1 (51) Datum Tid Kl. 14.00 17.30 Plats Beslutande Övriga närvarande A-salen, kommunhuset, Sollefteå Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Tomas Alsfjell, kommunchef Britta Själander, sekreterare Marina Jones, MAS Underskrifter Sekreterare... Britta Själander Ordförande... Elisabet Lassen Justerare... Bengt Sörlin Bevis om justering Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplan, kommunhuset. Myndighet Anslaget sätts upp 2015- tas ner 2015- Förvaringsplats för protokollet Underskrift Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå /Ulla Johansson
2 (51) Närvaro- och tjänstgöringslista Namn När- Tjg. Jäv Reservation Anteckning varo ers. 212 213 216 Ledamöter Elisabet Lassen (S) X Ordförande Åsa Sjödén (S) John Åberg (S) Lillemor Edholm (S) Tommy Svensson (S) Åsa Nilsson (S) X X X X X Torbjörn Persson (S) - Kim Lundin (S) X Mattias Ahlenhed (ViSKB) X R R Gunilla Fluur (ViSKB) X R R Bengt Sörlin (M) X R Justerare Kerstin Franzén (M) X R Johan Andersson (C) X R R Ulf Breitholtz (V) Leif Östberg (FP) Ersättare X X Catherine Näsmark (S) - Lennart Önblad (S) - Stina Näslund (S) X X Nils-Gunnar Molin (S) X My Larsson (S) X T.o.m. 223 Morgan Nordin (S) X T.o.m. 223 Anita Bergsten (S) Jörgen Åslund (ViSKB) Birgitta Häggqvist (ViSKB) Jonny Ohlsson (M)) X X X X Sven-Olov Gradin (M) X T.o.m. 208 b) Kjell-Åke Sjöström (V) Carin Collén (V) X X Maria Wennberg (C) - Margareta Alton (MP) X
3 (51) Val av justerare Bengt Sörlin (M) väljs till justerare. Anmälan av protokoll Protokoll anmäls från kommunstyrelsens utskott - samhällsutveckling 2015-10-12 - allmänna 2015-10-13 - vård och omsorg 2015-10-14 - unga och lärande 2015-10-15 Justering av dagordning Ärende nr 8, Uppsagt avtal om markupplåtelse för rullskidspår m.m. på fastigheten Trästa 4:9, Sollefteå, utgår.
4 (51) Dagordning Ärende Paragraf Sida 1 Upprop 2 Val av justerare... - 3 3 Anmälan av protokoll från utskottssammanträden... - 3 4 Informationer... 208 6 5 Medfinansiering i Havs- och fiskerifonen i Leader Mittland Plus 2014-2020... 209 8 6 Arbetsmiljöpolicy... 210 10 7 Önskemål om förvärv av fastigheterna Sollefteå Örbäck 2:7 och del av Sollefteå Hamre 3:25... 211 11 8 Uppsagt avtal om markupplåtelse för rullskidspår m.m. på fastigheten Trästa 4:19, Sollefteå UTGÅR... - 9 Motion Skyddszoner... 212 14 10 Motion Giftfri miljö... 213 18 11 Erbjudande om uppförande av särskilt boende och trygghetsbostäder kv. Lärkan 8, Sollefteå (polishuset)... 214 21 12 Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända... 215 24 13 Utredning om den framtida lokaliseringen av Sollefteå gymnasium... 216 26 14 Lokaler för Fordon- och transportprogrammets inriktning transport vid Naturbruksprogrammets lokaler, Skedomsskolan... 217 29 15 Verksamhetsutökning vid Långsele förskola... 218 31 16 Utökning av gymnasiets investeringsram 2016 för inköp av skogsmaskin... 219 33 17 Bidrag 2016 till Tjejjouren Mia och Sollefteå kvinnojour Amanda... 220 35
5 (51) 18 Medborgarförslag Avlastningsboende... 221 37 19 Reglemente för kravverksamhet, komplettering... 222 38 20 Verksamhets- och ekonomisk uppföljning oktober 2015... 223 41 21 Aktivitetsbidrag till anhörigvårdare, Röda Korsets samverkansråd... 224 42 22 Samverkansavtal mellan Föreningen Svenska Migrationscentret, Arbetsförmedlingen i Sollefteå och Sollefteå kommun... 225 44 23 Reglemente för arvoden och ersättningar för förtroendevalda mandatperioden 2015-2018, komplettering... 226 45 24 Delgivningar... 227 46 25 Delegeringsbeslut... 228 48
6 (51) 208 KS/11/2015 (2.2) Muntliga informationer s beslut Informationerna noteras. Ärendebeskrivning Information lämnas kommunstyrelsen enligt följande. a) Marina Jones, medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS - Hemsjukvården Överföringen av hemsjukvården från landstinget påbörjades 2011 och övertogs av kommunen februari 2014. Berörd personal var distriktssköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Idag kan konstateras att gränsdragningsdiskussioner är ett ständigt återkommande problem liksom samverkan i vårdkedjan och brister i läkarmedverkan. Det är också svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Enligt avtalet ska en uppföljning av hemsjukvården göras februari 2016. Det är då viktigt att alla brister tydliggörs. b) Elisabet Lassen, ordförande - Åtgärdsvalsstudie Tisdagen den 17 november genomförs den tredje och sista etappen av åtgärdsvalsstudien på Hotell Kramm i Kramfors. - Sollefteåforsen AB Ordföranden, Bengt Sörlin och Tomas Alsfjell deltog i Sollefteåforsen AB styrelsemöte den 9 november. En uppdatering från båda parter gjordes gällande Sollefteå kraftverk. Efter dagens kommunstyrelsesammanträde ska gruppledarna träffas för att diskutera kraftverksfrågan. Planen är sedan att kommunstyrelsen behandlar ärendet den 1 december och fullmäktige den 21 december. Eventuellt kommer att extra kommunstyrelsesammanträde att hållas den 8 december k. 14.00 om inte ärendet blir klart till den 1 december. - Regionbildning s ledamöter ställer sig positiva till att kommunen skickar en skrivelse till berört departement där kommunen påtalar att det inte är lämpligt att i dagsläget bilda region utan att man väntar och ser hur förslaget ser ut i den slutliga regionindelningen. uppdrar till allmänna utskottet att lämna förslag på utformade av skrivelsen.
