg/Stureväg och två villor belägna vid Drottningväg samt utmed Lejonväg. Två av byggnaderna (d i kvarteret Torseld och Björntvätt) har mycket högt kulturhistoriskt värde och två av byggnaderna (villan i korsning vid Drottningväg/Lejonväg och flerbostadshuset i kvarteret Skåne) har högt kulturhistoriskt värde. (Läs mer på sidan 75.) Rivning av byggnader sker dast efter initiativ av fastighetsägar. Därefter ska också ett rivningslov prövas mot plan- och bygglag. Stureväg Odväg Stadshuset Kv Od Friggaväg Kv Köpmann Vasapark Ctrumpark Bussgatan Bibliotek 1 Lejonväg Lejonstig Floraväg 2 Vasatorget Siggebogård Ansgarskyrkan Sturepark Oskarsväg Kvarter och bebyggelse Ny bebyggelse Gångfartsområde Kyrkväg Kv Vasa Vasaväg Byggnader som evtuellt rivs Byggnader med kulturhistoriskt värde som evtuellt rivs Utvecklingsområde 1 Ctrumkvarter Drygt tredjedel, cirka trehundra lägheter, av de planerade bostäderna uppförs i fyra nya kvarter i ctrumkärnan. Dessa byggs på parkering utanför Coop, på stadshusparkering, i korsning Lejonväg/Vasaväg/Kyrkväg och intill polishuset. I bottvåningarna ska lokaler för butiker och restauranger finnas och ovanpå dem byggs bostäder. Byggnadernas höjd föreslås i huvudsak vara fyra till fem våningar. 24
Bild: White arkitekter Bebyggels kan placeras så att kvarter upplevs som mer slutna eller öppna. De två typerna till vänster visar mer slutna kvarterstyper som passar bäst runt Lidingö ctrum. De två kvarterstyperna till höger är mer öppna och passar bättre närmast villabebyggels, utmed Stockholmsväg samt i Torsvik. Programförslag Konsekvser Idébild: Lejonväg kan utvecklas till attraktiv stadsgata med nya trädplanteringar och nya bostadshus. Bebyggels har uppbrut karaktär för att ge kontakt med villastad bakom. 2 Utmed Lejonväg I gräns mot villastad utmed Lejonväg anpassas d nya bebyggels så att d ansluter till villakaraktär och d befintliga stadsbebyggels från början av 1900-talet. I kvarteret Holmia, mellan Lejonväg och Holmiaväg, bör bebyggelse dast ske på befintliga tomter och ha villaliknande karaktär i två till tre våningar. Utmed d södra del av Lejonväg planeras cirka hundrafemtio lägheter. Här är det viktigt att bebyggels bryts upp så att grönskan syns mellan byggnaderna och villorna bakom kan skönjas. Byggnadernas höjd ska i huvdsak vara två till fyra våningar. Närmare Vasaväg kan femvåningshus accepteras då befintlig bebyggelse i kvarteret Vasa har stadsliknande karaktär. 3 Utmed Stureväg Ny bebyggelse mellan Stureväg och Södra Kungsväg är möjlig, om bullerskärm längs Södra Kungsväg uppförs. D nya bebyggels omfattar drygt hundra bostäder och höjderna anpassas så att Stadshuset fortfarande dominerar i stadsrummet. 4 Torsviks torg Överdäckning vid Torsviks torg gör att nya byggnader kan uppföras där Stockholmsvägs norra del sträcker sig i dag. Tre byggnader med lokaler i bottvåning föreslås utmed överdäcknings norra sida. I området tillkommer drygt hundra lägheter. Kvarters öpphet och sluthet I området kan kvarter utvecklas på olika sätt berode på de förutsättningar som finns på plats. D nya bebyggels anpassas till områdets karaktär där hänsyn tas till rådande kvartersmönster i Torsvik och Lidingö ctrum. I Lidingö ctrum finns det tydlig kvarterstad medan det utmed Stockholmsväg och i Torsvik är mer upplöst bebyggelsestruktur. Det innebär att bebyggels kan variera mellan att vara slut och öpp. Idébild: I ctrum föreslås kvarter uppföras i huvudsak mellan fyra till fem våningar med lokaler i bottvåningarna. 25 Bild: White arkitekter Fortsatt planering Gomförande Förutsättningar Vill du Veta mer?
