Beslut för fritidshem

Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

1 (11) Tillsyn av fritidshemmen Helhetsbedömning Skolinspektionen genomför tillsyn i Upplands Bro kommun under hösten 2011. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Tillsynen av fritidshemmen genomförs i form av intervjuer och studier av de dokument som Upplands-Bro kommun har skickat in. Intervjuer med rektorerna, representanter för personal och vårdnadshavare samt ansvariga tjänstemän och politiker genomfördes den 6 oktober 2011 och den 20 oktober 2011. Tillsynen av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun visar att det varierar i vilken grad verksamheten lever upp till skollagens krav på att erbjuda en meningsfull fritid och stöd i elevernas utveckling. Tyngdpunkten i verksamheten tenderar att ligga mer på omsorg och tillsyn än på det pedagogiska innehållet i uppdraget. Det framkommer dock flera exempel på ett varierat pedagogiskt innehåll med såväl stimulerande lek som skapande aktiviteter och rekreation där eleverna ges goda möjligheter att påverka innehållet. Elever som har svårigheter i sin situation på fritidshemmet får dock inte alltid sina behov av särskilt stöd tillgodosedda. Det finns således anledning för Upplands-Bro kommun att utveckla sitt arbete i syfte att erbjuda alla elever stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vid fritidshemmen i Upplands-Bro kommun bedrivs överlag ett medvetet och aktivt förebyggande värdegrundsarbete. Trots detta präglas inte miljön i alla fritidshem fullt ut av trygghet. Intervjuer med föräldrar och rektorer samt dokumentation visar att det kan vara stökigt, högljutt och oroligt på enstaka fritidshem. Problemet kan ha ett samband med flera faktorer som Skolinspektionen identifierat i tillsynen; exempelvis personalens utbildning, personaltäthet och brist på särskilt stöd till elever i behov av detta. Kommunen behöver intensifiera arbetet med att erbjuda en trygg miljö i fritidshemmen. Av tillsynen framgår att antalet barn per årsarbetare är högre än i riket. Vidare framgår också att andelen personal med pedagogisk högskoleexamen är lägre än i riket och att detta dessutom varierar mellan fritidshemmen. Upplands-Bro kommun behöver därför följa upp och utvärdera barngruppernas storlek och sammansättning samt även följa upp personalens kompetens i större utsträckning för att kunna dra slutsatser kring hur dessa faktorer påverkar verksamheten.

2 (11) Beslut Föreläggande De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun måste åtgärdas för att huvudmannen ska uppfylla författningarnas krav och eleverna därmed ska få den utbildning de har rätt till. En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan under rubriken Skäl för beslut. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Upplands- Bro kommun att senast den 7 mars 2012 avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. De vidtagna åtgärderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Utveckling och lärande Huvudmannen tar inte hänsyn till alla elevers olika förutsättningar och behov och ser inte till att kvaliteten är likvärdig i huvudmannens fritidshem. Fritidshemmet har inte ett innehåll som stimulerar elevernas utveckling och lärande. Fritidshemmen arbetar inte för att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med bedömningsområdet utveckling och lärande. I detta ingår att: - Erbjuda eleverna en meningsfull fritid och rekreation med lek och vila (14 kap. 2 skollagen). - Se till att särskilt stöd ges till elev om utredningen visar att eleven har svårigheter i sin situation på fritidshemmet (3 kap. 8 tredje stycket skollagen). - Se till att åtgärdsprogram som uppfyller kraven utarbetas för elever som ska ges särskilt stöd (3 kap. 9 skollagen). Trygghet och en god miljö i övrigt Utbildningen utgår inte från en helhetssyn på eleven och elevens behov och eleverna erbjuds inte en god miljö. Vid fritidshemmen bedrivs inte ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever.