7 (51) Forts. 208 c) Åsa Sjödén, vice ordförande - Projekt UTAS Unga till arbete eller studier Projekt UTAS erbjuder unga vuxna mellan 15-25 år möjlighet till utbildning och arbete. UTAS är ett projekt som medfinansieras av Europeiska Socialfonden. Fem personer är anställda i Sollefteå. Det är arbetsförmedlingen som förmedlar deltagare till projektet. Planen har varit att 80 ungdomar på heltid skulle sysselsättas, men för tillfället finns endast 14 deltagare, 10 män och 4 kvinnor. Trots det låga deltagarantalet har socialfonden beslutat att projektet får fortsätta men målgruppen ska revideras. d) Tomas Alsfjell, kommunchef - Flyktingsituationen De senaste sju dagarna har 10 822 personer sökt asyl i Sverige. Av dessa var 3 214 ensamkommande asylsökande barn, vilket är det högsta antalet på sju dagar hittills. Av de ensamkommande barnen kommer 2 668 (83 %) från Afghanistan. I länet finns för närvarande 6 310 asylsökande personer. 742 av dessa finns i Sollefteå kommun varav 70 är asylsökande barn. Den samlade bedömning är att läget i Sollefteå kommun är ansträngt. De flesta förskolor och skolor kan inte längre ta emot nya asylsökande barn och det är brist på svenska 2- lärare. Nio av de asylsökande barnen saknar för närvarande en god man. Dessa är svåra att rekrytera. - Driftbidrag för Höga Kusten Airport För att Trafikverket ska kunna ta ställning till om det driftbidrag som kommunala flygplatser fått är förenligt med EU:s regelverk m.m. begär de in komplettering av handlingar rörande icke-ekonomisk verksamhet. Flygplatsbolaget svarar trafikverket.
8 (51) 209 KS/364/2015 (17.3) Medfinansiering i Havs- och fiskerifonden i Leader Mittland Plus 2014-2020 s beslut Sollefteå kommun medfinansierar inte Havs- och Fiskefonden i Leader Mittland Plus. Ärendebeskrivning I samband med strukturfondsperioden 2014 2020 har Leader Mittland Plus, precis som Leader Höga Kusten, tagit fram en lokal strategi för Lokalt Ledd Utveckling. Den del av Leader Mittlands strategi som omfattar Havs- och Fiskerifonden kan även initiativ som kommer från Leader Höga Kusten-området också söka projektmedel ur. Leader Mittland Plus har i ett tidigare skede (genom avsiktsförklaring) förankrat Sollefteå kommuns intresse av att hålla dörren öppen för att kunna söka medel ur Havs- och Fiskerifonden. Leader Mittland har, med utgångspunkt i avsiktsförklaringarna, budgeterat för medfinansiering av Leader Höga Kusten-kommunerna och nu vill Jordbruksverket se faktiska medfinansieringsintyg som styrker Leader Mittlands budget. Därför har en förfrågan gällande medfinansiering om 30 000 kr/år 2014-2020 inkommit till Sollefteå kommun. För att hitta incitament till att styrka budgeten och medfinansiera Leader Mittland Plus strategi behöver man se till om de insatsområden och mål Leader Mittland har lyft fram och prioriterat i strategin har relevans för Sollefteå kommuns utveckling. Det är nämligen projekt som ligger inom ramen för strategins insatsområden och som bidrar till att uppfylla målen som kommer att godkännas. Insatsområden och mål Mål i insatsområde 1 Social ekonomi och lokal kapitalbildning - Nya kollektiva lösningar inom fiske, förädling eller diversifiering Mål i insatsområde 2 Företagande och entreprenörskap - Ökad diversifiering med t ex besöksnäring - Ökad produkt-förädling - Ökad fiskerinäring - Utveckling av vattenbruk Mål i insatsområde 3 Tillgänglighet - Fler försäljningskanaler och marknader för fiskeprodukter
9 (51) Forts. 209 Mål i insatsområde 4 Natur- och kulturbevarande insatser - Förbättring av vatten och biotopmiljö - Fler miljö- och klimatsmarta produkter från fiske, åar, sjöar och hav. - Hållbart fiskebruk och vattennäring Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att de insatsområden och mål som Leader Mittland prioriterat känns relevanta för utvecklingen i Sollefteå kommun och ser positivt på möjligheten att söka medel för projekt med koppling mot de mål som angetts ovan. Förvaltningens förslag Med bakgrund av de nya möjligheterna är förvaltningens bedömning att man bör besluta att medfinansiera Leader Mittland Plus 2014-2020. Allmänna utskottets förslag Sollefteå kommun medfinansierar inte Havs- och Fiskefonden i Leader Mittland Plus. Beslutaunderlag Förvaltningsyttrande 2015-09-24 Skrivelse från Leader Mittland Plus 2015-08-31 Utvecklingsstrategi för Leader Mittland Plus 2015-01-31 Allmänna utskottets protokoll 2015-10-13 85
10 (51) 210 KS/401/2015 (10) Arbetsmiljöpolicy för Sollefteå kommun s beslut föreslår fullmäktige besluta: 1 Arbetsmiljöpolicy för Sollefteå kommun fastställs. 