Lejonväg Programförslag Torsviks torg Herserudsväg Torsplan Torsvikssväng Siggeboväg Björnväg Vårv Södra Kungsväg Stockholmsväg Vasatorget Siggebogård Ansgarskyrkan Stureväg Karta exploateringstal Kvarters olika exploateringstal inom programområdet. Bebyggels är tätast i ctrum och vid Torsviks torg. Odväg Stadshuset Bussgatan Friggaväg Bibliotek Lejonväg Lejonstig Floraväg Oskarsväg Föreslagna exploateringstal Ny bebyggelse 0,3 0,5 0,6 1,0 1,1 1,5 1,6 2,0 2,1 2,5 Kyrkväg Vasaväg EXPLOATERINGSTAL Så här beräknas exploateringstal (e): bebyggelss bruttoarea (e) = kvarterets area Dna beräkningsgrund används för att beräkna exploateringstal: Både ny och befintlig bebyggelse ingår i exploateringsgrad inom respektive kvarter. I kvarterets area ingår inte allmän plats som till exempel gata. I bebyggelss bruttoarea har dast ljus BTA räknats in, inte källare eller inredd vind. Samma exploateringsgrad kan ge olika stadstyper. Därför är det viktigt att äv områdets karaktär och bebyggelss höjd styr utformning av nya kvarter. 26 Bebyggelss täthet exploateringsgrad I nya och befintliga kvarter kommer täthet att variera. Exploateringsgrad, eller exploateringstal, är ett mått på täthet i byggd miljö. De ungefärliga exploateringstal som anges i programskedet är nödvändiga för att uppnå ekonomi i balans i projektet som helhet, liksom att styra var bebyggelsevolymerna tillkommer, baserat på områdets karaktär. Exploateringstal för kvarter varierar mellan 0,3 och 2,5, med medelnivå på 1,2. I de mest ctrala kvarter i ctrum är bebyggels som tätast och här föreslås exploateringstal variera mellan 2,1-2,5. På nästa sida visas exempel på områd med olika exploateringsgrad. Programförslagets exploateringsgrad baseras på faktorer som handlar om att skapa stadskvaliteter, förutsättningar för ekonomisk gomförbarhet, konsekvser av olika parkeringslösningar, olika upplåtelseformer och bevarande av grönområd. De relativt tätbebyggda kvarter i ctrum förutsätter att stadskvaliteterna såsom exempelvis tillgång till mötesplatser, butiker, restauranger och parker uppnås. I detaljplaneskedet kan ytterligare studier visa att det går att göra avsteg från exploateringstalet, om krav uppnås när det gäller anpassning till områdets karaktär, solinstrålning på gårdar, vistelseytor, dagsljusförhålland i bostäder, möjlighet att lösa parkering samt gomförbarhet i övrigt. Bebyggelss placering inom ett kvarter Gom att placera bebyggels längs med gator kan tysta gårdar skapas både för d nya och befintliga bebyggels. Byggnaders placering i kvarteret påverkar bland annat ergiförbrukning, buller i bostäder samt känslan av trygghet. Målet är att bebyggelse placeras och utformas så att ett gott inomhusklimat kan uppnås och att ergiförbrukning minimeras. Det kan exempelvis innebära att byggnaderna placeras så att solinstrålning på tak maximeras, vilket ger goda förutsättningar för användning av bland annat solceller. Bebyggelss placering i förhållandet till gatan I Lidingö ctrum, vid Torsviks torg, utmed Stockholmsvägs södra sida och Stureväg är det viktigt att byggnaderna är placerade intill gatan för att möjliggöra lokaler i bottvåning. I vissa fall kan förgårdsmark mellan gatan och byggnad behövas för att skapa plats för uteserveringar, cykelparkering med mera. Förgårdsmark bör i dessa fall ha samma beläggning som trottoar. Utmed Lejonvägs södra sida kan grönskande förgårdsmark bidra till att skapa övergång mellan villastad och d tätare bebyggels i ctrum. Förgårdsmark ramas med fördel in av häckar eller låga murar för att skapa gräns mellan offtligt och privat. Bostadstréer direkt från gatan i kombination med uteplatser och plats för cykel gör mycket för att ge småskalig och varierad stadsmiljö. Förgårdsmarks storlek kan variera berode på om det finns kommersiella lokaler i bottvåning eller inte.