3 (11) Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och en god miljö. I detta ingår att: - Eleverna erbjuds en hälsosam vistelsemiljö (14 kap. 9 skollagen). - Det finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp (6 kap. 8 skollagen). Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen Rektorerna tar inte ansvar för fritidshemmens resultat och för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheterna samt omsätter resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Huvudmannen planerar inte och följer inte heller upp och utvecklar utbildningen i fritidshemmen systematiskt och kontinuerligt samt vidtar inte åtgärder vid konstaterade brister. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med bedömningsområdet pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. I detta ingår att: - Rektorerna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 4 första stycket skollagen). - Huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 3 första stycket skollagen). - Det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (4 kap. 5 skollagen). - Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras (4 kap. 6 skollagen). Personalkompetens Personalen vid fritidshemmen har inte utbildning och kompetens för de uppgifter de ska bedriva. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med bedömningsområdet Personalkompetens. I detta ingår att: - Se till att den personal som ansvarar för undervisning i fritidshemmet har högskoleutbildning avsedd för arbete i fritidshem (2 a kap. 3 1985 års skollag i förening med 33 införandelagen samt 2 kap. 13 skollagen).

4 (11) Gruppsammansättningens lämplighet Elevgrupperna har inte anpassats till behoven i olika fritidshem så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget i övrigt enligt de nationella målen kan tillgodoses. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med bedömningsområdet gruppsammansättningens lämplighet. I detta ingår att: - Vid gruppsammansättningen ta hänsyn till eleverna i behov av särskilt stöd (14 kap. 9 skollagen). - Vid gruppsammansättningen ta hänsyn till personaltätheten (14 kap. 9 skollagen).

5 (11) Skäl för beslut Måluppfyllelse Upplands-Bro kommun kan inte uppvisa några samlade resultat som visar hur väl kommunens fritidshem når de nationella målen. Skolinspektionen bedömer att verksamheten kompletterar skolan tids- och innehållsmässigt till stor del. Tillsynen visar att kommunen erbjuder många elever en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Alla elever ges dock inte tillräckligt stöd och stimulans så de utvecklas så långt som möjligt. Skolinspektionen pekar därför i detta beslut på ett antal områden där kommunen behöver vidta åtgärder för att verksamheten ska förbättras och ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Upplands-Bro kommun kan inte uppvisa några samlade resultat av fritidshemmens värdegrundsarbete. Intervjuade rektorer, personal och föräldrar ger dock en allmän bild av ett aktivt och medvetet arbete för att stimulera eleverna att tillgodogöra sig vårt samhälles värderingar, där eleverna ges många möjligheter till inflytande över utbildningen. Miljön präglas dock inte fullt ut av trygghet och omsorg om alla elevers välbefinnande på alla fritidshem. Intervjuer med föräldrar och rektorer samt dokumentation visar att det kan vara stökigt, högljutt och oroligt på enstaka fritidshem. Trots att det bedrivs ett i flera avseenden gott värdegrundsarbete pekar Skolinspektionen i detta beslut på några områden där kommunen behöver vidta åtgärder för förbättring. Föreläggande: Bedömningsområde: Utveckling och lärande Bedömning: Huvudmannen tar inte hänsyn till alla elevers olika förutsättningar och behov och ser inte till att kvaliteten är likvärdig i huvudmannens fritidshem. Fritidshemmen har inte ett innehåll som stimulerar elevernas utveckling och lärande. Fritidshemmen arbetar inte för att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Motivering: Intervjuer med rektorer, personal och föräldrar visar att fritidshemmen arbetar för att erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Dock framkommer att det är svårt att leva upp till uppdraget. Många rektorer menar att antalet barn, personaltätheten, svårigheter att rekrytera personal med pedagogisk högskoleutbildning samt lokalerna är hinder för