2 Policyn ska revideras årligen varvid redovisning ska göras i kommunstyrelsen 3 Dokumentet Arbetsmiljöprogram Arbetsmiljöansvar fastställt av kommunstyrelsen 1997-04-08 80 upphör att gälla. Ärendebeskrivning Enligt Arbetsmiljöverkets föreskift om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, 5 ska det finnas en skriftlig arbetsmiljöpolicy om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. I kommentarerna till 5 står det att de risker som finns i verksamheten är en viktig utgångspunkt när arbetsmiljöpolicyn ska utformas. Policyn ska vara så konkret att den kan följas upp. Den ska vara tydlig och lätt att förstå. I Sollefteå Kommun finns inte en renodlad arbetsmiljöpolicy. Det finns ett dokument Arbetsmiljöprogram Arbetsmiljöansvar som fastställdes av kommunstyrelsen 1997-04-08 50. Dokumentet omfattar 12 sidor och innehåller text som kan återfinnas i andra arbetsmiljödokument som finns i kommunen. HR funktionen har därför i en partssammansatt grupp bestående av arbetsgivarföreträdare och företrädare från arbetstagarorganisationer utarbetat ett förslag på arbetsmiljöpolicy enligt bilaga. Gruppen har utgått från att en policy ska vara kortfattad, konkret, ha fokusområden som ska kunna följas upp och att den ska vara ett levande dokument som revideras årligen. Förvaltningens förslag Allmänna utskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att fastställa Arbetsmiljöpolicy för Sollefteå Kommun. Genom fastställandet upphävs dokumentet Arbetsmiljöprogram Arbetsmiljöansvar fastställt av kommunstyrelsen 1997-04-08 50. Allmänna utskottets förslag 1 Arbetsmiljöpolicy för Sollefteå kommun fastställs. 2 Policyn ska revideras årligen varvid redovisning ska göras i kommunstyrelsen 3 Dokumentet Arbetsmiljöprogram Arbetsmiljöansvar fastställt av kommunstyrelsen 1997-04-08 80 upphör att gälla. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande 2015-10-02 Förslag arbetsmiljöpolicy 2015-09-14 Allmänna utskottets protokoll 2015-10-13 86
11 (51) 211 KS/374/2015 (2) Önskemål om förvärv av fastigheterna Sollefteå Örbäck 2:7 och del av Sollefteå Hamre 3:25 s beslut 1 Fastigheten Sollefteå Örbäck 2:7 säljs till Mikael Barnerud, Tallvägen 14, Strömsund till det pris som framkommer efter skogsvärdering. Skogsvärderingen betalas av köparen. 2 Kommunen säljer inte den del av fastigheten Sollefteå Hamre 3:25 som Barnerud också önskade förvärva. Ärendebeskrivning Mikael Barnerud, Tallvägen 14, 833 34 Strömsund har skrivit till kommunen med önskemål om att få förvärva två av kommunens fastigheter ingående i den kommunägda skogen. 1 Fastigheten Sollefteå Örbäck 2:7 med en areal av ca 6 ha 2 Fastigheten Sollefteå Hamre del av 3:25 västra delen med en areal om ca 4 000 m 2 som gränsar till Barneruds fastighet Hamre 4:10 Barnerud anger att dessa båda kommunägda fastigheter/del av fastighet gränsar till hans fastigheter Hamre 4:10 respektive Hamre 4:11, ca 7 ha sammantaget. Syftet är att införliva dem och bedriva skogsbruk. Barnerud bor för närvarande i Strömsund men har anknytning till Långsele där han växt upp. Han äger idag två hus på Södra Järnvägsgatan som för närvarande repareras och där familjen tillbringar en hel del tid. Förvaltningens bedömning Den kommunägda skogen i omfattar idag ca 7 400 ha produktiv skogsmark. Utdrag ur Riktlinjer för ägande, skötsel och förvaltning av den kommunägda skogen 2012 2019, fastställt av fullmäktige 2012-02-27 11 Övergripande verksamhetsmål - Äga skog, bibehålla och om möjligt återskapa ursprunglig areal för brukningsenheten - Sköta och förvalta skogen effektivt och ansvarsfullt, ta tillvara allsidiga värden - Arbeta för god tillgång på värdefull skogsråvara - Arbeta för en rik skogsmiljö
12 (51) Forts. 211 - Bidra till ekonomi i balans samt utveckling av kommunen. Jämn och god avkastning (avkastningskrav jämförbart med liknande skogsinnehav) - Arbeta i enlighet med ett miljöcertifierat skogsbruk - Den kommunägda skogen ska vara en allsidig resurs för bland annat för rehabiliterande- och sysselsättningsskapande samt besöksnäringsfrämjande åtgärder Enligt de övergripande målen säljer inte kommunen del av kommunägda skogen, men i detta fall är Sollefteå Örbäck 2:7 en kvarvarande rest efter tidigare byten m.m. och består främst av mindre areal röjningsskog och ung gallringsskog. Området är beläget strax utanför Långsele invid väg 87. Området får anses ha marginell betydelse till areal och virkesförråd för den kommunägda skogen. Del av Hamre 3:25 västra delen gräns ledning har även den marginell betydelse för areal och virkesförråd på den kommunägda skogen men dess belägenhet har betydelse för tätorten Långsele genom att kvarvarande träd bildar en ridå mellan bebyggelsen och väg 87. Det är fortsättningsvis av betydelse att kommunen äger marken. Hamre 3:25 Örbäck 2:7
13 (51) Forts. 211 Förvaltningens förslag Förvaltningen föreslår att fastigheten Örbäck 2:7 säljs till Mikael Barnerud om han godtar det pris som sätts efter skogsvärdering. Förutom pris efter skogsvärdering får köparen betala den utförda värderingen. Allmänna utskottets förslag Ärendet lämnas till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. Förslag under kommunstyrelsens sammanträde Åsa Sjödén (S) föreslår att sälja Örbäck 2:7 enligt förvaltningens förslag och att ej avyttra Hamre 3:25. beslutar enligt detta förslag. Beslutsunderlag Skrivelse från Mikael Barnerud, Strömsund, daterad 2015-08-31 Förvaltningsyttrande 2015-10-09 Allmänna utskottets protokoll 2015-10-13 87
