Omslagsbild Hussanering Andrea Wolde, Strålsäkerhetsmyndigheten

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 Tilläggsprogram till Länsstyrelsens beredskapsprogram för räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka i Kalmar län Diarienummer 452-196-11 Copyright Länsstyrelsen Kalmar län Författare Elin Johansson Layout Carina Nanker Omslagsbild Hussanering Foto Andrea Wolde, Strålsäkerhetsmyndigheten

4 SaneringSplan efter KärnteKniSK olycka i Kalmar län 2011-2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 6 1. Inledning 8 Saneringsplanens syfte 8 Länsstyrelsens ansvar och befogenheter 8 Utrymning och omflyttning 10 Ekonomiska förutsättningar 10 Revidering av planen 11 2. Organisation och ledning 12 Länsstyrelsens saneringsorganisation 12 Saneringsledarens roll 13 Indikeringsledarens roll i saneringsarbetet 13 Regional samverkan 14 Nationell samverkan 15 Arbetsmiljö 17 Utbildning 17 Övning 17 3. Resurser 18 Lokala och kommunala resurser 18 Regionala resurser 18 Nationella resurser 18 Internationella resurser 19 Utvecklingsområden 19 4. Samordning av information och kommunikation 20 Information till medborgarna 20 Behovsgrupper 21 Svårigheter som kan påverka informationsarbetet 21 Val av kanaler 22 Så bör Länsstyrelsen informera 22 5. Vägval i saneringsarbetet 23 Strategi och detaljerad arbetsplan 23 Val av åtgärder 23 Dokumentation 24 6. Prioriteringar i saneringsarbetet 25 Grundförutsättningar i länet 25 Lägesbild 26 Infrastruktur 28

SaneringSplan efter KärnteKniSK olycka i Kalmar län 2011-2015 5 7. Saneringsmetoder 29 8. Avfallshantering 30 Transport av kontaminerat avfall 30 Deponering av kontaminerat avfall 30 Fast avfall vegetation och ytskikt 31 Avfall i vätskeform 31 Kontaminerad snö 32 Utvecklingsområden 32 9. Påverkan på regionala miljömål 33 Utvecklingsområden 34 10. Initiala frågor 35 Frågor till SSM 35 Frågor till SMHI 35 Frågor till kommunerna 35 Bilaga 1 Saneringsmetoder i stadsmiljö 36 Bilaga 2 Saneringsmetoder i jordbruksmiljö 39 Bilaga 3 Saneringsmetoder i skogsbruksmiljö 43 Bilaga 4 Saneringsmetoder för sötvattenssystem 44 Bilaga 5 Saneringsmetoder vid hav och kust 45 Bilaga 6 Saneringsmetoder i den enskildes miljö 46 Bilaga 7 Ordlista 47 Bilaga 8 Förkortningar 48

6 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 Sammanfattning Denna plan behandlar Länsstyrelsen i Kalmar läns ansvar och strategier kopplat till saneringen av länet efter en kärnteknisk olycka. Detta ansvar är framförallt kopplat till lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Saneringens syfte är att se till så att mark som kontaminerats efter en kärnteknisk olycka blir användbar igen. Denna plan är tänkt som ett strategiskt stöd för att planera saneringsverksamheten i ett skarpt läge. Detta då Länsstyrelsen i Kalmar län ser att det är mycket svårt att upprätta strategier för varje tänkbart scenario på förhand. En av de stora svårigheterna med saneringsarbetet är det är många olika aktörer som ska samordnas. Länsstyrelsen saneringsorganisation leds av saneringsledarna, som i sin tur utses och får sitt mandat från länsledningen. Saneringsledarna har i stort samma befogenheter som en räddningsledare vid räddningstjänst, frånsett att de inte har möjlighet att använda sig av tjänsteplikt. Innan beslut fattas om hur saneringen på bästa sätt ska bedrivas är det viktigt att saneringsledaren har en mycket god uppfattning om rådande förutsättningar, exempelvis väderlek, nedfallets egenskaper och vad som kontaminerats. Denna lägesuppfattning tas fram i samverkan med andra myndigheter och med stöd från expertmyndigheter som Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Nationella expertgruppen för sanering (NESA). Vid en mer omfattande kärnteknisk olycka kan det vara omöjligt att sanera all kontaminerad mark av ekonomiska och praktiska skäl. Därför är nästa avgörande steg att göra en prioritering inom länet för i vilka områden sanering ska genomföras. Människors hälsa prioriteras alltid högst, men även miljö och ekonomiska värden ska finnas med i avvägningen. Framförallt är det bebyggda områden och jordbruksområden som kommer att prioriteras för sanering. Mycket av saneringen som genomförs i jordbruksmiljö kommer att behöva genomföras av lantbrukarna själva. De olika saneringsmetoderna behandlas mer utförligt i bilagorna till denna plan. Saneringen innebär att ett stort antal personella och materiella resurser krävs, och de resurser som finns samlade i länet idag kommer inte att räcka till. Därför krävs det att Länsstyrelsen tar hjälp för att få in internationella och nationella resurser. Dessa resurser består av allt från transporter till expertkompetens. I ett saneringsskede är kommunikation avgörande för att på ett effektivt sätt hantera krisen. Informationsfrågan i saneringsskedet är vansklig och svår att förmedla. Risken finns att Länsstyrelsen framstår som en miljöbov, oavsett vilka saneringsåtgärder man väljer att genomföra. Förtroendet för myndigheten kan vara lågt efter händelsen, och händelsen är komplex och därmed svår att vidareförmedla. I Kalmar län samordnas informationen med andra regionala aktörer. Målet är att ta fram begriplig och användbar information på såväl lokal, regional som nationell nivå. Även avfallsfrågan är mycket komplex. Den stora problematiken ligger i att när avfallet koncentreras till en plats koncentreras även strålningsnivåerna, något som leder till en mycket problematisk arbetsmiljö. Lagrummet gällande deponering av radioaktivt avfall är även något tvetydigt, och vissa typer av förfarande, såsom deponering av flytande avfall (snö) kan man idag endast uppnå genom dispens från gällande lagstiftning. Uppfyllandet av ett stort antal av länets regionala miljömål kommer att påverkas av saneringsarbetet. Detta gäller framförallt de miljömål som rör vattenfrågor och de mål som påverkas av utsläppen från den förhöjda användning av fordon som drivs av fossila bränslen.

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 7 Länsstyrelsen i Kalmar län har vid framtagandet av denna plan identifierat ett antal frågor där behov finns av vidare utredningsarbete för att de ska kunna besvaras på bästa sätt. Dessa frågor kommer Länsstyrelsen att arbeta vidare med, med förhoppning att ha rett ut dem till framtida revideringar av denna plan. Dessa områden är bland annat bland annat: problematiken kring arbetsmiljö och utbildning för de människor som kan komma att arbeta med saneringen, men som inte ingår i kärnenergiberedskapen i dag ersättning efter genomförda saneringsåtgärder bästa utnyttjandet och mottagandet av nationella och internationella personella och materiella resurser avsaknaden av en samsyn gällande krisinformationsplan för saneringsåtgärder avfallshanteringen, då framförallt gällande deponeringsfrågor en mer utförlig analys av hur länets regionala miljömål påverkas av saneringsarbetet uthållighet för viktiga personella resurser, såväl internt på Länsstyrelsen i Kalmar län som nationellt i hela Sverige

8 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 1. Inledning Denna saneringsplan är ett tilläggsprogram till Länsstyrelsens i Kalmar län Beredskapsprogram 1 för räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka i Kalmar län. Planen beskriver hur sanering av bebyggelse, miljö och jordbruk ska genomföras i länet vid händelse av utsläpp av radioaktiva ämnen efter en kärnteknisk olycka. Planen riktar sig främst till Länsstyrelsens egna saneringsledare och dess krisorganisation, men även till berörda förvaltningar inom kommunala och statliga organisationer, samt de företag som omfattas av saneringsarbetet. Ett utsläpp från en kärnteknisk anläggning kan leda till att stora områden förorenas av radioaktiva ämnen. Vid risk för utsläpp kan det komma att vara nödvändigt att utrymma personer från kontaminerade områden för att undvika att de drabbas av akut strålsjuka. Vid lägre strålningsnivåer blir konsekvenserna mindre omedelbara, men kan på lång sikt leda till exempelvis strålningsinducerad cancer. För att undvika att människor, djur och miljö utsätts för alltför höga strålnivåer i dessa områden kan saneringsåtgärder behöva vidtas. Saneringsplanens syfte Att sanera ett område som förorenats av radioaktivt nedfall är en mycket tids- och resurskrävande verksamhet. Saneringen ger upphov till stora mängder avfall som kan vara svåra för samhället att hantera, med stora psykosociala påfrestningar som följd. Sanering involverar många aktörer och styrs av flera lagar och förordningar. Denna plan har som syfte att utgöra ett underlag för Länsstyrelsens i Kalmar läns beslutsprocess vid sanering efter en kärnteknisk olycka. Planen ska även fungera som en vägledning som kan användas vid alla typer av saneringsinsatser som rör radioaktiva ämnen. 1 Senast utgivet 2011, diarienummer 452-6177-10 I praktiken kan radioaktiva ämnen inte förstöras. Med tiden kommer dock radionukliderna att omvandlas till stabila nuklider och aktiviteten kommer att minska. Eftersom detta kan ta mycket lång tid måste man för att sanera ett område flytta de radioaktiva ämnena till en plats där människor inte riskerar att utsättas för den joniserande strålning som ämnena sänder ut. Alternativet till detta är så kallad avklingning, som innebär att man inte flyttar det radioaktiva ämnet, utan låter det klinga av på plats till ofarliga nivåer. I vissa fall kan man även skärma av strålningen, till exempel genom att förflytta det radioaktiva ämnet längre ner i jordprofilen. Olika radioaktiva ämnen har olika lång halveringstid. Detta innebär att kortlivade nuklider kan försvinna av sig själva inom en tolerabel tid. Det är många faktorer som spelar in vid beslut om sanering av radioaktiva ämnen. Väder, vind, jordmån och årstid är bara några av de faktorer som påverkar hur nedfallet sprids och hur människor, växtlighet, jordbruk, djur och natur drabbas. I Länsstyrelsens ansvar ingår att planera för, besluta om, samordna och följa upp saneringsinsatsen. För genomförande av åtgärder svarar de organisationer som Länsstyrelsen engagerar vid inträffad händelse. Länsstyrelsens ansvar och befogenheter Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) 2 och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) 3 är Länsstyrelsen ansvarig för både räddningstjänst och sanering av radioaktiva ämnen 4 efter utsläpp från en kärnteknisk anläggning. Med sanering menas de åtgärder 2 4 kap. 8 LSO 3 4 kap. 15 FSO 4 4 kap. 8 LSO 6 kap. 7 LSO

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 9 som staten ska genomföra för att göra det möjligt att åter kunna använda egendom som förorenats genom utsläpp av radioaktiva ämnen. Sanering av utrustning som används i räddningstjänstinsatser och sanering av människor omfattas därmed inte av begreppet sanering enligt LSO. Viktigt är att bestämmelserna om tjänsteplikt 5 sällan omfattar sanering av mark, vatten eller egendom efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen. Tjänsteplikt kan endast åberopas vid räddningstjänst 6. Eftersom sanering ytterst sällan kräver omedelbara åtgärder räknas det inte som räddningstjänst 7, vilket alltså innebär att tjänsteplikt inte kan åberopas. Statliga myndigheter och kommuner måste delta i saneringsarbetet om den ansvariga myndigheten begär det, men bara om de har resurser och det inte hindrar deras normala verksamhet. Om saneringsledaren begär det ska de upplysa om personal och egendom som kan användas i saneringsarbetet 8. Sanering kräver ytterst sällan omedelbara åtgärder, varpå det inte kan räknas till räddningstjänst. Därmed kan tjänsteplikt inte åberopas. Saneringsledaren har rätt att bereda sig och medverkande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra ingrepp i annans rätt. Kraven för detta är dock att det ska vara nödvändigt för att möjliggöra att den förorenade egendomen ska kunna användas igen. Saneringsledaren ska även kunna förklara sina handlingar kopplat till den skada som vållats genom ingreppet och vilken fara det är de kunnat avvärja genom sitt handlande 9. Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från andra källor än en kärnteknisk anläggning, exempelvis vid transport av radioaktiva ämnen eller vid användning av radioaktiva ämnen inom sjukvården, är verksamhetsutövaren ansvarig för eventuell sanering 10. Regeringen kan föreskriva eller särskilt besluta att en statlig myndighet ska ansvara för sanering även i dessa fall 11. Enligt 4 kap. 8 LSO ska sanering av radioaktiva ämnen efter utsläpp från kärnteknisk anläggning endast genomföras i den utsträckning det är motiverat med avseende på: Följderna av utsläppet (till exempel risk för oacceptabel stråldos) Det hotade intressets vikt (till exempel sänkt produktivitet i samhällsviktig verksamhet) Kostnaderna för insatsen (till exempel kostnader för personal, utrustning och utbildning i samband med åtgärden) Omständigheterna i övrigt (till exempel avstyrd stråldos till befolkningen, stråldos till saneringspersonal och psykosociala effekter) Viktigt är att allt kontaminerat avfall som uppstår av sanering efter en kärnteknisk olycka definieras som kärnavfall. Detta innebär att avfallet ska hanteras enligt de förutsättningar som anges i Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet samt Strålskyddslagen (1988:220) såvida inte Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ger dispens från ovanstående lagtext. Vid nedfall som drabbar flera län kan en länsstyrelse utses som saneringsledare för samliga län. 5 Skyldigheten för den enskilde att medverka i räddningstjänst på räddningsledarens anmodan enligt 6 kap 1 LSO 6 6 kap. 1 och 1 kap. 2 LSO 7 6 kap. 7 LSO 8 6 kap. 7 LSO 9 6 kap. 2 LSO Se även 3 kap. 11 ordningslagen 10 2 kap. 8 miljöbalk (1998:808) 11 4 kap. 8 LSO

10 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 Utrymning och omflyttning Ett utsläpp från en kärnteknisk anläggning kommer mest troligt att leda till att ett antal människor måste utrymmas. Beslut om detta fattas av räddningsledaren med stöd i LSO 12. Efter att räddningstjänst är avslutad och saneringsarbetet har påbörjats kan vidare indikering visa på fara för människor att bo kvar i sina hem, då de årsdoser de utsätts för inte är acceptabla. För att kunna sanera sådan mark har saneringsledaren rätt att låta utrymma dessa områden 13. En sådan utrymning kallas ofta för omflyttning, då de boende under en längre period måste flyttas från sina hem. En omflyttning sker till skillnad från en traditionell utrymning sällan skyndsamt, och det är därför ofta möjligt för de boende att flytta med sitt bohag. Kommunerna har ansvar för sina medborgare enligt Kommunallagen. Notera dock att enligt LSO ska den som beslutat om utrymning ska hjälpa till att ordna uppehälle för dem som till följd av utrymningen är i behov av det 14. Det är ännu ej helt klarlagt om hur långt den utrymningsansvariges ansvar enligt LSO sträcker sig. Polisen ansvarar för att upprätthålla lag och ordning i de utrymda områdena. I vissa sammanhang används ordet evakuering för att beskriva utrymning. Ordet evakuering har i sig inget lagrum i LSO, utan är en omskrivning för utrymning och betyder samma sak som detta. Ekonomiska förutsättningar Ett utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning kommer att resultera i mycket stora kostnader för samhället. Ersättning för kostnader för sanering efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning regleras genom LSO (2003:778) samt atomansvarighetslagen (1968:45). Enligt atomansvarighetslagen är anläggningsinnehavaren strikt ansvarig vid en atomolycka och ersättningsanspråk kan då endast riktas mot innehavaren eller mot dennes försäkringsgivare. Om anläggningsinnehavaren har en atomansvarsförsäkring bekostas saneringen av dennes försäkringsgivare (exempelvis Nordiska Kärnförsäkringspoolen (NNI)), av konventionsstater till Paris- och Brysselkonventionerna, samt av den svenska staten. En kommun som medverkar i saneringsarbetet har rätt att få skälig ersättning av staten. Även vid övningar ska deltagande kommuner få ersättning. Dessutom har enskilda, som tillhandahållit utrustning för sanering, rätt till ersättning för skada på eller försämring av egendom, förlorad avkastning eller nytta av egendom, samt för kostnader med anledning av att egendom tillhandahållits. Detta gäller både om utrustningen tillhandahållits frivilligt eller om den tagits i anspråk av Länsstyrelsen 15. Utöver de kostnader som är kopplade till saneringsarbetet så tillkommer kostnader för egendom som skadats av nedfallet, och minskad avkastning för exempelvis företagare, skogs- och lantbrukare till följd av att mark och egendom inte kan nyttjas som vanligt. Ersättning för dessa skador ersätts huvudsakligen av atomansvarsförsäkringen. Kommuner kan även begära särskild ersättning från staten. 12 6 kap. 2 LSO 13 6 kap. 2 LSO 14 6 kap. 4 LSO 15 7 kap 1, 6 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 11 I händelse av en kärnteknisk olycka kommer de skadelidande att få information från anläggningsinnehavaren och försäkringsgivaren om hur en skadeanmälan ska göras. Detta kommer att ske på flera olika sätt. Om en skadelidande kontaktar sitt privata försäkringsbolag kommer bolaget att ha information om hur en skadeanmälan kan göras och därmed hjälpa den skadelidande till rätta. NNI beslutar, med stöd av atomansvarighetslagen och på förhand bestämda skadeersättningsprinciper, vilka ersättningar som kommer att utbetalas till de skadelidande. Revidering av planen Denna saneringsplan gäller tills vidare och framtida revision kommer att ske i form av att uppdaterade digitala versioner i pdf-format kommer att finnas tillgängliga via Länsstyrelsen i Kalmars webbplats. Om större förändringar av planen krävs kommer Länsstyrelsen att fatta beslut om huruvida en ny pappersutgåva är nödvändig. När lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor (enligt Prop. 2009/10:173) träder i kraft kommer visst behov av revidering av ovanstående att finnas. När denna träder i kraft är ännu ej bestämt enligt civilutskottets betänkande 2011/12:CU3.

12 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 2. Organisation och ledning Länsstyrelsens saneringsorganisation Kalmar läns saneringsorganisation har sin grund i länets ordinarie samverkansstruktur och länsstyrelsens krisorganisation 16. Vid en händelse som innebär sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning utökas den ordinarie krisorganisationen med en saneringsfunktion. Den huvudsakliga förändringen är att saneringsledarna medverkar i stabsmötena och är placerade under Ledning/Samordning. Saneringsledaren leder arbetet på motsvarande sätt som räddningsledaren gör då räddningstjänst råder. Samband sker enligt Länsstyrelsen i Kalmar läns beredskapsprogram för räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka. 16 För en mer ingående beskrivning av den ordinarie krisorganisationen, se kapitel 2, Beredskapsprogram för räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka i Kalmar län samt länets övergripande krishanteringsplan.

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 13 Saneringsledarnas roll Saneringsledarna är tjänstemän inom Länsstyrelsen och de utses av länsledningen. Saneringsledarna ska ha grundläggande kunskap om olika saneringsmetoder och om joniserande strålning. De ska även ha god regional kännedom, samt god kunskap om berörda aktörer och deras uppgifter. Saneringsledarens uppdrag i krissituation påbörjas i samma stund som Länsstyrelsen får vetskap om att en händelse har inträffat. I det inledande skedet är saneringsledarens huvudsakliga uppgift att hålla sig informerad om lägesbilden och att förbereda saneringsåtgärder som påbörjats när ett eventuellt utsläpp upphört. Vid sanering har saneringsledarna det strategiska ansvaret på delegation av länsledningen. Detta innebär att saneringsledningen ska: Fatta strategiska beslut inom den ram som länsledningen ger, samt följa upp hur besluten genomförs Ansvara för planeringen och genomförandet av saneringsåtgärderna samt uppföljning av åtgärdernas effekt Initiera utbildning av berörd personal med stöd av sakkunniga på Samhällsbyggnadsenheten och andra experter på Länsstyrelsen Förbereda informationsåtgärder i samverkan med informationsavdelningen Se till att länsledning, räddningsledare (när räddningstjänst råder) och stabschef hålls underättade om hur verksamheten fortskrider Samverka med den nationella expertgruppen för sanering (NESA) Samverka med berörda län, andra myndigheter, kommuner och organisationer Om ett nedfall drabbar flera län kan regeringen utse en länsstyrelses saneringsledare utses till saneringsledare för flera eller samtliga av de drabbade länen. Detta sker efter samråd mellan länsråden. Fördelen med ett sådant beslut är att saneringsåtgärder kan genomföras oberoende av länsgränser. Grunden för sådana samarbeten är ett utvecklingsområde för Länsstyrelsen. Indikeringsledarens roll i saneringsarbetet För att effektivt kunna sanera behöver saneringsledaren ha tillgång till en god kartläggning av nedfallet, det vill säga information om nedfallets storlek, spridning och nuklidsammansättning. Initialt efter ett nedfall kan endast information om spridningen av nedfallet ges från indikeringsledning till saneringsledning. Detta material kommer inte heller att omfatta så kalllade hotspots, och är därför mycket bristfälligt. Först i samband med flygindikering kan en mer noggrann kartläggning av kontamineringsnivåer ges. När dessa nivåer jämförs med nuklidsammansättningen kan saneringsledarna få en uppfattning om vilka saneringsåtgärder som är lämpliga, samt i vilka områden riktade saneringsåtgärder ska sättas in. På lång sikt krävs indikering i fält för att åstadkomma en fullgod sanering. Efter varje genomförd saneringsåtgärd bör ytterligare strålningsmätning genomföras för att kontrollera att saneringsåtgärden varit effektiv. Denna indikering skiljer sig från den inledande strålningsmätningen (i den akuta fasen) så till vida att den nu kan behöva genomföras på objektsnivå för att exempelvis kontrollera om det är lämpligt att återflytta till ett hus i ett område som sanerats. Bland annat tas prover på mark och vatten för analys.

14 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 Regional samverkan Länsstyrelsen i Kalmar län samverkar med aktörer i ett regionalt krishanteringsråd som går under namnet OmRådet. OmRådet arbetar såväl förebyggande som under en händelse. OmRådet består idag av följande aktörer: OmRådets huvuduppgifter är att behandla, besluta och prioritera strategiska frågor beträffande regional riskhantering utifrån samverkansperspektiv, samt att vid kriser/händelser utgöra forum för operativ regional samverkan. Under saneringsarbetes gång genomförs kontinuerliga informationssamordnings- och samverkansmöten enligt den regionala samverkansplanen.

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 15 Nationell samverkan Utöver regional samverkan genom OmRådet krävs samverkan med andra nationella och lokala aktörer vid sanering efter en kärnteknisk olycka, bland annat: Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM Regeringen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB Socialstyrelsen, SoS FRG, Frivilligorganisationer som SSRS, FFK och Lottakåren Statens jordbruksverk, SJV Livsmedelsverket, SLV Rikspolisstyrelsen, RPS Arbetsmiljöverket, AV Universitetssjukhuset, Linköping SMHI Lokala säkerhetsnämnden i Oskarshamn Länsstyrelser, främst från övriga kärnkraftslän och grannlän Försvarsmakten Nationella expertgruppen för sanering (NESA) Kärnkraftverkens gemensamma beredskapsstyrka (KGB) Det är av stor vikt att de regionala och nationella samverkansmötena överlappar varandra på ett smidigt sätt. Om samverkansmöten på olika nivå sker samtidigt förloras mycket viktig information och arbetet förlorar i effektivitet. För att kunna åstadkomma bästa möjliga samverkan önskar Länsstyrelsen i Kalmar län bedriva sin samverkan enligt denna figur:

16 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 Följande centrala myndigheter är särskilt berörda av saneringsarbetet. Dock krävs samverkan även med ovanstående myndigheter inom deras respektive expertområde. MSB MSB:s roll i saneringsarbetet är stödjande, nationellt samordnande och som expertmyndighet för räddningstjänst- och beredskapsfrågor. Genom MSB kan nationella resurser avropas. Naturvårdsverket Naturvårdsverkets ansvar i ett akut skede är att hänvisa enskilda till rätt myndighet. I ett senare skede av en kärnteknisk olycka kan Naturvårdsverket få en roll vid frågor som uppkommer vid bland annat förflyttningar av befolkning, energioch vattenförsörjning och avfallshantering. Detta arbete görs i samverkan med andra myndigheter. Naturvårdsverket är även ansvarig vägledande myndighet för bestämmelser om avfallshantering såsom avfallsförordningen och deponeringsförordningen med tillhörande föreskrifter. SSM SSM har flera roller i saneringsarbetet. Främst är SSM en expertmyndighet som kan ge stöd för beslutsunderlag och rekommendationer. SSM har resurser för framförallt indikering och analys av det radioaktiva nedfallet. SSM samarbetar särskilt med Länsstyrelsen i Kalmar läns indikeringsledare för att tillsammans ta fram kartbilder över nedfallets utbredning som utgör ett viktigt underlag för saneringsledarna. Utöver detta är SSM den myndighet som beslutar i dispensärenden enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och strålskyddslagen (1988:220). För att kunna transportera och hantera de avfallsmassor som uppkommer i saneringsarbetet kommer en rad dispenser från denna lagstiftning att behöva beslutas av SSM. Dessa beslut kan behöva koordineras med bland annat Naturvårdsverkets myndighetsutövning på området. Länsstyrelsen har rätt att begära hjälp från den Nationella expertgruppen för sanering (NESA). NESA ingår i SSM:s beredskapsorganisation och består av representanter från berörda myndigheter och organisationer. Gruppens medlemmar har expertkunskap om radioaktiva ämnen i miljön, saneringsmetoder, jordbruks-, skogsoch fiskenäring, hantering av radioaktivt saneringsavfall, med mera. Gruppen sammankallas av SSM på initiativ från någon av gruppens medlemmar eller efter begäran från en Länsstyrelse.

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 17 Arbetsmiljö Generellt gäller samma arbetsmiljöregler för fältorganisationen vid saneringsskedet som vid indikeringsarbetet efter en kärnteknisk olycka. Länsstyrelsen har enligt arbetsmiljölagen ett samordningsansvar för all fältpersonal eftersom Länsstyrelsen är utpekad som räddningsledare enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Respektive arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen ansvar för egen personals och förekommande inlånad personals säkerhet och hälsa under utförandet av arbetet. Dosimetrin löses enligt samma rutiner som gäller vid indikeringsarbete. Utvecklingsområden Saneringsarbetet medför en viss problematik vad gäller arbetsmiljöfrågor som inte har någon motsvarighet i indikeringsorganisationen. Indikeringsorganisationen består till största delen av kommunal räddningstjänst. Saneringsorganisationen är däremot svår att förutsäga, då man inte vet vilka typer av mark som kommer att kontamineras, och därmed inte heller vet vilka resurser som krävs. Om jordbruksmark kontamineras kommer troligaste alternativet vara att lantbrukarna utför sanering av egen mark. De har då eget arbetsmiljöansvar men Länsstyrelsen har fortfarande det samordnande ansvaret. Det kan vara svårt att veta vilka och hur många personer som har behov av en dosimeter 17 och att effektivt sprida information om gällande dosgränser. Ett annat problem är att få tag på ett tillräckligt stort antal dosimetrar för att kunna täcka hela saneringsorganisationens behov. Utbildning Strålskyddsutbildningen för saneringspersonalen har precis som annan strålnings-verksamhet sin grund i 7 Strålskyddslagen (1998:220): Den som bedriver verksamhet med strålning skall svara för att den som är sysselsatt i verksamheten har god kännedom om de förhållanden, villkor och föreskrifter under vilka verksamheten bedrivs samt blir upplyst om de risker som kan vara förenade med verksamheten. Den som bedriver verksamheten skall förvissa sig om att den som är sysselsatt i verksamheten har den utbildning som behövs och vet vad han skall iaktta för att strålskyddet skall fungera tillfredsställande. Det som främst skiljer utbildning av saneringspersonal från den av indikerings-personal är att den största utbildningsinsatsen för saneringspersonal inte behöver genomföras förrän efter att en händelse inträffat. Detta då sanering sällan kräver omedelbara åtgärder. Saneringspersonalens utbildning bygger på den grundutbildning inom strålskydd som idag används för att utbilda indikeringsorganisationen. Utbildningen sker främst i Länsstyrelsens regi med stöd av expertis från exempelvis OKG eller SSM. Saneringsledarna får en fördjupad utbildning. De ska även ha god kännedom om saneringsplanen och andra planer som påverkar deras verksamhet. Saneringsledarna ska ha goda kunskaper om olika saneringsåtgärder, när dessa åtgärder bör sättas i verket samt vad de får för effekter. Utöver detta utbildas saneringsledarna inom grundläggande strålningskunskap. Utvecklingsområden Utbildningsfrågan har en liknande problematik som den med dosimetrin: det är svårt att i förväg veta vilka personer som ingår i saneringsorganisationen. Det leder till att det blir svårt att veta var utbildningsinsatser krävs och vem som behöver utbildning. Övning Saneringsövningar verksamhetsplaneras hos Länsstyrelsen på sanna sätt som all annan verksamhet för kärnenergiberedskap. Ambitionen är att utöver detta även dra nytta av andra regionala och nationella övningar som behandlar sanering efter en kärnteknisk olycka genom att exempelvis delta på övningen eller skicka observatörer. 17 Instrument för att mäta av den enskilde personens stråldos.

18 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 3. Resurser Behovet av resurser för saneringsarbete är svårt att förutse, då varje utsläpp av radioaktiva ämnen är unikt. Främst behövs resurser som maskiner, personal, laboratorier och expertstöd. Många av de maskinella resurser som kan användas i saneringsarbetet efter en kärnteknisk olycka är maskiner som redan finns och används i samhället idag. Vad gäller personella resurser så råder ingen tjänsteplikt för saneringsarbete. Därmed kan det vara svårt att få tillgång till tillräckligt med arbetskraft för att utföra åtgärderna. Lokala och kommunala resurser Största delen av den potentiella saneringsutrustningen i länet ägs av lantbrukarna. De har maskiner som kan användas för att sanera sina egna fält, samt i vissa fall även utrustning för snöröjning. Kommunerna har resurser som används för snöröjning, gräsklippning, sophämtning och dylikt. Många kommuner har dock lagt ut sophämtning och andra tjänster på entreprenad, vilket kan försvåra samordningen av denna maskinpark. För omhändertagandet av kontaminerat vatten eller för spolning av gator och hus finns ett flertal privata företag som äger spol- och sugbilar. Den kommunala räddningstjänsten är mycket viktig för att bland annat bistå saneringsorganisationen med personal för strålningsmätning. Var sjunde månad genomförs referensmätningar av räddningstjänsten i länets kommuner. Resultatet av dessa referensmätningar kan i skarpt läge användas som underlag för att få en bättre förståelse för de mätvärden som samlas in genom indikeringsarbetet. Det kan finnas stora fördelar i att rekrytera personer till saneringsarbetet som har ledningserfarenhet från stora samhällsbyggnadsprojekt för att förstärka Länsstyrelsens stab. Regionala resurser Saneringsledaren kan ta hjälp av de aktörer som ingår i OmRådet, såsom KLT, polismyndigheten i Kalmar län, OKG och regionalförbund inom exempelvis LRF för att sammanställa regionala resurser. I Länsstyrelsens stab finns funktionen främre ledning, som kan användas för att operativt samordna resurserna i fält. Länsstyrelsen i Kalmar har i dagsläget tillgång till drygt 400 dosimetrar. Nationella resurser Det finns goda möjligheter att avropa resurser från andra delar av landet som inte påverkats av nedfallet. I Sverige finns totalt nio stycken laboratorium (varav vissa är mobila) med inriktning på RN (Radiologiska och Nukleära). Dessa laboratorier kan användas för att analysera allt från luftpumpsfilter och dricksvatten till jordprover. De mobila laboratorierna kan även bistå med resurser för mätning och analys i fält. Dessa resurser kan hjälpa till att kartlägga nedfall, utföra provtagningar, identifiera och kvantifiera radioaktivt material, avsöka personer samt utföra helkroppsmätningar. Laboratorierna ingår i den nationella strålskyddsberedskapen genom avtal med SSM. Saneringsledaren kan i samråd med SSM beslut om hur dessa resurser ska användas. En kontinuerlig strålningsmätning sker idag vid 28 fasta mätstationer (gammastationer) i landet, varav två stationer finns i Kalmar län placerade på Ölands norra och södra udde. Vidare finns fyra stationer placerade i angränsande län på platserna Norrköping, Visingsö, Växjö samt Fårösund. Vid en förhöjd strålningsnivå larmar stationerna automatiskt tjänsteman i beredskap (TiB) vid SSM.

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 19 Kärnkraftverkens gemensamma beredskapsstyrka (KGB) är en viktig indikeringsresurs som därmed även har en betydande roll i saneringsarbetet. Försvarsmakten och hemvärnet har tillgång till ett fåtal bandvagnar och andra tunga maskiner som kan vara svåra att finna på annat sätt. Trafikverket har även de tillgång till bandvagnar. Nationella resurser avropas enligt sedvanliga rutiner (via VB och TiB) från MSB och Försvarsmakten. Internationella resurser EU kan bistå med materiella resurser, då främst transport- och snöröjningsutrustning. Utöver detta är personella resurser och ytterligare RNlaboratorier värdefulla tillskott till saneringsorganisationen. Regeringen kan på saneringsledarens förfrågan be om resursstöd från EU. Ytterligare indikeringsresurser kan bidra till en snabbare och mer effektiv sanering, då åtgärderna kan bli mer riktade. Därför finns det ett stort behov av resurser även inom detta område. På ett motsvarande sätt kan förfrågan om resurser göras genom IAEA och RANET (Response and Assistance Network). En sådan förfrågan ska koordineras av SSM. Utvecklingsområden Länsstyrelsen i Kalmar län ska arbeta fram en planering för hur nationella och internationella resurser ska tas emot och fördelas i länet. Dessutom bör nya avtal upprättas med Kärnkraftsverkens gemensamma beredskapsstyrka (KGB) gällande saneringsverksamhet, så att potentialen hos KGB utnyttjas till fullo.

20 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 4. Samordning av information och kommunikation Information och kommunikation vid en kärnenergiolycka är svårare och mer komplex än vid andra olyckor. Förtroendet för myndigheten kan vara lågt efter händelsen, samtidigt som medborgaren själv kan ha svårt att avgöra hur man ska agera. Beroende av myndigheter och experter är stort, något som skapar oro och stress. Ett saneringsarbete kan pågå under många år efter en olycka, och så länge det påverkar den enskilde kommer också behovet av information att kvarstå. Det ställer extra krav på myndigheter att planera för uthållighet och samordning inom informationshanteringen. I Kalmar län samordnas informationen med andra regionala aktörer. Det är av vikt att man har en fungerande samverkan och att man enas om ett gemensamt budskap även om det formuleras utifrån varje aktörs specifika område. Information till medborgarna Informationen om specifika saneringsåtgärder måste förberedas noga och ska behandla följande: Vilka områden som omfattas av saneringen och vilka restriktioner som kan komma att bli aktuella Varför en saneringsåtgärd är nödvändig/ inte nödvändig att genomföra. Ge relevanta jämförelser Hur åtgärden kommer att genomföras, och vilka förväntade fördelar åtgärden ger När insatsen påbörjas och hur lång tid den beräknas ta Information om saneringsåtgärder som den enskilde kan utföra själv. Vilka risker det finns med arbetet och hur man kan skydda sig Länsstyrelsens informations- och kommunikationsfunktionen är integrerad i saneringsledningsarbetet, och uppdraget är att ta fram budskap, sammanställa information, omvärldsbevaka, informera, kommunicera samt dokumentera.

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 21 Behovsgrupper Information ska utformas efter dem som den vänder sig till, exempelvis myndigheter, medier eller medborgare. Specifik information ska gå ut till grupper som drabbas särskilt, som exempelvis närboende, djurägare, lantbrukare och skogsägare. Den bör förmedlas i samverkan med berörda myndigheter och andra ansvariga aktörer. Lika viktigt som informationens innehåll är medborgarnas individuella förmåga att ta till sig informationen. Valet av informations- och kommunikationskanaler måste därför anpassas, och det måste finnas begriplig information även på andra språk, på lätt svenska eller som ljud. Lantbrukare Kalmar län är ett av Sveriges mest djur- och lantbrukstäta län. En viktig fråga är hur information om saneringsåtgärder ska förmedlas från Länsstyrelsen till lantbrukarna i länet. De är egna företagare som med sin tillgång till maskinella resurser och sin kunskap är bäst lämpande att genomföra en stor del av saneringen på sina ägor på egen hand. Om några specifika rekommendationer från Jordbruksverket saknas som är viktiga för saneringsarbetet i länet bör Länsstyrelsens saneringsledare föra en diskussion med Jordbruksverket, så att all nödvändig information kommer lantbrukarna tillika djurhållarna tillgodo. Rekommendationerna kan även kombineras med informationsträffar för lantbrukarna. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har idag upparbetade kommunikationsvägar till sina medarbetare som kan underlätta kommunikationen av lämpliga åtgärder under saneringsskedet. Svårigheter som kan påverka informationsarbetet Långdraget arbete Kontaminerade områden kan bli obrukbara under lång tid. Det här kan ge psykosociala effekter som man bör ha beredskap för. Problem kan även uppstå med uthållighet i organisationen. Nedsatt eller förändrad samhällsservice och samhällsfunktioner vid saneringsinsatser kan samhällsfunktioner som skolor, vårdcentraler och butiker komma att flyttas. Vägar och områden kan stängas. Både före, under och efter en förändring eller en omflyttning är människor i stort behov av ständigt uppdaterad information kring förändringar och alternativ. Vissa saneringsinsatser av hem eller trädgårdar kan utföras av privatpersoner. Det kräver detaljerade informationsinsatser och kan vara förenat med stor psykisk press och oro för medborgaren. Prioriteringar när samhällsviktig verksamhet prioriteras kan den enskilde uppleva att man inte ser till medborgarens behov. I en krissituation kan också förståelsen för ekonomiska prioriteringar vara låg och skapa motsättningar om det inte bemöts med empati och korrekt information. Man kan också behöva informera om att sanering av vissa områden fördröjs på grund av strålningsrisk för personalen. Om exempelvis andra drabbade län gör andra prioriteringar kan det skapa oro. Många myndigheter är inblandade. Det kan vara otydligt för medborgaren vilken myndighet eller organisation som har ansvaret för vad, men också var man kan hitta specialiserad information. Det är av stor vikt att den som söker information hänvisas rätt och inte drivs runt i systemet.

22 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 Myndigheterna kan framstå som miljöbovar i olika situationer under saneringen. Det kan handla om risker vid transporter eller förvaring av sanerat material. För att undvika spekulation bör det finnas information om vilka beslut som tagits och varför. Rykten och missförstånd. Spridning av felaktig information tar fokus från det viktigaste uppdraget att ge medborgaren rätt och användbar information. Det kan också skapa brist på förtroende för myndigheten, något som försvårar ytterligare. Genom att omvärldsbevaka både traditionella och sociala medier kan man snabbt uppfatta missförstånd och göra nya informationsinsatser. Val av kanaler För att nå berörda bör så många kanaler som möjligt användas. På den egna hemsidan kan man lägga ut förberedd information som tidsplaner, kartor och beskrivning av metoder. Man bör också lägga ut fördjupad information och uppdatera FAQ:s (ofta ställda frågor) som kommit in genom exempelvis sociala medier och callcenter. Man hänvisar också vidare till andra berörda myndigheter och aktörer. Vilka sociala medier som används bör vara synligt på webbens första sida. Massmedier: Sveriges Radio P4 Kalmar finns med i krisorganisationen. I Länsstyrelsens ledningscentral Valborg finns en studio med sändningsutrustning förberedd. Vid förmedling av informationen till allmänheten, berörda aktörer, medier och internt följs rutinerna i enlighet med Kalmar läns Krishanteringsplan 18, samt kapitel 4 Beredskapsprogram 2011-2012 för räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka i Kalmar län. Så bör Länsstyrelsen informera En kärnteknisk olycka domineras ofta av tekniska frågor. För att kunna ge begriplig och användbar information krävs extra vaksamhet över hur man informerar. Översätt tekniska begrepp och sammanhang i enkla termer. Lägg eventuellt ut en ordlista på hemsidan. Utred om det finns andra alternativ som ger större effekt för en mindre insats/kostnad. Ge relevanta jämförelser Se till att språket är anpassat efter olika behovsgrupper Leverera information i så många kanaler som möjligt som medborgaren redan använder På den interna webben ska medarbetare hållas uppdaterade. Eventuella pressmeddelanden och uttalanden som görs av myndigheten i medier ska vara väl synliga. För att få hög trovärdighet i sociala medier ska kanalen skapas i vardagen inte under en kris. Här kan man i realtid informera och ta emot information från medborgare. Länsstyrelsen i Kalmar län planerar att påbörja detta arbete under våren 2012. 18 Dnr 450-7046-07

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 23 5. Vägval i saneringsarbetet Staten är skyldig att vidta saneringsåtgärder endast i den utsträckning detta är motiverat med hänsyn till följderna av utsläppet, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen, och omständigheterna i övrigt 19. Vid en kärnteknisk olycka är det främst de radioaktiva ämnena cesium-134, cesium-137 och jod-131 som kommer att spridas och orsaka problem. Jod-131 har till skillnad från cesium-134 och -137 en relativt kort halveringstid. Jod-131 är därmed främst ett problem i det inledande skedet av saneringsarbetet. Beroende på hur kontaminerat ett område är efter en kärnteknisk olycka finns det tre typer av åtgärder som kan sättas in: Avklingning inga särskilda åtgärder vidtas. Det radioaktiva ämnet får klinga av på platsen. Detta kan vara lämpligt vid nedfall av kortlivade radionuklider. Området kan i dessa fall behöva spärras av för allmänheten till dess att strålningen nått acceptabla nivåer, och de som är boende i området (eventuellt inklusive djurbesättningar) kan behöva omflyttas till andra platser där strålningsnivåerna är lägre. Stabilisering, avskärmning och inkapsling det radioaktiva materialet tas inte bort. Istället skärmas den joniserade strålningen av eller så kapslas de radioaktiva ämnena in för att förhindra vidare spridning i omgivningen. Detta kan exempelvis göras genom att det förorenade jordlagret täcks över med ren jord eller förs längre ner i jordprofilen. Den skärmande ickekontaminerade jorden får till följd att strålningsnivån vid ytan blir lägre. En sådan åtgärd blir permanent, och det innebär att alla för- och nackdelar noga måste övervägas. Dekontaminering, bortforsling och lämpning hela eller delar av det radioaktiva materialet avlägsnas och deponeras på annan plats. 19 LSO 4 kap. 8 Strategi och detaljerad arbetsplan Denna saneringsplan ska vara en ram som förenklar beslutsfattandet i en sanerings-situation. Men varje olycka är unik och därför kan den slutliga arbetsplanen för sanering inte göras förrän efter att ett utsläpp av det radioaktiva ämnet har inträffat. För att kunna fatta korrekta beslut gällande sanering är det viktigt att det finns en bra lägesbild att utgå från. Utifrån en lägesbild kan saneringsledaren avgöra om sanering behövs, vilka saneringsmetoder som är möjliga och om en sanering är motiverad med hänsyn till de kostnader och problem som åtgärden kan medföra. Saneringsledaren bör även involvera anläggningsinnehavarens försäkringsgivare inför större saneringsinsatser. Detta så att de skadelidandes ersättningsrätt inte blir ifrågasatt i ett senare skede. Val av åtgärder Följande aspekter måste man beakta och inhämta kunskap om innan man fattar beslut om en detaljerad arbetsplan: När skedde nedfallet? Radioaktiva ämnen binds hårdare till en yta över tid. Därför är det viktigt att genomföra vissa saneringsåtgärder så snart som möjligt efter det att nedfallet skett. Det är även viktigt att veta om utsläppet garanterat har upphört, och om det finns risk för ytterligare utsläpp. Nedfallets egenskaper För att kunna fatta korrekta beslut om saneringsåtgärder bör man veta hur hög dosraten är, vilka radioaktiva ämnen som nedfallet består av, hur geografiskt omfattande beläggningen är, hur stor stråldosen blir på kort och lång sikt och hur stor beläggningen är (aktivitet/ytenhet). Svar på ovanstående frågeställningar kan delvis fås i ett tidigt skede från indikeringsorganisationen ge-

24 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 nom mätdatasystemet RadGis. Mer ingående fakta inhämtas genom strålningsmätningar och provtagningar i samarbete med SSM. Vad har kontaminerats? Olika åtgärder lämpar sig för stads-, jordbruks-, skogsbruks- och sötvattensmiljöer vilket innebär att man måste kartlägga vilken miljö som kontaminerats. Exempel på viktig information är markanvändning, livsmedelsproduktion, befolkningstäthet, kommunikationer, industristruktur, vattentäkter och boendeformer. Uppgifter om markanvändning och bebyggelsekaraktär fås ur fastighetskartan, Fastighetsdataregistret och ur Lantbruksregistret. Uppgifter om skolor, daghem, förskolor med mera fås från respektive kommun. Vilka områden är prioriterade att sanera? Om stora områden har drabbats av nedfall är det nödvändigt att välja ut de delar som är i störst behov av sanering. En övergripande prioriteringsordning görs under kapitel 6 i denna plan. Väderförhållanden Vädersituationen vid tidpunkten för nedfallet spelar stor roll för hur de radioaktiva ämnena är fördelade mellan olika ytor. Vid så kallad torrdeposition (då nedfallet sker vid torrt väder) hamnar en stor del av nedfallet i trädkronorna. Vid våtdeposition (nedfall i samband med nederbörd) depositionernas det mesta på jord- och gräsytor. Våtdeposition ger ett kraftigare och mer koncentrerat nedfall än torrdeposition, eftersom det radioaktiva molnet tvättas ur. Årstid Jordbruksnäringen påverkas på olika sätt av ett nedfall, beroende på under vilken årstid som nedfallet sker. Detta gäller framförallt för skörd av grödor och djurfoder. Snöfall kan också påverka valet av saneringsmetoder. När kunskap om alla ovanstående punkter är sammanställd bör följande frågor beaktas inför valet av åtgärder: Hur stor är den avstyrda dosen i förhållande till kostnaden för insatsen? Finns andra alternativ som ger större effekt för en mindre insats/kostnad? Gör åtgärderna det omöjligt att genomföra andra effektivare åtgärder i framtiden? Är åtgärden tekniskt genomförbar? Är åtgärden laglig? Vilken miljöpåverkan medför åtgärden? Hur ska eventuellt avfall hanteras? Kommer boende, de som arbetar i området, lantbrukare och konsumenter att acceptera åtgärden? Kan den enskilde utföra åtgärden? Vad får/ ska den enskilde göra/inte göra? Hur ska åtgärderna kommuniceras till den enskilde och andra berörda och intresserade? Dokumentation I samband med att saneringen genomförs och planeras är det viktigt att resultaten dokumenteras. Uppmätta resultat från indikering bör sammanställas i en rapport i samarbete med SSM. Detta arbete ska sedan ligga till grund för eventuell försäkringsersättning till skadelidande och för uppföljning.

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 25 6. Prioriteringar i saneringsarbetet Efter en kärnteknisk olycka är det viktigt att veta vilka områden som är prioriterade för sanering. Alla områden kan inte saneras samtidigt, då saneringen tar stora resurser i anspråk. Det är ofta möjligt att sanera exempelvis urbana miljöer och jordbruk samtidigt, eftersom olika maskiner nyttjas för sanering i de båda miljöerna. Prioriteringsordningen bygger på tanken att människors liv värderas högst, och resurserna ska fördelas utifrån detta resonemang. I en saneringssituation kommer det dock sällan eller aldrig att vara tal om livräddande insatser, då mycket kontaminerade områden redan kommer att vara utrymda innan saneringsarbetet påbörjas. Det är viktigt att komma ihåg att då barn är betydligt mer känsliga för strålning än vuxna, ska miljöer som barn vistas i prioriteras. Så kallad intern strålning (när en strålkälla bestrålar inifrån kroppen efter exempelvis förtäring av kontaminerade livsmedel) har betydligt större skadeverkning på den mänskliga kroppen än extern strålning (strålkällor som befinner sig utanför den egna kroppen). Därför ska sådana åtgärder genomföras som på såväl kort som lång sikt minimerar risken att livsmedel och dricksvatten innehåller förhöjda halter av radioaktiva nuklider. När ingen fara för människors liv föreligger kan istället miljövärden prioriteras. Först när ingen fara föreligger för människa eller miljö bör materiella värden och egendom prioriteras. Det är inte praktiskt genomförbart att förstöra radioaktiva nuklider. Istället är det avskärmning, avklingning eller bortforsling som är de realistiska alternativen. Grundförutsättningar i länet Kalmar län utgörs av tolv kommuner med sammanlagt omkring 233 000 invånare. Länet är långsträckt i nord-sydlig riktning och har stora kustområden och totalt ca 10 000 öar, kobbar och skär. Länets kustlinje uppgår till 475 mil, och då är inte Ölands kustlinje på 50 mil medräknad. Ytan är 11 694 km2 varav 64 % är skog. Kalmar län rymmer även ca 2 000 sjöar. Länet saknar större städer: störst är Kalmar med 35 170 innevånare. Totalt finns i länet fyra städer med mer än 10 000 invånare (Kalmar, Västervik, Oskarshamn och Vimmerby). Utöver detta finns det ett flertal mindre samhällen med ett par tusen invånare. 40 % av länets invånare bor på landsbygden. Skogsnäring, lantbruk, tillverkningsindustri och turism är viktiga näringar. Sågade trävaror och pappersmassaindustrin utgör en stor del av skogsindustrin, och länet är ett av de mest djurtäta i landet med stora fjäderfäbesättningar. Länet skiljer sig från riksgenomsnittet genom att varuproducenter utgör en större andel av ekonomin än tjänsteproducenter. Årligen kommer det 2-3 miljoner besökare till länet, främst sommarturister. Europavägen E22 löper genom länet i nord-sydlig riktning längs med kusten, och resten av vägnätet utgörs av mindre vägar. Järnväg från Kalmar västerut till Alvesta förbinder länet med Södra stambanan. Övriga sträckor för persontrafik trafikeras av regionala tåg, varav samtliga sträckor har enkelspår. Den fysiska infrastrukturen i form av vägar och järnvägar är i stort behov av underhåll och investeringar. Aktiva flygplatser för persontrafik finns i Kalmar och Oskarshamn. Det finns fem hamnar. För gods svarar dessa för 5 % av den vattenburna inrikestrafiken och 2 % av utrikestrafiken i landet. Mellan Oskarshamn och Gotland går färjetrafik året runt. Emån, Stångån och Lyckebyån är några av de större vattendragen. De kommer in i länet västerifrån och rinner ut i Östersjön. I länet finns två nationalparker, 193 naturreservat, 215 naturminnen och 173 områden är föreslagna till Natura 2000. Majoriteten av fågel- och sälskydds-

26 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 områdena i länet ligger längs kusten och på Öland. Länet rymmer även ca 30 000 fornlämningar och 131 byggnadsminnen. Ett flertal före detta militära flygplatser finns utspridda i länet. Dessa platser kan fylla en funktion som deponiplats i de lägen där kontaminerade massor ska läggas på hårdgjorda ytor. Utöver detta finns det ett tjugotal aktiva deponier där vissa ägs av kommunerna medan andra är industrideponier. Ingen av dessa är godkända för deponering av radioaktivt avfall. I länet finns ett kärnkraftverk (OKG) med 3 reaktorer: O1, O2 och O3. I anslutning till OKG finns även det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) och en inkapslingsanläggning (Inka) för använt kärnbränsle planeras att uppföras. Knappt 30 mil norr om länet finns kärnkraftsverket Forsmark i Uppsala med sina 3 reaktorer, och drygt 20 mil väster om länet finns kärnkraftverket Ringhals i Halland med sina 4 reaktorer. Utöver detta finns det ett antal kärnkraftverk placerade i andra länder men inom ett sådant avstånd till Kalmar län att ett haveri kan få konsekvenser för länet, exempelvis Lovisa i Finland. Lägesbild Innan en prioritering kan påbörjas måste läget i länet klarläggas. Tillsammans med den bild som förmedlas från SSM och indikeringsorganisationen går det att kartera vilka områden som är kontaminerade, samt vilka nuklider som man måste sanera från. När det är fastställt vilka områden som är kontaminerade är det viktigt att veta vilken marktyp som ryms inom de kontaminerade områdena. Därefter ska en kartläggning göras av jordbruksmark, urbana områden, skogsmark och vattentäkter. För mer detaljerade analyser av detaljplaner enligt PBL kan hjälp tas från Lantmäteriet eller kommunerna. Nästa steg bör vara en kartering av de tätbebyggda områdena, samt vad människorna i dessa områden behöver för att klara sig och vilken samhällsviktig verksamhet som finns i anslutning till denna bebyggelse. Samhällsviktig verksamhet Regeringen har genom MSB fastställt definitionen av en samhällsviktig verksamhet som en verksamhet som uppfyller ett av eller båda av följande krav: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt 20. Samhällsviktig verksamhet har pekats ut i kommunernas Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA). I ett saneringsskede bör kommunerna tas till hjälp för att besluta vilka verksamheter som behövs för att säkerställa att de primära samhällsviktiga funktionerna bibehålls. Framförallt är det viktigt att energiförsörjning, sjukvård, dricksvatten, sanitära funktioner och infrastruktur fungerar. För att sanera sådan verksamhet kan det dels röra sig om att sanera lokaler, samt att sanera en väg för personalen att ta sig till sitt arbete. I andra hand kommer offentliga institutioner, då framför allt vård- och omsorgsboenden, daghem och skolor. Genom exempelvis elprioriteringsprojektet Styrel finns en grund till kartering av samhällsviktig verksamhet, men som det mesta annat måste en sådan prioritering situationsanpassas. Det radioaktiva utsläppet storlek och omfattning styr vilka åtgärder som krävs. Är det ett mindre utsläpp kanske enbart platser där barn vistas måste saneras. Vid ett utsläpp med mycket höga strålningsnivåer kanske inga sane- 20 Regeringens prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap - för säkerhets skull, s 33

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 27 ringsåtgärder är tillräckligt verksamma, och den enda effektiva åtgärden är att utrymma området och låta strålningen avklinga över tid. Jordbruksmark För att kunna prioritera bland jordbruksmarkerna är det viktigt att veta var de finns och vad som odlas där. Via Jordbruksverkets datalager (DAWA) kan övergripande data fås över betesareal, jordbruksareal och vad som odlas (indelat i spannmål, vall, oljeväxter, betesmarker och potatis). För att få information om djurbesättningarna kan rättsenheten på Länsstyrelsen tillfrågas (som har tillsyn enligt djurskyddslagen) eller de respektive kommunerna (som har tillsyn på djurhållarna enligt miljöbalken). Länsstyrelsens rättsenhet använder sig av djurskyddskontrollsregistret som upprättades av Jordbruksverket 2009. I detta register finns alla djurägare som dels är med i de centrala registren för lantbruksdjur, de djurägare som har haft någon slangs anmälan till en Länsstyrelsen samt de som har tillstånd enligt vissa regler i djurskyddslagen. De som har kontrollansvar samt ansvar för beslut för omhändertagande av djur i normalfallet, det vill säga innan händelsen har samma ansvar efter en kärnteknisk olycka. Vattentäkter Vattentäkter är svåra att sanera, men det är viktigt att kartlägga dem och därmed även kartlägga vattenflöden. Detta för att se till att så lite kontaminerat vatten som möjligt sprids till ickekontaminerade områden. Framförallt är det grunda ytvattentäkter som kan innebära en risk för människors hälsa. Ökat djup i en vattentäkt ökar förutsättningarna för utspädning av radioaktiva nuklider. I tillräckligt stora vattentäkter kan utspädningseffekten leda till att det inte finns behov av saneringsåtgärder. Prioritering av laboratorieanalyser I Sverige finns ett begränsat antal laboratorier som har RN-kompetens. På längre sikt kan man förvänta sig att andra länder bistår med ytterligare resurser, men i ett inledande skede kommer dessa laboratorier vara de enda som finns tillgängliga för sanerings- och indikeringsledare gällande analyser av luftpumpsfilter, dricksvatten, livsmedel och markprover.

28 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 Infrastruktur Trafikverket ansvarar för hur den allmänna infrastrukturen fungerar. Om ett stort område runt Oskarshamns kärnkraftverk blir kontaminerat kommer troligtvis även väg E22, som är ett riksintresse enligt 3 kap. Miljöbalken, att påverkas. Detta kan leda till att väg E22 måste stängas av, varpå ett omledningsvägnät måste användas. Omledningsvägnätet fungerar normalt vid tillfälliga avstängningar på E22, men vid en långvarig avstängning kan det finnas behov av vissa mindre åtgärder, såsom förändrad vägvisning med mera. Exempel på åtgärder som behöver belysas är till exempel vattenskyddsåtgärder som kan uppstå i anslutning till omledningsvägnätet. Tillgängligheten och framkomligheten för vägsystemet blir förändrad när ett stort trafikflöde ska använda mindre vägar under en längre tid. Detta kan också påverka trafiksäkerheten samt bullersituationen på omledningsvägnätet. Väg E22 är dessutom utpekad väg för farligt gods, och om trafik som framför farligt gods ska använda sig av det mindre vägnätet, som inte är utpekat som led för farligt gods, kan eventuella riskanalyser för detta behöva tas fram. Beroende på typ av utsläpp och längd på saneringstiden kan Trafikverkets driftsorganisation i området behöva en genomlysning och synkroniseras med övriga myndigheters driftsorganisationer. All transport av radioaktivt material klassas som kärnteknisk verksamhet, och kräver därför tillstånd från SSM 21. Dock gäller lagen(2006:263) för transport av farligt gods för sådana transporter enligt 3 förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Ett stort antal av länets vägar är inte rekommenderade fraktvägar för farligt gods, varpå Länsstyrelsen kommer att behöva ge dispens från sina lokala trafikföreskrifter för att tillåta att farligt gods fraktas via andra vägar. Dessa dispenser bör sedan remitteras till SSM och MSB. Transportstyrelsen ansvarar för att sammanställa de lokala trafikföreskrifterna, och därför bör även de upplysas om eventuella ändringar i samband med ett dispensförfarande. I ett akut skede kan Räddningsledaren fatta beslut om tillfällig omledning av trafik (då även farligt gods). Beroende på kontaminationsområdets storlek kan det även inverka på andra värnade vägar, såsom väg 34, men även för järnvägstrafiken, Stångådalsbanan och länets flygplatser. Alla systemen är viktiga för länets totala behov av infrastruktur, person- samt godstransporter och påverkan på dessa måste tas med i den samlade bilden. Hamnverksamhet och Gotlandstrafiken är andra verksamheter som kan bli kraftigt påverkade och störda av långvarig kontaminering. 21 Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet1 XX

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 29 7. Saneringsmetoder Valet av saneringsmetod kan ske först när alla övriga förutsättningar är kända för saneringsledaren. En utförlig redogörelse för olika saneringsmetoder återfinns i bilaga 1-6 till denna plan. Valet av saneringsåtgärd är oftast mycket begränsat utifrån de väderförhållanden, nuklidsammansättningar, kontaminationsnivåer och framförallt den lagstiftning, de dispenser och de tillstånd som gäller under omständigheterna. Även valet av möjliga avfallshanteringsmetoder spelar in. Det slutliga valet av saneringsåtgärd ska ske utefter den prioriteringsordning som saneringsledaren har tagit fram i samråd med SSM och NESA.

30 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 8. Avfallshantering Till följd av sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen uppstår stora mängder radioaktivt avfall som måste omhändertas (frånsett då avklingning använts som saneringsmetod). Det finns i dagsläget inga fastställda riktlinjer för hur avfallet ska hanteras. Länsstyrelsen förutsätter att berörda myndigheter kommer att ge ut såväl särskilda föreskrifter som råd och rekommendationer anpassade till situationen. Detta gäller särskilt större aktivitetsmängder och långlivade radionuklider. Huvudprincipen för slutförvaringen av radioaktivt avfall är att försöka hitta den ideala situationen där man beständigt kan hålla kvar det radioaktiva avfallet för att sakta ner eller helt undvika spridning till miljön. Vid hantering och transport av det radioaktiva avfallet ska tilläggsdoser till personalen på grund av inandning och omfördelning av radioaktivt stoff till huden eller kläderna i görligaste mån minimeras. För att undvika kontamination ska personen använda relevant skyddsutrustning, alternativt kan materialet hanteras med maskinella hjälpmedel vid lastning och lossning. Arbetet ska övervakas av strålskyddspersonal utsedd av Länsstyrelsen. De som utför arbetet ska ha genomgått strålskyddsutbildning, och informerats om eventuella risker med att hantera det radioaktiva avfallet. Alla som arbetar i strålmiljö måste använda en dosimeter. Transport av kontaminerat avfall Vid transport ska det kontaminerade materialet vara övertäckt för att eliminera risken för oönskad spridning av radioaktivt material. Transportsträckan bör vara så kort som möjligt. För transporterna ska anlitas företag som har tillstånd att transportera miljöfarligt avfall och all personal ska genomgå strålskyddsutbildning och informeras om eventuella risker med att transportera radioaktivt gods. Personalen ska förses med dosimetrar. Innan transporten sänds iväg ska strålningsmätning genomföras i förarhytten och strålnivån ska godkännas av strålskyddspersonal. Deponering av kontaminerat avfall I ett inledande skede kan en lösning vara att använda redan befintliga kommunala deponier för det kontaminerade avfallet. Fördelen med detta är att dessa deponier redan är prövade som lämpliga, samt att där ofta finns mycket god isolering mot grundvatten och underliggande marklager. Idag finns ett tjugotal aktiva deponier i länet, varav några är industrideponier. Deponierna ägs av kommuner, men också av enskilda företag. Det finns ett stort antal deponier som sedan länge är nedlagda, men som ändå under lång tid kan påverka omgivningen 22. Ett problem med att använda kommunala deponier är att det kan få stora negativa konsekvenser för kommunernas ordinarie avfallshantering. Om möjlighet finns att avstå från att använda dessa deponier, bör man därför göra det. En annan anledning till att befintliga deponier inte alltid är de mest lämpade är att långa transporter i möjligaste mån undvikas. Lokalisering och planläggning av deponin ska ske med omsorg och väljas av saneringsledaren i samråd med experter inom radioekologi och naturvård. Kontakt med sådana experter förmedlas av NESA. Exempelvis kan länets mindre flygfält användas. Endast ett fåtal av dessa är i kommersiellt bruk och de erbjuder mycket stora hårdgjorda ytor på platser som sällan ligger i anslutning till bebyggelse. 22 Kalmar läns miljömål God bebyggd miljö

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 31 Vid deponering i marken ska avfallet isoleras från grundvattenförande jordlager på lämpligt sätt. För att undvika spridning till grundvatten krävs en kartering av vattenavrinningsområden i närhet till de tilltänkta deponiplatserna. Det deponerade materialet ska täckas så att spridning till luften inte kan ske. Övertäckningen ska ha tillräckligt djup för att minimera dosraten till omgivningen. Placeringen av deponin kommer antagligen att påverkas av utsläppets storlek. Efter ett mindre utsläpp blir massorna som måste omhändertas mindre och det blir lättare att samordna en central deponi. Vid ett mycket stort utsläpp i samma storleksgrad som det som inträffade i Tjernobyl 1986 kan stora arealer bli obrukbara. Då kan det bästa alternativet vara att placera deponin i den mest kontaminerade zonen. Fast avfall vegetation och ytskikt Vid en sanering efter en kärnteknisk olycka kan mängden fast avfall i form av vegetation och ytskikt bli väldigt omfattande. Det finns ett flertal olika metoder för att hantera avfallet, beroende på hur kontaminerat det är och ifall redan färdigställd deponi finns att tillgå. Fast avfall kan förvaras i speciellt konstruerade diken. Detta kan vara lämpligt om ingen deponi finns att tillgå i närheten av det kontaminerade området. En alternativ metod (när den är lämplig) är markförhöjning, där avfallet placeras mellan två naturliga kullar. Vad gäller vegetation och jordbruksprodukter kan det vara lämpligt att förbehandla dem innan deponering för att minska volymen på avfallet. Detta kan göras genom förbränning, kompostering eller rötning. Biomassa ska flisas före deponering. Uppkommet skogsavfall kan användas för energiproduktion under förutsättning att åtgärder vidtas som begränsar doser till personal och spridning av radioaktivt material genom rökgaser. Jord förgasas till största delen vid förbränning. SSM har tagit fram rekommendationer och riktlinjer för storskalig förbränning av biomassa, vilka avser den aska som uppkommer i samband med förbränning och motiveras av att cesium-137 koncentreras i askan 23. Ett koncentrerat avfall kan vara mer komplicerat att hantera än ett utspätt, eftersom dosraterna kan bli så pass höga att det är farligt att vistas i närheten av avfallet även korta stunder. Dock krävs mindre deponeringsytor, vilket innebär att mindre mängd mark måste tas i anspråk för att förvara kärnavfallet. Risken för smittspridning och ansamling av skadedjur måste beaktas vid all hantering av biologiskt avfall. Avfall i vätskeform Vid spolning av tak, väggar med mera uppkommer avfall i vätskeform. Tvättvattnet kan ledas till avloppet via stuprännor eller samlas upp i tunnor. Uppsamlat tvättvatten innehåller partiklar som lossnat vid spolningen. Eftersom cesiumet binder till dessa partiklar kan avfallsmängden oftast reduceras genom att vätskan filtreras. För effektiv filtrering krävs en stor filterarea, till exempel ett sandfilter. Avfallet i vätskeform från spolning av tak skulle exempelvis kunna samlas upp i stupröret och sedan ledas via ett annat rör ner i ett stort kärl, där det filtreras så att vätskedelen renas från kontaminering, medan de fasta delarna fastnar i filtret. Det är också möjligt att separera cesium från vätskan genom utfällning. Förorenat tvättvatten som leds till avloppsnät kan ge upphov till avfallsproblem på reningsverket, bland annat när förorenade filtermassor ska tas om hand. Om dagvattenmängden blir för stor finns det risk att avloppssystemet bräddas och vattentäkter förorenas. 23 SSMFS 2008:16 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hantering av aska som är kontaminerad med cesium-137

32 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 Kontaminerad snö Kontaminerad snö räknas även den som aktivt avfall och styrs av avfallskonventioner. Snön bör placeras så att de radioaktiva ämnena inte sprids på ett okontrollerat sätt vid töväder. Efter att snön har töat bort kan marken saneras. Dock koncentreras halterna mycket efter att snön töat bort, eftersom alla radionuklider som fanns i snön samlas på en mycket mindre yta. Ett annat alternativ till deponi är dumpning av snö i havet där de radioaktiva ämnena kommer att spädas ut i en mycket stor vattenvoluym. Detta innebär att saneringsledaren behöver dispens från såväl strålskydds- som miljöskyddslagstiftningen. Att dumpa snö i havet är även svårt ur ett medialt perspektiv. Om detta är den mest verksamma saneringsmetoden bör omfattande informationsresurser föregå åtgärden. Framtida forskning gällande sedimentering av radioaktiva partiklar i havsbotten efter olyckan i Fukushima Dai-Ichi kan ge svar på om dumpning i havet är en godtagbar lösning. Utvecklingsområden Omhändertagandet av kontaminerat avfall efter en kärnteknisk olycka är komplicerat. Då det i dagsläget inte finns några färdigbyggda deponier i länet som har tillstånd för att deponera kärnavfall skulle en ny deponi behöva byggas. Ett sådant arbete tar lång tid och kräver stora resurser. Därmed krävs det någon form av mellanlagring av avfallet innan deponin står färdig. Alternativet är att ta redan hårdgjorda ytor i anspråk. SSM sätter delvis villkoren för deponeringen av avfallet som uppkommer efter saneringen genom de dispenser från Strålskyddslagen och Lagen om kärnteknisk verksamhet som de har befogenhet att besluta om. Exempelvis kan det i vissa fall vara önskvärt att lägga snö på en yta där naturlig markfiltrering hjälper till att stoppa spridningen av radionuklider till omgivande miljö. Tillstånd för dumpning av kontaminerad snö i havet söks från Havs- och vattenmyndigheten.

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 33 9. Påverkan på regionala miljömål Nedan följer en beskrivning på hur länets regionala miljömål förväntas påverkas av saneringsarbetet. Miljökonsekvenserna från den kärntekniska olyckan räknas inte in, utan endast konsekvenserna av den utförda saneringen. Begränsad klimatpåverkan Trafik kommer att ledas om och mycket tung trafik (även farligt godstrafik) leds om till vägnät som inte är anpassade för den belastningen. Mängden transporter i länet ökar avsevärt, och även mängden transporter utförda av tunga fordon som inte kommer från Sverige och som i vissa fall kommer att hålla sämre standard miljömässigt En större mängd tunga maskiner (bland annat hjullastare och snöplogar) kommer att användas i större utsträckning än vanligt för avlägsning av snö och jord Frisk luft Ökade transporter leder till ökade utsläpp av kväveoxider, partiklar och VOC Ökad användning av tunga maskiner Giftfri miljö Efterbehandling av förorenade områden Deponering av farligt avfall Säker strålmiljö Deponering av kontaminerat material kommer att leda till kraftigt förhöjda dosrater vid vissa platser i länet på grund av mycket höga koncentrationer av radionuklider I samband med indikeringsarbetet efter utförda saneringsåtgärder är det viktigt att säkerställa att koncentrationen av radioaktiva ämnen inte är så pass stor att människors hälsa och den biologiska mångfalden riskeras Ingen övergödning Risk för urlakning i samband med djupplöjning Vid avrinning eller bräddning från reningsverk kommer de vattenmassor som är recipienter för detta att riskera övergödning, då cesium har en gödande effekt Vid snösmältning kan eventuell avrinning från deponier/uppsamlingsplatser föra med sig andra förorenande element. Detta gäller framförallt om snön har hämtats från bebyggd miljö eller jordbruksmiljö Kalk- och kaliumgödsling inom jordbruket Levande sjöar och vattendrag Risk för kontamination av såväl radionuklider som andra ämnen om reningsverken tvingas bredda i sina system Gråvatten kontamineras i samband med spolning av hus, väggar och vägar Grundvatten av god kvalitet Risk för att delmålet rent vatten för dricksvattenförsörjning inte kan uppfyllas efter att en eventuell breddning skett vid reningsverken Hav i balans samt levande kust och skärgård Dumpning av kontaminerad snö i havet leder till både en gödande effekt (på grund av cesium), ett ökat antal radionuklider som sedimenteras i havsbotten, samt att annan smuts som bundits i snön sprids i havet

34 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 Ett rikt odlingslandskap Ett flertal mulljordar och allvarsbeten måste tas ur bruk God bebyggd miljö Kapning av träd och buskar i tätbebyggda områden Buller som uppstår i samband med saneringsåtgärder i bebyggd miljö Utvecklingsområden En mer utförlig översyn av hur de regionala miljömålen påverkas bör göras inför kommande revidering av denna plan.

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 35 10. Initiala frågor Inledningsvis bör följande frågor besvaras för ge saneringsledaren en övergripande lägesbild. Många frågor kräver även kontinuerliga svar under saneringsarbetets gång. Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Livsmedelsverket kan svara på frågor inom sina respektive expertområden. MSB och Försvarsmakten kan svara på frågor gällande informationssamordning, resursstöd och expertstöd. Frågor till SSM Vilka områden är drabbade av nedfall? Vad består nedfallet av för nuklider? Hur stor är beläggningen? Både i Bq/m2 och msv/h Hur ser dosratkartan ut? I vilka områden har utrymning/omflyttning genomförts? När är det aktuellt att börja sanera och vilka områden är strålmässigt motiverade att sanera? Innan nedfallet: När förväntas nedfallet påbörjas? Efter nedfallet: Har nedfallet upphört? Om inte, när beräknas det upphöra? Finns risk för ytterligare utsläpp? Hur ska vi hantera vattentäkterna i de kontaminerade områdena? (Be SSM ställa denna fråga vidare till NESA). Hur påverkar eventuell snösmältning vattenflödena. Frågor till SMHI Hur har vädret varit under nedfallsperioden? Hur förväntas vädret bli? Frågor till kommunerna Vilka samhällsviktiga funktioner ligger i den kontaminerade zonen? Vilka samhällsviktiga resurser bör prioriteras för sanering? Finns det andra värden där sanering bör prioriteras, exempelvis daghem? Vilka uppläggningsplatser för deponering finns i kommunen? Vilka materiella och personella resurser kan kommunen erbjuda?

36 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 Bilaga 1 Saneringsmetoder i stadsmiljö Syftet med sanering i stads- och tätortsbebyggelse är till övervägande del att minska den externa stråldosen (dos som tillförs från strålkällor utanför den egna kroppen) till befolkningen. Att sanera stadsmiljö ger ofta stor effekt eftersom där finns många boende per ytenhet i förhållande till glesbygd. Allmänt om bebyggelsen i Kalmar län Kalmar län är ett glesbygdslän med dess fördelar och nackdelar. Boendet i glesbygden med länets vackra natur- och kulturmiljöer är en livskvalitet. Glesheten och bristerna i infrastrukturen, såväl avseende vägar som järnvägar, leder till att stor del av transporterna i länet sker med bil och att det är förhållandevis vanligt med pendling till arbetsplatsen. Länet består av ett fåtal mellanstora orter (totalt fyra städer med mer än 10 000 innevånare) och ett större antal spridda småstäder med ett fåtal tusen innevånare. På Öland och i Västerviks skärgård finns ett stort antal kustnära fritidshusområden. Infrastruktur Vid sanering av tätbebyggda områden är infrastrukturen en av de viktigaste pusselbitarna. Utan ett fungerande vägnät är det svårt att få ut resurser till länet, och utrymning kompliceras ytterligare. Därför kan det i ett inledande skede vara viktigt att sanera och indikera kring länets viktigaste genomfarter, såsom E22:an och väg 25 mot Växjö.

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 39 Bilaga 2 Saneringsmetoder i jordbruksmiljö Syftet med att sanera jordbruksmark är främst att minska riskerna för att livsmedel blir kontaminerade av radioaktiva ämnen. Detta kan ske genom nedfall på växande gröda eller genom att mjölkkor och köttproducerande djur får i sig kontaminerat foder. Det mer långsiktiga målet är att göra kontaminerade marker användbara som jordbruksmark igen. Om jordbruksbygd drabbas av radioaktivt nedfall kommer de radioaktiva ämnena att spridas via näringskedjan till djur och människor om inga åtgärder vidtas. För att förhindra att så sker eller för att reducera denna spridningsväg har Jordbruksverket och Livsmedelsverket rätt att meddela om gränsvärden för foder och livsmedel. Efter en kärnteknisk olycka är det dock troligt att det är de gränsvärden som EU slagit fast som kommer att vara gällande. Många av de saneringsåtgärder som genomförs i jordbruksmiljö medför stora ekonomiska kostnader, då stora skador på djur- och växtnäringsverksamheten kan komma till följd. Dessa kostnader måste vägas mot nyttan innan saneringsåtgärden utförs. Jordbruket är än mer årstidsbundet än andra typer av markanvändning. Beroende på om det är skördetid eller om fälten är nysådda, om djuren går på bete eller om de står inomhus, så måste olika åtgärder användas. Jordbruksverket är en viktig kompetens i saneringsarbete av jordbruksmark efter en kärnteknisk olycka. Jordbruksverket har framställt flera viktiga skrifter inom ämnet, bland annat Motåtgärder i växtodlingen efter ett nedfall av radioktivt cesium vid olika nedfallsnivåer och årstider 24, Livsmedelsproduktion vid nedfall av radioaktiva ämnen 25 och Resursbehov för motåtgärder och sanering vid kärnenergiolyckor i svenskt jordbruk 26. Man bör i möjligaste mån försöka undvika att jordbruksmark utryms. Detta då det är omöjligt att förflytta stora djurbesättningar, vilket leder till att en lösning för utfodring av dessa djur då måste tas fram. Ett annat problem är att Jordbruksverket i dagsläget ej har möjlighet att utfärda generella dispenser från gällande djurskyddslagstiftning. Ytterligare ett argument mot att utrymma jordbruksmark är att bönderna själva besitter goda möjligheter att sanera sina egna marker. Allmänt om Kalmar läns jordbruk Kalmar län har ett rikt och varierat odlingslandskap. Länet har en mycket stor andel av landets kvarvarande ängs- och betesmarker. Annan skyddsvärd mark är Stora alvaret på Öland som med sina 255 kvadratkilometer är det i särklass största alvaret i världen 27. Kalmar län är ett de djurtätaste i hela landet. Ölands strandängar är av tradition viktiga betesområden. 24 Jordbruksverket Rapport 2008:27 25 Persson, Kurt och Jan Preuthun (2002). Utgiven i samarbete med FOI, SLU, Livsmedelsverket och SSI 26 Rosén, Klas och Haak, Enok (2006). Utgiven av Räddningsverket och SLU i samverkan med Jordbruksverket 27 Kalmar läns miljömål Ett rikt odlingslandskap

40 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 Åtgärder som bör utföras under förvarningsskedet Åtgärder som utförs under förvarningsskedet kan egentligen inte räknas som regelrätt sanering. Däremot kan dessa förebyggande åtgärder minska sårbarheten och i vissa fall till stor del underlätta för kommande sanering. Växtodling Eftersom växtodlingen är årstidsbunden får ett larm om en kärnteknisk olycka olika konsekvenser beroende när på året det inträffar. Sker det kort innan skördetid kan skörden tidigareläggas. Mindre arealer kan täckas över med plast. Redan skördade produkter kan täckas över eller förvaras inomhus. Ojämna eller plöjda marker kan jämnas till för att underlätta för kommande saneringsarbete. Djurhållning Det första som bör göras vid larm om en kärnteknisk olycka är att stalla in mjölkkor för att undvika att mjölken kontamineras med Jod-131. I samband med att det radioaktiva molnet drar förbi är det motiverat att minska ventilationen i stall- och foderutrymmen. Korna måste få tillgång till ickekontaminerad mat och vatten. Beroende på vilken tid på året som olycka inträffar kan brist på foder uppstå.

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 41 Åtgärder som bör utföras samma år som nedfallet Vissa åtgärder måste utföras så snabbt som möjligt efter nedfallet för att ge önskad effekt. Målet med saneringen är hela tiden att se till att den överförda mängden nuklider till grödor och djur inte blir större än att dessa kan användas för humankonsumtion. Även dessa åtgärder påverkas mycket av vilken tid på året som nedfallet äger rum. Vissa av åtgärderna som kan användas i stadsmiljö lämpar sig även väl för jordbruk, bland annat borttagning av snö, att avlägsna ytskiktet och djupplöjning. Målet med djupplöjningen är att få ner nukliderna så långt ner i jordprofilen att växternas rötter inte längre tar upp dem. Växtodling Om nedfallet sker tidigt i växternas utvecklingsstadium måste ställning tas till om växterna ska tas bort eller om de ska låtas vara kvar. Om grödan får vara kvar avlägsnar regn och vind delar av de radioaktiva ämnen som depositioneras på växtytan. Grödan kan även få växa till sig, vilket resulterar i att radionukliderna som växten tagit upp kommer att spädas ut (mindre mängd radioaktiva ämnen per kilogram växt). Ytterligare en metod är att skörda vallfoder med hög stubb, eftersom merparten av radionukliderna finns närmare marken. Om grödan kontaminerats med t ex. jod-131, som har kort fysikalisk halveringstid, kan man lagra den skördade grödan tills aktiviteten klingat av. Eftersom cesium har liknande kemiska egenskaper som kalium kan kaliumgödsling genomföras i samband med plöjning för att minska upptaget av cesium-134 och cesium-137 i växande grödor. Störst problem fås vid mulljordar. De har låg fixering av cesium till jord- och sandpartiklar, vilket leder till större upptag av cesium via växternas rötter. Djurhållning För mjölkproduktion gäller det att undvika att radioaktiva ämnen hamnar i mjölken. Jod-131 är ett problem de första månaderna efter ett nedfall men på längre sikt är cesium och eventuellt även strontium problemkällor. Man måste utfodra med ickekontaminerat foder. Kornas upptag av farliga ämnen kan även minskas genom att tillsätta olika ämnen till fodret, exempelvis bentonit eller zeoliter som kan binda till sig cesium. Denna åtgärd är bara aktuell om det inte finns tillgång till icke-kontaminerat foder. Om betestillgången är begränsad kan man bli tvungen att flytta djuren till mindre kontaminerade marker.