Läs mer: Ctrum-Torsvik teknisk rapport, underlag till planprogram (2014) www.lidingo.se/ctrumtorsvik Rudboda har relativt låg exploateringsgrad, runt 0,5. I de ctrala kvarter i dags Lidingö ctrum, är exploateringsgrad omkring 1,5. Programförslag Konsekvser I Dalénum kommer exploateringsgrad att vara runt 2,3. Principer för parkering inom ett kvarter När Ctrum-Torsvik förtätas eftersträvas stadsmässiga värd och småskalig miljö. Det innebär att bilparkering för ny bebyggelse huvudsaklig måste lösas under mark, på eg fastighet. En avvägning och anpassning måste alltid ske mellan att bevara karaktärsträd och åstadkomma parkering under mark. Markparkering ska alltid delas in i mindre heter. Besöksparkering kan finnas som kantstsparkering längs gatan. Cykelparkering för de bode anordnas inom fastighet, nära bostadstrén och bör vara väderskyddad. Besöksparkering för cykel kan skapas på gatumark, där så är lämpligt. Programförslaget är beräknat på parkeringsnormerna i tabell här bredvid. Om parkeringsnorm för bil ändras påverkar det områdets byggbarhet och karaktär då fler eller färre ytor behöver tas i anspråk för parkering. På tekniska förvaltning pågår för närvarande ett arbete med parkeringspolicy. Byggnadernas placering intill gatan passar exempelvis i Lidingö ctrum. BERÄKNAD PARKERINGSNORM Bebyggelsetyp Cykel Bil Bostäder Handel Övriga verksamheter (kontor, service och kultur) 2,2 p-plats/ läghet 19 p-platser/ 1 000 m 2 BTA 13 p-platser/ 1 000 m 2 BTA 0,8 p-plats/ läghet inkl 0,1 för besökande 19-29 p-platser/ 1 000 m 2 BTA 14 p-platser/ 1 000 m 2 BTA Dagvatthantering inom ett kvarter Lokalt omhändertagande av dagvatt, fördröjning och evtuell ring, är viktigt att eftersträva på kvartersnivå. Gröna tak minskar mängd takvatt som måste tas om hand och utjämnar också temperaturskillnader. Öppna dagvattlösningar som dammar och kanaler kan äv skapa attraktiva gårdar och biologisk mångfald.! Byggnadernas placering med förgårdsmark passar exempelvis utmed Lejonväg. Viktigt att tänka på i planering Bebyggels placeras och utformas så att förnyelsebar ergi kan användas. Byggnader formges för att möta höga krav på god ergi- och resurshushållning. Nya gårdsmiljöer (och garagelösningar) i befintliga kvarter utformas i samspel med de befintliga gårdarna. De bör också utformas så att fastigheternas bebyggelse och gårdsmark kan användas på ett effektivt och långsiktigt sätt. Parkering ska huvudsaklig ske under mark. Om markparkering anses mer lämpligt ska det brytas ner i mindre heter. Varje detaljplan ska ha dagvattutredning som bland annat föreslår lösningar för lokalt omhänder tagande av dagvatt. 27 Fortsatt planering Gomförande Förutsättningar Vill du Veta mer?
Lejonväg Programförslag Ansgarskyrkan Odväg Friggaväg Vasatorget Bibliotek Kyrkväg Vasaväg D nya bebyggelss utformning Detta avsnitt innehåller faktorer som är viktiga för att åstadkomma attraktiv och hållbar bebyggelse med varierad arkitektur av hög kvalitet. Ny bebyggelse bör samspela med d befintliga. Torsviks torg Herserudsväg Torsplan Torsvikssväng Siggeboväg Björnväg Vårv Södra Kungsväg Karta antal våningshöjder Förslag på våningshöjder på d nya bebyggels. Stockholmsväg Siggebogård Stureväg Stadshuset Bussgatan Lejonväg Lejonstig Floraväg Oskarsväg Föreslaget antal våningar på bebyggels Ny bebyggelse 1 5 våningar 2 3 våningar 2 4 våningar 2 5 våningar 3 5 våningar 4 våningar 4 5 våningar Byggnadernas höjd Programförslaget föreslår byggnadshöjder huvudsaklig mellan tre och fem våningar med tyngdpunkt på fyra våningar, vilket gör att områdets småskaliga karaktär bevaras. Byggnadernas höjd utformas i samspel med topografin och gaturummet, samt med omgivande byggnader och gårdar. Högre byggnader kan accepteras om byggnad förhåller sig till områdets karaktär, bebyggelsetypologi och inte påverkar silhuett från Lidingöbron. En högre byggnad bör också vara placerad där viktiga stråk möts eller där d märker ut viktig plats eller ger bättre oriterbarhet i stadsdel. I anslutning till villastad vid Lejonväg, där nytt och befintligt möts, bör d nya bebyggels uppföras i mellan två till fyra våningar för att på ett bra sätt passa in i omgivning och klara bra dagsljusförhålland. 28 Varierad arkitektur D nya bebyggels ska ha sammanhåll arkitektur med variation i de små detaljerna som fasadmaterial, portar, balkonger och burspråk. En variation kan skapas gom småskalig fastighetsindelning och att fler arkitekter eller byggherrar anlitas i varje kvarter. Variation och detaljrikedom kan också åstadkommas med till exempel upphöjd och tydligt urskiljbar första våning, tydliga tréer och uppbrutna fasader. Gröna inslag som klätterväxter och välplanerad förgårdsmark med detaljer kan också ge variation och småskalighet. Levande bottvåningar En stadsmiljö blir attraktiv när bottvåningarna innehåller verksamheter och har detaljrik utformning som bidrar till att gatan blir välanvänd och trygg. Serveringar, butiker och annan service bidrar till att skapa liv och rörelse. För att bottvåningarna ska kunna innehålla butiker, serveringar och liknande, krävs högre takhöjd än för bostäder. Samspel mellan gammalt och nytt D kulturhistoriskt värdefulla bebyggels utgör årsringar som bidrar till variation och småskalighet i Ctrum-Torsvik och d historiska kontinuitet för hela Lidingö. Att bevara befintlig bebyggelse och anpassa användning till huss konstruktion och karaktär är också värdefullt ur ett hållbarhetsperspektiv. Ny bebyggelse anpassas till d gamla, m kan också medvetet bryta mot det befintliga. I området är kla, rektangulära eller kvadratiska byggnader med sadeltak vanliga. De kla formerna är viktiga att förhålla sig till när ny bebyggelse tillkommer.