14 (51) 212 KS/253/2014 (2) Motion - Skyddszoner s beslut föreslår fullmäktige besluta: Motionen avslås. Reservation Mattias Ahlenhed och Gunilla Fluur (ViSKB) reserverar sig mot beslutet och lämnar in en skriftlig reservation. Ärendebeskrivning Gunilla Fluur (ViSKB) har lämnat in följande motion till fullmäktige. Älvarna och dalgångarna i Övre Ådalen är unika och naturen och miljöerna utgör Sollefteå kommuns mest skyddsvärda tillgångar, bästa attraktion samt varumärke. Här finns värden som är sårbara, unika och mycket känsliga och som i lagstiftningen kräver hänsyn, varsamhet, respekt och bevarande. Detta gäller även för de relativt korta avstånden med höjder och berg mellan älvdalgångarna. Viktigt är att utreda och göra en översiktlig aktualitetsprövad planläggning. Detta med hänsyn till inventeringar, dokumentation, prioriteringar och riskbedömningar med en tydlig policy av skydd, för miljön/naturen, mark och vattenanvändningen av Ådalarnas skogar, mark, berg, sjöar och natur/djurliv samt även boende/fritidsmiljöer och skydds/buffertzoner! Emellanåt har kommunstyrelsen tagit beslut utan fullständigt underlag. Ett landskapsskydd saknas i dag i Sollefteå kommun! Framtids och utvecklingsmöjligheter är viktiga, för kommunens tätorter samt övrig bebyggelse i de tre Ådalarna vilket även Länsstyrelsen påpekar. Därför är det av stor vikt att invänta samtliga beslutsunderlag om tillstyrkan av de mellankommunala VK- etableringarnas placeringar samt bullernivåer, som uppstår när kommuner på båda sidor läns/kommungränser tillstyrker VK-etableringar. Dessutom bör kommunen i högre grad beakta, inför eventuell tillstyrkan, om och i så fall hur, opartiskhet har kunnat garanteras gällande bullermätningar. Västra Initiativet yrkar därför: - att kommunen inför beslut om av/tillstyrkan, kräver en skydds/buffertzon på minst 10 kilometer för var och en av våra älvdalar. - att kommunen inför beslut om av/tillstyrkan av VK-etableringar, kräver ett stopp av vidare byggnation tills dess att Länsstyrelsen har kunnat inhämta fullödiga inventeringar. - att kommunen fortsättningsvis ska invänta Länsstyrelsens hela underlag inför beslut om av/tillstyrkan av nya vk-etableringar och inte tar beslut på ofullständiga underlag.
15 (51) Forts. 212 Förvaltningens bedömning Kommunen har olika roller i tillståndsprocessen som är viktiga att hålla isär. 1 Kommunen har möjlighet att föra talan i tillståndsprövningen för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen. Det är i denna roll som kommunen kan lämna synpunkter på den tänkta etableringen av vindkraft. Detta kan ske vid olika tidpunkter: vid tidig dialog mellan projektör, kommunrepresentanter och länsstyrelsen, vid det samråd med myndigheter som projektören ansvarar för och i yttrande över tillståndsansökan. 2 Den andra rollen kommunen har är möjligheten att avgöra om en tillståndspliktig vindkraftsanläggning får komma till stånd i kommunen genom bestämmelsen om kommunal tillstyrkan. Kommunens beslut om tillstyrkan och vad det omfattar Kommunens beslut om avslag/tillstyrkan innebär en bedömning av om den aktuella vindkraftetableringen kan anses utgöra en lämplig mark- eller vattenanvändning sett ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv.
16 (51) Forts. 212 Det är inte lämpligt att tillstyrka eller avstyrka delar av en vindkraftsetablering. Om projektet inte uppfyller kommunens krav för lämplig användning av mark och vatten bör det i stället avstyrkas i sin helhet. De synpunkter som kommunen har på vindkraftsetableringen, exempelvis gällande höjd på verk och antal verk, bör föras fram i tidig dialog, vid samrådet och i remissyttrandet gällande tillståndsansökan. Kommunens ställningstagande bör vara grundat i den mark- och vattenanvändning som beslutats i en översiktplan gällande vindkraft. Det är dock viktigt att beakta att översiktsplanen endast är vägledande och att gränserna för utpekade lämpliga områden för vindkraft inte ska ses som absoluta. Om nya fakta uppkommit som inte var kända när översiktsplanen antogs, kan det finnas skäl att göra nya bedömningar. I de fall kommunen inte har en aktuell översiktplan, måste kommunen ändå ta ställning till vad som är lämplig mark- och vattenanvändning i det aktuella området. Kommentar till motionens tre yrkanden 1 I gällande fördjupad översiktsplan antagen av kommunfullmäktige 2008-12-15 155 anges områden där endast gårdsverk får etableras. Dessa områden rör främst dalgångarna som på grund av befolkningstäthet och tätorter samt sitt bevarandeintresse av landskapsbild och kultur- och naturmiljö bör undantas från större vindkraftsprojektering. Längs dalgångarna är också friluftslivet aktivt och bevarandevärdet högt ur turismsynpunkt. Idag är det gällande beslut avseende älvar/dalgångar och i övrigt gäller beslut för de s.k. utredningsområdena. Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom s.k. utredningsområden i den fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun 2008-12-15 155 enligt fullmäktiges beslut 2013-04-29 38. Det pågår ett översiktsplanearbete i vilket beslut om mark- och vattenanvändning utgör grunden för kommande översiktsplan. 2 Kommunens beslut om tillstyrkan/ avslag till en vindkraftsetablering ska inte innehålla några villkor. De synpunkter som kommunen har på vindkraftetableringen bör föras fram vid tidig dialog, samråd och i remissyttrandet gällande tillståndsansökan. Det är prövningsmyndigheten, länsstyrelsens miljöprövningsdelegation, som bedömer tillåtlighet av projektet gentemot miljöbalken och anger villkor för tillåtligheten. 3 Kommunen beslut om tillstyrkan/ avslag innebär en bedömning av om den aktuella vindkraftetableringen kan anses utgöra en lämplig mark- eller vattenanvändning sett ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Kommunen har dock vid alla ärenden gjort en mycket vidare analys. Det är miljöprövningsdelegationen som gör miljöprövningen och i många fall kan behöva kompletterande uppgifter om exempelvis natur, kultur m.m.
17 (51) Forts. 212 Förvaltningens förslag Förvaltningen föreslår att motionen avslås. Allmänna utskottets beslut Ärendet lämnas till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. Förslag under kommunstyrelsens sammanträde 1 Åsa Sjödén (S) föreslår att motionen avslås Förslaget biträds av Bengt Sörlin (M) 2 Mattias Ahlenhed (ViSKB) föreslår att motionen tillstyrks Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Åsa Sjödéns förslag. Skriftlig reservation från Mattias Ahlenhed och Gunilla Fluur (ViSKB) 1 Med antagandet att, vi inom ViSKB inte fattar då bör man från förvaltningens håll: a) tydligt förklara regelverk b) tydliggöra gångar/vägar för att kunna påverka gången av ärenden 2 Med antagandet att, vi inom VISKB fattar då bör man inse att: a) ViSKB försöker via motioner/debatter etc. påverka själva POLITIKEN/synen b) ViSKB försöker via t.ex. policydokument etc. styra TJÄNSTEMÄNNENS möjligheter att i dialoger/tidiga samtal med vindkraftsexploatörer etc, vara mer restriktiva gällande avslag/tillstyrkan Alltså: Vi inom ViSKB reserverar oss mot att motionen avslås. Vi anser att denna motion både i sin helhet och i sina delar mycket väl kan inarbetas i en reviderad Vindbruksplan och därmed i en ny ÖP. Vi vill genom att värna skyddszoner ge tjänstemän och politiker ett verktyg/en vägledning för att på ett tidigt stadium kunna hävda miljöintressen, naturintressen och lanskapets bevarande i relation till exploatörer. Beslutsunderslag Motion daterad 2014-11-26 Förvaltningsyttrande 2015-10-09 Allmänna utskottets protokoll 2015-10-13 89
18 (51) 213 KS/301/2015 (2) Motion - Giftfri miljö s beslut föreslår fullmäktige besluta: 1 Att-sats 1, 2, 4 och 5 bifalls 2 Att-sats 3 avslås Reservation Johan Andersson (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Ärendebeskrivning Johan Andersson (C) och Maria Wennberg (C) har lämnat följande motion till fullmäktige. Forskningen visar allt tydligare att den ökande användningen av farliga kemikalier och mixen av de ämnen vi utsätts för är skadlig för vår hälsa och miljö. Ett exempel är hormonstörande ämnen som kan återfinnas i såväl schampo som tandkräm. Kemikalier finns i nästan allt som vi kommer i kontakt med. De finns i kläderna vi har på oss, elektroniken vi ständigt är nära, möblerna vi vilar i, maten vi äter och vattnet vi dricker. Landstinget i Västernorrland är ett gott exempel, där man uppmärksammat detta och bland annat kartlagt hur stor del av golven på sjukhusen och hälsocentralerna som innehåller hormonstörande ftalater. Dessa ämnen används som mjukgörare i plastmattor och ångar upp från golvet under lång tid. Vi måste kunna lita på att våra livsmedel är säkra, att textilier vi köper in till kommunen inte ska innehålla antimögelmedlet dimetylfumarat, att inte barnleksaker innehåller bisfenol A, att vattnet vi dricker är säkert eller att suddgummin i skolan innehåller ftalater och att vi i kommunens verksamheter inte vistas i en miljö där golvmattan innehåller gifter. Likaså att våra barn i våra förskolor leker i säkra lekmiljöer som inte har slipers, gamla däck eller gammal elektronik på lekplatser/lekmiljöer. Kemikalieinspektionen har på uppdrag av den tidigare Alliansregeringen tagit fram en handlingsplan för en giftfri vardag. Att minska de kemiska riskerna i vardagen är ett steg på vägen att nå riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Den tidigare Alliansregeringen har även presenterat en proposition På väg mot en giftfri vardag plattform för kemikaliepolitiken. I propositionen redovisar Alliansregeringen sin strategi för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Strategin består av de åtta etappmål om farliga ämnen som Alliansregeringen tidigare har beslutat, de insatser som behövs för att nå etappmålen samt övriga insatser som behövs för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och vägen mot en Giftfri vardag.
19 (51) Forts. 213 Centerpartiet vill öka takten i arbetet att avgifta vardagen för oss som bor i Sollefteå kommun. Vi måste på alla plan arbeta för att fasa ut giftiga ämnen i vardagen. Centerpartiet yrkar: 1 att Sollefteå kommun antar miljömål om att kommunen ska sträva efter att vara giftfri 2 att Sollefteå kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas 3 att Sollefteå kommun, genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen i våra verksamheter 4 att Sollefteå kommun ställer krav på giftfria produkter vid upphandling ex genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet anger 5 att Sollefteå kommun ska agera kunskapshöjande gällande de gifter som finns runt om oss Förvaltningens bedömning För att utföra dem punkter som finns i Motionen behöver personella resurser tillsättas. En tjänst på ca 30 % av en heltid bedöms som minimum. I Sollefteå kommun arbetar för tillfället ingen person aktivt med frågor som gäller miljömål eller andra miljöstrategiska uppdrag. Giftfri miljö är ett väldigt angeläget och viktigt område att arbeta vidare med, det berör alla i samhället. Om en resurs tillsätts föreslås att Sollefteå kommun fastställer ytterligare ett miljömål till dem 4 som redan antagits samt kontinuerligt och systematiskt, minst en gång per år, följer upp och utvärderar dessa. Miljöenheten ställer sig positiva till förslaget. Nedan bemöts varje att sats för sig. 1 Sollefteå kommun antar miljömål om att kommunen ska sträva efter att vara giftfri Miljöenheten ställer sig positiva till förslaget. Detta kan även vara en av dem visioner som kan tas upp i översiktsplanen. Miljömålet giftfri miljö i länet har bedömts inte kunna uppfyllas till år 2020. (Källa http://www.miljomal.se/sv/miljomalen/regionala/regionalt/?l=22&t=lan&eqo=4) 2 Sollefteå kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas Denna punkt är klart genomförbar men det kommer att kräva tid, resurser och någon form av avgränsning. Giftiga ämnen kan exempelvis ha diffunderat bort från gardiner som tvättats många gånger medan andra har giftiga ämnen kvar. Det kan bli problematiskt beroende på vilken nivå man lägger detta på. En klar avgränsning behövs. Detta kommer att kräva specifik kunskap om olika ämnens giftighet och spridningsvägar.
20 (51) Forts. 213 3 Sollefteå kommun, genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen i våra verksamheter Det bör även diskuteras med vad man ska ersätta dem med och resurser för detta, exempel om man tar bort däck på en lekplats bör dem ersättas med annan lekutrustning. Plastade sovmadrasser i förskolor som innehåller eller antas innehålla giftiga ämnen behöver bytas ut. Vart dessa produkter tar vägen bör även ingå så att inte Sollefteå kommuns borttagna gifter hamnar någon annanstans. Även en tidsaspekt att man kan fasa ut material när det ändå behöver bytas ut. 4 Sollefteå kommun ställer krav på giftfria produkter vid upphandling ex genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet anger Frågan bör lyftas till upphandlingsenheten när det gäller konkurrensfrågan och hur man kan beakta detta i upphandling. 5 Sollefteå kommun ska agera kunskapshöjande gällande de gifter som finns runt om oss Kunskap om detta område behöver inventeras, det är tveksamt om någon enskild har denna kunskap i Sollefteå kommun. Området är brett och komplext. När förändringar sker kan man använda sig av detta för att lära Allmänna utskottets beslut Ärendet återremitteras till förvaltningen med uppdrag att göra ett utförligare yttrande där varje att-sats kommenteras. Förslag under kommunstyrelsens sammanträde 1 Åsa Sjödén (S) föreslår att att-sats 1, 2, 4 och 5 bifalls och att att-sats 3 avstyrks Mattias Ahlenhed biträder förslaget. 2 Johan Andersson (C) föreslår bifall till motionen i sin helhet. Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Åsa Sjödéns förslag. Beslutsunderlag Motion 2015-06-22 Förvaltningsyttrande 2015-09-24 Allmänna utskottets protokoll 2015-10-13 90
21 (51) 214 KS/414/2015 (19.6) Erbjudande om uppförande av särskilt boende och trygghetsbostäder kv. Lärkan 8, Sollefteå (polishuset) s beslut Sollefteå kommun tackar nej till erbjudandet från Hemfosa Fastigheter om uppförande av särskilt boende och trygghetsboende i anslutning till polishuset i Sollefteå. Ärendebeskrivning Hemfosa Fastigheter, ägare till polishuset i Sollefteå, har lämnat förslag på trygghetsboende och särskilt boende i och i anslutning till polishuset, 43 lägenheter i särskilt boendet och 35 trygghetslägenheter i en tillbyggnad. Solatum Hus&Hems utvärdering av Hemfosas förslag - Ombyggnad av plan 1 och 2 (bv + 1 tr) i polishuset för särskilda boende, 43 lägenheter - Nybyggnad i 8 våningsplan + källarvåning (kv) Trygghetbostäder i 7 våningsplan med 35 lägenheter (plan 2 8) Lokal för dagverksamhet i suterrängvåning (plan 1) Källarplan för förråd och fastighetsteknik Ytor Särskilt boende: ca 3 000 kvm Trygghetsboende: ca 2 800 kvm. Rumsstorlek särskilt boende: 28 kvm. Lägenhetsstorlek trygghetsbostäder: Lägenhetstyp A) 1 rok om 42 kvm, 14 st, B) 2 rok om 56 kvm 14 st, C) 2 rok om 64,5 kvm, 7 st. Projektutfall: 138 mnkr inkl. moms Erbjuden hyresindikation: 11,04 mnkr/år ink. moms, ca 1 900 kr/kvm/år Tillkommer: Kostnad för inre underhåll ca 25 kr/kvm/år inkl. moms, fastighetsskatt ca 10 kr/kvm/år, sophämtning ca 30 kr/kvm/år Summa ca 1 965 kr/kvm/år (11,4 mnkr). Kostnad för elförbrukning och städning är inte inräknad. Slutsatser Generellt - Redovisad fördelning av ytor samt projektkostnad mellan särskilda boenden respektive trygghetsbostäder (d.v.s. kommunens tilltänkta förhyrning respektive Solatums förhyrning) är inte helt rätt och behöver ses över.
22 (51) Forts. 214 Trygghetsbostäder - För dyr hyreskostnad, ca 2 000 kr/kvm/år. Lägenhetstyp A) 7 000 kr/månad, B) 9 330 kr/månad, C) 10 750 kr/månad - Annat utförande av nybyggnad behöver prövas. - Lämpligast upphandlingsform utreds. - Förhandsutvärdering av ändring av detaljplan behöver göras. Särskilt boende - Enplanslösning förordas i stället för två plan. - 35 lägenheter går att ordna i ett våningsplan samordnat med nybyggnaden. - Hyreskostnaden per kvm/år blir lägre i och med momslyft, ca 1 650 kr/kvm/år. - Lägre byggkostnad tack vare ombyggnad i stället för nybyggnad. - Vad finns det för allternativ och kostnad för nya särskilda boende? Äldreomsorgens slutsatser av Hemfosas förslag En ombyggnad av polishusets tomma delar till särskilt boende innebär utifrån de skisser som presenterats att det måste minskas på antalet boenderum från 42 till ca 37 för att få tillräckligt med övriga utrymmen. I alternativet polishuset bedöms inte lokalerna vara bra med en uppdelning på tre våningsplan med boendet på två. Det innebär att bemanningen under hela verksamhetstiden kommer att dras med extra personalkostnader om minst 1 000 tkr/år för att säkerställa tillsyn på två plan. Vidare gör byggnadens långa och smala utformning en känsla av korridor och innebär inte ett trivsamt boende. Även med en minskning av antalet boenderum kommer utrymmena att vara trånga och begränsa flexibiliteten inför framtiden. En annan nackdel med att skapa ett nytt boende skilt från kvalificerad läkarvård är att en omflyttning av personer som nu har plats på särskilt boende måste ske för att frigöra korttidsplatser. Det som är en stor fördel med polishuset är att det med enkla medel skulle gå att ytterligare förbättra den fina utemiljön. En grovt beräknad hyreskostnad är 5 mnkr brutto och hyresintäkterna bedöms till ca 2 mnkr. För att bedöma ekonomin i projektet, med fördyrningen på grund av bemanningsproblematiken, skulle ett boende med en nettohyra om 4 mnkr vara ekonomiskt lönsamt i jämförelse. Sammantaget bedöms att kommunen inte bör gå vidare med detta alternativ utan utreda ett annat mera flexibelt boende som blir bättre anpassat både för tillkommande brukargrupper och verksamhetens effektivitet. Allmänna utskottets förslag Sollefteå kommun tackar nej till erbjudandet från Hemfosa Fastigheter om uppförande av särskilt boende och trygghetsboende i anslutning till polishuset i Sollefteå.
23 (51) Forts. 214 Vård- och omsorgsutskottets förslag - Utredningsarbetet ombyggnation av polishuset avbryts, då alternativet som presenterats inte bedöms vara en ändamålsenlig lösning - Förvaltningen uppdras fortsätta utreda behovet av boendeplatser Beslutslutsunderlag Solatum Hus&Hem redovisning 2015-10-13 av Hemfosas förslag daterat 2015-05-07 Äldreomsorgens tjänstemannayttrande 2015-09-25 Allmänna utskottets protokoll 2015-10-13 91 Vård- och omsorgsutskottets protokoll 2015-10-14 146
24 (51) 215 KS/408/2015 (8.6) Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända s beslut 1 Sollefteå kommun tecknar en avsiktsförklaring tillsammans med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen i enlighet med Migrationsverkets förslag. 2 Antalet lägenheter som ska omfattas av förklaringen får avgöras i fortsatta samtal med de två övriga parterna. 3 Kommunen ser det som önskvärt att i första hand asylsökande i kommunen som får uppehållstillstånd erbjuds möjlighet till boende. Ärendebeskrivning Migrationsverket erbjuder Sollefteå kommun att teckna en avsiktsförklaring i syfte att förstärka mottagandet av asylsökande och nyanlända i kommunen. Avsiktsförklaringen tecknas mellan Migrationsverket, Sollefteå kommun och Arbetsförmedlingen. Syftet med förklaringen är att dels tydliggöra respektive parts ansvar och åtaganden som en asylboendeverksamhet i Sollefteå innebär, dels att klargöra på vilket sätt som parterna kan bidra till att förbättra förutsättningarna för att fler personer med uppehållstillstånd ska välja varaktig bosättning i Sollefteå kommun. Vidare syftar denna samverkan till etablera asylboenden med ett överenskommet antal platser i bostäder med möjlighet till självhushåll. Det kan vara i vanliga lägenheter eller i kollektiva boenden med självhushåll. Boendena förläggs till geografiskt lämpliga platser med tillgång till allmänna kommunikationer som gör det möjligt att uträtta normalt förekommande behov i den dagliga livsföringen. Kommunen åtar sig att tillsammans med Migrationsverket identifiera lämpliga fastigheter och att vara hyresvärd för Migrationsverket som hyr av kommunen. Kommunen ansvarar för eventuell anpassning av lokalerna. Hyran ska ge kostnadstäckning för de investeringar som görs av fastighetsägaren eller kommunen i överenskommelse med Migrationsverket. Kommunen ska även ansvara för lokaler som möjliggör samverkande myndighetskontakter. Migrationsverket hyr lägenheter/lokaler för asylboenden av kommunen och ansvarar för den dagliga driften av verksamheten.