6 (11) att fullt ut erbjuda en meningsfull fritid och rekreation med lek och vila, där verksamheten formas utifrån barnens ålder, mognad, behov och intressen. Det är inte alltid möjligt att erbjuda en pedagogiskt planerad verksamhet utan tiden kan ibland gå åt mer till omsorg och att ha uppsikt över barnen. Tillsynen visar att det finns elever på fritidshemmen som inte alltid får det stöd som de bedöms vara i behov av. I intervjuer med rektorer och personal framkommer dock att någon form av stöd ofta ges när en elev har sådana behov. Det finns till exempel möjligheter för personalen att få handledning av kommunens resursteam och personalen deltar ofta i skolornas olika former av elevvårdsmöten för att utifrån detta kunna möta elevernas behov när de är på fritidshemmen. Det förekommer också att en så kallad resursperson kan vara anställd för att vara stöd för enskilda elever eller en elevgrupp. Enligt personalen motsvarar dessa insatser dock inte alltid berörda elevers behov. I intervjuerna framkommer vidare att vare sig rektorer eller personal uppfattar att det särskilda stödet är tillräckligt även om man har ambitioner att hitta lösningar. I intervjuer med föräldrar framkommer oro för att elever i behov av särskilt stöd inte alltid får detta, vilket enligt föräldrar kan vara en förklaring till bristande ro vid vissa fritidshem. Tillsynen visar vidare att rektorerna inte tar ansvar för att åtgärdsprogram utarbetas för elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmen, trots att rektorerna överlag har god kännedom om elevernas behov av särskilt stöd. Författning: 14 kap. 2 skollagen, 3 kap. 8 tredje stycket skollagen, 3 kap. 9 skollagen Bedömningsområde: Trygghet och en god miljö i övrigt Bedömning: Utbildningen utgår inte från en helhetssyn på eleven och elevens behov och eleverna erbjuds inte en god miljö. Vid fritidshemmen bedrivs inte ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Motivering: Intervjuer med rektorer och personal visar att fritidshemmen och grundskolorna i Upplands-Bro kommun har gemensamma planer mot kränkande behandling. Det framhålls som en självklarhet att planerna är gemensamma utifrån grundtankar om att skolans olika verksamheter ska främja ett helhetstänkande kring elevernas dagar, det vill säga både under skoltid och tid i fritidshemmet. Det finns inget hinder för att flera verksamheter i en rektors ansvarsområde ingår i en gemensam plan mot kränkande behandling. Det är dock viktigt att varje verksamhet synliggörs i planen och att de åtgärder och

7 (11) redogörelser som anges är anpassade utifrån varje verksamhets specifika behov och förutsättningar. Skolinspektionen har tagit del av ett urval av planer mot kränkande behandling från kommunens skolor. Det framgår inte alltid på ett tydligt vis att planerna även omfattar fritidshemmen och de är inte heller anpassade till fritidshemmens speciella förutsättningar. Det är inte tydligt vilka åtgärder som behövs på fritidshemmen för att förebygga och förhindra kränkande behandling eller vilka åtgärder som fritidshemmen avser påbörja eller genomföra under det kommande året. Eftersom förutsättningarna är olika för skola och fritidshem är det därför viktigt att fritidshemmens specifika behov och åtgärder framgår tydligt. Intervjuer med rektorer, personal och föräldrar visar att alla fritidshem arbetar kontinuerligt med värdegrunds- och trygghetsfrågor. Trots ett medvetet och aktivt arbete framkommer det att eleverna inte alltid kan erbjudas en vistelsemiljö som präglas av lugn och ro. Föräldrar menar att barnens trygghet påverkas negativt när det är många vikarier. Det kan även vara ont om tid för återhämtning för barnen. Vidare uttrycker föräldrar en oro för att det är stökigt, rörigt och stimmigt. Det framgår även av enstaka kvalitetsredovisningar och skolenkäter. Denna situation gör sig främst gällande i Råbyskolan, vilket rektor bekräftar. Författning: 14 kap. 9 och 6 kap. 8 skollagen Bedömningsområde: Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen Bedömning: Rektorerna tar inte ansvar för fritidshemmens resultat och för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheterna samt omsätter resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Huvudmannen planerar inte och följer inte heller upp och utvecklar utbildningen i fritidshemmen systematiskt och kontinuerligt samt vidtar inte åtgärder vid konstaterade brister. Motivering: Av intervjuer med personal och rektorer framgår att personalens möjligheter att planera och utvärdera verksamheten med utgångspunkt i skollagen och läroplanen varierar inom och mellan fritidshemmen. Personalen har överlag regelbundna forum för att diskutera och planera verksamheten, men det finns ibland svårigheter att få det att fungera i praktiken. Det förklaras exempelvis med att tiden ofta omprioriteras till per-

8 (11) sonalförstärkning i elevgrupper i skolan och på fritidshemmet. Intervjuerna visar också att det är en stor variation på hur mycket tid som avsätts till planering och utvärdering av verksamheten. Vidare framkommer i intervjuer med rektorer och personal att rektorerna följer upp fritidshemsverksamheten i olika omfattning. Den finns med i samtliga skolors kvalitetsredovisningar men dessa visar en stor variation gällande innehåll, eventuella analyser av resultat och åtgärder för utveckling. Samarbetet förskoleklass, skola och fritidshem har en framskjuten plats i flertalet kvalitetsredovisningar. I övrigt varierar det i vilken utsträckning nationella mål för verksamheten lyfts fram. Flera rektorer bekräftar att kvalitetsarbetet behöver utvecklas och att det finns en risk för att det kommer i skymundan i förhållande till motsvarande arbete i skolan. På kommunövergripande nivå ges uppföljning och utvärdering av verksamheten i fritidshemmen litet utrymme. Det märks bland annat i kommunens kvalitetsredovisning där verksamheten beskrivs i liten utsträckning och där det även saknas analys av huruvida verksamheten når de nationella målen. Det finns inte heller samlad och systematiserad information inom vilka områden kommunen behöver vidta åtgärder för att kunna öka måluppfyllelsen i kommunens fritidshem. Det saknas även en systematisk uppföljning och utvärdering av den öppna fritidsverksamheten. Ansvariga tjänstemän och politiker bekräftar i intervjuer att det finns brister i kommunens systematiska uppföljning och utvärdering av fritidshemsverksamheten. Författning: 4 kap. 3 första stycket skollagen, 4 kap. 4 första stycket skollagen 4 kap. 5-6 skollagen. Bedömningsområde: Personalkompetens Bedömning: Personalen vid fritidshemmen har inte utbildning och kompetens för de uppgifter de ska bedriva. Motivering: Kommunens fritidshem har en låg andel personal med pedagogisk högskoleutbildning, vilket har konsekvenser för verksamhetens innehåll och kvalitet. Rektorerna uttrycker att det är svårt att rekrytera personal med pedagogisk högskoleutbildning och de efterlyser en långsiktig strategi från kommunens sida för att åstadkomma en positiv förändring i dessa avseenden. Rektorerna menar att den låga andelen högskoleutbildad personal har flera effekter i verksamheten. Det kan bidra till svårigheter att fullt ut leva upp till skollagens krav på att erbjuda alla elever en menings-

9 (11) full fritid och stöd i deras utveckling. Exempel där brist på utbildning har effekt, enligt rektorerna, är personalens varierande förmåga att leda grupper, att dokumentera och att finna nya och varierade infallsvinklar på uppdraget. De menar också att det kan visa sig i bristande vana och erfarenhet av att möta elever i behov av särskilt stöd, vilket ibland medför att det blir oroligt och stökigt i verksamheten. Ansvariga tjänstemän och politiker bekräftar svårigheterna att rekrytera personal med pedagogisk högskoleutbildning. Kommunen har inget långsiktigt arbete för att höja andelen högskoleutbildad personal genom exempelvis kompetensutveckling och intensifierat rekryteringsarbete. Enligt Skolverkets uppföljningsstatistik för 2010 har endast 32 procent av personalen i kommunens fritidshem pedagogisk högskoleutbildning. Motsvarande siffra för kommungruppen är 43 procent och för riket 58 procent. I Upplands-Bro kommun är således andelen personal med pedagogisk högskoleexamen betydligt lägre än motsvarande andel i såväl kommungruppen som riket. Författning: 2 a kap. 3 1985 års skollag i förening med 33 införandelagen samt 2 kap. 13 skollagen. Bedömningsområde: Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning: Elevgrupperna har inte anpassats till behoven i olika fritidshem så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget i övrigt enligt de nationella målen kan tillgodoses Motivering: Enligt Skolverkets uppföljningsstatistik för 2010 är andelen inskrivna barn per årsarbetare 23,3 i Upplands-Bro kommun, vilket är högre än riksgenomsnittet som ligger på 21,5 barn. Vid placering av elever på fritidshem prioriterar kommunen att erbjuda plats omgående, vanligen på ett fritidshem som tillhör den skola eleven ska gå i. Detta bekräftas av rektorer och personal. Det är således i huvudsak inga andra avvägningar som görs i samband med elevers placering vid fritidshem. Rektorer och personal ger dock enstaka exempel på en viss flexibilitet när det gäller att anpassa gruppernas storlek genom att ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd. I intervjuer med personal, rektorer och föräldrar uttrycker många att det är stora barngrupper på fritidshemmen. Även om man strävar efter att organisera verksamheten i mindre grupper är det inte alltid möjligt i praktiken då personalen inte räcker till för att exempelvis sprida sig i olika lokaler. Flera rektorer menar att det är många barn på

10 (11) liten yta. Barngruppernas storlek i kombination med låg personaltäthet medför även svårigheter att ge särskilt stöd till de elever som är i behov av detta. Intervjuer med rektorer och förvaltningstjänstemän visar att kommunen följer upp antalet inskrivna barn rent kvantitativt. I kommunens kvalitetsredovisning redovisas exempelvis uppgifter om antalet barn i fritidshemmen mellan 2008 och 2010. Där konstateras också att antalet barn har ökat. Rektorer menar vidare att kommunen inte gör några analyser av effekterna av barngruppernas storlek och sammansättning, vilket även bekräftas i intervjuer med förvaltningstjänstemän. Ovanstående indikerar att kommunen inte följer upp vilka konsekvenser barngruppernas sammansättning och personaltätheten har för att bedriva en pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanens och skollagens krav. Författning: 14 kap. 9 skollagen

11 (11) Bakgrund Beskrivning av fritidshemmen Cirka 1140 barn är inskrivna i kommunens fritidshemsverksamhet. Kommunens åtta fritidshem ligger i anslutning till följande grundskolor: Finnstaskolan, Råbyskolan, Härneviskolan, Tjustaskolan, Lillsjö-skolan, Bergaskolan, Hagnässkolan och Brunnaskolan. Personalen vid fritidshemmen ingår i arbetslag tillsammans med skolans lärare. Vid ett fritidshem utgör personalen ett eget arbetslag. Vid skolorna finns även kommunens öppna fritidsverksamhet för elever mellan 10 12 år. Fritidshemmen och den öppna fritidsverksamheten leds av rektorerna vid respektive skola. Enligt nationell statistik för 2010 är andelen barn inskrivna i fritidshem 92 procent vilket är 10 procentenheter högre än riket för åldersgruppen 6-9 år. Skolverkets nationella statistik för 2010 visar att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är 32 procent vilket är 26 procentenheter lägre än riket. Antal barn per årsarbetare är 23,3 vilket är högre än rikets genomsnitt. I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråden Stig Westlund och Mats Peterson samt avdelningsjurist Ingrid Brännare deltagit. Click here to enter text. På Skolinspektionens vägnar Kjell Hedwall Avdelningschef Åsa Rehnberg Undervisningsråd Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. Alla beslut kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Dessa ges också möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn).