Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren

Relevanta dokument
Marknadsanalys av substrat till biogas

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Östersund 17 september 2013

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

... till tillämpning

Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

Mosekrog

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen

Biogas i Jönköping Guide: Mats Kall

Kreativ Landsbygd 7 april 2009 Bollnäs Folkhögskola. Ulla-Karin Enbom Gävle Dala Energikontor

Biogas i Uppsala län.

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

Är biogas något för mig/ min gård?

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Biogas. Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Yttrande angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB

Småskalig biogasproduktion

Biogasanläggningen i Västerås

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Biogasproduktion i sydnärke

Biogas Sydöstra Skåne

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Hållbarhetskriterier för biogas

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

BIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Upphandling av biogasanläggning

Produktionsanläggning för produktion av biogas för fordonsdrift - uppdragsbeskrivning

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

åtta förslag för att sluta kretsloppet

Biogasaffärer på gården. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Hållbarhetskriterier för biogas

Aktuellt från Avfall Sverige

Förstudie om samverkan i Kalmar län om biologiskt hushållsavfall för produktion av biogas

Gårdsbaserad biogasproduktion

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Biogas i Sundsvall Bräcke

Möjligheter och risker vid samrötning

Budget 2019 med plan Avfall

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Politiskt initiativ från majoriteten - Utred nya arbetsformer för en effektivare upphandling i Karlstadsregionen

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

Biogas och miljön fokus på transporter

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Matavfallsutredningen Bilaga 1. vad som krävs för att införa matavfallsinsamling i stor skala

Begäran att upphäva tidigare beslut om nytt insamlingssystem av hushållsavfall i Robertsfors kommun

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

Svar på remiss om ökad insamling av matavfall i Stockholms stad

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Organisation för VAoch avfallshanteringen i Sundbybergs stad

Omvärldsbevakning Sverige. Biogas Syd: politik och stödsystem Högskolan Halmstad: Biogasforskning i Sverige Biogas Väst: Het just nu

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) Anslut all kommunal verksamhet till Gröna linjen

BIOGASANLÄGGNING FÖR BEHANDLING AV ORGANISKT AVFALL. UTKAST TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Leif Lindow BioSystem AB

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet

Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Innehåll

Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Yrkande från M, FP och KD angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

NSR biogasanläggning i Helsingborg

Flerbostadshus och verksamhet. Avfallstaxa. Köping kommun

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

Flerbostadshus och verksamhet. Avfallstaxa. Fagersta kommun

c* "o HPSSI TRAFIKKONTORET xfi \^W c, AVFALL - BEHANDLING OCH UPPHANDLING

Linda Eliasson. Avfallsstrateg

Flerbostadshus och verksamhet. Avfallstaxa. Norbergs kommun

Beskrivning bakgrund. Motiv till samverkan

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan En sammanställning av nuläget Lotta Göthe På uppdrag av

Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av:

Varför en avfallsplan?

Transkript:

Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren Huvudansvarig för studien: Katarina Starberg, WSP

Förstudie Karlstad - bakgrund Målen i avfallsplan 2004 2009 antas i kommunfullmäktige. Planens åtgärder ska utredas ytterligare Feb 2005 Beslut om åtgärdsplan i kommunstyrelsen, Tillägg: Även rötning ska utredas. Jan 2006 Utredning och klimpansökan i samverkan med Kil. Hösten 2006 Klimpansökan avslås Maj 2007 Kil, Hammarö, Grums och Forshaga inleder i samverkan arbete med avfallsplan. Karlstads Energi medverkar Hösten 2007 Kil klargör att utbyggnad av anläggning inte är aktuell Jan 2008 Karlstads Energi, samt Kils, Hammarö, Grums, Forshaga och Arvika kommuner beslutar att göra en ny förstudie om biogasproduktion från avfall Jan 2008

BUS-projektet: Nationell utvärdering av storskaliga system för behandling av organiskt avfall Naturvårdsverket och Avfall Sverige 16 rötningsanläggningar 14 gasreningsanläggningar 10 komposteringsanläggningar Processteknik Ekonomi Projektgenomförande

Förstudie Karlstad - omfattning Övergripande studie Biogasproduktion från avfall rötning av matavfall, gödsel och energigrödor Teknik/ekonomi Insamling av matavfall Hantering och avsättning av rötrest Organisation och juridik

Metodik Bedömning av avfallsmängder + möjlighet att röta energigröda Anpassning av insamlingssystemen Klarläggande av förutsättningarna vid Heden 2 alternativ för samrötning Förslag till teknisk lösning + kalkyler Tänkbar organisation + juridiska aspekter Strategi för samverkan med lantbruket Huvudtidplan

Karlstad med kranskommuner samt Arvika

System Leveranssäkerhet Insamlingssystem Incitament Kvalitet/renhet Informationsinsatser Organisation, avtal Biogas Avsättning Prisbild Källsortering/ insamling Rötningsanläggning Rötrest, (biogödsel) Förbehandlingssystem/teknik Maximerad gasproduktion Minimera rötrestmängd Avsättning Kvalitetskrav

Övergripande system Karlstadregionen Matavfall Biogas Uppgradering till fordonsbränsle vid Sjöstadsverket Vallgröda Gödsel Mottagning & förbehandling vid Heden Rötning vid Heden Fast och flytande rötrest till lantbruk

Avfallsmängder Hushållsavfall 1 ton/år Matavfall (30 % av hushållsavfallet 2 ) ton/år Mål för insamling (80 % av matavfall 3 ) ton/år Karlstad 21 681 6 504 5 200 Arvika 6 114 1 834 1 470 Hammarö 3 379 1 014 810 Kil 2 172 670 670 Forshaga 2 779 834 670 Grums 2 252 676 540 Summa, avr 38 400 11 500 9 300

Råvaror från lantbruket: vall och gödsel

Vallgröda och gödsel Mängd vallgröda 0-1 mil 160 ha 2650 ton/år Vilket ger ca 3 lager 1-2 mil Mängd vallgröda 1-2 mil 40 ha 650 ton/år Vilket ger ca 2 lager 0-1 mil Mängd gödsel 0-1 mil Flytande: 850 ton/år Fast: 350 ton/år Mängd gödsel 1-2 mil (ton/år) Flytande: 950 ton/år Fast: 750 ton/år

Studerade alternativ Alt. Matavfall från hushåll och ev. verksamheter ton/år Fastgödsel ton/år Flytgödsel ton/år Vallgröda ton/år Totalt ton/år 1 10 000 1 000 1 800-13 000 2 10 000 1 100 1 800 3 300 16 000

Tomtgräns (ungefärlig) Befintlig återvinningscentral; plats för ny rötningsanläggning

Förbehandling av avfall

Finfördelning/malning

Hygienisering och rötning

Gasanvändning fordonsgas Gasuppgradering vid Sjöstad Gasuppgradering och högtryckskompression Gaslager Tankstation

Lagring av fast- och flytande biogödsel Fast rötrest på gödselplattor eller stukor i fält Flytande rötrest i lagerbehållare med tätslutande membran, ca 1000 3600 m3 per lager, ca 10 månaders lagring innebär ca 19000 m3

Spridning av rötrest/biogödsel

Rötrest Mängd rötrest 0-1 mil Flytande: 11 000 t/år Fast: 400 ton/år Vilket ger ca 4 lager 0-1 mil 1-2 mil Mängd rötrest 1-2 mil Flytande: 12 000 t/år Fast: 5500 t/år Vilket ger ca 5 lager

Nyckeldata ALT 1a Matavfall + gödsel med avvattning Alt 1b Matavfall + gödsel utan avvattning ALT 2a Matavfall + gödsel + vall med avvattning ALT 2b Matavfall + gödsel + vall utan avvattning Biogasproduktion (rågas), Nm3/d 6 000 6 000 7 600 7 600 Fordonsbränsle (fordonsgas), Nm3/d 3 900 3 900 4 900 4 900 Motsvarar diesel m3/år Kvävemängd till jordbruk, ton/år 1 400 1 400 1 800 1 800 92 92 127 127

Kostnader Grundkalkyl: Biogaspris = 0, 80 kr/kwh Mottagnings avgift avfall = 600 kr/ton ALT 1a ALT 1b ALT 2a ALT 2b Matavfall och gödsel Matavfall och gödsel Matavfall, gödsel + vall Matavfall, gödsel + vall Avvattning. Ej avvattn. Avvattning Ej avvattn. INVESTERING Mkr 110 109 115 115 Driftkostnad 4 440 4 090 4 780 4 360 Kapitaltjänstkostnad 10 630 10 490 11 080 11 060 Intäkter -18 640-18 640-21 360-21 360 Avgifter 3 330 5 830 5 300 8 600 Summa, tkr/år -240 1 770-200 2 260

Årskostnad som funktion av mottagningsavgift för avfall Biogaspris 0,80 kr/kwh 5 4 Årskostnad, Mkr/år 3 2 1 0-1 450 500 550 600 650 700 750 ALT 1a Matavfall + gödsel recirk ALT 1b Matavfall + gödsel ej avvattn ALT 2a Matavfall, gödsel & vall recirk ALT 2b Matavfall, gödsel & vall ej avvattn -2 Mottagningsavgift för avfall, kr/ton

Organisation Associationsform Aktiebolag Eget Regionalt bolag Förvaltningsform Kommunalförbund Intressenter avfallsbolag transportfirmor lokaltrafik kompost- och jordtillverkare avfallsproducenter, framför allt livsmedelsproducenter, butiksägare (inkl. större kedjor), storköks-, och restaurangägare gasbolag energibolag lantbrukare och dess organisationer

Interkommunalt aktiebolag Arvika Karlstad Hammarö Biogas AB Kil Forshaga Grums Samtliga kommuner upphandlar enl LOU Biogasbolaget lämnar anbud i konkurrens.

Kommunalförbund Karlstad Arvika Grums Kommunalförbund Hammarö Forshaga Kil Sannolikt krävs ej upphandling enl LoU, egen regi.

Motiv för lantbrukets engagemang Affärsmöjligheter Leverantör av energigröda / gödsel Entreprenör för lagring, lastning, transporter Entreprenör via samarbetsavtal inom andra områden tex snöröjning, skötsel grönytor mm Delägare i anläggning Ansvar för drift av anläggning Entreprenör för transport, distribution och spridning av rötrest Mervärden vid odling Vallgröda bra omväxlingsgröda i spannmålsdominerad växtföljd Minska kostnader för handelsgödsel

Slutsatser Förutsättningarna vid Heden är mycket goda för avfallsrötning Anläggningen kan bli lönsam under förutsättning att tillräckliga mängder matavfall kan säkras. Energigröda kan vara ett alternativ för att säkerställa lantbrukets engagemang (ingen skillnad i ekonomiskt utfall i dagsläget) Fasseparering av rötrest mest fördelaktig ekonomiskt Men: svårare process, kräver fördjupning

Slutsatser Insamling av matavfall Källsortering och insamling måste vara välfungerande. Viktigt att så snart som möjligt igångsätta processen med anbudsförfrågan/upphandling. Kräver stort engagemang och förtroende för systemet som helhet, viktigt att tidigt lägga stor vikt vid kommunikation och information Regionalt samarbete nödvändigt För att säkra tillräckliga avfallsmängder (matavfall) Anpassning till nya förutsättningar för offentlig upphandling Fördjupad avfallsinventering i regionen, kontakter med verksamheter och lantbrukare För att säkra avsättningen av biogödseln Organisation Ingen upphandlingsteknisk fördel bilda regionalt bolag Kommunalförbund kan på sikt vara en attraktiv lösning, i så fall sannolikt för hela avfallsverksamheten. Mindre interim -organisation/drivande enhet krävs omedelbart för att planera och driva projektet vidare.

Karlstads Energi beslut 2008-08-28 1. Föreliggande förstudie godkänns som underlag för vidare beslut avseende biogasanläggning i Karlstad. 2. Förstudiens slutsatser och rekommendationer tillstyrks. 3. En projektorganisation tillsätts snarast och projektledare rekryteras 4. Styrelsen förordar att ett beslut om eventuellt byggande av en anläggning tas före årsskiftet 2008/09. 5. Styrelsen föreslår att kommunstyrelsen utreder hur det regionala samarbetet kan säkerställas. En återredovisning till bolagets styrelse önskas senast i november 2008.

Karlstads Energi beslut 2008-08-28 fortsättning 6. VD ges i uppdrag att i samarbete med kommunledningskontoret utreda lämplig ägande- och organisationsform. 7. VD ges i uppdrag att undersöka möjligheter till ytterligare investeringsstöd. 8. VD ges i uppdrag att undersöka lantbrukets och andra aktörers intresse av att delta i projektet. 9. Besluten överlämnas till Karlstads Stadshus AB för kännedom och ställningstagande