Planerat startdatum: 2010-03-01 Planerat slutdatum: 2011-12-21 Beställare: Uppdragstagare: Handläggare: Karin Möller Hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör Jakob Alström, avdelningschef Rehabiliteringskliniken Halland Marie Sjödén, avdelningschef Rehabiliteringskliniken Halland Hillevi Bengtsson, verksamhetschef Hälsa och Rehab, Falkenberg Marita Malmberg Edsö Utvecklare RK Logopedi 2012 Närsjukvård med förslag till organisation och utökning av
Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 1.1. Avgränsning... 3 2. Tidigare utredning... 3 2.1 Kostnad och intäktsfördelning specialistvård-närsjukvård- kommun... 4 2.2 Närsjukvård och specialistsjukvård... 5 3.1 Förslag till gemensam organisation för primäroch sekundärt utbud av logopedi... 5 3.2 Förslag till fördelning av ansvarsområden/gränssnitt för primär- och sekundärlogopedi... 6 3.3 Effekter för hallänningen av en förstärkt logopediverksamhet i Halland.. 9 4. Handikappverksamhet... 10 5. Logopedi inom kommun... 10 5.1 Kommungemensamt beslut... 10 6. Förslag till beslut... 12
1. Bakgrund och syfte Uppdraget för logopedin i regionen är oklar och det finns stora skillnader i vilket innehåll men också vilken nivå invånaren i Halland kan erhålla logopedi inom region och kommun. Behovet av logopedikompetens har ökat genom att det är möjligt att göra allt mer för invånarna i förhållande till de som i dagsläget finns, varför en översyn av logopediutbudet nu gjorts. Syftet med översyn av det logopediska behovet i regionen är att i förlängningen få ett mer jämlikt utbud av logopedi. De skillnader som finns i länet kommer att belysas Utredningen ska också kunna svara på hur gränssnittet mellan specialistsjukvård och närsjukvård ska se ut år 2012 och organisatoriska tillhörighet. I Region Halland finns idag logopedkompetens inom närsjukvården, inom länssjukvård och inom habiliteringen. 1.1. Avgränsning Gränssnitt mellan kommunal hemsjukvård och regional hälso-och sjukvård kommer att ses över separat i samband med hemsjukvårdsavtalet. 2. Tidigare utredning Region Halland, regionkontoret, verksamhetsföreträdare inom sjukvården och representanter från kommunerna fick i uppdrag under hösten 2010-våren 2011 att göra en översyn av det logopediska behovet inom skola, äldreomsorg, närsjukvård och länssjukvård. Uppdraget Slutrapport Logopedi 2012, var att presentera en modell för Region Halland. Målsättningen var att få till stånd ett samverkansavtal kring regiongemensamma resurser, samplanera inom hälso- och sjukvård och skola och skapa ett effektivt resursutnyttjande så att länsinnevånarna garanteras logopediinsatser från hälso- och sjukvård och kommun av bästa möjliga kvalitet inom ramen för givna resurser. Det länsövergripande samverkansavtalet med länsgemensamma överenskommelser skulle utgöra riktlinjer och stöd för det lokala samarbetet mellan kommun och region. Modellen skulle säkra ett gott logopedistöd på lika villkor i länet så att ingen individ faller mellan stolarna. Utredningens mål var att ge regionen och dess kommuner en gemensam arbetsmodell, tydliggöra respektive huvudmans ansvar samt ge förslag på organisation. På grund av utredningens komplexitet gjordes en uppdelning.
Fyra gränsdragningsområden för den logopediska verksamheten identifierades: Närsjukvård och Specialistsjukvård Handikappverksamheten Skola Kommunal hemsjukvård I denna rapporten hanteras gränssnittet mellan specialistvård och närsjukvård. 2.1 Kostnad och intäktsfördelning specialistvård-närsjukvård- kommun Rehabiliteringskliniken och Närsjukvården Hälsa och Rehab i Falkenberg, säljer idag (2011) logopediresurser till kommun och närsjukvård enligt nedanstående: Försäljning Logopedi Sjukhuset i Varberg Säljande Köpare Utfall tom okt Utfall prognos helår Omr 4 Närsjukvården Varberg 813 500 976 200 Logoped 175 % Omr 4 Varbergs kommun 112 000 240 000 Läs- & skrivutredningar Omr 4 Neptunuskliniken 96 050 115 260 Logoped 20 % Omr 4 Hylte kommun 90 000 110 000 Logoped 20 % Kba Närsjukvården Kungsbacka 589 170 707 004 Logoped 100 % 1 700 720 2 020 464 Försäljning Logopedi FBG Säljare: Köpare Utfall tom nov Prognos helår 52801 FBG kommun 287 600 313 745 Avtal 52801 Hjort/Grub 210 300 229 418 Enl. avtal per VP 52801 Slöinge VC 56 100 61 200 Enl. avtal per VP 52801 Tvååker 1 800 1 964 Enstaka akuta? 52801 Ullared 98 100 107 018 Enl. avtal per VP 52801 Vessige 44 700 48 764 Enl. avtal per VP 52801 Laurentius 210 500 229 636 Enl. avtal per VP 52801 Övr. 2 000 2 182 Enstaka akuta? 911 100 993 927 Försäljning Logopedi Hstd Säljare: Köpare Habiliteringen, Närsjukvården söder antal besök 2011 utfall 2011 Rehab omr 2 2458 108 152 I Region Halland finns två privata vårdgivare, som har logoped anställd, det är Familjeläkarna samt Lejeskliniken. Besöken till logoped har varit främst egna listade patienter, antalet besök 2011 uppgick till 624 besök.
2.2 Närsjukvård och specialistsjukvård För att möta det ökade behovet av logopediresurs, inom närsjukvård och specialistvård har verksamhetsansvariga inom närsjukvård och specialistvård utvecklat nedanstående förslag till gemensam struktur för att tydliggöra gränssnittet mellan primärsamt sekundärt utbud av logopeditjänst. Verksamhetsansvariga vill lyfta fram följande: Förslag till gemensam organisation för sekundärt utbud av logopedi tjänst. (3.1) Förslag till fördelning av ansvarsområden/gränssnitt för sekundärt utbud av logopedi tjänst. (3.2) Förslag till utökning av logoped för sekundärt utbud av logopedi tjänst. (3.3) Effekter för hallänningen av en förstärkt logopediverksamhet i Halland (3.4) 3.1 Förslag till gemensam organisation för primäroch sekundärt utbud av logopedi All logopediresurs, exkluderat habiliteringens resurser, samlas inom en verksamhet. Förslagsvis Hallands sjukhus. Fördelar/möjligheter Logopedgruppen är en liten yrkesgrupp med många olika specialistområden. Genom att samla kompetensen ges förutsättningar för en hög tillgänglighet inom såväl primär som sekundär logopedi, god kvalitet och bra kompetensutnyttjande inom logopedins samtliga specialist/diagnosområden. Genom att ha en gemensam logopedorganisation skapas flexibilitet och det kan säkerställas att patienternas behov av logopediresurs tillförsäkras när akuta behov uppstår. Detta avser såvälbåde inom den primära som sekundära logopedindessutom innebär det att verksamheten blir mindre sårbar. Säkerställer att hallänningen får en likvärdig rehabilitering i regionen.
3.2 Förslag till fördelning av ansvarsområden/gränssnitt för primäroch sekundärlogopedi Det är viktigt att tydligt särskilja den primära och sekundära logopedins specifika ansvarsområden då dessa ligger till grund för resursfördelning, men också beskriver gränssnittet mot andra vårdgrannar (handikappverksamhet, kommun). Här följer utredningens förslag till hur gränssnittet vad gäller hur ansvarsfördelning mellan sekundär och primär logopedi ska se ut: Primär logopedi Barn med avvikande språkutveckling och grava språkstörningar (BVC) Afasi-, dysartri- och dysfagipatienter som utremitteras till närsjukvården Röstpatienter och VCD-patienter som utremitteras till närsjukvården Stamning, utredning och behandling av barn och vuxna. Vid behov specialistvårdsremiss enligt gällande rutinerläs- och skrivutredningar för vuxna (över 20 år) Sekundär logopedi Inneliggande patienter och patienter som utreds och behandlas på någon av sjukhusens specialistmottagningar Barn med LKG (läpp-, käk- och gomspalt) Barn med ätovilja