Food Valley of Bjuv - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri. 2015-09-17 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1
Det finns massor av outnyttjade resurser! Olika möjligheter på olika platser i landet 150 TWh restvärme i Sverige Stora mängder CO 2 från olika processanläggningar > 500.000 ton matavfall per år i Sverige exklusive hushållen Tomma eller halvtomma produktionslokaler Ineffektiv användning av mark Ineffektiva logistiklösningar Rätt användning av dessa resurser, kan ge nya och befintliga företag den konkurrenskraft som behövs för att skapa tillväxt
Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker utgör idag en mycket stor del av de livsmedel som konsumeras i Sverige Tillväxten kring hållbart framställda livsmedel är mycket hög, men totala volymen är fortfarande låg Många resurser som är outnyttjade och som skulle kunna användas för ökad livsmedelsproduktion Framtidens konsument är: engagerad och försöker äta etiskt och närodlat intresserad av att äta mer grönsaker, mer fisk men mindre kött villig att betala mer för hållbar mat med hög kvalitet Lokalt och hållbart producerade livsmedel är därför en av de viktigaste faktorerna för att kunna säkerställa och utveckla svensk livsmedelsindustri Differentiering mot importerade livsmedel Bättre kontroll på kvalitetsparametrar på produkterna Hållbarhet är oftast lika med ökad konkurrenskraft
Vad är Food Valley of Bjuv? Visionen är att skapa en mötesplats där entreprenörer och innovatörer samlas för att utveckla framtidens matproduktion och livsmedelsföretag. 4
Det finns redan en infrastruktur i Bjuv Laboratorier >7.000 m2 produktionslokaler Toppmodernt fryslager Biogasanläggning Kontorslokaler Pilot plant Torrlager Distributionscenter Serviceföretag Livsmedelskompetens Marknadskompetens Restvärme och CO 2 > 130 hektar ledig mark varav > 10 hektar är planlagd mark
Vision, aktiviteter och mål som långsiktigt stödjer svensk livsmedelsindustri Vision Utveckla konkurrenskraftig kretsloppsbaserad produktion av grönsaker och fisk som ökar tillgängligheten av klimatsmarta livsmedel och stärker svensk livsmedelsindustri Konkreta pågående aktiviteter inom Findus Tillsammans med Vegafish lansera världens första ekologiska tigerräkor Tillsammans med Vegafish genomföra försök angående fiskfoder baserat på restflöden Undersöka möjligheter till storskalig fiskodling gös, regnbåge Planering av Sveriges mest klimatsmarta växthus initialt odling av tomater Kombinera växthusodling och fiskodling för att uppnå ytterligare synergier Långsiktiga effektmål 1. Skapa konkurrenskraftig växthusodling och landbaserad fiskodling i Sverige 2. Skapa ett bredare utbud av klimatsmart mat till breda och stora kundgrupper 3. Sänka CO 2 utsläppen genom återvinning av CO 2 och restvärme samt minskade internationella transporter 4. Skapa nya arbetstillfällen inom livsmedelsbranschen 5. Minska importen av grönsaker och fisk 6. Möjliggör export av hållbart framställda svenska livsmedel
Kopplingen till livsmedelsstrategin är tydlig Syftet med livsmedelsstrategin är att utveckla och stärka den svenska matproduktionen och skapa sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet. Strategin, som omfattar hela livsmedelskedjan, ska bidra till att öka den svenska produktionen av mat och även exporten. Strategin tar sin utgångspunkt i primärproduktionen. Sverige behöver skapa nya arbeten inom livsmedelssektorn Vi ska ha EUs lägsta arbetslöshet senast 2020 Sverige behöver skapa en hållbar tillväxt För att nå uppsatta klimatmål och öka konkurrenskraften Sverige behöver öka sin självförsörjningsgrad Idag har Sverige för hög import av fisk och grönsaker Sverige behöver öka sin export Varumärket Sverige är starkt inom livsmedel Genom etablering av modern och innovativ växthusodling och fisk- och skaldjursodling hoppas vi kunna bana väg för en ny industri inom Sverige
Varför ska företag med koppling till livsmedel etablera sig i Bjuv? 1. Det finns goda möjligheter till att koppla fler verksamheter till de kretslopp som redan finns ger tydlig hållbarhetsprofilering 2. Det mindre företaget får det större företagets fördelar. Ekonomiska synergier = konkurrenskraftiga produkter Samordning av logistiktjänster Tillgång till befintliga restflöden Tillgång till redan etablerade kringtjänster 3. Tillgång till kompetens som kanske inte initialt finns inom det egna företag 4. Kommersialisering av produkter till stora potentiella kunder underlättas 5. Existerande lokaler och planlagd mark som gör att startsträckan är kort 6. Uppstartskostnaderna är lägre jämfört med andra alternativ
Möjlig utveckling i Bjuv under 2016-2018 9
Hur ska vi komma åt resurserna? VAD som behöver göras är nog tydligt, men HUR? Nätverkande och samverkan mellan myndigheter, forskning, universitet, entreprenörer och industrier Inom industrigrenar och mellan olika typer av industrier Finansiering bidrag och riskkapital Tålamod myndighetsprocesser, beslut och finansiering tar tid Mod utmana gamla beteenden samt att våga ta risker 10