Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Relevanta dokument
Meteorologi. Läran om vädret

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.

Konsten att spå väder

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Flervalsfrågor

Alice och världens väder

Värme, kyla och väder. Åk

METEOROLOGI. Innehåll

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Klimatet i Skandinavien

Allt kallare ju högre vi kommer

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

Klimat, vad är det egentligen?

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

År 4ab, VT Ett häfte om. Väder. Av: Patrik Mars. Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby

Klimat och hållbar utveckling 7A

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

Atmosfäriska systemet, väder

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Fysik (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 / p(h) = p 0 e mgh

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Sårbara platser. Sårbara platser

Vad är vatten? Ytspänning

DE FYRA ELEMENTEN UPPGIFTSMATERIAL

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Förnybara energikällor:

A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10

Växthuseffekten och klimatförändringar

Väderlek: Varför regnar det?

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

Värmelära. Fysik åk 8

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit

Språkutvecklande arbetssätt

Förord. 1. Grundfysik; Atomen, massa och vikt.

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Vad är väder? En undersökning bland yngre barn.

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

Fjadermoln, Cirrus (Ci)

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Väderencykopedin del 1

Vätskors volymökning

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Sol och månförmörkelser

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder

En enkel segelflygprognos

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

De fyra klimatzonerna

Vi och naturen i Öresund

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Facit till 38 No-försök

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Institutet för rymdfysik Kiruna

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

Kappseglings kurs. 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

METEOROLOGI. - ett häfte om väder och klimat från SMHI -

Väder, vind Väder och väg

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Den flygrädda ängsvätten

Transkript:

Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen på en viss plats vid en viss tid. Väder finns i lägsta delen av atmosfären, troposfären. Klimat- genomsnittliga väderförhållandena i ett större område och över längre tid. Satelliter, radar, väderbojar i havet och väderballonger används för att förutsäga väder.

Jordens atmosfär Jordens atmosfär består av troposfären, stratosfären, mesosfären och termosfären. Vädret finns i troposfären. Utan atmosfären skulle jordens medeltemperatur vara långt under vattnets fryspunkt. Nu är det +15 0 C.

Temperatur Vid klart väder ökar utstrålningen från marken under natten. Då kan det bli rejält kalla nätter fast det är varmt på dagarna. Enheten för temperatur är celsius.

Lufttryck Tryck som orsakas av luften ovanför jordytan. Lufttrycket orsakar krafter på varje liten del av alla ytor. En sådan kraft är vinkelrät mot ytan. Ju högre upp man kommer, desto mindre luft har man ovanför sig, dvs lägre lufttryck. Flygplan på hög höjd har tryckkabiner, där lufttrycket är ungefär detsamma som nere på marken.

Lufttryck mäts i hpa Växlingar i lufttrycket ger vindar av olika styrka. Röd pil=varm vind och blå pil=kalla vindar Högt lufttryck brukar ge vackert väder. Lågt lufttryck ger molnighet och ofta regn eller snö.

Vind Luft som förflyttar sig. Vindstyrkan beror på skillnader i lufttrycket. Vind blåser ut från ett högtryck och sugs in av ett lågtryck. Ju större tryckskillnaden är desto starkare blåser det.

Vindhastighet Vindhastighet mäts i m/s. Med vindstyrka menar man hur vinden påverkar naturen. Storm 24,5-28,4 m/s 89-102 km/h Träd rycks upp med roten; betydande skador på hus Orkan 32,7 m/s 118 km/h Gudrun 8-9/1 2005 Fyra dygn efter stormen var 100 000 hushåll i Sverige strömlösa

Lufthavets cirkulation Varm luft stiger uppåt. Varm luft finns framför allt i tropikerna, alltså området runt ekvatorn. Den varma luften ersätts av luft som strömmar in från kallare områden. Den kalla luften ersätts i sin tur av den sjunkande varmluften, som kyls av på högre höjder och breddgrader. Det här är en ständigt pågående cirkulation i lufthavet. Passadvindar, sjöbris, Scirocco

Strömning Varm luft stiger uppåt och kall luft sjunker. Luftströmmar, vindar, stormar och orkaner bildas i atmosfären. Värmen sprids genom strömning. Om inte värmen spreds skulle det bli varmare och varmare vid ekvatorn och kallare och kallare kring polerna.

Front när kall o varm luft möts Där varmluft möter kalluft uppstår en front. I fronter bildas ofta vidsträckta regnområden.

forts Front varmfront - varm luft tränger undan kall luft. Varmluft ligger ovanför kall luft som då kyls ner, vilket leder till att många och stora moln bildas och att det faller mycket nederbörd. Varmfront = rödfärgad linje med kullar på. kallfront - kall luft tränger undan varm luft. Längs en kallfront bildas det ofta regnskurar, åskskurar, snöbyar eller hagelbyar. Vilken sorts nederbörd det blir beror bland annat på vilken årstid det är. Kallfront =blåfärgad linje med taggar på.

Moln Små vattendroppar eller iskristaller som svävar fritt i atmosfären. Kan innehålla flytande eller fasta gas-, rökeller stoftpartiklar, som exempelvis härstammar från vulkanutbrott eller sandstormar. Dimma når ända ner till marken, moln är högre upp.

Molnens färg Molndroppar sprider ljusets våglängder. Solbelysta delar återspeglar solljuset, dvs vita moln mitt på dagen, gula/orange/rött när solen står lågt på himlen. Delar av molnet som är i skugga kommer framstå som grå. Helmulen dag -> gråblå färg p.g.a himlens färg återspeglas i molnens färg. Regndroppar sprider inte ljus så bra utan absorberar ljus. Därför är regnmolnen mörka.

Molntyper Höga moln Medelhöga moln Låga moln

Höga moln Cirrusmoln, Fjädermoln. Fristående moln i vita, fina trådar eller också flak eller smala band.

Medelhöga moln Altocumulus, Böljemoln Vita, grå eller både vita och grå flak eller skikt av moln, vanligen med skuggor. Molnen är sammansatta av skivor, rundade massor eller rullar

Låga moln Stratocumulusmoln, valkmoln Vanligaste molntyperna i skandinavien 300-1000 meters höjd Luriga moln. Kan ge mkt nederbörd i form av snö. Väderradar kan inte ens förutspå det.

Låga moln cumulus moln Vackra, ulliga moln som kräver mkt energi för att uppkomma och ligga kvar. Försvinner när solen går ned. Vårtecken!

Vattnets kretslopp

Tre sorters regn Frontregn två fronter möts. Varm luft glider upp på kalluft. Bergsregn moln tvingas upp över bergsvägg. Sommarregn varm luft stiger och bildar moln som kyls av -> regn.

Åska Ofta tillsammans med kraftigt regn eller hagel. Värmeåskväder, Cumulusmoln växer på höjden. Varma dagar stiger varm och lite fuktig luft upp och avkyls.

Blixt - Dunder Elektriska urladdningar i bymoln. Urladdningen, blixten, kan gå mellan olika delar i molnet eller från molnet till marken. Åskmullret uppstår när blixten hettar upp luften runt omkring sig så att den expanderar kraftigt och rör sig bort från blixten med våldsam kraft.

Orkan bildas över vatten Orkan bildas när havsvattnet är >26 grader. Cyklon-roterande luft, cirkulerar moturs kring lägre tryck, ofta synonymt med lågtryck försvagas över land Cyklon Indiska ocean. Taifun - Japan Villyvillies - Australien Orkan-Nordamerika.

Tromb bildas över land Kraftig virvelvind stiger rätt upp i luften. Kan uppstå i åskmoln. Vindhastigheten inne i en tromb är enorm. Kan åstadkomma stor förödelse: slita taken av hus, fälla skog, dränka stränder. Stora tromber är ovanliga i Sverige men vanliga i framför allt USA:s präriestater, där de kallas tornador. Tromb-bildad över land