Ett transportsmart samhälle FAKTA OM TRANSPORTER

Ett transportsmart samhälle FAKTA OM TRANSPORTER

Lasse Åberg Ett transportsmart samhälle

Transportföretagen

Transportföretagen 8 förbund i samverkan Biltrafikens Arbetsgivareförbund (BA) Motorbranschens Arbetsgivareförbund (MAF) Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund (PAF) Sjöfartens Arbetsgivareförbund (SARF) Svenska Flygbranschen (SFB) Sveriges Bussföretag Sveriges Hamnar Transportindustriförbundet

Transportföretagen En bred samverkansplattform för arbetsgivar- och branschorganisationer i transportnäringen 10 600 medlemsföretag 169 000 anställda Total lönesumma 54 miljarder kronor

Transportföretagen - antal anställda per medlemsföretag 1% 4% 16% 0-9 anställda 10-49 anställda 50-249 anställda 79% 250- anställda

Transportföretagen samverkan i tre nivåer Sfärgemensamma näringslivsfrågor Förbundens gemensamma arbetsgivar- och näringspolitiska frågor Frågor som rör medlemmar i respektive förbund/bransch

Transportnäringen och samhället

Transporter är samhällets blodomlopp Det finns ett starkt samband mellan tillväxt och transporter. I takt med ökad välfärd reser fler passagerare och mängden transporterat gods ökar.

Utveckling av transportbranschens totala nettoomsättning i relation till BNP Källa: Trafikanalys

Transporterna och samhället Transporterna har en betydande roll i svensk ekonomi. Förädlingsvärdet uppgår till 5,2 procent av Sveriges BNP. Transportnäringen sysselsätter 308 000 och står för omkring 6,7 procent av den totala sysselsättningen i Sverige. Källa: SCB

Hur ser transportnäringen ut?

Transportnäringen Kollektivtrafik-, charter-, och bussföretag 8% Järnvägsbolag 2% Flygbolag 4% Taxiföretag 2% Godsterminaler, centrallager och magasin 2% Hamnföretag och andra serviceföretag till sjötransport 1% Rederier 4% Åkerier och flyttfirmor 13% Handel med och service av motorfordon; detaljhandel med drivmedel 49% Nettoomsättning, mnkr Övriga serviceföretag till transport 15% Källa: SCB

Antal anställda i transportnäringen Godsterminaler, centrallager och magasin; 7 163 Hamnföretag och andra serviceföretag till sjötransport; 1 776 Järnvägsbolag; 7 875 Flygbolag; 7 223 Taxiföretag; 18 395 Kollektivtrafik-, charter-, och bussföretag ; 31 521 Handel med och service av motorfordon; detaljhandel med drivmedel; 70 705 Rederier; 10 974 Åkerier och flyttfirmor; 58 956 Övriga serviceföretag till transport; 21 646 Källa: SCB

Antal förvärvsarbetande i jämförelse Källa: SCB

Antal anställda och nettoomsättning Taxitrafik Kollektivtrafik Järnvägstransport Lufttransport Sjötransport Vägtransport av gods 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 Nettomsättning Antal anställda Källa: Trafikanalys

Transportindikatorn Källa: HUI Research

Gods- och persontransporter

Godstransporter Idag transporteras dagligen runt 1,5 miljoner ton gods inom Sveriges gränser. På kortare sträckor, under 30 mil, dominerar lastbilstrafiken medan järnväg och i synnerhet sjöfarten har sina konkurrensfördelar på längre sträckor. Flygfrakten till och från svenska flygplatser uppgår till i snitt 190 000 ton per år. Men även om volymerna som fraktas är små spelar flyget en viktig roll eftersom värdet på varorna är desto högre, som mediciner och elektronik. Källa: Trafikanalys

Inrikes godstransporter per trafikslag Sjöfart 40% Vägtrafik 36% Mdr tonkm 2014 Järnväg 24% Källa: Trafikanalys

Över 90 % av Sveriges utrikeshandel går via en hamn Källa: Sveriges Hamnar

130 miljoner ton 52 hamnar Källa: Sveriges Hamnar

Vad fraktas? Trävaror, rundvirke 18% Övrigt, sopor, blandad last 13% Livsmedel, jordbruk 11% Jord, grus och sand 31% Papper, massa, flis 9% Kton Metaller, maskiner 5% Oljor 5% Malm, skrot, kol 6% Cement, kalk 0,1% Kemiska produkter 2% Källa: Sveriges Åkeriföretag

Godstransporternas utveckling 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Vägtrafik Järnväg Sjöfart Mdr tonkm Källa: Trafikanalys

Miljarder personkilometer/tonkilometer Transportarbete 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Persontransportarbete Godstransportarbete Källa: Trafikanalys

Persontransporter Sverige är ett avlångt, glest befolkat land. Därför är fungerande persontransporter av största vikt. Svenska folket reser omkring 46 km per person och dag. Källa: Trafikanalys

Resor efter huvudsakligt ärende Annat ärende Fritid Arbets-, tjänsteoch skolresor Antal tusen/år Service och inköp Källa: Trafikanalys

Persontransporternas utveckling Mdr personkm 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2014 Summa vägtrafik Summa bantrafik Inrikes luftfart Gång, cykel, moped 1 Källa: Trafikanalys

Kollektivtrafiken Svenskarna gör 3,9 miljoner lokala och regionala resor med kollektivtrafiken varje dag Dessutom görs 35 miljoner kollektiva resor mellan regioner varje år. Källa: Trafikanalys

Antal miljoner resor per år: lokal och regional allmän kollektivtrafik Påstigningar 737 328 154 189 11 Buss T-bana Spårväg Tåg Fartyg Källa: Trafikanalys

Transportpolitikens kostnader och näringslivets konkurrenskraft

Skillnad mellan skatter och avgifter Skatter är i första hand till för att finansiera den offentliga sektorn, även om de i många fall även används för andra syften, såsom att påverka konsumenters beteende. Avgifter kräver motprestation från samhället. Avgifter ska enbart täcka statens kostnader för motprestationen och inte klart överstiga denna kostnad.

Skatter och avgifter i transportsektorn ska motsvara samhällets kostnader Sedan 1990-talet har transportpolitiken vilat på grundtanken att trafiken ska betala sina egna kostnader. Detta återspeglas i trafikens kostnadsansvar, en princip som utgår från att skatter och avgifter utformas så att transporternas inverkan på andra trafikanter vägs in på ett riktigt sätt i transportbesluten (Prop. 1997/98:56, 41).

Statens intäkter från transportpolitiskt motiverade tvingande avgifter Trafikslag Miljoner kronor Vägtrafik 1598 Järnväg 1351 Sjöfart 1472 Luftfart 5494 TOTALT: 9915 Källa: Copenhagen Economics

Statens intäkter från skatter på energi och koldioxid miljarder kronor 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Bensinskatt Energiskatt Koldioxidskatt Särskild avgift för oljeprodukter Skatt på viss elektrisk kraft Andel av sammanlagda skatteintäkter Källa: ESV/Copenhagen Economics

Spanien Polen Slovakien Ungern Luxemburg Island Portugal Slovenien Österrike Estland Belgien Tjeckien Frankrike Norge Danmark Turkiet Irland Grekland Sverige Tyskland Finland Nederländerna Italien Schweiz Storbritannien Effektiva energi- och koldioxidskattesatser på transporter SEK/MWh och SEK/tCO 2 kronor 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Energi Koldioxid OECD-genomsnitt energi OECD-genomsnitt koldioxid Källa: OECD

Skatternas genomsnittliga andel av totalt bränslepris 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: EU (Oil Bulletin)

Löner och skatter i transportnäringen 60 50 40 30 20 10 0 Löner Skatter Källa: Eurostat

Klimat och miljö

Utsläppen från transporter minskar Utsläppen från personbilar var 16 procent lägre år 2013 jämfört med år 1990 trots att trafiken har ökat. Att utsläppen från personbilar minskat beror bland annat på energieffektivare bilar och på en ökad användning av biobränslen. Utsläppen från tunga fordon ökade från 1990 fram till år 2008 men sedan har trenden vänt och utsläppen har börjat minska. Källa: Naturvårdsverket

Nationella utsläpp av växthusgaser 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Avfall Jordbruk Industriprocesser Diffusa utsläpp och produktanvändning Hushåll, lokaler (exkl. arbetsmaskiner) Övriga inrikes transporter (inkl. arbetsmaskiner) Inrikes vägtrafik Industrins förbränning Energiindustrin Utrikes transporter Källa: Naturvårdsverket

Nationella utsläpp av koldioxidekvivalenter 12% 3% Transporter 33% Energiindustri 12% 7% Industrins förbränning Bostäder, lokaler, arbetsmaskiner samt militär och diffusa utsläpp Jordbruk Industriprocesser och produktanvändning 14% 18% Avfall Källa: Naturvårdsverket

EU-snittet för utsläpp av koldioxidekvivalenter 10% 12% Transport 1% Electricity, gas, steam and air conditioning supply 12% Manufacturing 27% Households Agriculture and forestry 18% Mining and quarrying Other services, water supply and construction 20% Källa: Eurostat

Andel av klimatpåverkan i olika delar av livscykeln för ett par jeans Logistik och Avfall 1% handel 6% Bomull 5% Tyg 21% Användning 58% Tillskärning och sömnad 9% Källa: Levi Strauss

Kina tur och retur innan torsken hamnar på tallriken Transporterna är en ganska liten del av utsläppen. Källa: Sveriges Radio

Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter 25000 20000 Järnväg Vägtrafik, motorcyklar och mopeder 15000 10000 Arbetsmaskiner och arbetsfordon, ej branschfördelade Inrikes sjöfart Inrikes flyg Vägtrafik, bussar 5000 Vägtrafik, lätta lastbilar Vägtrafik, tunga lastbilar 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Vägtrafik, personbilar Källa: Naturvårdsverket

Flygets andel av CO 2 -utsläppen Inrikesflyget svarar för en procent av Sveriges samlade koldioxidutsläpp. Globalt svarar flyget för cirka två procent av koldioxidutsläppen.

CO2 emissioner från fossila drivmedel och bränslen Källa: SPBI

Andel förnybara drivmedel i transportsektorn Naturgas Andel förnybart Bensin Dieselbränsle Källa: SCB och SPBI

Utveckling av olika förnybara drivmedel i transportsektorn Källa: SPBI

Infrastrukturskulden

Sveriges infrastrukturskuld Nyttan av infrastrukturen stannar inte i transportsystemet utan sprider sig till många andra samhällssektorer det innebär ökad tillgänglighet till arbete, vård, skola och omsorg i närliggande regioner. Infrastruktur innebär högre produktivitet och därmed högre tillväxt i ekonomin. Sverige har investerat mindre än EU-länderna i både drift och underhåll och nyinvesteringar under en lång period och har därför en infrastrukturskuld.

Infrastrukturskulden 900 800 700 600 500 400 300 Investeringar i transportinfrastruktur Persontransportarbete Godstransportarbete på väg och järnväg BNP 2012 års priser Sverige satsar mindre pengar på infrastruktur, som andel av BNP, jämfört med andra länder. Fungerande infrastruktur är en förutsättning för transportsystemet. 200 100 0 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 Källa: WSP

Infrastrukturskulden Minskade infrastrukturinvesteringar sedan 50-talet Mindre investeringar jämfört med liknande länder Robust samband mellan investeringar i infrastruktur och ekonomisk tillväxt Källa: WSP

Gapet mellan BNP-utveckling och faktiska investeringar 800 700 600 500 Faktiska investeringar Investeringar UA Investeringar JA BNP 400 300 200 100 0 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 Källa: WSP

BRP-effekt i länen 2030 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% Källa: WSP

Sysselsättningseffekter i länen 2030 0,7% 0,6% 0,5% 0,4% 0,3% 0,2% 0,1% 0,0% Källa: WSP

Slutsatser 184 miljarder för att sluta gapet till 2025 Innebär 20 000 fler sysselsatta 2030 (+0,5 %) Ökad BNP med 62 mdr 2020 (+1,2 %) Källa: WSP

Transporterna och turismen

Turismen och transporterna Transporter omsätter 70 miljarder av besöksnäringens totala omsättning på 268,5 miljarder. En fungerande transportnäring är en viktig förutsättning för en välmående besöksnäring - och vice versa. Källa: Tillväxtverket/SCB

Turistkronan vad lägger besökaren sina pengar på? Shopping 19% Livsmedel 11% Aktiviteter 8% Restaurang 14% Logi 17% Transporter och drivmedel 31% Källa: Tillväxtverket

Antal anställda inom transportsektorn som relateras till turismen 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Persontransporter Godstransporter Turism Övrig verksamhet Källa: HUI Research

Kompetensförsörjning

Arbetsmarknad - rekryteringsbehov Transportnäringen anställer 10-12 000 personer årligen; - Biltrafikens Arbetsgivareförbund 6-8 000 - Bussbranschen 3 000 - Motorbranschen 1 600 - Övriga förbund (flyg, hamn, sjöfart, logistik)

Arbete efter avslutade studier bland ungdomar Yrkesförberedande progr 33 15 28 13 8 4 Fordon 53 16 19 2 6 4 Bygg 52 19 21 3 3 2 Energi 49 15 22 5 6 3 Industri 40 16 18 14 7 4 Omvårdnad 34 14 24 22 5 1 El 34 11 23 15 11 5 Hotell och restaurang 31 15 37 6 6 4 Handel och administration 27 14 36 12 8 4 Hantverk 23 19 37 9 8 4 Medie 14 10 36 24 11 6 Studieförberedande progr 14 7 22 44 10 3 Samhällsvetenskap 17 9 26 37 8 3 Teknik 14 7 17 50 10 3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier Varken arbete eller studier procent Källa: Skolverket 2014

Åldersfördelning (andel, %) bussförare Sveriges bussföretag år 2014 Källa: Sveriges Bussföretag

Andelen bussförare över 60 år Andelen bussförare 30 år eller yngre Källa: Sveriges Bussföretag

Utmaningar med kompetensförsörjning Transportnäringen står inför stora pensionsavgångar. Samtidigt blir befolkningen allt äldre och konkurrensen om unga, nya medarbetar hårdnar.

Nedgångar för gymnasiala yrkesutbildningar 18,0% 16,0% 16,0% 14,0% 12,0% 11,6% 10,6% 10,0% 8,5% 8,0% 6,0% 5,6% 6,3% 4,0% 2,7% 2,0% 0,0% Bygg El och energi Fordon och transport Handel Industri Restaurang VVS -4,7% elever på gymnasiet totalt -6,6% elever på yrkesutbildningar Källa: Skolverket 2014

Varuförsörjning i urbana miljöer

Citylogistik Citylogistiken är en följd av den tilltagande urbaniseringen och en ökad konsumtion som resulterar i ett ökat transportbehov. Samtidigt finns det en allt starkare strävan att bygga trivsamma städer utan trängsel, buller, olyckor och avgaser. Här finns en motsättning som city- /storstadslogistiken vill lösa. Dagens prognoser pekar på en ökning av godstransporterna med närmare 60 % fram till år 2030. I städerna är andelen transportfordon cirka 10-18 %, men dessa står för 40 % av de totala utsläppen. Källa: Supply Chain Effect 1/2014

Väl fungerande citylogistik kräver god planering

Smart citylogistik Logistiksamordning i kommuner Samlastning Nattdistribution

Transportnäringens utmaningar

Transportnäringens utmaningar Avgifts- och skattehöjningar Infrastruktursatsningar Påverkan på klimat och miljö Kompetensförsörjning Varuförsörjning i urbana miljöer