Kommunstyrelsen nr 9/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

nr 9/2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 138 KST 139 KST 140 Mötets konstituering Godkännande av balanseringsprogrammet Ekonomisk uppföljning KST 141 Ansökan om höjning av statsandel enligt prövning år 2013 KST 142 En fråga till kommunstyrelsen enligt 6 i kommunfullmäktiges arbetsordning som gäller förverkligandet av kommuns budget för år 2013 KST 143 Ändring av anslag för investeringar i budgeten för år 2013 KST 144 KST 145 KST 146 KST 147 KST 148 KST 149 Ändring av delgeneralplanen för norra (lägenheten Kurki 1:39, ändring av byggnadsrätt på glesbygdsområde) Ansökan om ändring av generalplanen (lägenheten 1:14 Ritabacka) Förlust av valbarhet till fullmäktige och fyllnadsval Förlust av valbarhet till förtroendeuppdraget som ersättare i kommunstyrelsen och fyllnadsval Förlust av valbarhet till förtroendeuppdraget som ersättare i bildningsnämndens svenskspråkiga sektion och fyllnadsval Val av representanter till Nylands landskapsparlament KST 150 Val av representanter till ett seminarium för de förtroendevalda 3.9.2013 KST 151 KST 152 KST 153 KST 154 KST 155 KST 156 Fullmäktigemotion där det föreslås att representanter från Kyrkslätt och Ingå kallas till förhandlingar om kommunsammanslagning Fullmäktigemotion om samarbetsmöte med Lojo stad Fullmäktigemotion där det föreslås att man uppgör instruktioner för att förenhetliga elevvårdsgruppernas arbete Övervakning av lagligheten i nämnd- och tjänsteinnehavarbeslut Anlända skrivelser, anmälningar och beslut Övriga ärenden

MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 9/2013 Mötesplats och -tid Kommunhuset kl. 18.25-22.00 Närvarande medlemmar Laaksonen Merja, ordförande von Essen Kristian, ersättare Kaisla Heikki, medlem Kanniainen Ilmari, ersättare Karell Anders, medlem Louekoski Vesa-Matti, medlem Malmgren Mikko, ersättare Martin Kirsi, medlem Pitkänen Kirsti, medlem Sneck Minna, medlem Tanskanen Veikko, medlem Övriga närvarande Alho Arja, FGE-ordförande Nordström Marcus, FGE I vice ordförande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Sorvanto Jarkko, förvaltningsdirektör, avlägsnade sig under behandlingen av 156, kl. 21.25 Nordman Tina, bildningschef, avlägsnade sig under beh. av 156, kl. 21.05 Öberg Benita, grundtrygghetschef, avlägsnade sig under beh. av 156, kl. 21.05 Skyttä Jorma, teknisk chef, avlägsnade sig under beh. av 146 kl. 20.12 Ärenden 138-156 Underskrifter Merja Laaksonen ordförande Jarkko Sorvanto protokollförare 138-155 Juha-Pekka Isotupa protokollförare 156 Kirsi Martin protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Kommunhuset 26.8.2013 Heikki Kaisla protokolljusterare Intygar, underskrift Tjänsteställning Jarkko Sorvanto förvaltningsdirektör

Sida 3 KST 138 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. beslöt 1. konstatera mötet lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja Kirsi Martin och Heikki Kaisla till protokolljusterare. === Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 4 KH:313 /2013 KST 139 Bilaga 1 GODKÄNNANDE AV BALANSERINGSPROGRAMMET Enligt 65 kommunallagen är kommunen efter att det har uppstått kumulativt underskott skyldig att balansera sin ekonomi under en planeringsperiod på fyra år. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planeperioden, skall i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specificerade åtgärder genom vilka det underskott som saknar täckning skall täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer. har 13.5.2013 102 beslutat om beredning av ett ekonomiskt balanseringsprogram efter att bokslutet för år 2012 färdigställdes och till följd av att kommunens ekonomiska läge ytterligare försvagats. Ytterligare har på fullmäktiges möte 8.4.2013 inlämnats en fullmäktigemotion om uppgörande av ett balanseringsprogram. För beredning av balanseringsprogrammet har samlats en arbetsgrupp bestående av kommunens ledningsgrupp förstärkt med ekonomisakkunnig. Arbetsgruppen har haft som mål att med hjälp balanseringsprogrammet få kommunens underskott täckt under fullmäktigeperioden 2013-2016, att bromsa upp lånemängden och på lång sikt få investeringarna täckta med kommunal inkomstfinansiering. Under processen har arbetsgruppen haft fyra möten och behandlat kommunens ekonomiska läge, nyckeltal och möjligheterna för att öka inkomster och minska utgifter. Enligt arbetsgruppens beslut löper tidsfristen för att balanseringsprogrammet färdigställs ut i augusti. Tidtabellen för balanseringsprogrammet kan anses vara utmanande men den valda tidtabellen var en förutsättning för att kommunen kan ansöka om statsandel enligt provning. Balanseringsprogrammet för 2013-2016 omfattar genomgång av kommunens ekonomiska läge i dag, ett trendscenario fram till år 2016 och åtgärder för att få ekonomin i balans. Ett trendscenario utgör grunden för hela balanseringsprogrammet och beskriver kommunens utveckling om man inte ingriper i obalansen mellan inkomster och utgifter. Som en del av processen med att ansöka om höjning av statsandelen enligt prövning skall kommunen ha ett gällande ekonomiskt balanseringsprogram. Eftersom tidsfristen för ansökan om höjning av statsandelen enligt prövning löper ut 2.9.2013 tas det ekonomiska balanseringsprogrammet till behandling i styrelsen. Med hänvisning till kommunens svaga ekonomiska läge kan det dock vara ändamålsenligt att kommunstyrelsen behandlar det uppdaterade ekonomiska balanseringsprogrammet i samband med behandlingen av budgeten för år 2014. Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 5 Behandling: beslutar 1. föreslå att kommunfullmäktige godkänner balanseringsprogram för år 2013-2016 -dokumentet enligt bilaga 2. befullmäktigar arbetsgruppen för balanseringsprogrammet att bereda ett uppdaterat balanseringsprogram för kommunfullmäktige för godkännande i samband med behandlingen av budgeten för år 2014, ifall de i dokumentet presenterade prognoserna för den kommande utvecklingen avsevärt ändras. Föredraganden ändrade sitt beslutsförslag enligt följande: beslutar 1. föreslå att kommunfullmäktige godkänner balanseringsprogram för år 2013-2016 -dokumentet utan bilaga 2. befullmäktigar arbetsgruppen för balanseringsprogrammet att bereda ett uppdaterat balanseringsprogram för kommunfullmäktige för godkännande i samband med behandlingen av budgeten för år 2014 3. skickar balanseringsåtgärder till nämnderna och avdelningarna för beredning och för utlåtande 4. berättigar kommundirektören att göra tekniska ändringar i balanseringsprogram för åren 2013-2016 -dokumentet. Föredragandens ändrade förslag godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 6 KST 140 EKONOMISK UPPFÖLJNING behandlar uppföljningen av ekonomin. antecknar uppföljningen av ekonomin för kännedom. antecknade uppföljningen av ekonomin för kännedom. === Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 7 KH:356 /2013 KST 141 ANSÖKAN OM HÖJNING AV STATSANDEL ENLIGT PRÖVNING ÅR 2013 Enligt 30 lag om statsandel för kommunal basservice kan kommuns statsandel på ansökan höjas efter prövning inom ramen för statsbudgeten, om kommunen i första hand på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunal-ekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer som påverkar behovet av ekonomiskt stöd beaktas också lokala särförhållanden. Ett villkor för att höjning av statsandelen ska kunna beviljas är att kommunen har antagit en plan över åtgärder som ska vidtas för att balansera kommunens ekonomi. Planen ska bifogas ansökan om höjning av statsandelen. För beviljandet och användningen av höjningen av statsandelen kan även ställas andra villkor som hänför sig till kommunens ekonomi. Om planen eller de villkor som ställts inte har iakttagits, kan höjning av statsandelen under de följande åren utebli eller beviljas till nedsatt belopp. Enligt 30 2 mom. lag om statsandel för kommunal basservice statsbidragsmyndigheten kan för beviljandet och användningen av understöd även ställa andra villkor som hänför sig till kommunens ekonomi. På basis av ovan nämnda lagrum ställde ministeriet följande villkor för användning av höjning av statsandelen därtill godkända balanseringsplan: 1. Höjning får inte förorsaka en lika stor ökning av sådana utgifter som kommunen själv har beslutanderätt i. Detta gäller både driftsutgifter och investeringsutgifter. Höjning är avsett som en del av kommunens egna åtgärder för att sanera kommunens ekonomi som kommunen har skäl att bereda sig på oavsett höjning. 2. Höjning är avsett för förberedelser för de behov att sanera ekonomin som har uppstått på grund av den tidigare utvecklingen av kommunens ekonomi. Sådana behov är förberedelser för kostnader medförda av skuldskötseln, för täckande av förluster och för kända ändringar som redan skett i inkomstgrunderna. Behandling: beslutar ansöka om höjning av statsbidrag enligt prövning med 800 000 euro för år 2013. En korrigerad version av 141 delades ut på mötet. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 8 KH:411 /2013 KST 142 EN FRÅGA TILL KOMMUNSTYRELSEN ENLIGT 6 I KOMMUNFULLMÄKTIGES ARBETSORDNING SOM GÄLLER FÖRVERKLIGANDET AV SJUNDEÅ KOMMUNS BUDGET FÖR ÅR 2013 Enligt 6 i arbetsordningen för kommunfullmäktige kan en skriftlig fråga ställas kommunstyrelsen om kommunens verksamhet och förvaltning ifall föreställarna omfattar minst en fjärdedel av fullmäktige. Fullmäktigemedlemmarna Harri Haanpää, Ismo Turunen, Marko Linnala, Antero Honkasalo, Arto Penttinen. Raija Rehnberg, Kristian von Essen, Rabbe Dahlqvist och Åke Holmlund har 18.6.2013 inlämnat en fråga som gäller förverkligandet av kommuns budget för år 2013. I frågan tas upp kommuns beräkning av inkomstskatter för år 2013, tekniska nämndens verksamhetsinkomster och specialsjukvårdens kostnader. Frågan finns i sin helhet som tilläggsmaterial. Då skatteintäkterna för kommuns budget för år 2013 har uppskattats har kommunen använt sig av Kommunförbundets prognoser. Enligt den senaste prognosen 24.4.2013 skulle kommuns skatteintäkter förverkligas enligt uppskattningen. För närvarande underskrider skatteförvaltningens redovisningar av kommunalskatten redovisningarna under räkenskapsåret 2012. Det har ändå varit för tidigt att ändra prognosen för skatteintäkter i budgeten eftersom det inte har varit säkert att skatteintäkterna har underskridits. Till exempel har debiteringar för kommunalskatten för oktober månad som inflyter i november en synnerligen stor tyngd med tanke på hela årets redovisningar. Kommunförbundet publicerar sin nyaste skatteprognos i slutet av augusti. Efter att dessa nyaste skatteprognoser har kommit ut kommer kommunen vid behov att justera skatteprognosen i budgeten och budgetändringen bereds för behandling i kommunfullmäktige. Utgående från debiteringarna har prognosen för kommunalskatt dock justeras neråt, enligt försiktighetsprincipen, då kommunstyrelsen behandlade uppföljningen av ekonomin för maj månad på sitt möte 24.6.2013. Förverkligandet av tekniska nämndens verksamhetsintäkter hör ihop med stora osäkerhetsfaktorer. Tomtförsäljningen har inte förverkligats år 2013 enligt förväntningarna på grund av den svaga situationen i Finlands ekonomi och på grund av att kommunens befolkningstillväxt har klart blivit långsammare. Därtill uppskattas intäkterna från markanvändningsavtal bli mindre än väntat. Osäkerhetsfaktorerna i samband med tekniska nämndens verksamhetsintäkter har beaktats i en skriftlig uppföljning av ekonomin i mars som har skickats till kommunstyrelsens möte 15.4.2013. har också 15.4.2013 diskuterat möjligheten att eventuellt granska Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 9 budgeten för år 2013 på nytt. Då det allt mer verkar osannolikt att tekniska nämndens verksamhetsintäkter förverkligas enligt budgeten har kommunstyrelsen på sitt möte 24.6.2013 vid behandlingen av den ekonomiska uppföljningen sänkt dessa verksamhetsintäkter med en miljon euro. Samtidigt förutsatte kommunstyrelsen att tekniska nämnden vidtar omedelbara åtgärder för att effektivera tomtförsäljningen. Tekniska nämnden bereder en ändring av budgeten p.g.a. minskade verksamhetsintäkter och ärendet kommer att tas upp i fullmäktige på hösten. Då budgeten för specialsjukvården har uppgjorts för budgeten för år 2013 har använts summor som har överenskommits vid överläggningar om serviceavtalet med HNS. Enligt HNS uppföljningsuppgifter och prognoser kommer kommun underskrida detta år det pris som överenskommits vid förhandlingar om serviceavtal. Specialsjukvårdens helhetskostnader hänger dock ihop med flera osäkerhetsfaktorer, och dessutom har de pensionsutgiftsbaserade KomPL-avgifterna för specialsjukvårdens del inte budgeterats. Om priset som överenskommits vid förhandlingarna om serviceavtalet underskrids, täcker denna summa de kostnader som har blivit obudgeterade. Grundtrygghetsnämnden bereder en ändring av budgeten med anledning av de pensionsutgiftsbaserade KomPL-avgifterna och ärendet tas upp av kommunfullmäktige på hösten. följer upp kommunens ekonomi regelbundet i samband med varje möte. På basen av den ekonomiska uppföljningen och av de redan kända faktorerna kan man förutse att det resultatmål som har satts upp i den ursprungliga budgeten för år 2013 (254 000 euro) inte kommer att förverkligas. har som en del av granskningen av kommunens ekonomiska läge beslutat 13.5.2013 102 att påbörja beredningen av ekonomiskt balanseringsprogram. Dessutom kommer kommunen att anhålla om höjning av statsbidrag enligt prövning år 2013. kommer också att diskutera på sitt möte i samband med den ekonomiska uppföljningen de åtgärder nämnder och avdelningar förutsätts vidta ännu under hösten 2013 för att de verksamhetsintäkter som finns i budgeten för år 2013 förverkligas och att verksamhetsutgifterna minskas. föreslår att kommunfullmäktige antecknar beskrivningsdelen för kännedom som svar till en skriftlig fråga till kommunfullmäktige enligt 6 i kommunfullmäktiges arbetsordning som inlämnades 18.6.2013 och konstaterar frågan slutbehandlad. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 10 TEKNLTK:403 /2013 KST 143 ÄNDRING AV ANSLAG FÖR INVESTERINGAR I BUDGETEN FÖR ÅR 2013 Byggnadsinspektören arbetar ensam på fältet. Han bör mäta byggnadernas placering. I svår terräng är arbetet svårt och långsamt med de för handen varande ålderdomliga redskapen (måttband och prisma). Tidsanvändningen kunde effektiveras och arbetets precision skulle förbättras om man använder modern GPS-utrustning för mätningar. Vatten- och avloppsnätet börjar vara noggrannt dokumenterat. Det finns koordinater för brunnarna. Brunnsplaceringarna skulle vara lätta att finna även på vintern med hjälp av GPS-utrustning. Detta skulle medföra tidsinbesparningar i reparations- och felletningsarbetet. Den preliminära budgeten för apparaturen uppgår till 14 000 euro, det exakta priset klarnar på basen av offerttävlingen. Man kan balansera inköpet genom att minska 14 000 euro från Svenska Skolans reparationsanslag. Föredragning: teknisk chef Jorma Skyttä, tfn. 0 9-2606 1239, e-post: jorma.skytta@siuntio.fi Förslag Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige 1) ett tilläggsanslag om 14 000 euro för anskaffning av GPS-utrustning 2) en minskning av Svenska Skolans reparationsanslag med 14 000 euro. Behandling: Under behandlingen ändrade föredraganden sitt förslag enligt följande: Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att 1) ett tilläggsanslag om 14 000 euro för anskaffning av GPSutrustning, utreds också vad leasing kostar 2) en minskning av överföringsavloppsledningens investeringar med 14 000 euro. Enligt föredragandens ändrade förslag. ==== Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 11 KST 143 besluter föreslå för kommunfullmäktige att anslag för investeringar i budgeten för år 2013 ändras enligt följande: 1. minska överföringsavloppsledningens investeringsanslag med 14 000 euro 2. bevilja ett investeringsanslag om 14 000 euro för anskaffning av GPSutrustning till miljö- och byggnadsnämnden. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 12 TEKNLTK:28 /2012 KST 144 ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR NORRA SJUNDEÅ (LÄGENHETEN KURKI 1:39, ÄNDRING AV BYGGNADSRÄTT PÅ GLESBYGDSOMRÅDE) TEKN 6.11.2012 89 Bilaga 3 Kompletterande material Maria Gröndahl och Lena Ahlroth ansöker med ett brev av den 16.1.2012 om ändring av gällande delgeneralplan för norra. Sökandena har ansökt om ändring av generalplanen. Målet är att koncentrera den byggnadsrätt på glesbygd som finns på lägenheten Kurki 1:39 till ett enhetligt område för fristående småhus (A) och semesterbostäder (RA). Det totala antalet byggnadsplatser på lägenheten ändras inte och det nya A- och RAområdet bildas i den omedelbara närheten till Näsbyvägen och Perkovägen. I Nylands landskapsplan har man inte märkt ut några särskilda funktioner eller behov i området. Landskapsplanen har fastställts vid miljöministeriet den 8.11.2006. Området hör till norra s delgeneralplan. Den gällande generalplanen har fastställts den 5.11.1993. kommuns byggnadsordning har fastställts den 26.6.1993 och den har justerats i fullmäktige den 12.11.2001. Ändringsområdena finns på byggnadsordningens zon 4 (övriga förmånliga zoner). De zonvisa byggnadsrätterna och byggnadsplatsernas minimiarealer har uppräknats i kommunens byggnadsordning samt i generalplanens bilaga till den del områdena finns utanför de områden som skall byggnadsplaneras. Målet med ändringen är att koncentrera den byggrätt som finns på lägenhetens M-1 -område (21,84 ha) till ett särskilt A-område (3,17 ha, innehåller fem byggnadsplatser) och till ett RA-område (0,62 ha, innehåller en byggnadsplats). Som kompensation ändras M-1 -området på lägenheten till M-2- område, som inte innehåller byggrätt. M1-områdets totalareal 21,84 ha på lägenheten 1:39 berättigar till 6 byggnadsplatser på glesbygdsområde. Sålunda bibehålls det totala antalet byggnadsplatser på lägenheten. Ändringen gäller flyttning av byggrätt inom lägenheterna, som har samma ägare. Som bilaga till utredningen finns ett utdrag ur generalplanens nuvarande situation och ett utkast över ändringen (daterat den 18.5.2012). I punkt 2 på bilagans karta skapas ett nytt A-område och i punkt 3 ett nytt RA-område. Området som i utkastet har märkts med siffran 1 ändras från M-1 -område till MT-2 -område. Ändringsområdet ligger delvis på ett kulturhistoriskt sett värdefullt område. Då man utför åtgärder som inverkar på miljön bör man fästa uppmärksam- Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 13 het vid att inte äventyra eller försvaga områdets landskapsmässiga, kulturhistoriska eller naturvärden. Då man bygger bör man beakta den i landskapet rådande byggnadsstilen, det befintliga byggnadsbeståndets placering samt det befintliga trädbeståndet och övriga naturförhållanden. Man bör beakta natur- och landskapsvärdena både på byggnadsplatserna och i ett vidare perspektiv omkring dem. Arkitektbyrå Ab Arkitekturum Oy har uppgjort förslaget till utkast över ändring av den aktuella delgeneralplanen. Enligt markanvändnings- och bygglagens 63 bör man informera om planens anhängiggörande på ett sådant sätt att de delägande har möjlighet att få information om planläggningens utgångspunkter, den planerade tidtabellen samt om förfarandet med deltagande och bedömning. Informerandet bör ordnas så att den är enhetlig med planens mål och betydelse. Enligt markanvändnings- och byggförordningens 30 mom. 2 meddelas om att det reserverats en möjlighet att framföra sina åsikter på ett sätt som i planen för deltagande och bedömning har konstaterats vara lämplig med tanke på att de delägande skall kunna få ta del av informationen. Såvida man med tanke på ärendets natur inte anser att det behövs informeras på annat sätt, bör man meddela om det på samma sått som de kommunala anmälningarna publiceras i kommunen. Meddelandet bör dock alltid publiceras i minst en på orten allmänt utgiven dagstidning. Eftersom det gäller en liten planeändring är det inte nödvändigt att uppgöra en i MRL 63 åsyftad plan för deltagande och bedömning. Det i lagen åsyftade deltagandet och interaktionen ordnas genom att höra grannarna och genom att be om heltäckande myndighetsutlåtanden. Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material Maria Gröndahls och Lena Ahlroths ansökan av den 16.1.2012 om ändring av norra s delgeneralplan - som kompletterande material generalplanegranskningen, utkast till skede 10 - som bilaga förslaget till ändring av delgeneralplanen för norra. Föredragning: kommuningenjör Markku Kärkkäinen tel. 050 386 0804, e-post markku.karkkainen@siuntio.fi Nämnden besluter att - inleda ändringen av delgeneralplanen för norra gällande ändring av byggnadsrätten på glesbygdsområde på lägenheten Kurki 1:39. Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 14 - i enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 31.1.2011 4 kungöra anhängiggörandet av delgeneralplaneändringen på kommunens anslagstavla, Kirkkonummen Sanomat och Västra Nyland. - framlägga utkastet till ändring av delgeneralplanen till allmänt påseende i kommunens tekniska kansli, adress Krogarsvägen 1, 02580. - det på grund av att ändringen inte är stor, inte är nödvändigt att uppgöra en i MBL åsyftad plan för deltagande och bedömning. Det i lagen åsyftade deltagandet och interaktionen ordnas genom att höra grannarna och genom att begära heltäckande myndighetsutlåtanden. - be om utlåtanden över utkastet från följande instanser: o kommuns miljö- och byggnadsnämnd o Nylands ELY-central o Nylands förbund o Museiverket o Västra Nylands landskapsmuseum o regionarkitekt Rauli Ailus o Ingå- miljöförening rf o Maria Gröndahl och Lena Ahlroth o rågrannarna. Enligt förslaget. ==== TEKN 5.2.2013 7 Bilaga 11 Kompletterande material Utkastet till ändring av generalplanen har varit framlagt till allmänt påseende på kommunens anslagstavla under tiden 26.11.2012 11.12.2012. Man har kungjort den i Västra Nyland och i Kirkkonummen Sanomat den 24.11.2012. Man har i behörig ordning inbegärt utlåtanden. Utlåtanden har inlämnats av: - ELY-centralen - museiverket - områdesarkitekten - Västra Nylands landskapsmuseum - miljö- och byggnadsnämnden. Landskapsförbundet meddelade att det inte avger utlåtande. Endast ELYcentralen hade något att anmärka om förslaget Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 15 I ELY-centralens utlåtande konstateras bl.a: I planeredogörelsen hänvisas till att det på M-1 området på lägenheten 1:39 finns fem byggnadsplatser, för vilkas del man bildar en A- områdesreservering I bestämmelserna för M-1 (område med jord- och skogsbruk) i den fastställda delgeneralplanen konstateras att området är i övervägande grad ämnat för jord- och skogsbruk. Man kan bilda glesbygdsbebyggelse sådant det åsyftas i bygglagens 4, i enlighet med byggnadsordningen. I planeredogörelsen finns som bilaga medtaget den nya bebyggelsens dimensioner och dirigeringsmetoder på sådana områden som ligger utanför de planlagda områdena. För områden som ligger utanför de lämpliga zonerna har man antecknat att man i allmänhet inte anvisar bostadsområden där läget är olämpligt. Huvuddelen av områdena består av M-1 och MT-2-områden som innehåller en glesbygdsbyggrätt. I allmänhet har man i de smärre generalplaneändringarna i kommunen flyttat A-områden till lämpligare platser. I den delgeneralplan, för vilken man nu inbegär utlåtanden, ändras den teoretiska, kalkylmässiga och endast riktgivande glesbygdsbyggrätten på M-1-område till A-reservationer. Detta inverkar på strukturen för hela delgeneralplanen för norra. I planeärenden har man inte bedömt hur planeändringen inverkar på kommunens struktur såvida man tillåter dylika ändringar på alla M-1 områden. Platsen för ändringen planeändringsområdet har efter det fastställda delgeneralplanebeslutet inte blivit lämpligare med tanke på att anvisa området för ett bostadsområde. På basen av det ovannämnda, anser ELY-centralen att den föreslagna lösningen inte uppfyller de innehållskrav för generalplanen som det talas om i MRL 39 (hur samhällsstrukturen fungerar, ekonomin och ekologin). Den i utkastet till generalplan föreslagna, befintliga semesterbyggnaden (RA) kan godkännas. På basen av ELY-centralens utlåtande konstateras: Det föreligger ett missförstånd gällande byggnadsrätterna. På lägenheten 1:39 finns enligt generalplanen tre byggnadsplatser på M-1 område. Lägenhetens areal är 21,84 ha. De kan enligt nuvarande generalplan förverkligas som glesbygdsbyggande. Av dessa tre byggnadsplatser bildas ett A- område med samma tre byggnadsplatser nära vägförbindelser. Den övriga delen av lägenheten ändras till ett M-2 område. Sålunda förverkligas generalplanens innehållskrav, som nämns i MRL 39 och planen kan skickas som ett förslag till fortsatt behandling. Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 16 Därefter bör planeförslaget framläggas till allmänt påseende. Enligt markanvändnings- och byggförordningen 19 bör planeförslaget hållas framlagt till påseende i kommunen under minst 30 dagars tid. Enligt 9 punkt 33 i instruktionen för tekniska nämnden, miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska avdelningen hör det till tekniska nämndens uppgifter, att i det syfte som stadgas i 65 i markanvändnings- och bygglagen, godkänna planer för framläggande. Dylika planer är viktiga detaljplaneförslag och förslag till ändring av detaljplan samt stranddetaljplaneförslag och förslag till ändring av stranddetaljplan samt generalplaneförslag och förslag till ändring av generalplan. Nämnden bör också avge genmälen om de anmärkningar som inlämnats om dessa. Kompletterande material och bilagor: - utlåtandena om planeutkastet som kompletterande material - som bilaga förslaget till ändring av delgeneralplanen för norra (lägenheten Kurki 1:39, ändring av glesbygdsbyggrätt). Föredragning: kommuningenjör Markku Kärkkäinen tel. 050 386 0804, e-post: markku.karkkainen@siuntio.fi Nämnden besluter - att framlägga delgeneralplanen (lägenheten Kurki 1:39, ändring av glesbygdsbyggrätt) till allmänt påseende i kommunens tekniska kansli, adr. Krogarsvägen 1, 02580 och - att inbegära utlåtanden om ändringsförslaget från följande instanser: o kommuns miljö- och byggnadsnämnd o Nylands ELY-central o Nylands förbund o Museiverket o Västra Nylands landskapsmuseum o Regionarkitekt Rauli Ailus o Ingå- miljöförening rf o Maria Gröndahl och Lena Ahlroth o Rågrannarna. Enligt förslaget. = = = = TEKN 18.6.2013 51 Kompletterande material Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 17 Bilaga 1 Förslaget till ändring av generalplanen har varit framlagt till påseende under tiden 25.2 27.3.2013 och man har begärt om utlåtanden. Under framläggningstiden har fyra utlåtanden inlämnats: miljö- och byggnadsnämnden Museiverket ELY-centralen Västra Nylands landskapsmuseum Miljö- och byggnadsnämnden och Västra Nylands landskapsmuseum hade i sina utlåtanden ingenting att anmärka om förslaget till generalplan. Då man placerar ut byggnadsplatserna, bör man fästa uppmärksamhet vid hur nybyggnaderna syns i det vida landskapet och att de inte får försämra landskapets och kulturmiljöns värde. Museiverket meddelade i sitt utlåtande att man inte känner till att det skulle finnas några fasta fornlämningar som åsyftas i forminneslagen (295/63). Därför finns det ur det arkeologiska kulturarvets synpunkt inga hinder för planeändringen. Nylands ELY-central konstaterar i sitt utlåtande att man i kommunens smärre generalplaneändringar har ändrat A-områdenas placering till lämpligare ställen. I den aktuella delgeneralplanen har man gått in för att ändra en teoretisk, kalkylmässig byggrätt som är ämnad som riktgivande, från ett M-1-område till att bli A-reservationer. I planeärendena har man inte bedömt hur planeändringen inverkar på kommunens struktur, såvida man på alla M-1-områden tillåter en motsvarande ändring. Platsen för planeändringsområdet har inte efter den fastställda delgeneralplanelösningen inte blivit fördelaktigare med tanke på anvisandet av ett bostadsområde. Detta påverkar på delgeneralplanestrukturen i hela norra i ett vidare perspektiv. På basen av det ovan konstaterade, anser Nylands ELY-central att den föreslagna lösningen inte uppfyller de innehållskrav som i MRL 39 ställs på en generalplan (samhällsstrukturens funktionsduglighet, ekonomi och ekologi). Den i utkastet till generalplan presenterade existerande semesterbyggnaden (RA) kan anvisas. I planläggarens genmäle sägs bl.a. följande: Man har år 2006 inlett revideringen av kommuns generalplaner. Då framlades det första skedets ändringsutkast till påseende. Därefter har flera skeden genomgåtts och den nu aktuella ändringen hör till skede 10. Ändringarna i alla skeden har varit till karaktären små och de har till största delen begränsats till enskilda lägenheter. Enskilda markägare har ansökt om ändring genom att rikta ansökningarna till kommunen. Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 18 Man har gjort ändringarna och flyttandet av byggnadsplatser enligt en revidering som gjorts för stomlägenheten i samband med de ursprungliga generalplanerna. Sålunda har markägarna behandlats jämlikt. I samband med ändringarna har man t.ex. inte utökat byggnadsplatser utan kompensation i samma utsträckning inom samma lägenhet. Vid kompensationsförfarandet har man följt kommuns byggnadsordning och de principer för beräkning av byggnadsrätter som upptas som bilaga till generalplanen. Vid uträkningen av detta ändringsobjekt har i utkastskedet skett ett misstag. På lägenheten 1:39 finns enligt nuvarande generalplan tre byggnadsplatser på ett M-1 område, som angränsar byggnadsordningens zon 6 (områden utanför de fördelaktiga zonerna) och inte zon 4 (övriga fördelaktiga zoner). Lägenhetens areal uppgår till 21,84 ha. De kan enligt nuvarande generalplan förverkligas som glesbygdsbyggande. Av dessa tre byggnadsplatser bildas ett A-område nära vägförbindelser. Detta nya A-område inbegriper de samma tre byggnadsplatserna och den övriga delen av lägenheten ändras till ett M-2-område. Sålunda uppfylls de MRL 29 uppställda villkoren för generalplanens innehåll och planen kan sändas till fortsatt behandling som förslag. Det faktum att man koncentrerar byggnadsplatserna till närheten av befintlig bosättning och befintliga vägförbindelser är förnuftigt. Det nya A- området bildar emellertid inte en tät bosättning. Att man ändrar ett M-1- området till ett M-2 område, som inte innehåller byggnadsrätt är också positivt och gör att den rådande skogbevuxna naturomgivningen förblir enhetlig. Dessutom bifaller de övriga utlåtandegivarna ändringen. Bland de tidigare godkända ändringarna har det funnits motsvarande fall, som den ändring som nu ansöks för lägenheten Kurki 1:39 (i skedena 1, 2, 2b och 4). I de ändringarna har man ändrat en befintlig, planeenlig byggnadsrätt på ett M-1 område till ett skilt A-område via ett kompensationsförfarande, så att M-1 området har ändrats till ett M-2 område, som inte innehåller byggnadsrätt. Antalet byggnadsplatser i generalplanerna har förblivit oförändrad. Man har tidigare gjort nio dylika ändringar och antalet byggnadsplatser som flyttats har från fall till fall varierat mellan en till fyra. I ett skilt fall ändrade man ett M-1 området till ett nytt A-område (Sunnanviks sandgrop), där byggnadsplatserna uppgick till åtta på ett av kommunen och privata markägare ägt område (skede 2, objekt 11). Enligt markanvändnings- och bygglagens 37 besluter kommunfullmäktige om godkännandet av generalplanen. Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material utlåtandena och planläggarens genmäle - som bilaga förslaget till ändring av generalplanen. Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 19 Föredragning: teknisk chef Jorma Skyttä, tfn. 09-2606 1239, e-post: jorma.skytta@siuntio.fi Nämnden besluter att - anteckna utlåtandena och planläggarens genmäle för kännedom och - skicka förslaget till ändring av generalplanen till kommunstyrelsen för slutbehandling. Enligt förslaget. ==== KST 144 Bilaga 2 föreslår att kommunfullmäktige godkänner ändringen av generalplanen enligt bilaga. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 20 KH:683 /2011 KST 145 ANSÖKAN OM ÄNDRING AV GENERALPLANEN (LÄGENHETEN 1:14 RITABACKA) TEKN 6.11.2012 93 Bilaga 6 Kompletterande material Johan Strandberg har ansökt om ändring av generalplanen. Avsikten med ändringen är att på lägenheten RNR 1:14 Ritabacka bilda en året-ombostadsplats och ett område för fristående småhus (A). På området finns en gammal byggnadsplats och en gammal bostadsbyggnad, men det är betecknats om jord- och skogsbruksområde (MT-1). Sålunda justeras planen för att motsvara den aktuella situationen. A-området på den befintliga bostadsplatsen ligger i omedelbar närhet till en befintlig väg, Braskisvägen. I Nylands landskapsplan har man inte framfört några särskilda funktioner eller behov för området. Landskapsplanen har fastställts vid miljöministeriet den 8.11.2006. Området hör till västra s delgeneralplan. Den gällande generalplanen har fastställts den 03.04.1996. I generalplanen har områdena betecknats som områden för fristående småhus, samt jord- och skogsbruksområden (M-1). kommuns byggnadsordning har fastställts den 26.6.1993 och granskats i fullmäktige den 12.11.2001. Ändringsområdena finns inom byggnadsordningens zon 6 (områden som ligger utanför den lägliga zonen). De zonvisa byggnadsrätterna och byggnadsplatsernas minimiarealer har uppräknats i kommunens byggnadsordning samt i den bilaga till generalplanen där man behandlar den nya bosättningens dimensionering och dirigeringsmetoder utanför de områden som skall byggnadsplaneras. Målet med ändringen är att göra områdets markanvändning tydligare. Nu har området betecknats som område för jord- och skogsbruk, trots att det i området finns en gammal byggnadsplats och en i bruk varande bostadsbyggnad. Som bilaga till redogörelsen finns ett utdrag ur generalplanens aktuella situation och ett utkast över ändringen (daterad den 08.06.2012). Kring den nuvarande platsen, vid punkt 1 i bilagans karta, kommer man att bilda ett nytt A-område och generalplanen justeras sålunda, så att den motsvarar det aktuella läget. Det nya A-området vid den aktuella boplatsen finns invid en existerande vägförbindelse, Braskisvägen. Efter ändringen är det nya A-områdets totala areal 0,35 ha. Ändringsområdet finns på ett kulturhistoriskt sett värdefullt område. Då man utför åtgärder som inverkar på miljön, bör man fästa uppmärksamhet vid att inte äventyra eller försvaga områdets landskapsmässiga, kulturhistoriska eller naturvärden. Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 21 Då man bygger bör man beakta den i landskapet rådande byggnadsstilen, det befintliga byggnadsbeståndets placering samt det befintliga trädbeståndet och övriga naturförhållanden. Man bör beakta natur- och landskapsvärdena både på byggnadsplatserna och i ett vidare perspektiv runtomkring dem. Generalplanens helhetssituation ändras inte nämnvärt i och med ändringsförslaget och med tanke på lanskapsplanen är ändringen av ringa värde. Den nuvarande byggnadsplatsen existerar redan. Man ska sträva till att möjligast långt bevara det på byggnadsplatsen rådande landskapet genom att bygga på ett traditionellt sätt, genom att uppsöka en naturlig och skyddad byggnadsplats, genom att bevara trädbestånd och övrig natur så långt det är möjligt. Generalplaneändringen innebär inte sådan markanvändning eller arbete, förutom normalt småhusbyggande, som skulle kräva uppgörandet av en skild miljökonsekvensbedömning. Ab Arkitekturum Oy har uppgjort förslaget till utkast över den aktuella ändringen av delgeneralplanen. Enligt 63 i markanvändnings- och bygglagen bör man meddela om anhängiggörandet av planläggningen på ett sådant sätt att de delägande har möjlighet att få uppgifter om planläggningens utgångspunkter, den planerade tidtabellen samt om förfarandet med deltagande och bedömning. Man bör informera på ett sätt som är lämpligt med tanke på avsikten med planen och hur betydelsefull planen är. Enligt 30 mom 2 i markanvändnings- och byggförordningen bör man informera om att det reserverats möjlighet att uttrycka sin åsikt över planen på ett i planen för deltagande och bedömning stipulerat sätt och som är lämpligt med tanke på att alla delägare skall få del av informationen.ifall man, med tanke på ärendets natur inte anser det behövas annat slag av informerande, kunförs ärendet så som man publicerar övriga kommunala meddelanden i kommunen. Kunförelsen bör dock alltid publiceras i minst en på orten allmänt utkommande tidning. Eftersom det är fråga om ett mindre viktigt planeprojekt är det inte nödvändigt att uppgöra en i MRL 63 avsedd plan för deltagande och bedömning. Det i lagen åsyftade deltagandet och interaktionen ordnas genom att höra grannarna och genom att be myndigheterna om utlåtanden. Kompletterande material och bilagor - som kompletterande material Johan Strandbergs ansökan om ändring av generalplanen Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 22 - som kompletterande material utkast till granskning av generalplanen, skede 10 - som bilaga förslag till utkast över generalplaneändringen. Föredragning: Kommuningenjör Markku Kärkkäinen tel. 050 386 0804, e-post markku.karkkainen@siuntio.fi Nämnden besluter att - inleda ändring av generalplanen på lägenheten RNR 1:14 Ritabacka för att bilda en året-om-bostadsplats och ett område för fristående småhus (A). - i enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 31.1.2011 4 kungöra anhängiggörandet av delgeneralplaneändringen på kommunens anslagstavla, Kirkkonummen Sanomat och Västra Nyland. - framlägga utkastet till ändring av delgeneralplanen till allmänt påseende i kommunens tekniska kansli, adress Krogarsvägen 1, 02580. - det inte är nödvändigt att uppgöra en i MRL 63 åsyftad plan för deltagande och bedömning eftersom det gäller ett planeprojekt som är av ringa betydelse. Det i lagen avsedda deltagandet och interaktionen görs genom att höra grannarna och på ett heltäckande sätt be om utlåtanden från myndighetsinstanserna - be om utlåtanden över utkastet från följande instanser: o kommuns miljö- och byggnadsnämnd o Nylands ELY-central o Nylands förbund o Museiverket o Västra Nylands landskapsmuseum o regionarkitekt Rauli Ailus o Ingå- miljöförening rf o Johan Strandberg o rågrannarna. Enligt förslaget. ==== TEKN 5.2.2012 5 Bilaga 9 Kompletterande material Utkastet till ändring av generalplanen har varit framlagt till allmänt påseende under tiden 26.11.2012-11.12.2012 på kommunens anslagstavla. Man har kungjort den i Västra Nyland och Kirkkonummen Sanomat den 24.11.2012. Man har begärt utlåtanden om den på behörigt sätt. Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 23 Utlåtanden har inlämnats av: - ELY centralen - museiverket - områdesarkitekten - Västra Nylands landskapsmuseum - miljö- och byggnadsnämnden. Landskapsförbundet meddelade att det inte avger något utlåtande. De som avgav utlåtanden hade ingenting att anmärka om utkastet till ändring av planen. Planläggaren utreder byggnadernas kulturhistoriska värde och kompletterar planeförslaget vid behov. Som följande steg framläggs planeförslaget till allmänt påseende. Enligt markanvändnings- och byggförordningens 19 bör ett förslag till generalplan framläggas offentligt i kommunen under minst 30 dagars tid. Enligt 9 punkt 33 i instruktionen för tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska avdelningen hör det till tekniska nämndens uppgifter att godkänna sådana viktiga planer och förslag till planer samt planeändringar som skall framläggas till påseende i det syfte som stadgas i markanvändnings- och bygglagens 65. Sådana dokument är: viktiga detaljplaneförslag och förslag till ändring av detaljplan samt förslag till stranddetaljplan och förslag till ändring av stranddetaljplaner samt förslag till generalplan och förslag till ändring av generalplaner. Nämnden skall också avge genmälen till de anmärkningar som inlämnats på grund av dessa. Kompletterande material och bilagor - utlåtandena om planeutkastet som kompletterande material - förslaget till ändring av generalplanen som bilaga (lägenheten Ritabacka 1:14) Föredragning: kommuningenjör Markku Kärkkäinen tel. 050 386 0804, e-post markku.karkkainen@siuntio.fi Nämnden besluter - att framlägga förslaget till ändring av generalplanen (lägenheten Ritabacka 1:14) till allmänt påseende i kommunens tekniska kansli adr. Krogarsvägen 1, 02580 och - be om utlåtanden om ändringsförslaget från följande instanser: o kommuns miljö- och byggnadsnämnd o Nylands ELY-central Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 24 o Nylands förbund o Museiverket o Västra Nylands landskapsmuseum o Regionarkitekt Rauli Ailus o Ingå- miljöförening rf o Johan Strandberg o Rågrannarna. Enligt förslaget. Antecknades att kommunen borde göra en inventering av de fornminnesmärken som finns på kommunens område. = = = = TEKN 18.6.2013 52 Kompletterande material Bilaga 2 Förslaget till ändring av generalplanen har varit framlagt till allmänt påseende under tiden 25.2-27.3.2013 och man har inbegärt utlåtanden. Under tiden för påseendet har fyra utlåtanden inlämnats: miljö- och byggnadsnämnden Museiverket ELY-centralen Västra Nylands landskapsmuseum. Miljö- och byggnadsnämnden och ELY-centralen har i sina utlåtanden inte haft någonting att anmärka om generalplaneförslaget. Museiverket meddelade i sitt utlåtande att man på området inte känner till några fasta fornlämningar som skulle vara fredade med stöd av fornminneslagen (295/63). Därför finns det ur det arkeologiska kulturarvets synpunkt inga hinder för planeändringen. Västra Nylands landskapsmuseum förutsätter att man bör utreda de på byggnadsplatsen redan befintliga byggnadernas kulturhistoriska värde och anteckna dem på rätt sätt i planen. Landskapsmuseet har ingenting annat att anmärka. Planläggaren har i sitt genmäle utrett de befintliga byggnadernas skick och har konstaterat att byggnadsplatsen är naturlig och traditionell, men att det skulle vara förhållandevis tungt och tekniskt utmanande att rädda och grundrenovera byggnaderna. Byggnaden representerar inte en stilmässigt anmärkningsvärd eller unik helhet. På basen av köksfönstrena kan man räkna ut att de har bytts ut någon gång under 1970-1980 -talen. Sålunda är det inte skäl att anteckna byggnadens skyddsvärde i planen. Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 25 Enligt markanvändnings- och bygglagens 37 besluter kommunfullmäktige om godkännande av generalplanen. Kompletterande amaterial och bilagor: - som kompletterande material utlåtandena och planläggarens genmäle. - som bilaga förslaget till ändring av generalplanen Föredragning: teknisk chef Jorma Skyttä, tfn. 09-2606 1239, e-post: jorma.skytta@siuntio.fi Nämnden besluter att - anteckna utlåtandena och planläggarens genmäle till kännedom och - skicka förslaget till ändring av generalplanen till kommunstyrelsen för slutbehandling. Enligt förslaget. ==== KST 145 Bilaga 3 föreslår att kommunfullmäktige godkänner ändringen av generalplanen enligt bilaga. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 26 KH:466 /2013 KST 146 FÖRLUST AV VALBARHET TILL FULLMÄKTIGE OCH FYLLNADSVAL Fullmäktigeledamot Kristian von Essen har meddelat i ett brev daterat 16.7.2013 att han lämnar sitt förtroendeuppdrag p.g.a. att han flyttar från kommunen. Enligt 37 i kommunallagen när en förtroendevald förlorat sin valbarhet skall det organ som har rätt att utse den förtroendevalde konstatera att förtroendeuppdraget har upphört. Fullmäktige fattar beslutet för en fullmäktigeledamots del. Beslutet verkställs omedelbart. Enligt 11 mom 2 kommunallagen kallar fullmäktigeordföranden i hans ställe för den återstående mandattiden den i ordningen första ersättaren från partiet i fråga. Gröna förbundets (rp.) i ordningen första ersättare i fullmäktige är Taina Janhunen. Centralvalnämnden förordnar på begäran av fullmäktigeordföranden en ny ersättare i stället för Taina Janhunen. föreslår att kommunfullmäktige beviljar fullmäktigeledamot Kristian von Essen befrielse från förtroendeuppdraget för att han har förlorat sin valbarhet och konstaterar att Kristian von Essens förtroendeuppdrag har upphört. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 27 KH:466 /2013 KST 147 FÖRLUST AV VALBARHET TILL FÖRTROENDEUPPDRAGET SOM ERSÄTTARE I KOMMUNSTYRELSEN OCH FYLLNADSVAL Valbar till kommunens förtroendeuppdrag är enligt 33 kommunallagen den som 1) har kommunen som hemkommun; 2) har rösträtt i kommunalval i någon kommun det år då fullmäktige väljs eller val för ett annat förtroendeuppdrag förrättas; och som 3) inte står under förmynderskap. Valbar till kommunstyrelsen är enligt 35 kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte 1) den som är anställd hos kommunen inom kommunens centralförvaltning och som lyder under kommunstyrelsen; 2) den som är anställd hos kommunen och som är föredragande i en nämnd eller annars svarar för beredningen av ärenden som kommer att behandlas av kommunstyrelsen; eller 3) den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige har i sitt möte 14.1.2013 5 valt följande medlemmar och för dem personliga ersättare i kommunstyrelsen för åren 2013 2014: Egentliga medlemmar Merja Laaksonen Heikki Kaisla Kristian Parviainen Anders Karell Vesa-Matti Louekoski Kirsi Martin Kirsti Pitkänen Minna Sneck Stefan Svanfeldt Veikko Tanskanen Maria Koroma-Hintikka Personliga ersättare Heidi Rosengren Heikki Valtavaara Ilmari Kanniainen Jan-Erik Paajes Kristiina Lautjärvi-Siikala Rabbe Dahlqvist Johanna Nygård Tarja Ryynänen Mikko Malmgren Hilkka Toivonen Kristian von Essen Ersättare i kommunstyrelsen Kristian von Essen har meddelat i ett brev daterat 16.7.2013 att han lämnar sitt förtroendeuppdrag p.g.a. att han flyttar från kommunen. Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 28 föreslår att kommunfullmäktige 1. beviljar ersättaren i kommunstyrelsen Kristian von Essen befrielse från förtroendeuppdraget för att han har förlorat sin valbarhet och konstaterar att Kristian von Essens förtroendeuppdrag har upphört och 2. väljer en ny personlig ersättare i kommunstyrelsen för Maria Koroma- Hintikka för åren 2013-2014. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 29 KH:467 /2013 KST 148 FÖRLUST AV VALBARHET TILL FÖRTROENDEUPPDRAGET SOM ERSÄTTARE I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKSPRÅKIGA SEKTION OCH FYLLNADSVAL I 33 kommunallagen stadgas följande om allmän valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag: Valbar till kommunens förtroendeuppdrag är den som: 1. 1) har kommunen som hemkommun; 2. 2) har rösträtt i kommunalval i någon kommun det år då fullmäktige väljs eller val för ett annat förtroendeuppdrag förrättas; och som 3. 3) inte står under förmynderskap. Valbar till en nämnd är enligt 36 kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden. Kommunfullmäktige har på sitt möte 14.1.2013 8 valt följande medlemmar i bildningsnämndens svenskspråkiga sektion och personliga ersättare för dem för mandatperioden 2013-2016: Egentliga medlemmar Peppe Forsblom Pami Karvonen Bjarne Bäckman Susanne Holmén Marjo Laurikainen Mikko Malmgren Anna Paasikivi Personliga ersättare Berndt Gottberg Hilkka Toivonen Erno Väänänen Nina Petterson-Perklén Jessica Parland von Essen Vesa Jokinen Eljas Rahikainen Jessica Parland von Essen som är ersättare i bildningsnämndens svenskspråkiga sektion har i ett brev daterat 16.7.2013 meddelat att hon lämnar sitt förtroendeuppdrag p.g.a. att hon flyttar från kommunen. föreslår att kommunfullmäktige 1. beviljar ersättaren i bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Jessica Parland von Essen befrielse från förtroendeuppdraget p.g.a. att hon har förlorat valbarheten och konstaterar att Jessica Parland von Essens förtroendeuppdrag har upphört och 2. väljer åt Marjo Laurikainen en ny personlig ersättare till bildningsnämndens svenskspråkiga sektion. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 30 KH:448 /2013 KST 149 VAL AV REPRESENTANTER TILL NYLANDS LANDSKAPSPARLAMENT Nylands landskapsparlament ordnas i år 21.11-22.11.2013. Temat för landskapsparlamentet år 2013 är internationalism. Landskapsparlamentet utgör ett tvådagars forum för påverkare inom Nylands förbund. Första dagen av forumet ordnas i Helsingfors och forumet fortsätter ombord på en Tallinfärja. Cirka 300 nyländska beslutsfattare och övriga påverkare deltar i parlamentet årligen. År 2012 representerades kommun av kommunfullmäktiges ordförande, kommunstyrelsens ordförande och kommunfullmäktiges I vice ordförande. beslutar välja kommunens representanter till Nylands landskapsparlament 21.11-22.11.2013. beslutar välja kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören till kommunens representanter i Nylands landskapsparlament 21.11-22.11.2013. === Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 31 KH:449 /2013 KST 150 VAL AV REPRESENTANTER TILL ETT SEMINARIUM FÖR DE FÖRTROENDEVALDA 3.9.2013 Finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet ordnar tisdagen den 3 september 2013 i Finlandiahuset ett seminarium för förtroendevalda om kommunreformen samt av social- och hälsovårdsreformen. På seminariet Förändring innebär möjligheter - kommun- och social- och hälsovårdsstrukturerna förändras får förtroendevalda en presentation av och möjlighet till diskussion om hur dessa reformer fortskrider och förverkligas i kommunerna. Tre deltagare från kommunen deltar i seminariet. Seminariet börjar kl. 10.00 och avslutas ca kl. 16.00. Det slutliga seminarieprogrammet blir klart i mitten av augusti. Kallelsen till seminariet för de förtroendevalda 3.9.2013 finns som tilläggsmaterial. beslutar utse tre representanter till seminariet Förändring innebär möjligheter - kommun- och social- och hälsovårdsstrukturerna förändras för de förtroendevalda. beslutar utse kommunstyrelsens presidium för att representera kommunen på seminariet Förändring innebär möjligheter - kommun- och social- och hälsovårdsstrukturerna förändras för de förtroendevalda. === Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 32 KH:311 /2013 KST 151 KST 3.6.2013 117 FULLMÄKTIGEMOTION DÄR DET FÖRESLÅS ATT REPRESENTANTER FRÅN KYRKSLÄTT OCH INGÅ KALLAS TILL FÖRHANDLINGAR OM KOMMUNSAMMANSLAGNING Fullmäktigemedlemmarna Nordström, Linnala, Raivio, Rosengren, von Essen, Gottberg, Laaksonen, Paajes, Svanfeldt, Pesonen och Rehnberg och ersättarna Holmberg och Berglund inlämnade och undertecknade 6.5.2013 en motion där det föreslås att representanter från Kyrkslätt och Ingå kallas till förhandlingar om kommunsammanslagning. Fullmäktigemotionen finns som tilläggsmaterial. Behandling: beslutar sända fullmäktigemotionen till förvaltningsavdelningen för beredning. Louekoski understödd av Kaisla föreslog följande: Kyrkslätts kommun har tidigare med demokratiska beslut klart meddelat att den inte är villig att delta i förhandlingar om kommunsammanslagning med (och Ingå). Kommunfullmäktige i Kyrkslätt har nyligen 27.5.2013 med klara siffror 28-23, fattat ett beslut om sitt utlåtande till finansministeriet om slutrapporten om metropolförhandsutredningen, att Kyrkslätt, och Ingå inte ur kommunens synvinkel kommer att bilda ett förnuftigt kommunindelningsutredningsområde som en del av metropolområdet. Också kommunfullmäktige har 6.5.2013 i sitt beslut till finansministeriet om slutrapporten om metropolförhandsutredningen framfört en klar demokratisk vision om att den inte vill höra till metropolområdet. Enligt kommuns utlåtande om metropolområdet anser kommunen att Lojo är det främsta alternativet för kommunsammanslagningar som gäller områden utanför Nylands metropolområde i samband med kommun- och servicestrukturreformen. Man kan konstatera att Kyrkslätt hör till de 14 kommuner inom metropolområdet som den egentliga metropolutredningen omfattar. hör inte till och enligt sitt eget ovan nämnda utlåtande om metropolområdet vill inte vara en del av metropolområdet. Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 33 Med hänvisning till det ovan sagda skulle det vara oändamålsenligt och i strid med det kommunala självstyret och den kommunala demokratin både i och Kyrkslätt att kalla Kyrkslätt och Ingå kommuners representanter att delta i förhandlingar om kommunsammanslagning. beslutar således att inte skicka fullmäktigemotionen till förvaltningsavdelningen för beredning, och föreslår att kommunfullmäktige antecknar de ovan relaterade motiveringarna för kännedom som ett svar till den fullmäktigemotion av 6.5.2013 som gällde att kalla Kyrkslätt och Ingå kommuners representanter till förhandlingar om kommunsammanslagning samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder föredragandens förslag, röstar ja och de, som understöder Louekoskis förslag, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann föredragandens förslag med 6 röster (Karell, Koroma- Hintikka, Laaksonen, Dahlqvist, Parviainen, Svanfeldt) mot 4 röster (Kaisla, Louekoski, Nygård, Toivonen). Förslaget godkändes. Louekoski lämnade sin avvikande åsikt i beslutet. === KST 151 Fullmäktigemedlemmarna Nordström, Linnala, Raivio, Rosengren, von Essen, Gottberg, Laaksonen, Paajes, Svanfeldt, Pesonen och Rehnberg och ersättarna Holmberg och Berglund inlämnade 6.5.2013 56 en fullmäktigemotion där det föreslås att representanter från Kyrkslätt och Ingå kallas till förhandlingar om kommunsammanslagning. har på sitt möte 3.6.2013 117 beslutat sända fullmäktigemotionen till förvaltningsavdelningen för beredning. Fullmäktigemotionen finns i sin helhet som tilläggsmaterial. Strukturlagen och lagen om ordnandet av social- och hälsovården Statsminister Jyrki Katainens regering drog år 2011 i sitt regeringsprogram riktlinjerna för en kommunreform som regeringen kommer att förverkliga och som omfattar samtliga kommuner i landet. I samband med kommunreformen förnyas även social- och hälsovårdens servicestruktur, statsandelssystemet och kommunallagen. För att förverkliga kommunreformen har regeringen stadgat strukturlagen. Strukturlagen förpliktar kommunerna att utreda en sammanslagning om bara ett av de tre givna utredningskriterier förverkligas. Kriterierna utgörs av ett befolkningsunderlag på ca 20 000 som Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 34 krävs för servicen; självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser, pendling och samhällsstruktur och kommunens ekonomiska situation. I praktiken är samtliga kommuner förpliktade att utreda en sammanslagning. Kommunfullmäktige i har på sitt möte 25.2.2013 37 gett ett enhälligt utlåtande till finansministeriet över utkastet till kommunstrukturlag. Kommunstrukturlagen trädde i kraft 1.7.2013 och kommunernas utredningsskyldighet börjar gälla genast efter att lagen trätt i kraft. Tidsfristen för utredningar och sammanslagningsframställningar löper ut sex månader efter att riksdagen antagit lagen om ordnandet av social- och hälsovården (s.k. sote-lagen). Avsikten är att sote-lagen skulle överlämnas till riksdagsbehandling våren 2014. Finansministeriet kan på begäran av kommunen förlänga den ovan nämnda tidsfristen på grund av omfattande sammanslagningsutredningar eller andra särskilda svårigheter. Framställningar om kommunsammanslagningar som avses träda i kraft 2015 ska emellertid tillställas finansministeriet senast i slutet av april 2014. Enligt kommunstrukturlagen skall kommunerna senast 30.11.2013 meddela ministeriet, med vilken kommun eller vilka kommuner den utreder en sammanslagning av kommuner. Då kommer även kommun att ta ställning till utredningsområden. Lagen om ordnandet av social- och hälsovården (sk. sote-lagen) kommer dessutom att överlämnas till riksdagsbehandling våren 2014 och detta har sina påverkningar i utredningarna enligt kommunstrukturlagen. Utlåtande om metropolområdets förhandsutredning Kommunfullmäktige i har på sitt möte 6.5.2013 55 gett sitt utlåtande om metropolområdets förhandsutredning. I sitt utlåtande sade kommunfullmäktige följande om sote-lösningarna: Det är skäl att göra ett förnuftigt sote-område i västra Nyland enligt utredningsgruppens förslag. är här en del av ett sote-område som sträcker sig från Vichtis och Högfors till Hangö och som enligt förslaget skulle vara av typen samkommun. Den mest naturliga modellen består av två kommuner Lojo (Lojo stad, Vichtis, Högfors, och Ingå) och Raseborg (Raseborg och Hangö). För är det mest naturliga att inleda sammanslagningsutredningen således med Lojo, Högfors, Vichtis och Ingå - och fortsätta förhandlingarna med Lojo ifall Ingå inleder utredningsarbetet med Raseborg, Högfors med Nurmijärvi och Vichtis med Esbo. Ytterligare konstaterar kommunfullmäktige i sitt utlåtande av 6.5.2013 55 att kommun är beredd att utreda förverkligandet av sammanslag- Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 35 ningen med Lojo och eventuellt med Ingå, Högfors och Vichtis, ifall det planerade sote-området förutsätter detta. För kommuns del kunde utredningsarbetet påbörjas omedelbart, dock med hänsyn till övriga ovan nämnda kommuner och deras beredskap och färdighet. kommun är beredd att fortsätta utredningen om kommunsammanslagning med Lojo stad även i det fall att Ingå börjar utredningsarbetet med Raseborg, Högfors med Nurmijärvi och Vichtis med Esbo. Kommunfullmäktige i Kyrkslätt har på sitt möte 27.5.2013 91 gett sitt utlåtande om metropolområdets förhandsutredning. Kyrkslätts kommun konstaterar i sitt utlåtande att Kyrkslätt tillsammans med och Ingå kommuner har redan åren 2009 2010 låtit utreda fördelar, nackdelar, möjligheter och utmaningar i fråga om sammanslagning av dessa kommuner. Kommunfullmäktige i Kyrkslätt har 21.6.2010 76 konstaterat att i förutredningen om en eventuell sammanslagning av kommunerna Kyrkslätt, och Ingå inte framgår i kommunindelningslagen nämnda grunder för genomförandet av kommunsammanslagningar eller justeringen av kommunindelningen och att det således inte är ändamålsenligt att fortsätta utredningen om kommunsammanslagningen. Å andra sidan konstaterade kommunfullmäktige i Kyrkslätt emellertid att Kyrkslätts kommun även i fortsättningen är samarbetsvillig beträffande ordnande av kommunala verksamheter med grannkommunerna eller andra intressentgrupper. Skeden i sammanslagningsprocessen Processen vid en eventuell sammanslagning av kommuner framskrider så att kommunfullmäktige i de kommuner som sammanslås i första skedet fattar beslut om att inleda förhandlingar om kommunsammanslagning. Därefter görs beslut om förhandlingsorganisationen och väljs representanterna till förhandlingsgrupperna. Efter förhandlingarna kommer förhandlingsresultatet och utredningen att behandlas i respektive kommuner som deltar i förhandlingarna och diskuteras i allmänhet. Efter dessa skeden och efter att utredningen har färdigställts kommer fullmäktige i de kommuner som deltar i sammanslagningsutredningen fatta ett skilt beslut om en eventuell kommunsammanslagning d.v.s. godkänner ett sammanslagningsavtal. Nuläget De västnyländska kommunerna (, Ingå, Kyrkslätt, Vichtis, Högfors, Lojo, Raseborg, Hangö) har haft ett möte 6.6.2013. Under mötet diskuterades allmänt kommunstrukturen, kommunernas ekonomiska situation och strukturen för social- och hälsovårdsservicen. Nämnd Kommunfullmäktige

Sida 36 Social- och hälsovårdsministeriet arbetar fortfarande med beredningen av lagen om ordnandet av social- och hälsovården (sk. sote-lagen) och beredningen borde bli klar våren 2014. Enligt kommunstrukturlagen skall kommun senast 30.11.2013 meddela med vilken kommun / vilka kommuner kommunen utreder sammanslagning. Tidsfristen för utredningar och sammanslagningsframställningar löper ut sex månader efter att riksdagen antagit lagen om ordnandet av social- och hälsovården (s.k. sote-lagen). På grund av kommunstrukturlagen, sote-lagen och övriga oklara omständigheter är det för tidigt att ta ställning till i vilken riktning kommunsammanslagningen sker eller inleda förhandlingar om sammanslagning i någondera riktning. kommun följer en tidtabell enligt kommunstrukturlagen och väntar tills de lagar som för närvarande bereds har preciserats innan kommunen gör sina avgöranden om förhandlingarna, möten eller i vilken riktning utredningar sker. Behandling: beslutar föreslå att kommunfullmäktige antecknar beskrivningsdelen för kännedom som ett svar till den fullmäktigemotion av 6.5.2013 som gällde att kalla Kyrkslätt och Ingå kommuners representanter till förhandlingar om kommunsammanslagning samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Föredraganden ändrade sitt beslutsförslag enligt följande: beslutar föreslå för kommunfullmäktige, att kommun enligt kommunstrukturlagen meddelar finansministeriet före 30.11.2013 med vilken kommun eller vilka kommuner den utreder sammanslagning samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Föredragandens ändrade förslag godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige