Structuring Two Dimensional Space
Structuring Two Dimensional Space Vi tar in mönster mestadels som tvådimensionella plan utan djup. Dessa tvådimensionella mönster är viktiga av två anledningar; 1. De är det första stadiet i att förstå ett objekt. 2. De kan visa en relation mellan olika objekt. Då människan strävar efter att hitta mönster för att lösa visuella problem är detta en viktig del i det visuellt tänkandet.
The Pattern-Processing Machinery Det finns två olika processer inblandade när vi tar in ett mönster 1. Först delar vi upp mönstret i områden genom att binda samman konturer och ytor. 2. Därefter processas mönstret i vad delen av hjärnan och blir till ett objekt.
The binding problem - bindningsproblemet Binding: Processen att kombinera olika tecken som kan bli identifierad som delar av samma kontur. Mönster och objekt måste bli upptäckta. Binding är viktigt för att göra enskilda delar av information till sammanhörande information.
The generalized contour Ett objekt kan vara separerad från sin bakgrund på många olika sätt: ljusförändringar olika färger, texturer, rörelser. Därför behöver hjärnan en konturfrämjande mechanism (contour extraciton mechanism). Det är därför vi uppfattar en linjeteckning mycket fortare en till exempel ett foto.
Texture regions Förutom färg och övergripande lätthet är kornstorlek, riktning och kontrast de primära faktorerna som gör att en struktur skiljer sig från en annan. Generellt gäller här samma egenskaper som för urskiljning av enskilda symboler.
Om ett stort antal symboler eller enkla former är tätt packade slutar vi tänka på dem som individuella objekt och börjar se dem som en struktur. Nedanstående strukturer är lätta att skilja på eftersom det förekommer skillnader i hur de påverkar nervceller i den primära visuella cortex (V1). Orientering Kornstorlek Kurvig vs rak Oskärpa
När inga lättavlästa funktionsskillnader, så som färg, form eller storlek, finns representerade i angränsande regioner av strukturer är de svårare att urskilja. Mer komplexa strukturmönster tillåter inte en snabb uppdelning av utrymmen i regioner. Endast grundläggande strukturella skillnader bör därför användas för att dela av ett utrymme. T och L har samma linjekomponenter Röda cirklar och gröna kvadrater vs gröna cirklar och röda rektanglar Spikarna är orienterade på olika sä>; inom området är orienteringen den samma
Interfence and selective tuning Motsatsen till visuell tydlighet är visuell störning. Detta illustreras lätt med text: För att minimera den här sortens visuella störningar är det ett måste att optimera funktionernas nivåskillnader av information. Ex. rörliga vs. statiska funktioner.
Patterns, channels and attention Mönster är uppbyggt av egenskaper/funktioner. Det som gör det lätt att fokusera blicken är bland annat färg, form, orientering och textur. När vi väljer att uppmärksamma något av nedanstående ord, siffror, symboler eller röd tråd, fokuserar vår blick på just det och det andra försvinner.
På en karta med fler lager är det viktigt att man har olika egenskaper/funktioner för att det skall bli lättförståligt. I vad delen i hjärnan uppfattar man vad det är för objekt man ser Mönster som är i rörelse är lika viktiga som de som är statiska.
Pattern learning I tidiga år utvecklar vi detektorer som gör att vi känner igen mönster i hur saker ser ut i vår omgivning. En person som i tidiga år inte kan se eller har problem med synen har problem med denna identifiering. Ju äldre vi blir desto sämre blir vi på att känna igen vår omgivning. Denna egenskap är universiell men vi kan utveckla individuella specialiteter. Vissa är tex väldigt bra på att läsa kartor eller köra truck i en industriolkal.
Spatial layout Mönster perspektiv handlar inte bara om konturer och region utan även om närhet mellan de olika elementen (närhetsprincipen).
Horisontal och Vertikal Vi har lättare att definiera horisontala och vertikala linjer än t.ex. linjer som är vinklade. Detta beror på två anledningar: 1. För att upprätthålla vår kroppshållning. 2. För att vår moderna värld innehåller flera vertikala rektanglar och gör att våra mönster-känsliga neuroner är inställda på vertikala och horisontala konturer.
Visual Pattern, Multi-chunk Queries Vid skapandet av visuella kopplingar mellan de olika elementen används ofta något av de grundläggande mönstren: linjering, inneslutande linjer, gemensamma färgområde, strukturer, gruppering, rörelseriktningar ect.
Examples of pattern queries with common graphical artifacts Vid utformningen av visuella displayer såsom kartor, grafer eller schematiska skisser utgör mönster en central del för vilken information som kan avläsas och vilka slutsatser som kan dras från den presenterade datan. Frågor besvaras oftast genom visuell identifiering av en eller flera unika mönster i den uppvisade informationen.
Semantic Pattern Mappings Människans erfarenhet och integrerande med omgivningen gör metaforer grundläggande för människans språk. Det gäller såväl det talade språket och designspråket.
Metaforer som används inom grafisk design
Kombinationer av mönster som bäst visar vad de betyder
Hjärnan en mönsterbearbetande maskin Komplicerade mönster är mönster av mönster Mönstersökning är en grundläggande process i att se Designers måste öva sig att se kritiskt
Fråga 1 I vilket av nedanstående exempel är det lättast att urskilja olikheterna i de angränsande fälten och varför? A. B. Svar: Fälten i aternativ A är lättast att skilja på eftersom de innehåller olikheter i hur de påverkar nervceller i den primära visuella cortex (V1). Vi kan lätt se storleksskillnaden. I alternativ B finns ingen lättavläst skillnad representerad och vi måste gå steget längre för att avläsa både färg och form.
Fråga 2 Varför är linjeteckningar så effektiva för informationsförmedling? Svar: Linjeteckningar är väldigt effektiva för att stimulera konturfrämjande mekanismen. Fråga 3 Ge fem olika exempel som underlättar för att urskilja olika objekt. Svar: färg, form, struktur, blurr/skarphet, storlek(kornstorlek), riktning, konturer.
Fråga 4 Carola föds blind men vid 6 års ålder hittar läkarna ett botemedel till hennes ögonsjukdom. När hon åker på klassresa behöver hon hjälp att hitta tillbaka till hotellet varje kväll trots att de går samma väg varje dag, hon känner inte igen sig. Hon har svårare att hitta än sina klasskamrater. Hur kan hennes möjligheter att orientera sig hänga ihop med hennes ögonsjukdom? Rätt svar: Eftersom Carola inte kunnat se tidigt i livet har inte hennes V1 utvecklat dess detektorer och hon har svårt att känna igen mönster därtill byggnader och har på så sätt svårt att orientera sig. Alt svar: Detektorerna i Carolas V1 har inte varit aktiva tidigare och fungerar sämre än hennes klasskamraters. Genom träning och rehabilitering kommer hon snart vara lika duktig som dem. Alt svar: Ögats process från V1 till V4 är överutvecklad hos Carola, då hon inte varit seende tidigare har hon utvecklat en mycket större bank av mönster, detta ger henne närmast autistisk utgångspunkt med ett extremt detaljseende och enkla saker som att orientera sig i städer blir svårare. Alt svar: Det hänger inte ihop med hennes ögonsjukdom. Carola har precis samma möjligheter som de andra. Alt svar: Carolas ögonsjukdom har påverkat hennes färgseende, pga detta har hon svårt att urskilja byggnader och skiftningar i skuggor och färger.
Fråga 5 Steven med v bor i New York och Stephen med ph är krigare i en stam i Brasiliens regnskog. Hur skiljer sig deras vertikala och horisentiella möjligheter att se? Rätt svar: Steven har fler celler inställda på det vertikala och horisontiella seendet än Stephen. Helt enkelt pga. att hans syn blivit mer utmanad i denna typen av seende. Alt. svar: De har samma vertikala och horisontiella seende, V1s funktion är universiell. Alt. svar: Stephen ser mer vertikalt och horisontiellt, hans syn har blivit mer utmanad i denna typ av seende. Alt. svar: De har båda en nedsatt vertikal och horisontiell funktion i V1 jämfört med någon uppvuxen i en småstad. Alt. svar: Stevens vertikala och horisontiella funktion har haft större möjlighet att utvecklas i New York men det är individuellt om detta ger någon förrändring.