och annan uppfödningsproblematik Dysfagi - utredning, behandling, uppföljning Patienter som laryngektomerats eller strålbehandlats i mun/käke/halsområdet Bedömning av röstpatienter med stroboskopi tillsammans med ÖNH-läkare eller foniater (gemensam team-mottagning) Behandling av röstpatienter där nära samarbete med ÖNH-läkare eller foniater krävs Bedömning av VCD-patienter (Vocal Cord Dysfunction) med stroboskopi tillsammans med foniater År 2011 genomfördes sammanlagt 6539 öppenvårdsbesök hos logoped inom regionen (varav privat logopedi stod för 624 besök). Utifrån ovanstående öppenvårdsverksamhet beräknas ca 79% vara primärlogopedi och ca 21% sekundär logopedi. Vid jämförelser av antalet besök per invånare i regionen varier det ytterst lite och det går inte med säkerhet att säga att det finns någon skillnad mellan invånarna i länets olika kommuner. Det kan noteras att en skillnad finns mellan de södra kommunerna
(Hylte, Halmstad och Laholm) med något lägre besök per invånare men i dessa kommuner finns även kommunala logopeder vilket sannolikt påverkar statistiken. Vid en approximation att nivåerna i dessa kommuner når samma nivåer som i Falkenberg och Varberg motsvarar det en utökning av antalet besök med ytterligare ca 1370 besök per år. Kungsbacka har inga kommunlogopeder men ligger trots det i nivå med Hylte/Halmstad/Laholm. Ökas volymen i Kungsbacka ökar det motsvarande 900 besök. Om logopedin i Halland ska vara en fri nyttighet för samtliga vårdenheter att remittera till bör medel, motsvarande dagens nivå av nyttjande, tas från Hälso- och sjukvårdpengen. Varje logopedbesök kostar idag vårdenheterna 440 kronor. Det antal besök som gjordes under 2011 motsvara då en summa av 2 877 160 kronor (6539*440=2 877 160) att dra från hälso- och sjukvårdspengen. Det motsvarar 9 kronor per vårdpoäng och 0,3% av den totala hälso- och sjukvårdspengen. Om utgångsläget inte är faktiska volymer 2011 utan även omfattar en möjlig volymökning blir summorna högre. Volymen blir då istället 8809 på totalen vilken ger en totalkostnad om 3 875 960 kr (8809*440=3 875 960). Det motsvarar 12 kronor per vårdpeng och 0,4% av den totala hälso- och sjukvårdspengen. Befolkningsunderlag Region Halland hade vid årsskiftet 2010/2011 ca 300 000 invånare. Hylte Laholm Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Halland 0-6 år 797 1 674 7 221 3 076 4 798 7 169 24 735 7-16 år 1 021 2 297 8 416 4 168 5 607 9 058 30 567 17-20 år 639 1 317 4 967 2 368 3 124 4 741 17 156 21-70 år 6 145 14 555 58 723 25 118 36 423 45 463 186 427 71år - 1 534 3 493 12 282 6 218 8 030 8 492 40 049 10 151 23 357 91 722 41 012 58 051 75 035 299 328 Logopeder per invånare i Halland Närsjukvårdens och specialistsjukvårdens logopeder ansvarar idag för samtliga barn 0-6 år (BVC), och vuxna invånare över 20 år. Enbart detta uppdrag innebär ett befolkningsunderlag på drygt 250 000 invånare. I ansvaret ingår också de barn och ungdomar som har särskilda behov av logopedinsats, oavsett ålder, se 3.2 fördelning av ansvarsområden ovan. Idag finns sammanlagt 11,95 inom Region Halland (exkl. handikappverksamhet). Det innebär 3.9 logopeder/100 000 invånare, vilket ger en täthet av 25 641invånare/logoped (NYSAM, 2010).
Förslag till antal Primärlogopedi 2011 FÖRSLAG 2012 Tjänster Inv/log Tjänster Inv/log Invånare Kungsbacka 1,1 68 213 3,75 20 009 75 035 Varberg 2,4 24 188 3 19 350 58 051 Falkenberg 1,7 24 125 2 20 506 41 012 Halmstad 1,5 61 148 4,5 20 383 91 722 Hylte 0,2 50 755 0,5 20 302 10 151 Laholm 0,2 116 785 1 23 357 23 357 Delsumma 7,1 14,75 Sekundär logopedi Kungsbacka 1,75 1,75 Varberg 1,8 2,5 Halmstad 1,3 3 Delsumma 4,85 7,25 Total summa 11,95 22 13 605 299328 I Socialstyrelsens utredning Klinisk Talvård 1985:5 rekommenderas 8 logopeder/100 000 invånare = 12 500 invånare/logoped. Efterfrågan på logopedinsatser har ökat markant sedan socialstyrelsens utredning. Inga senare nationella utredningar med referenstal är gjorda. För att uppnå Socialstyrelsens rekommendation från 1985 är Region Halland i behov av 10 nya logoped. Detta skulle innebära 7,3 logopeder/100 000 invånare = 13 600 invånare/logoped. Gränsdragningen mellan närsjukvårds- och specialistsjukvårdslogopedi (se punkt 3.2) ligger till grund för resursfördelningen.
3.3 Effekter för hallänningen av en förstärkt logopediverksamhet i Halland Barn med avvikande språkutveckling är logopedernas största patientgrupp (drygt 40% av patientunderlaget). De senaste åren har det skett en ökning av barn med grava språkstörningar. Det är angeläget att dessa barn får tidiga insatser, vilket skulle möjliggöras av en utökad resurs. Ett område där brister finns, vilka också påtalas i HSU-utredningen Lika rehab för hallänningen, är deltagandet i de neurorehabteam som närsjukvården har fått i uppdrag att organisera. För neurologiskt sjuka och skadade patienter kommer en utökad logopedisk verksamhet bidra till möjlighet till uppföljning, behandling och träning. Detta är ett område som är eftersatt. I Kungsbacka och i södra Halland är bristen på neurologopediska öppenvårdsinsatser särskilt stor. Utveckling av hjälpmedel när det gäller stamning har under senare år förbättrats och förskrivning av hjälpmedel har ökat vilket gett en ökad efterfrågan på logopedinsatser. När det gäller dyslexiutredningar för vuxna finns det ett uppdämt behov. Utredningstid cirka 10 12 timmar per patient. En vanlig frågeställning är behov av hjälpmedel för att klara vuxenstudier. Inom denna diagnosgrupp har patienter skickats till vårdgarantin, då det inte funnits möjlighet att ta emot patienten inom vårdgarantins lagstadgade tidsrymd. Den efterfrågan som finns på BVC om deltagande i gruppverksamhet har inte kunnat tillmötesgås på grund av resursbrist vilket får anses möjliggöras vid en förstärkning och omorganisation av verksamheten. Med en resursförstärkning inom den sekundära logopedin kan man bättre tillgodose behovet hos de patienter som behandlas på sjukhusens vårdavdelningar och specialistmottagningar. Detta kommer att innebära bättre möjligheter att möta den ökade efterfrågan på logopedutredningar som finns inom akutsjukvården, inte minst när det gäller patienter med afasi, dysartri och dysfagi efter t ex stroke. En utökad logopedisk verksamhet ger även möjlighet att i större utsträckning utreda patienter, som idag har en ökad risk för följdsjukdomar, exempelvis ofrivillig svält, lunginflammation, vilket minskar risken för förlängda vårdtider och återinläggning. Fler patienter med neurologiska sjukdomar (t ex MS, Parkinson, ALS) kommer att få utredning, behandling och/eller hjälpmedel. Idag görs ytterst få insatser inom detta område. När det gäller röstpatienter görs ca 800 sambedömningar tillsammans med ÖNHläkare eller foniater varje år. Betydligt fler patienter är i behov av denna typ av
bedömning. Halland lever inte upp till nationella riktlinjer för röstpatienter där rekommendationen är åtta behandlingstillfällen per patient, patienterna får idag ca fyra behandlingstillfällen. En utökad logopediresurs ger möjlighet att kunna möta detta behov. Inom specialistbarnsjukvården finns behov av fler insatser, t ex för barn med ät ovilja och annan uppfödningsproblematik, ett behov man haft svårt att tillgodose. 4. Handikappverksamhet Handikapförvaltningen är en liten komplex verksamhet med ett specifikt uppdrag, vilket gör att deras logopeder inte bör ingå i övrig logopedisk verksamhet. Habiliteringen vänder sig till personer med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar och som har ett kartlagt behov av habiliterande insatser. Det gäller främst: utvecklingsstörning, rörelsehinder, autism eller autismliknande tillstånd, förvärvad hjärnskada. Logopeden utreder och behandlar barn, ungdomar och vuxna inom målgruppen där det hos personen finns stora kommunikationssvårigheter, avvikelser i tal-språkförmåga, oralmotoriska och ät-sväljsvårigheter. Barn och vuxna inom Habiliteringen Logoped på Hörselvården medverkar vid bedömning och ger behandling till patienter som fått cochleaimplantat, även barn/ungdomar med hörapparat/er kan vid behov få insatser av logoped. Barn och vuxna med CI (cochleainplantat) 5. Logopedi inom kommun Inom den kommunala verksamheten finns det idag logopeder anställda i tre kommuner. Dessa logopeder arbetar inom skola och förskola. De kommuner som idag inte har tjänsten köper dyslexiutredningar på olika procentsatser från länssjukvård och närsjukvård. Inom den kommunala hemsjukvården finns inga logopeder anställda inom kommunerna i Halland. 5.1 Kommungemensamt beslut Chefgrupp Halland (samtliga kommunchefer och regiondirektören) fattade i november 2011 beslut om Kommunernas och Region Hallands ansvar för insatser
riktade mot barn/unga med läs- och skrivsvårigheter (6-21 år) (se bilaga). I detta beslut står följande: Ansvar Kommunernas ansvar (skollagen)= skolbarnen - att uppmärksamma om en elev uppvisar svårigheter att tillägna sig läs- och skrivfärdigheter - att utreda graden av denna läs- och skrivproblematik - att rikta insatser för att underlätta och ev. undanröja hinder för elevens läsoch skrivinlärning - att upprätta åtgärdsprogram Regionens ansvar Regionen har ansvar för barn i förskoleåldern. Regionens uppdrag är att i första hand diagnosticerande och behandlande och gäller för barn i förskolan. Merparten av patientgruppen med språkstörning utgörs av barn med avvikande språkutveckling och denna patientgrupp kommer ofta till logopeens kännedom på föräldrarnas initiativ eller efter remiss från barnhälsovården. Vid ärenden av mer medicinsk karaktär är det regionens logopeder som ansvarar för omhändertagandet, d v s diagnostisering och behandling även i skolåldern. Logopeden ansvarar för att bedöma behov och skriva ut lämpliga hjälpmedel. Logopeden arbetar på vårdtagarens uppdrag. Arbete och insatser i samråd De båda huvudmännen har en samrådsskyldighet, utifrån den enskilde elevnes rättighet att få stöd och adekvata insatser: - att samverka och konsultera varandra - skapa samsyn - samråda kring hur insatsen ska se ut innan besked om fortsatt hantering överlämnas till den enskilde eleven och dennes vårdnadshavare. Effekter Under 2011 genomfördes ca 200 läs- och skrivutredningar i Halland för barn 7-16 år. För regionens del innebär beslutet, i dess vidaste mening, att man tar över ansvaret för utredning, diagnossättande och förskrivning av hjälpmedel för ca 200 barn med läs-och skrivsvårigheter i Halland årligen. Varje utredning av barn tar ca 15 timmar (testning, analys och utlåtande). Samtliga elever har genomgått en basutredning av specialpedagog. Därutöver tillkommer tid för ca 3 elevvårdskonferenser tillsammans med elevens lärare, specialpedagog, rektor, föräldrar och ibland skolpsykolog (inför utredning, återkoppling efter utredning samt uppföljning). De logopeder som idag arbetar inom kommunerna i Halland handleder även skolans personal i hur de ska förhålla sig utifrån elevens svårigheter. Man behöver således avsätta ca 20 timmar för varje läs- och skrivutredning.
Utöver de elever som identifieras i skolan (och där basutredning är gjord) kommer beslutet innebär att föräldrarna själva kan ta initiativ till en läs-och skrivutredning. I dessa fall kan skolan ha en avvikande uppfattning och basutredning kan ha visat att det inte finns anledning till att gå vidare med en fördjupad utredning. Vår bedömning är att regionen inte kan neka dessa föräldrar en utredning, vilket kommer att innebär fler utredningar. Kommunens logopeder arbetar dessutom med de elever som har avvikande språkutveckling och språkstörning, samt handleder personal kring dessa elever. Flera av dessa elever har i förskoleåldern haft kontakt med rehabiliteringsklinikens logopeder. För att klara denna volymökning inom skollogopedin kommer en utökning av resurser behövas.idag är det inte möjligt att exakt ange volym. 6. Förslag till beslut För att kunna tillgodose den ökade efterfrågan av logopedikompetens inom Region Hallands Primära och sekundära logopedi bör en utökning göras. I budgeten har avsatts medel för en förstärkning under två år. Dessutom föreslås medel som tidigare utbetalats i Hälso- och sjukvårdspengen för köp av logopedi dras bort från densamma avseende 2012 med 0,4% av den totala hälso- och sjukvårdspengen, 12 kronor per vårdpoäng. Hallands sjukhus föreslås bli huvudman. Denna rapport omfattar inte volymerna som kommer att ökas i samband med beslutet som fattades i chefsgrupp Halland. Preliminär tidsplan för införande 2012 Februari Beslut Februari Planering för införande Mars Rekrytering April- Genomförande