PROTOKOLL 1 (75) 2017-01-31 Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, klockan 10.00-12.20, 13.20 15.00 Beslutande Se sidan 2 Övriga deltagande Johan Forssell, sekreterare Dick Hellman (M), förtroenderevisionens ordförande, 1 Justerare Jonas Segerlund och Joakim Wallström Paragrafer 1-37 Ersättare Lenita Hellman och Kenneth Fahlesson Underskrifter.. Tomas Marklund, ordförande Johan Forssell, sekreterare.. Jonas Segerlund, justerare Joakim Wallström, justerare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter 2017-01-31 2017-02-08 2017-03-02 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Johan Forssell
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare S Bertil Almgren X M Henry Andersson X S Pierre Lidström X S Ola Burström X V Hans-Eric Wallin X V Lova Torstensson S Lorents Burman X S Peter Stensmar KD Charlotta Enqvist X S Daniel Enwall X S Solweig Widmark- Andersson S Robert Eskelinen X S Kenneth Fahlesson X L Lars Åhman X L Birgitta Burström MP Daniela D Angelo X Wikström C Gunilla Hedlund X C Gabriella Rymark M Lenita Hellman X S Emilia Hallin X MP Magnus Hjonequist X S Robert Ignberg X S Elsy Larsson SD Per Olofsson X S Iosif Karambotis X S Åsa Karlsson X S Agneta Burman- X S Lars Lundmark Ljungblad V Lina Lindahl X M Anette Lindgren X M Olle Karlsson C Kjell Bergmark X M Andreas Löwenhöök X M Nils E Vesterberg M Micaela Löwenhöök X L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark X S Anna Lundström X S Gunilla Lundström X S Maria Marklund X S Jasmine Ravaghi X S Kamel Mnad X S Boel Berggren 1 10 11 37 KD Lennart Hägglund X KD Lena Sandberg S Anna-Britta Lundberg X S Britt-Marie Nyhlén X V Filip Palukka X C Maria Sandström X S Jonna Lundgren X S Jonas Segerlund X
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare S Fredrik Stenberg X S Valter Stenberg X L Stina Engström X M Johan Söderberg X S Tomas Teglund X V Joakim Wallström X S Börje Lindström X V Jeanette Velander X L Jens Wennberg X S Erik Vikström X MP Rune Wästerby X S Evelina Fahlesson X S Hans Westin L Håkan Lindh X L Inger Sundbom 11, 20-1 10, 12-19 S Daniel Ådin 11, 15 37 S Caroline Cercio Lidström X V Agneta Hansson X S Ann Åström X S Gunnel Sandström MP Hans Brettschneider X SD Peter Lindkvist X C Carina Sundbom X C Håkan Andersson X S Helen Englund Åberg X S Annica Bray X C Sture Andersson X S Tomas Marklund X 37 X S Staffan Asplund 1 10, 12-14
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 1 Dnr KS 2017-000016 101 Revisorerna har ordet Förtroenderevisionens ordförande Dick Hellman (M) informerar om revisionens arbete, som i dagsläget i första hand ägnas bokslutet 2016 och frågan om ansvarsfrihet för nämnder och styrelser. Efter genomförd upphandling har förtroenderevisionen, från och med 2017, nytt sakkunnigt biträde. Förtroenderevisionen har konstaterat att det pågår bildande av aktiebolag där Skellefteå kommun är delägare, antingen direkt eller indirekt. Förtroenderevisionen påpekar vikten av en fungerande ägarstyrning av kommunala bolag och vill därför uppmana kommunfullmäktige att ägna särskild uppmärksamhet åt de styrdokument som redovisas i denna typ av ärenden.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 2 Dnr KS 2016-000901 610 Fråga av Håkan Andersson (C) om pojkars gymnasieutbildning Kommunfullmäktigeledamoten Håkan Andersson (C) har till gymnasienämndens ordförande ställt följande fråga: I jämställdhetsdebatten lyfts det ofta upp områden där flickor och kvinnor ges sämre möjligheter och villkor än pojkar och män. Ett viktigt område där pojkar ser ut att ges sämre förutsättningar är när det gäller studier. Att inte ha en avklarad gymnasieutbildning är i första hand ett problem för den enskilde. För många arbeten krävs avklarad gymnasieutbildning. Det är också ett problem för samhället. När dessa pojkar blir män kan de inte bidra till samhället efter deras fulla potential. Risken för sociala problem är också högre för ungdomar utan genomförd gymnasieutbildning. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor: Hur stor andel av Skellefteås pojkar respektive flickor påbörjar en gymnasieutbildning? Hur många pojkar respektive flickor avbryter sin gymnasieutbildning i förtid? Utförs eller planeras några specifika aktiviteter för att locka fler pojkar att slutföra en gymnasieutbildning? Gymnasienämndens ordförande Bertil Almgren (S) lämnar följande svar: Hur stor andel av Skellefteås pojkar respektive flickor påbörjar en gymnasieutbildning? I stort sett alla grundskoleelever ansöker om plats i gymnasieskolan. Utbildningsplatser finns för alla. Cirka 85 % får plats på förstahandsvalet. Alla elever som inte är behöriga till nationella program får plats i något av de fem introduktionsprogram som finns. De som helt avstår från att börja är så få att det inte går att se någon tydlig skillnad mellan pojkar och flickor i den frågan. Vanligaste orsaken till att helt avstå gymnasieutbildning är sjukdom. Av de 34 individer som gymnasieantagningen i Vindeln inte kunde se var de fanns, utifrån de system de har tillgång till, har 32 lokaliserats och vi vet nu att de går i skola eller är utflyttade. Två ungdomar går inte att spåra på grund av att de har tillfälliga personnummer.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 Kommunens uppföljnings och aktivitetsansvar innebär att ungdomarna som inte går gymnasieskolan och är mellan 16-20 år minst två gånger per år kontaktas och får erbjudande om utbildning. Hur många pojkar respektive flickor avbryter sin gymnasieutbildning i förtid? Det är ovanligt att ungdomar helt avbryter sin gymnasieutbildning. Redovisning från det kommunala uppföljnings- och aktivitetsansvaret visar att totalt 53 ungdomar, födda 1996-2000, har avbrutit gymnasieskolan i förtid. Det fördelar sig på 22 flickor och 31 pojkar. Antalet varierar mellan fyra och tjugo per år. Utförs eller planeras några specifika aktiviteter för att locka fler pojkar att slutföra en gymnasieutbildning? Resultaten från det senaste läsåret visar på väldigt liten skillnad mellan pojkar och flickor avseende fullföljd gymnasieutbildning. 82 % pojkar respektive 81 % flickor fullföljde med gymnasieexamen. 9 % av flickorna och 9 % av pojkarna fullföljde med studiebevis. En skillnad finns i att flickorna i högre utsträckning har grundläggande behörighet till högskolestudier. De aktiviteter som görs för att öka antalet som slutför utbildning planeras inte specifikt utifrån kön eftersom det inte framkommit att kön är en viktig faktor för att förklara ej fullföljda gymnasiestudier. Insatser och aktiviteter utformas på olika sätt i de olika utbildningsprogrammen och anpassas till elevgrupper och individer. Kommunfullmäktiges ordförande Tomas Marklund (S) meddelar att, på grund av ett missförstånd, frågan ifråga har aviserats utgöra en interpellation, varför den kommer att behandlas som en sådan Sedan Håkan Andersson (C), Bertil Almgren (S) och Stina Engström (L) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 3 Dnr KS 2016-000978 875 Fråga av Peter Lindkvist (SD) om museet inte vill ta emot prissamlingar från idrottare Axel Ögren Kommunfullmäktigeledamoten Peter Lindkvist (SD) har till kulturnämndens ordförande ställt följande fråga: En av Skellefteås största idrottare Axel Ögren, Nordpilen, som tävlade i cykel och vann många stora tävlingar har enligt uppgift erbjudit museet sina prissamlingar. Enligt hans mekaniker från 40-50-talet så är museet helt ointresserade att ta över dessa samlingar. Då Skellefteå har varit en stor idrottsstad så känns det märkligt om det är så. Min fråga är således: Stämmer det att museet inte vill ha prissamlingar från en bygdens son? Kulturnämndens ordförande Emilia Hallin (S) lämnar följande svar: Nej, det stämmer inte. Alla donationer, från söner, döttrar och andra, som berikar museets samlingar och ökar kunskapen och förståelsen för vårt gemensamma kulturarv är av intresse för Skellefteå museum. Museet får ofta erbjudanden om att hantera olika typer av prissamlingar från idrottare. Alla erbjudanden om donationer behandlas dock som enskilda ärenden och hanteras av museets insamlingsansvarige. Oavsett samling så ska dessa prövas enligt gällande kriterier för förvärv till museets samlingar. Det rör sig om vetenskapligt intresse, exemplifiering, representativitet, autenticitet (förstahandskällor i första hand), proveniens (dvs tydlighet i var den kommer ifrån), visningsbarhet och bevarande. Vidare tas också diskussion om donationens omfattning och om eventuella krav ställs m.m. Allt sånt sker i dialog mellan den som vill skänka till museets samlingar och Skellefteå Museums insamlingsansvarige. Just nu pågår en dialog om vilka föremål från nämnda samling som skulle kunna vara aktuella att inkludera i museets samlingar. Nämnas bör här att forskarrum Nordanå nu i vår kommer att en utställning om Axel Ögren, som pågår från 19 mars till 25 juni. Detta gäller som sagt inte bara bygdens söner och under våren kommer Skellefteå museum även att uppmärksamma Marianne Berglund, född 1963 i Boliden, som 1983 blev den första svenskan att vinna ett VM i landsvägscykling. Sedan Peter Lindkvist (SD) och Emilia Hallin (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 4 Dnr 2017-31 315 Fråga av Stina Engström (L) om tidsbegränsning av parkeringsplatser för motorcyklar på CK-parkeringen Kommunfullmäktigeledamoten Stina Engström (L) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: Jag hade en interpellation som du Ola besvarade den 16 juni 2015 i kommunfullmäktige, det vill säga för 19 månader sedan. Ärendet handlade om tidsangivelse för parkeringsytorna för motorcyklar och EU-mopeder. Det gäller främst vintertid då ytan inte är snöupplag borde bilar kunna få parkera där. Parkeringsytorna finns bland annat på gamla Domusparkeringen samt på busstorget. Delar av svaret som du delgav kommunfullmäktige var: Citat, Varför det inte togs något beslut om tidsbegränsning i den lokala trafikföreskriften kan jag inte med säkerhet svara på men det kan vara ett förbiseende eller att det när beslutet togs fanns intresse från nyttjare att använda parkeringen året runt. Vi kan idag se att behovet inte finns och därför kommer jag att ta upp frågan till tekniska nämnden och föreslå att en tidsbegränsning införs och att ytan kan användas till bilparkering under övrig tid. Mina frågor blir: 1. Är det bortglömt ifrån din sida eller är frågan/ärendet oväsentlig för dig? 2. Kommer det att efter denna påminnelse bli verkställt? Om så, vore det tacksamt med ett datum när det ska vara genomfört. Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: Skyltarna som visar att platsen är avsedd för motorcyklar och EUmopeder kommer att tas bort. Troligen kommer detta att ske under denna vecka. Varför ändringen inte är genomförd kan jag inte med säkerhet svara på. I samband med den tidigare interpellationen hade jag muntligt samtal om ändringen och vi var överens om att regleringen vintertid inte behövdes. Jag trodde då att detta var tillräckligt från min sida och att vi skulle få ärendet till tekniska nämnden, men detta har inte skett. Jag har inte följt upp frågan men detta beror inte på att jag inte anser den väsentlig utan mer på att jag anser att frågan ska upp till nämnden ändå.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 Vidare kan jag säga att jag hela tiden trott att parkeringen var reglerad genom en lokal trafikföreskrift vilket visade sig vara fel. Parkeringen ligger på kvartersmark och då krävs det ingen lokal trafikföreskrift. Av den anledningen kan ett beslut tas med omedelbar verkan. Och detta har nu också skett. Sedan Stina Engström (L) och Ola Burström (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 5 Dnr 2017-55 299 Fråga av Lova Torstensson (V) om Rivhuset Kommunfullmäktigeledamoten Lova Torstensson (V) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: I samband med byggandet av vårt nya kulturhus kommer det bli nödvändigt att riva den byggnad där föreningen Rivhuset för närvarande bedriver sin verksamhet. I Rivhuset finns både ateljé, musikproduktion, filmbolag, föreningsverksamhet, teatergrupp och kafé och föreningen drivs av ideella krafter. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga: När byggnaden som Rivhuset disponerar rivs, kommer de då att erbjudas alternativa lokaler för sin verksamhet? Kommunfullmäktiges beslut Frågan bordläggs till sammanträdet 2017-02-14.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 6 Dnr 2017-65 141 Fråga av Stina Engström (L) om upphandling av hemsändning av dagligvaror med mera Kommunfullmäktigeledamoten Stina Enström (L) har till socialnämndens ordförande ställt följande fråga: Förra kommunfullmäktige hade jag en interpellation om tvångsanslutning till medlemskap till Coop vid hemsändning av dagligvaror. Sedan mailade jag dig Kenneth och fick till svar: Hej Stina, Solkraft kommer att träffa Coop under våren 2017 och ta ställning till om att fortsätta samarbetet eller göra förändringar. Frågan avgörs inte i socialnämnden. Så jag återkommer igen i samma ärende. Mina frågor blir: 1. Är det Solkraft som gör upphandlingen och därmed avtalet? Om inte, vem? 2. Kommer man att beakta dom kritiska synpunkter som framlades i interpellationen i kommunfullmäktige den 13 december 2016? 2. Vilket datum gäller för upphandlingen/avtal som upphör och ska förnyas? Socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) lämnar följande svar: Stina Engström har ställt tre frågor tvångsavslutning till medlemskap till Coop vid hemsändning av dagligvaror. Hemsändningen utgår via Coop och beställs, sätts ihop och körs ut av Solkraft. Frågorna är; 1. Är det Solkraft som gör upphandlingen och avtalet? Om inte vem? Nej. Förfrågan om varuhemsändning utförs i samarbete med Näringslivskontoret eftersom det i grunden handlar om en landsbygds -och glesbygdssatsning. De tar emot och förmedlar kontakt med olika livsmedelsbutiker och utförare. Utförare kan vara föreningar, privatpersoner eller som i detta fall på Coop, Solkraft. Vill livsmedelsbutiken prova att utföra detta blir den också ägare till varuhemsändning och väljer om man vill ta in en samarbetspartner som utför tjänsten eller om man gör delar eller hela uppgiften på egen hand (beställningar, plock och utkörning). Solkraft har varit utförare av tjänsten i många år och har stor erfarenhet. Därför har man tryggt kunna släppa hela den kedjan till oss. Ett avtal upprattas mellan butik och utförare och ser
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 olika ut för varje butik. Mellan Solkraft och Coop finns ett avtal med uppsägningstid på 3 månader. 2. Kommer man att beakta dom kritiska synpunkter som framlades i Interpellationen i kommunfullmäktige den 13 dec 2016? Ja, synpunkter ska alltid beaktas och vara en del i allt utvecklingsarbete. Solkraft och Coop jobbar för att ha så lite fakturor som möjligt eftersom hanteringen av fakturor blir allt dyrare att hantera. Coop kortet är det vanligaste betalningssättet, billigaste och enklaste betalmedlet för Coops varuhemsändning. Kunder som inte har coop-kort kan faktureras. Varje faktura kostar 50kr utöver utkörningsavgiften på 20kr. Kunden kan också lämna in ett annat betalkort och slipper då fakturaavgiften. Den informationen har gått ut som extra bilaga till våra kunder. 3. Vilket datum gäller för upphandlingen/avtal som upphör och ska förnyas? Det finns inget datum fastlagt för ny avtalsförhandling. Avtalet mellan Coop och Solkraft är tillsvidare med uppsägning inom tre månader. Båda parter har en uppsägningstid på 3 månader. Solkraft och Coop har regelbundna träffar för att förbättra samarbetet regelbundet. Skulle det uppstöta hinder att fortsätta med tjänsten i samarbete informeras parterna i god tid innan avtalet sägs upp. Sedan Stina Engström (L) och Kenneth Fahlesson (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 7 Dnr 2017-67 622 Fråga av Peter Lindkvist (SD) om maten till äldre genom kommunens försorg håller en hög standard Kommunfullmäktigeledamoten Peter Lindkvist (SD) har till socialnämndens ordförande ställt följande fråga: Hej, jag vill ställa en fråga till socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson angående maten till äldre genom kommunens försorg. På sista åren har vi haft uppmärksammade fall med mat till äldre, stekta fläsket på några äldreboenden och nu senast rikstäckande nyhet om att äldre ibland får så lite som 300 kalorier i maten som serveras äldre. Således vill jag i fullmäktige fråga Kenneth Fahlesson om han tycker att mathållningen genom kommunen till äldre håller en tillfredsställande och hög standard? Socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) lämnar följande svar: Näringsinnehållet i den mat vi erbjuder ligger i linje med Livsmedelsverkets rekommendationer. Den aktuella maträtten som testades av SVT med resultat på 320 kcal är en av omkring 90 rätter på vår meny. Med tillbehör hamnar energiinnehållet för rätten inom ramen för rekommenderat värde för A-kost. Med anledning av förra veckans uppmärksamhet i media gjorde vi en intern kontroll för att säkerställa näringsinnehållet i rätterna. Det gjorde vi genom att ta fram kalorivärden för samtliga maträtter som serverats under tre slumpvis valda veckor och fick då följande medelvärde för energiinnehåll: Vecka 1) 643,36 kcal, vecka 2) 741,67 kcal, vecka 3) 722,47 kcal. Medelvärdet per måltid ligger över rekommendationen som är 537,76 kcal per måltid, under alla tre veckor. Äldreomsorgen och kommunens måltidsenhet erbjuder/serverar bra mat som är en viktig del av både det förebyggande arbetet, omvårdnaden och rehabiliteringen av de äldre. Sedan Peter Lindkvist (SD) och Kenneth Fahlesson (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 8 Dnr 2017-68 301 Fråga av Stina Engström (L) om hanteringen av läkarutlåtande till handikapparkeringstillstånd Kommunfullmäktigeledamoten Stina Engström (L) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: Det har framkommit till min kännedom att tekniska nämnden skickar med snigelpost (traditionell postgång) läkarutlåtande med fullständigt namn, personnummer och adress, för de personer som fått avslag på sin ansökan då det handlar om handikapparkeringstillstånd. Posten skickas till ledamotens bostadsadress. Är verkligen snigelposten det säkraste sättet? Ytterst tveksamt enligt min mening. Personens läkarutlåtande hamnar i en privat bostad. Skall verkligen läkarutlåtanden skickas ut på detta sätt? Hur kan man säkerställa att inte någon obehörig kommer åt läkarutlåtanden i nämndsledamotens hem? Har förstått att läkarutlåtandet samlas in efter nämnd men hur försäkrar man att samma antal utskick verkligen blir insamlade? Ledamot kan utebli ex. vara sjuk, helt enkelt inte närvara på nämndsmötet. Min fråga blir: Stämmer att tekniska nämnden har detta förfaringssätt som jag beskriver ovan? Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: Handlingar som finns för beslut om parkeringstillstånd för rörelsehindrad omfattas av sekretesslagen och därmed omfattas också alla som kommer i kontakt med dessa handlingar av tystnadsplikt. Hanteringen av dessa handlingar har varit föremål för diskussion i tekniska nämnden vid flera tillfällen. För många år sedan fanns dessa handlingar i samma bunt som övriga ärenden till nämnden. För att förbättra säkerheten beslutade nämnden att dessa handlingar ska hanteras särskilt och med ett eget försättsblad. Dessutom fick nämndens ledamöter lämna tillbaka dessa handlingar för dokumentförstöring. I samband med att vi gick över till det digitala systemet för nämndshandlingar kom frågan upp på nytt. Eftersom vi då inte hade något säkert system för att nämnden skulle få de sekretessbelagda handlingarna digitalt beslutades att tills vidare fortsätta med samma rutin som vi haft.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 Nämndsledamöterna får information om vad som gäller vid hantering av sekretesshandlingar och tystnadsplikt. Både sekretesslagen och rutin för hanteringen av handlingarna finns i nämndspärmen som efter senaste valet har blivit digital. Hanteringen av handlingarna är ett personligt ansvar och brott mot sekretess eller tystnadsplikt är straffbart enligt brottsbalken. Sedan Stina Engström (L) och Ola Burström (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 9 Dnr KS 2016-000988 501 Interpellation av Rune Wästerby (MP) om fördelning av anslag i den regionala transportplanen (39/16) Kommunfullmäktigeledamoten Rune Wästerby (MP) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Vid sammanträde den 10 november 2016 hade styrelsen i Region Västerbotten ett ärende om Länstransportplan 2014-2025. l det ärendet beslöts hur de tillgängliga statliga medlen skulle fördelas till olika infrastrukturåtgärder under perioden. Det handlade om gång- och cykelvägar längs det statliga vägnätet. Det handlade om trafiksäkerhetsåtgärder. Det handlade om kollektivtrafikåtgärder och det handlade om medfinansiering av miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder längs det kommunala vägnätet. Totalt fördelades cirka 100 miljoner. Av dessa blev 6 miljoner anslagna till åtgärder i Skellefteå kommun. När det gäller anläggande av gång- och cykelvägar fram till 2023 fördelades totalt 66,8 miljoner. Av dessa blev 0 kronor anslagna till åtgärder i Skellefteå kommun. Jag har svårt att se några sakliga skäl till att infrastrukturmedlen fått en så sned fördelning till Skellefteå kommuns nackdel; i synnerhet när det gäller gång- och cykelvägar. Jag skulle därför vilja ställa följande fråga till kommunstyrelsens ordförande: Anser du att den antagna fördelningen är rimlig och väl motiverad utifrån de föreliggande behoven i ett regionalt perspektiv? Om inte: På vilket sätt har du för avsikt att agera för att undvika ett upprepande? Kommunfullmäktiges beslut Interpellationen bordläggs till sammanträdet 2017-02-14.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 10 Dnr KS 2017-000024 600 Interpellation av Carina Sundbom (C) om filmen En skola för framtiden (1/17) Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har till för- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: I december publicerades en film på Skellefteå kommuns hemsida som heter En skola för framtiden (http://www.skelleftea.se/skola/forbattringsarbete ). Filmen beskriver hur skolkontoret (eller den politiska majoriteten?) vill förändra skolan och försöker framhålla det positiva av den nya strukturen inom skolorna i kommunen. Informationen i filmen har tagits utifrån den utredning som för- och grundskolenämnden har beställt angående område öst. I filmen anser avsändaren att det är viktigt att bygga stora enheter utifrån bland andra dessa citat: för att fungera bättre för dagens och framtidens arbetssätt och digitala lärande, Antalet barn i Skellefteå ökar stort framöver. Fler och fler flyttar till stan eller de större orterna - skolorna där måste byggas ut för att räcka till, Bra lärare är det viktigaste för barnens utveckling, så våra skolor behöver vara attraktiva arbetsplatser. Det är svårare att rekrytera till skolor som ligger utanför centrala Skellefteå eller de större orterna -med fler vuxna som ser och hör ökar tryggheten för barnen. Vi i Centerpartiet är kritiska till den publicerade filmen, som kan sammanfattas med att det bara är i de större orterna och i stan som skolor ska finnas. Vi är kritiska eftersom vi tror på andra lösningar än stordrift i stan för en skola i framtiden. Utvecklingsstrategin 2030, med närhetsprincipen och hela Skellefteå kommuns förutsättningar, verkar helt har gått förbi de som gjort filmen. Vi i Centerpartiet ser digitaliseringens möjligheter, med exempelvis utvecklad fjärrundervisning, som en framtid för små skolor och för den begynnande lärarbristen. Med en inställning att det bara är på större enheter med fler kollegor som lärare kan utveckla undervisningen, förstärks problematiken att rekrytera lärare till ytterområdena. För vem vill söka jobb på en mindre skola som kanske stängs nästa termin? Vi håller med om att fler vuxna i skolan kan bidra till mer trygghet, men vi håller inte med om att det generellt skulle bli en ökad trygghet med allmänt
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 fler folk i samma enhet utan att det snarare handlar om rätt typ av prioritering. Vi i Centerpartiet är övertygade om att det är lättare att se och uppmärksamma någon som känner sig otrygg i en mindre enhet. Vi tror även att man på en mindre enhet kan få betydligt bättre helhetsbedömning av eleven. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor: 1. Vem har beställt filmen och varför annonseras den ut innan nämnden har tagit ställning till utredningen? 2. Vad är syftet med filmen? 3. Hur tänker för- och grundskolenämnden hantera konsekvenserna av denna film? 4. Vilken forskning har man tagit del av för att kunna stå bakom dessa uttalanden och antaganden? 5. Hur tänker för- och grundskolenämnden utifrån detta kring Utvecklingsstrategin 2030 för 80 000 invånare, kring närhetsprincipen och kring hela Skellefteå kommuns förutsättningar? För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar: 1. Filmen är beställd av skol- och kulturkontorets ledningsgrupp for att förtydliga for invånarna i Skellefteå kommun varför det behöver göras förändringar i skolstrukturen. Filmen är inte specifikt kopplad till utredningen för område öst utan beskriver kortfattat de utmaningar vi står inför i hela kommunen samt lösningar som bland annat grundar sig på tidigare beslut. Filmen visar inte hur en framtida skolstruktur kommer att se ut i ett särskilt område. 2. Syftet med filmen är att ge invånarna insyn i de utmaningar som föroch grundskolan står inför i Skellefteå kommun. Ambitionen med filmen är att förtydliga varför det behövs förändringar i dagens skolstruktur for att kunna nå kommunfullmäktiges vision och mål for skolan. 3. Här vet jag inte vilka konsekvenser du syftar på och kan därför inte svara på din fråga. Ambitionen är att invånarna ska få mer insyn och förståelse i arbetet med strukturfrågor. 4. Innehållet i filmen baseras på tidigare politiska beslut. Den baseras också på siffror från vår egen kompetensförsörjningsplan med exempelvis framtida pensionsavgångar och Skolverket som nationellt räknat ut hur lärarbristen kommer att se ut i Sveriges kommuner.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 Andra fakta som filmen baseras på är statistik for antal behöriga lärare som sökt lediga tjänster i Skellefteå kommun, undersökning av studenter som gjort praktik i kommunen, mätningar kring elevernas uppfattning av trygghet i skolan samt flyttmönster, exploatering av bostäder och befolkningsprognoser. 5. En attraktiv kommun behöver en väl fungerade skola, där alla barn kan bli sitt bästa jag. För att vi ska kunna optimera lärandet och fortsätta erbjuda likvärdighet och trygghet i våra skolor behöver vi göra förbättringar och utveckla förskola och skola i Skellefteå kommun. Kunskap och kompetens är grunden for utveckling. I skolan ska barnens kreativitet, nyfikenhet och tekniska kunnande väckas i tidig ålder. Vi behöver också utveckla en skola som rustar varje elev infor en föränderlig framtid. Vi behöver skolor som är hållbara över tid på flera olika plan: pedagogiskt, socialt, organisatoriskt och ekonomiskt. För- och grundskolenämnden förordar F-9-skolor av just den anledningen. F-9- skolor som vi for övrigt redan har på flera platser runt om i kommunen sedan långt tillbaka. Men F- 9-skolor är inte lämpligt att ha överallt. Eftersom Skellefteå kommun är en geografiskt stor kommun till ytan behövs en variation av skolomas storlek. Sedan Carina Sundbom (C), Fredrik Stenberg (S), Joakim Wallström (V), Charlotta Enqvist (KD), Andreas Westerberg (L), Jeanette Velander (V), Jens Wennberg (L), Hans Brettschneider (MP), Emilia Hallin (S) samt Bertil Almgren (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 11 Dnr KS 2017-30 826 Interpellation av Hans Brettschneider (MP) om mikroplaster från konstgräs (2/17) Kommunfullmäktigeledamoten Hans Brettschneider (MP) har till fritidsnämndens ordförande ställt följande interpellation: Mer och mer forskning tyder på att så kallade mikroplaster orsakar stora miljöproblem i haven. Det handlar om plast som brutits ned till mikroskopiska partiklar. Svenska Miljöinstitutet IVL presenterar under 2016 den mest omfattande kartläggningen hittills av varifrån utsläppen kommer för Sveriges del. Biltrafik och konstgräsplaner toppar listan, men stora mängder läcker även ut när vi tvättar kläder av syntetfiber och från skrov på båtar med mera - Biltrafik ca 13 500 ton per är - Konstgräsplaner ca 4 800 ton per är - Syntetfibrer från tvätt ca 200-2 200 ton/år - Slitage från båtskrov ca 500-1 500 ton/år - Industriell produktion och hantering av plast 20-980 ton/år. Det stora spannen i volymer visar på den osäkerheten som fortfarande finns och hur stor andel mikroplast som sedan hamnar i havsmiljön är väldigt osäkert men att de hamnar i havet vet vi. En konstgräsplan fyller man regelbundet på med granulatet, ett granulat som sedan bryts ner till mikroplaster och eftersom man behöver fylla på hela tiden så förstår man också hur mycket som försvinner. Alla som har barn eller själva spelar fotboll kan nog förstår hur mycket granulat som används då man ser hur mycket som följer med hem. Så mina frågor är: Hur mycket (i vikt och volym) granulat köper kommunen in varje år till kommunens konstgräsplaner? Vad gör fritidsnämnder för att granulatet inte ska hamna i havet (eller övrigt i naturen)? Hur kommer fritidsnämnden att arbeta med denna fråga framöver för att minska spridningen av granulatet? Fritidsnämndens ordförande Daniel Ådin (S) lämnar följande svar:
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 Fråga 1 - Hur mycket ( i vikt och volym) granulat köper kommunen in varje år till kommunens konstgräsplaner? Svar: 2 säckar per plan x 4 planer +1 säck x 2 bollhallar = totalt 10 ton per år. Fråga 2 Vad gör fritidsnämnden för att granulatet inte ska hamna i havet (eller i övrigt i naturen)? Svar: Vi har köpt in en maskin för att kunna återanvända granulatet som blivit smutsigt när det hamnar utanför planen. Vi har speciella tippområden när vi plogar planen vid snöfall så att det är lätt att ta igen granulatet och rengöra det. Vi har köpt in öppna skopor där ploghöjden kan ställas in så att mera granulat blir kvar på planen. Vi bedriver riktad plogning och plogar ej planer under träningskvällar vid stora snöfall och oväder utan avvaktar. Fråga 3. Hur kommer fritidsnämnden att arbeta med denna fråga framöver för att minska spridningen av granulatet? Svar: Vi följer ständigt utvecklingen inom konstgräs och fyllning. Vi har genom Sveriges Fritids- & kulturchefsförening tagit initiativet till ett projekt för att ta fram manual för miljövänligare drift och skötsel av konstgräs tillsammans med Svenska fotbollsförbundet, SKL, RF, och Luleå Tekniska universitet. Sedan Hans Brettschneider (MP) och Daniel Ådin (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 12 Dnr KS 2017-34 700 Interpellation av Andreas Westerberg (L) om hur nedskärning av LSS påverkar Skellefteå (3/17) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Westerberg (L) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: Den rödgröna regeringen har pekat ut Lagen om Stöd och Service (LSS) som ett område att spara pengar på. Signalpolitiken har haft effekt och bedömningarna hos myndigheter har blivit mer restriktiva. Regeringen har också gått ett steg längre genom att ge direkta instruktioner till Försäkringskassan. I regleringsbrevet till myndigheten för år 2016 skrev regeringen: Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen. I budgetpropositionen 2017 fortsatte regeringen aktivt att dra ner på assistansen genom att ytterligare sänka budgetkontot. När regeringen talar om assistans ligger fokus på kostnadsökningar och fusk. Självklart ska regler också ses över för att minska kryphål och onödiga kostnader, men man kan inte som regeringen nu har gjort först ge order om besparingar, sedan undersöka om det finns något att spara på. Förfölj fuskarna, inte de funktionshindrade brukarna. I media har vi den senaste tiden kunnat läsa flera rapporter om fall där personer med personlig assistans fått neddragningar i timmar eller helt förlorat sin assistans. Personer med personlig assistans och deras anhöriga är därför mycket oroliga att frihetsreformen från 1994 nu är akut hotad. Funktionshinderpolitikens mål är att berörda personer ska ha samma rättigheter och möjligheter som andra att bestämma över sitt eget liv, att vara den man är utifrån sina egna förutsättningar. Personlig assistans innebär självbestämmande istället för omhändertagande. LSS är den största frihetsreformen i svensk historia för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Regeringen ska inte göra neddragningar på dem som allra mest behöver stöd. Kommunala riktlinjer som begränsar möjlighet till ledsagning och kontaktperson ökar också. Socialstyrelsen skriver i Lägesrapport 2016 att ledsagarservice fortsätter att minska. I Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS visar Socialstyrelsen att personer som bor i gruppbostad inte längre beviljas ledsagning. Detta betyder att allt färre får möjlighet till egna fritidsaktiviteter. Något som de har rätt till, enligt LSS. Med anledning av detta vill jag fråga:
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 1. Hur upplever Skellefteå kommun att regeringens nedskärning av LSS påverkar dess invånare i betydelsen av försämrad frihet för individen och övervältring av kostnader? 2. Vad gör Skellefteå kommun för att möta försämringarna på statlig nivå för att mildra situationen för de enskilda individerna? Socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) lämnar följande svar: Fråga 1 - Hur upplever Skellefteå kommun att regeringens nedskärning av LSS påverkar dess invånare i betydelsen av försämrad frihet för individen och övervältring av kostnader? Svar: De tre senaste åren har ärenden med assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) i Skellefteå kommun minskat med 10 st. Assistansersättning enligt SFB beviljas av Försäkringskassan. Under samma period har ärenden med kommunala assistansbeslut enligt LSS ökat med 13 st. Den stora förändringen gäller främst nya beslut och inte så mycket omprövningar av befintliga beslut. Hittills har endast enstaka personer förlorat sin assistansersättning. Övervältringen av ansvar består alltså av en förskjutning av Försäkringskassans bedömningar var 20-timmarsgränsen går för grundläggande behov vid nya beslut, d.v.s. gränsdragningen mellan statlig och kommunal assistans. Eftersom förändringen främst gäller personer som inte har haft personlig assistans tidigare, så blir det till viss del spekulation om hur många av dem (som under perioden fått beslut om assistans av kommunen) som verkligen skulle ha fått beviljat assistansersättning enligt Försäkringskassans tidigare bedömningsgrunder. Men uppskattningsvis har Försäkringskassans förändrade bedömningar gällande grundläggande behov under de tre senaste åren medfört en kostnadsförskjutning mellan staten och Skellefteå kommun på c:a 4 miljoner kronor per år. Stöd och service har inte fått några budgettillskott för denna övervältring av kostnader. Hittills har det gått att finansiera kostnadsökningarna inom ramen för avdelningen tack vare kostnadsminskningar i övrig verksamhet, främst inom särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL) och bostad med särskild service enligt Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade ( LSS).. Kostnadsminskningen är en direkt verkan av att antalet beslut inom dessa insatser har minskat, och därför har det hittills inte haft någon påverkan för medborgare/brukare i kommunen. Verksamheterna har kunnat stänga platser i takt med minskad efterfrågan, och lediga platser i utbudet har löpande överstigit ej verkställda beslut. Utvecklingen med ett minskat antal beslut inom särskilt boende och bostad med särskild service förväntas dock stagnera under 2017. Det innebär att en fortsatt övervältring kan leda till budgetunderskott för Stöd och service redan under 2017 om ökade kostnader inom personlig assistans inte längre kan finansieras av kostnadsminskningar i övriga verksamheter.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 Stöd och service har hela tiden försökt att anpassa handläggningen till rådande rättspraxis. Det innebär att myndighetsutövningen kring personlig assistans bör vara likvärdig, oavsett om kommunen eller Försäkringskassan handlägger. Här kan det då bli så att kommunen får skulden för att den person som inte beviljas personlig assistans enligt SFB av Försäkringskassan, istället får färre timmar än förväntat beviljat enligt LSS. Men egentligen är det ju Försäkringskassans förändrade bedömningar som står för förändringen, och när inte de grundläggande behoven når upp till 20 timmar per vecka (gränsen för SFB) så blir det samma slags bedömning, fast enligt LSS. I praktiken ökar faktiskt kommunens beviljade timmar per ärende med personlig assistans stadigt, på grund av att fler personer med omfattande behov idag inte beviljas personlig assistans av Försäkringskassan, utan istället av kommunen. Stöd och service anser att det i grunden är en styrka att socialnämnden inte har några riktlinjer för LSS. I beslutsenhetens handläggning är det lagstiftning och rättspraxis som är rättesnöret, inga eventuellt begränsande riktlinjer. Risken med lokala/kommunala riktlinjer skulle kunna vara att den enskildes rättigheter inskränks efter kommunens ekonomiska förutsättningar. Det finns än så länge inget tecken på att utbudet av assistansanordnare har minskat på grund av eventuell minskad lönsamhet eller svårigheter att verkställa beslut om personlig assistans. Att rättspraxis har ändrats kan däremot givetvis påverka den enskildes vardag i form av eventuellt färre beviljade timmar än enligt tidigare rättspraxis. Fråga 2. Vad gör Skellefteå kommun för att möta försämringarna på statlig nivå för att mildra situationen för de enskilda individerna? Svar: Stöd och service har mött utvecklingen avseende att färre beviljats personlig assistans enligt SFB av Försäkringskassan, med att fler har beviljats personlig assistans enligt LSS. Som tidigare redovisats har detta inneburit ökade kostnader avseende personlig assistans för medborgarna i Skellefteå kommun. Stöd och service bedömer att den viktgaste faktorn för att skydda rättsäkerheten för medborgarna är, att i myndighetsutövningen följa gällande lagstiftning och rättspraxis. Det finns inga planer på att försöka förskjuta kostnaderna internt inom kommunen till andra stödinsatser för att delvis finansiera kostnadsökningarna. Men då övervältringen redan kostar betydande belopp årligen ser Stöd och service inte heller någon möjlighet ur budgetsynpunkt att tillåta större kostnadsökningar än idag, genom att frångå nuvarande rättspraxis och istället implementera generösare bedömningsgrunder än Försäkringskassan. Nationellt är det främst Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som måste föra kommunernas talan, Stöd och service eller vår lokala Försäkringskassa har väldigt begränsade möjligheter att påverka vad som sker på statlig nivå. Det viktigaste för den enskildes rättssäkerhet vore att staten blev ensam huvudman för den personliga assistansen. SKL har samma åsikt i frågan och har under flera år drivit detta nationellt. Dagens förutsättningar med två huvudmän är den enskilt främsta anledningen till att
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 enskilda personer bollas mellan två myndigheter som båda har beklagliga incitament att övervältra kostnader på varandra. Sedan Andreas Westerberg (L), Kenneth Fahlesson (S), Jeanette Velander (V) samt Maria Marklund (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 26 13 Dnr KS 2017-35 310 Interpellation av Johan Söderberg (M) om medfinansiering vid flytt av E4 till Östra Leden (4/17) Kommunfullmäktigeledamoten Johan Söderberg (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Skellefteå kommun har undertecknat en avsiktsförklaring som innebär att Skellefteå kommun ska medfinansiera en flytt av E4 till Östra leden med 30 % av kostnaden motsvarande omkring 300 MSEK. Under hösten 2016 hade vi ett par möten med Trafikverket, där detta var en av de frågor som var uppe på agendan. På dessa möten var den bild som förmedlades av kommunstyrelsen och kommunstyrelsens ordförande att vi har ett gällande avtal som vi avser att fullfölja och att vi vill driva på att det ska kunna genomföras så snart som möjligt. Samtidigt var även Trafikverket tydliga med att en flytt inte kommer att kunna genomföras inom överskådlig tid utan den kommunala medfinansieringen. Nu har dock ett antal uttalanden från kommunstyrelsens ordförande skapat en osäkerhet i viljan att fullfölja avtalet och medfinansiera den högt prioriterade flytten. En försening eller i värsta fall en inställd flytt skulle få stora negativa konsekvenser för Skellefteå. Till att börja med kom ett uttalande i Dagens samhälle om att kommuner inte ska ställa upp med medfinansiering av större infrastrukturprojekt. Därefter svarade kommunstyrelsens ordförande på en insändare i Norran den 29 december där han i svaret gör tydligt att Skellefteå kommun inte ska delta och finansiera en flytt av E4. Citat: Vi kommer inte att med kommunala skattemedel finansiera investering av Europaväg 4 förbi Skellefteå. Slutligen uttalade kommunstyrelsens ordförande och 1:e vice ordförande i Norran den 31 december kring frågan om en flytt av E4 att, citat Staten ska stå för notan, helt klart. Sammantaget finns ett behov av att tydliggöra vad kommunstyrelsens ordförande syftar till med sina olyckliga uttalanden som riskera att minska möjligheterna till att få detta högt prioriterade projekt att komma in i regeringens infrastrukturproposition med en hög prioritet. Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till kommunstyrelsens ordförande Lorens Burman:
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 - Kan du ge ett tydligt besked om att Skellefteå kommun kommer att infria den kommunala medfinansieringen för att kunna möjliggöra en flytt av E4 till Östra leden? Kommunfullmäktiges beslut Interpellationen bordläggs till sammanträdet 2017-02-14.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 28 14 Dnr KS 2017-36 109 Interpellation av Johan Söderberg (M) om översyn av verksamheterna i samband med planeringen av investeringen på Fabriken, Hedensbyn (5/17) Kommunfullmäktigeledamoten Johan Söderberg (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: I de mätningar som görs av det lokala näringslivsklimatet årligen så är frågan om Skellefteå kommuns konkurrens med näringslivet en av de som tydligast sticker ut negativt. Där har de svarande bedömt att Skellefteå för 2016 placerar sig på en sista plats av samtliga 290 kommuner. Det är inte heller något unikt för 2016, utan de sedan 2009 har Skellefteå pendlat mellan plats 287 och 290. Detta visar på ett tydligt behov av att vidta åtgärder för att förbättra situationen och så långt som möjligt minska kommunens konkurrens med näringslivet på konkurrensutsatta marknader. I arbetet med ett nytt näringslivsprogram är det även en av de frågor som finns med i diskussionerna och det är tydligt hur prioriterad den är. Nu står vi inför ett stort investeringsprojekt på Hedensbyn där vi ska sammanföra flera kommunala verksamheter i form av Skelleftebuss, räddningstjänsten och tekniska kontoret. Då är det lämpligt att i samband med detta pröva ifall det finns delar av de verksamheterna som vi inte behöver utföra i kommunal regi utan istället kan köpa in från andra aktörer och möjliggöra en lägre investeringskostnad. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lorens Burman: - Har det genomförts en översyn av vilka verksamheter som kan övergå i annan regi i samband med planeringen av investeringen på Fabriken på Hedensbyn? - Om inte avser du att det ska genomföras en sådan? - Om svaret är nej på båda frågorna anser du att det ligger i linje med att utveckla arbetet med ett förbättrat näringslivsklimat och att säkerställa bästa samhällsekonomiska nytta att inte genomföra en sådan analys innan investeringen påbörjas?
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 Kommunfullmäktiges beslut Interpellationen bordläggs till sammanträdet 2017-02-14.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 15 Dnr KS 2016-000246 600 Motion av Jeanette Velander (V) och Filip Palukka (V) om totalskola i Skellefteå (24/16) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Jeanette Velander (V) och Filip Palukka (V) föreslår i en motion att Skellefteå kommun ser över möjligheten att genomföra ett eller flera projekt med totalskola, dvs. frukost och läxhjälp i skolan. För- och grundskolenämnden anför att totalskola har testas på några skolor, med enligt egna uppgifter goda resultat. En uppsats vid Göteborgs universitet visar att det är svårt att nå de elever man vill nå, genom att erbjuda frukost till eleverna. Att genomföra en pilot på en skola i Skellefteå med exempelvis 150 elever, bedöms uppgå till cirka 190 000 kronor för resten av läsåret 2016/2017. Läxhjälp, som är den andra delen av totalskola, erbjuds idag i flera av Skellefteås grundskolor. Till läsåret 2016/17 kommer i stort sett alla skolor att kunna erbjuda läxhjälp via ett redan beviljat statsbidrag, förutsatt att man kan rekrytera legitimerade lärare. Dessutom finns ett uppdrag till förvaltningen att arbeta för att elever på kommunens högstadieskolor får likvärdig tillgång till mellanmål till självkostnadspris. För de elever på låg- och mellanstadiet som är inskrivna på fritidshemmen erbjuds redan idag mellanmål. För- och grundskolenämnden avstyrker motionen. Gymnasienämnden anför att det har gjorts försök med frukost till vissa grupper under avgränsade perioder inom gymnasieskolan, med positiva erfarenheter. I en tidigare utredning från gymnasienämnden konstateras att kostnaden för ett litet mellanmål till alla elever skulle uppgå till knappt 1,5 miljoner kronor. Detta bedöms inte möjligt att prioritera föra andra angelägna verksamheter. I dagsläget kan gymnasiet inte ansöka om statsbidrag för anordnande av läxhjälp. Gymnasieskolorna arbetar idag ändå på olika sätt för en likvärdig skolgång och för att stödja eleverna, bland annat genom individuellt stöd och genom att erbjuda så kallade studietider elelr motsvarande. Även mötesplats Texas erbjuder stöd. Utanför skoltid erbjuder Mattecentrum en så kallad räknestuga en gång i veckan. Gymnasienämnden föreslår att motionen inte leder till några åtgärder med hänvisning till det arbete som redan görs. Kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 Inlägg Jeanette Velander (V), Fredrik Stenberg (S) samt Filip Palukka (V) yttrar sig. Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås. Jeanette Velander (V) samt Filip Palukka (V) yrkar bifall till motionen. Fredrik Stenberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag samt Jeanette Velanders m fl yrkande var för sig, och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs enligt följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som stöder Jeanette Velanders m fl yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 56 ja-röster och 5 nej-röster, 1 ledamot avstår från att rösta, 3 ledamöter är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av till denna paragraf bifogade förteckning. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2016-12-14 579 För- och grundskolenämndens protokoll 2016-11-16, 248 Skol- och kulturkontorets tjänsteskrivelse 2016-10-26 Gymnasienämndens protokoll 2016-10-12, 138 Gymnasiekontorets tjänsteskrivelse 2016-09-19 Motion 24/16 Beslutet sänds till: Motionärerna För- och grundskolenämnden Gymnasienämnden
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 32 Voteringslista 15 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Avstår Frånv S Bertil Almgren X M Henry Andersson X S Pierre Lidström X S Ola Burström X V Hans-Eric Wallin Lova Torstensson X S Lorents Burman Peter Stensmar X KD Charlotta Enqvist X S Daniel Enwall Solweig Widmark- X Andersson S Robert Eskelinen X S Kenneth Fahlesson X L Lars Åhman Birgitta Burström X MP Daniela D Angelo X Wikström C Gunilla Hedlund Gabriella Rymark X M Lenita Hellman X S Emilia Hallin X MP Magnus Hjonequist X S Robert Ignberg Elsy Larsson X SD Per Olofsson X S Iosif Karambotis X S Åsa Karlsson X S Agneta Burman- Ljungblad Lars Lundmark X V Lina Lindahl X M Anette Lindgren Olle Karlsson X C Kjell Bergmark X M Andreas Löwenhöök Nils E Vesterberg X M Micaela Löwenhöök X L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark X S Anna Lundström X S Gunilla Lundström X S Maria Marklund X S Jasmine Ravaghi X S Kamel Mnad X KD Lennart Hägglund Lena Sandberg X S Anna-Britta Lundberg X S Britt-Marie Nyhlén X V Filip Palukka X C Maria Sandström X S Jonna Lundgren X S Jonas Segerlund X Transport 35 2 1 2
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 33 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Avstår Frånv S Fredrik Stenberg X S Valter Stenberg X L Stina Engström X M Johan Söderberg X S Tomas Teglund X V Joakim Wallström X S Börje Lindström X V Jeanette Velander X L Jens Wennberg X S Erik Vikström X MP Rune Wästerby X S Evelina Fahlesson Hans Westin X L Håkan Lindh X S Daniel Ådin X S Caroline Cercio Lidström X V Agneta Hansson X S Ann Åström Gunnel Sandström X MP Hans Brettschneider X SD Peter Lindkvist X C Carina Sundbom X C Håkan Andersson X S Helen Englund Åberg X S Annica Bray X C Sture Andersson X S Tomas Marklund X Summa: 56 5 1 3
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 34 16 Dnr KS 2016-000393 710 Motion av Lars Åhman (L) om att införa lovfritids på försök (32/16) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman (L) har kommit in med en motion om att pröva lovfritids i Skellefteå kommun. I motionen föreslår Åhman att lovfritids införs i kommunen på försök samt att försöket utvärderas efter ett läsår. För- och grundskolenämnden anför att lovfritids är en modell för barn som normalt inte har fritidsplats, men som kan tänkas behöva det när skolan är stängd och vårdnadshavare arbetar eller studerar. I Skellefteå kommun finns redan den möjligheten. Tidigare fanns det en gemensam skrivning gällande regler i förskola och fritidshem. Där fanns information till vårdnadshavare gällande fritidshemsplats under skolans lovdagar. Det fanns även information om avgift för lovtillsyn - minst 14 dagars avgift. I samband med att riktlinjerna för förskola togs fram togs den tidigare gemensamma skrivningen bort och olyckligtvis även informationen om lovtillsyn vilket för- och grundskolenämnden beklagar. För- och grundskolenämnden håller på att ta fram nya riktlinjer för fritidshem. I dessa riktlinjer kommer lovtillsyn att tydliggöras. Information om lovtillsyn ska även läggas ut på Skellefteå kommuns webb. Ärendet är förberett enligt för- och grundskolenämndens barnchecken samt checklistan för jämställdhetsperspektiv. Kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås. Inlägg Andreas Westerberg (L), Fredrik Stenberg (S) samt Hans Brettschneider (MP) yttrar sig. Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås. Andreas Westerberg (L) samt Hans Brettschneider (MP) yrkar att lovfritids (lovtillsyn) ska tydliggöras i de nya riktlinjer som nu tas fram för fritidshem, inklusive taxa per dag som lovfritids används, liksom att information om lovfritids läggs till på kommunens hemsida. Fredrik Stenberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.