42 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 Åtgärder som bör utföras åren efter nedfallet Växtodling På längre sikt är det i princip bara upptaget av radioaktiva ämnen via rötterna som har betydelse. Upptagets storlek beror till stor del på typ av odlingsmark. Det går att blanda in ämnen för att minska upptaget av radioaktiva ämnen till växterna. Exempel på sådana åtgärder är att kaliumgödsla marken, att tillsätta zeoliter eller att kalka marken. Vid ett mycket stort nedfall kan det bli nödvändigt att ändra inriktning på jordbruket. Exempelvis genom att gå över till odling av energi- eller industrigrödor, ta mulljordar ur drift eller, i värsta fall, överge marken. Djurhållning Vid ett stort nedfall kan lantbrukarna bli tvungna att sluta med mjölkproduktion och gå över till nötoch svinköttsproduktion. Även får och getter kan behöva stå tillbaka för nötdjur. Detta då olika djurslag har olika stora upptag av radioaktiva ämnen, där får har ett betydligt högre upptag än nötkreatur. I värsta fall måste man upphöra helt med djurhållning för livsmedelsproduktion. Beten med låg avkastning per ytenhet (exempelvis alvarsbeten på Öland) är ur ekonomisk synpunkt sällan motiverade att sanera. Dock är dessa områden ofta de mest skyddsvärda ur naturmiljösynpunkt. Problematiken med dessa områden är densamma som för rennäringen i Norrbotten: varje djur betar av en stor yta vilket leder till ökad koncentration av radioaktiva ämnen i djuret.

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 43 Bilaga 3 Saneringsmetoder i skogsbruksmiljö Syftet med sanering i skogsområden är bland annat att minska stråldoser till skogsarbetare och människor som nyttjar skog och skogsprodukter. När utsläppsmolnet passerar över ett skogsområde tas en stor del av föroreningen upp av trädkronorna. Efter hand kommer lövfällning och nederbörd att se till så att kontaminationen förflyttas ner till mullskiktet. Allmänt om Kalmar läns skogsmark Skogsstyrelsens distrikt Kalmar har totalt 718 505 ha produktiv skogsmarksareal. Skogarna i distriktet omfattar ädellövskogar på Öland och Kalmarslätten medan barrskogar dominerar i skärgården och på resten av fastlandet. Kalmar län är ektätast i landet i förhållande till skogsmarksarealen. Totalt utgör arealen formellt skyddade områden 3.1 % av den produktiva skogsmarken. Jord- och skogsbruket är viktiga näringar med nära anknytning till förädlingsföretag inom trä- och skogsindustrin. Kalmar län har en mycket hög andel sysselsatta inom skogsindustrin 28. Saneringsåtgärder i skogsmark Saneringsmöjligheterna av skogsmark är mycket begränsade. De allra flesta verksamma åtgärderna, så som att ta bort vegetation, ytskikt och eventuell snö, är destruktiva för skogen, leder till stora avfallsvolymer och är i slutänden mycket kostsamma. Dessa åtgärder har även stora psykosociala konsekvenser. Saneringsåtgärderna kan därför begränsas till mindre områden kring hårt trafikerade vägsträckor, dungar i närheten av tätbebyggelse och liknande. För övrig skogsmark är den troligaste lösningen att man låter väder och vind sanera, i kombination med restriktioner för dem som vistas i områdena. Livsmedelsverket kan även utfärda rekommendationer om ändrade kostvanor som innebär minskat intag av svamp, bär och vilt. 28 www.skogsstyrelsen.se, Beskrivning av Kalmars distrikt

44 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 Bilaga 4 Saneringsmetoder för sötvattenssystem Syftet med sanering av sötvattenssystem är att minska radionuklidinnehållet i konsumtionsprodukter, till exempel dricksvatten, fisk och skaldjur. Ytvattentäkter är i regel känsligare än grundvattentäkter för nedfall av radioaktivt material. Förorenade ytvattentäkter kan leda till en snabb överföring till människa och djur. Ökat djup ökar förutsättningarna för utspädning. Allmänt om sötvattenssystem i Kalmar län Länets vattenförsörjning är inte okomplicerad. Det regnar relativt lite, och både Öland och fastlandets kuststräckor saknar i stort sett sjöar. Kalmar län är tämligen nederbördsfattigt. Tillsammans med det faktum att somrarna kan vara varma med hög avdunstning medför detta grundvattensförsörjningen kan bli problematisk. Det finns relativt många vattendrag, men de flesta är små med låg vattenföring. I den sydöstra delen av länet, inklusive Öland, är avsaknaden av större sjöar och vattendrag påtaglig. Isälvsavlagringar av betydelse för vattenförsörjning finns i huvudsak i inlandskommunerna samt i Kalmar kommun. Grundvattenmagasinen är ofta små och vattentillgången otillräcklig, vilket innebär att de måste förstärkas med ytvatten. De norra kustkommunerna är i stort sett helt beroende av ytvatten för försörjningen. I söder och på Öland utnyttjas grundvattnet i sedimentära bergarter. Kustområdena och Öland har sommartid ett stort antal tillfälliga besökare, till exempel beräknas Öland som mest samtidigt ha ca en halv miljon människor under juli månad. Permanent bor här 25 000 människor. Detta ställer stora krav på vattentillgången, och en säkerställd vattenförsörjning från många mindre enskilda vattentäkterna blir särskilt viktig 29. Saneringsåtgärder i sötvattenssystem Konventionella reningsverk kan avlägsna ca 50 % av det cesium som passerar vattenverket. Det går dock att införa extra reningssteg av vattnet i verken. Noggrann indikering av såväl vattnen som bottenmassor är nödvändig innan en vattentäkt tas i bruk igen, då det finns risk att radioaktiva ämnen sedimenteras. Efter Tjernobyl har ett flertal metoder prövats för att minska mängden radioaktiva ämnen i fisk. Ingen metod har ännu visat sig var verkligt effektiv. Livsmedelsverket kan uppmana till att man inte bör använda ytliga vattentäkter för bevattning eller dricksvatten från drabbade områden. Livsmedelsverket slår även fast riktvärden för radionuklider i fisk och skaldjur, vilket kan leda till att fisk och skaldjur från vissa vattentäkter blir otjänliga som livsmedel. Länsstyrelsen kan utfärda förbud att bada i förorenade områden. Enskilda brunnar Ansvaret för en enskild brunn ligger på den som äger brunnen, alltså i de allra flesta fall privatpersoner. Dock är det socialstyrelsens normer som gäller för riktvärden av radionuklider i dricksvattnet även för enskilda brunnar. Idag finns sådana riktvärden endast för radon i enskilda brunnar. Socialstyrelsen riktvärde för uran i drickvatten är fastslaget endast med grund av uranets toxicitet, och ej dess radioaktivitet. Socialstyrelsen avvaktar med att införa riktvärden för Total indikativ dos (TID) för radioaktivitet i enskilda brunnar till dess att ytterligare information från EU-kommissionen kommit om hur analysen för TID ska utföras. 29 Ur Kalmar läns miljömål Levande sjöar och vattendrag

Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 45 Bilaga 5 Saneringsmetoder vid hav och kust Allmänt om hav och kust i Kalmar län Knappast någon annan del av Sverige har en kust som både geografiskt och geologiskt skiftar så i ursprung och karaktär som den i Kalmar län. I norr ligger urbergsskärgården, i söder moränskärgården och däremellan finns öar uppbyggda av sandsten. Öland är uppbyggt av kalkberggrund. Kustlinjen är, inklusive alla öar och skär, 475 mil lång och då är inte Ölands kustlinje på ca 50 mil medräknad. Antalet öar, kobbar och skär uppgår till nästan 10 000 30. På Öland finns många stränder som sommartid hör till Sveriges mest välbesökta. Saneringsåtgärder för hav och kust I dagsläget finns det inga effektiva prövade metoder för sanering av hav och kust. En tänkbar lösning kan vara bortforsling av kontaminerad sand från de större badplatserna. När det gäller kontaminerat havsvatten är det svårt att genomföra en sanering. Eftersom havsvolymen dessutom är mycket stor medför detta att koncentrationen av radionuklider blir mycket låg, jämfört med mindre sötvattenmagasin, och därför behöver ingen sanering genomföras. 30 Ur Kalmar läns miljömål Hav i Balans

46 Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län 2011-2015 Bilaga 6 Saneringsmetoder i den enskildes miljö Sanerings av inomhusmiljö Syftet med att sanera inomhusmiljö är först och främst att göra bostadshus beboliga för allmänheten så fort som möjligt efter en kärnteknisk olycka. Den stora skillnaden mellan sanering i inomhusmiljö och andra typer av sanering är att den enskilde i de flesta fall kan sköta saneringen av sin egen inomhusmiljö. Om nedfallet sker i samband med nederbörd blir mängden föroreningar till inomhusmiljö liten. En vanlig städning är i sådana fall tillräcklig för att minska dosraten. Golv, stoppade möbler och väggar kan dammsugas. Hårda ytor bör våttorkas och kläder och sängkläder tvättas. Dammsugarpåsen ska slängas direkt efter dammsugning. Merparten av föroreningarna kommer att hamna på golvet, varpå detta är den viktigaste ytan att rengöra. Om nedfallet sker vid torrt väder kan konsekvenserna bli större och kontamineringen kan i vissa fall bli lika stor inomhus som utomhus. I sådana lägen krävs noggrannare sanering och exempelvis heltäckningsmattor kan behöva avlägsnas. För att undvika att radioaktiva ämnen åter kommer in i huset bör man inte ha på sig samma skor inomhus som utomhus. Ur ett informationsperspektiv kan det på grund av psykologiska aspekter vara mycket vanskligt att råda den enskilde att sanera sin egen inomhusmiljö. Sanering av fordon Fordon som har kontaminerats saneras på liknande sätt som inomhusmiljön. Luftfilter och motorfilter bör bytas ut, kupén bör dammsugas och bilen bör tvättas. För att säkerställa att radioaktiva partiklar inte sprids till miljön bör de biltvättar som används ha minireningsverk med cirkulation av vattnet. Sanering av trädgårdar För att bistå saneringsorganisationen att sanera ytor som omger den egna bostaden kan den enskilde (om dosraterna är mycket låga) utföra vissa åtgärder. Exempelvis kan gräs klippas, träd och buskar ansas och ytskiktet av snö grävas bort och läggas upp på lämplig plats. Avfallet samlas in av saneringsorganisationen och förs sedan vidare till deponi.