Kvartersutformning Illustration nedan visar vad som är viktigt att tänka på vid utformning av kvarter i Ctrum-Torsvik. Korta och uppbrutna kvarter om max två trapphus låter grönskan titta fram. Terrasser är anordnade inom sadeltaks form. Byggnaderna varierar mellan tre och fem våningar. Ny och gammal bebyggelse samspelar. Karaktärsträd bevaras. Programförslag Parkering placeras under mark. Varierad arkitektur med olika fasadmaterial. Konsekvser Lokaler anordnas i attraktiva läg. Fortsatt planering Vindsvåningar kan inredas, m det är viktigt att behålla känslan av sadeltak. Detta kan göras gom takfönster, takkupor och terrasser som är indragna inom sadeltaksform. Grön förgårdsmark Gomförande Hållbar arkitektur av hög kvalitet Ny bebyggelse ska vara hållbar med mycket god teknik och god resurshushållning kan vara del av uttrycket. Byggnaderna kan behöva utformas så att takvinklarna, gärna runt 30 grader, möjliggör gröna tak och solceller. Dessa bör integreras i arkitektur. D nya arkitektur utgör eg årsring i stadsdel och ger uttryck för vår tid. Byggnader ska hålla hög arkitektonisk kvalitet bland annat gom att vara anpassade till terräng och visa omsorg i detaljerna. Gröna tak Portik Entréer är lätta att hitta. Första våning är tydligt urskiljbar. Häckar eller murar skapar tydligt avgränsad gård. 29 Förutsättningar Vill du Veta mer?
Bild: White arkitekter. FOTO: Micke Lundström Programförslag Idébild. Så här skulle grönskande, solbelyst och välavgränsad gård i Ctrum-Torsvik kunna se ut. Gård ger möjlighet till gemskap och odling. Förutsättningar för hög arkitektonisk kvalitet kan skapas bland annat gom parallella arkitektuppdrag eller arkitekttävlingar. Material ska vara hållbara, funktionella, naturliga och ge uttryck för vår tid. Exempel på hållbara material är: gröna tak, tegel, trä, glas och puts. En god bodemiljö Bodemiljöerna utformas för att vara hälsosamma med tysta och solbelysta gårdar samt ha goda dagsljusförhålland inomhus. D nya bebyggels ger goda solljusinsläpp för såväl befintlig som ny bebyggelse. 30 Samtliga lägheter ska ha tillgång till tyst eller bullerdämpad sida, se vidare på sidan 46. I bullerutsatta läg som exempelvis utmed Lejonväg och vid Torsviks torg, där uppbrut bebyggelse eftersträvas, får särskilda lösningar studeras. Det kan exempelvis vara ljudfällor, balkongfronter med absorbter, burspråk, loftgångar eller särskilda fasadlösningar. Grönska på gårdar och tak Bostadshus utformas så att bode har tillgång till användbar gård med träd och grönska. Gårdar, väggar och tak utformas så att de ger rik grönska som på ett betydande sätt bidrar till stor biologisk mångfald, god livskvalitet, hälsa och anpassning till ett förändrat klimat i framtid. En områdesspecifik grönytefaktor anger växtlighetsgrad och är ett bra verktyg som ger möjlighet att styra utformning av d gröna miljön i önskad riktning. Gårdar och tak får gärna erbjuda möjlighet till odling. Om gårdarna är underbyggda med till exempel garage ska gårdsbjälklaget vara dimsionerat för att klara plantering.