25 (51) Forts. 215 Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Ca 750 personer finns för närvarande inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem och med vistelse i Sollefteå kommun. Ett samarbete i enlighet med avsiktsförklaringen ger större möjligheter och förutsättningar för att kunna planera för varaktiga boenden med god kvalitet och anpassat efter de boendes behov. Förvaltningen föreslår därför att kommunen tecknar en avsiktsförklaring i enlighet med förslaget. Vidare samtal med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen får avgöra hur många lägenheter som ska omfattas av avsiktsförklaringen. Allmänna utskottets beslut Ärendet kompletteras med ett förvaltningsyttrande och behandlas därefter av kommunstyrelsen. Förslag under kommunstyrelsens sammanträde Mattias Ahlenhed (VISKB) föreslår ett tillägg till beslutstexten där det framgår att det är önskvärt att i första hand placera asylsökande. Förslaget biträds av Margareta Alton (MP) och Kerstin Franzén (M) beslutar enligt Mattias Ahlenheds förslag. Beslutsunderlag Arbetsmaterial 2015-10-12 Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Sollefteå kommun
26 (51) 216 KS/410/2015 ( ) Utredning om den framtida lokaliseringen av Sollefteå Gymnasium s beslut 1 Förvaltningen får i uppdrag att göra en utredning om den framtida lokaliseringen av Sollefteå Gymnasium. Inriktningen ska vara att verksamheten ska bedrivas på två platser i Sollefteå tätort. 2 De båda alternativen Hågestaskolan och Gudlav Bilderskolan ska utredas parallellt utifrån direktiven: - kostnadseffektivitet gällande uppförande och drift - god arbetsmiljö - god studiemiljö - integrerande och inkluderande miljö - möjlighet till kollegialt utbyte - möjlighet att optimera resurserna - möjlighet till samläsning 3 Återrapportering vid kommunstyrelsens sammanträde april 2016. Reservationer Bengt Sörlin (M), Kerstin Franzén (M), Johan Andersson (C) reserverar sig till förmån för Bengt Sörlins förslag. Bengt Sörlin (M), Kerstin Franzén (M), Johan Andersson (C), Mattias Ahlenhed (ViSKB) reserverar sig till förmån för Kerstin Franzéns förslag. Mattias Ahlenhed (ViSKB), Gunilla Fluur (ViSKB), Johan Andersson (C) reserverar sig till förmån för Mattias Ahlenheds förslag. Ärendebeskrivning beslutade 2012-06-12 113, att godkänna förhyrning av lokaler på Hågestaområdet under förutsättning att det tecknas ett hyresavtal för en hyresperiod om sex år för omlokalisering av delar av verksamheten vid Gudlav Bilderskolan till Hågestaområdet, att en utvärdering av verksamheten vid Hågestaskolan ska göras efter tre år, att det vid utvärderingen även ska tas hänsyn till effekter av samverkansavtalet med länets kommuner och framtida programstruktur i Sollefteå samt den utredning av utbildningsverksamheten i kommunen som kommunfullmäktige beslutade om vid sammanträde 2012-05-28.
27 (51) Fors. 216 Förvaltningens bedömning Det hyresavtal som tecknats för Sollefteå gymnasium har nu löpt i tre år. I enlighet med kommunstyrelsens beslut, genomförs en uppföljning av verksamheten vid Hågestaskolan. Uppföljningen, där såväl elevernas som den pedagogiska personalens synpunkter beaktas, redovisas vid utskottets sammanträde 2015-12-10. En utvärdering av effekterna av samverkansavtalet med länets kommuner kommer att genomföras under hösten 2015 och, i enlighet med kommunstyrelsens beslut, redovisas vid samma tillfälle som uppföljningen av verksamheten vid Hågestaskolan, det vill säga vid utskottets sammanträde 2015-12-10. Programstruktur för perioden 2016-2021, beslutas av kommunstyrelsen 2015-10-06. Utifrån kommunsstyrelsens beslut 2012-06-12 113, och det långsiktiga programbeslut för perioden 2016-2021 som beslutas i kommunstyrelsen 2015-10-06, konstateras att det är av största vikt att påbörja en allsidig utredning av Sollefteå gymnasiums lokalisering inför framtiden. Utskottet unga och lärande förslag - Utskottet unga och lärande föreslår kommunstyrelsen uppdra till förvaltningen att påbörja utredning för framtida lokalisering för Sollefteå Gymnasium. - Inriktningen ska vara att verksamheten ska bedrivas på två platser i Sollefteå tätort. - Båda alternativen Hågesta och Gudlav Bilderskolan ska utredas parallellt utifrån direktiven: god arbetsmiljö god studiemiljö integrerande och inkluderande miljö möjlighet till kollegialt utbyte möjlighet att optimera resurserna möjligheter till samläsning. - Återrapportering till kommunstyrelsen i april 2016. Förslag under kommunstyrelsens sammanträde 1 Utskottet unga och lärande förslag Tilläggsförslag till unga och lärande förslag 2 Åsa Sjödén (S) föreslår tillägg till tredje beslutsmeningen. Direktiven utökas med Kostnadseffektivitet gällande uppförande och drift 3 Bengt Sörlin (M) föreslår tillägg till den andra beslutsmeningen bedrivs på som mest två platser
28 (51) Forts. 216 4 Kerstin Franzén (M) föreslår ett tillägg i beslutet. Utskottet unga och lärande tar kontakt med utskottet samhällsutveckling för att också utreda en samordning och samlokalisering av Komvux. Detta skulle innebära ytterligare en möjlighet till kostnadseffektivitet gällande gymnasieutbildningens produktion och drift i Sollefteå Förslaget biträds av Mattias Ahlenhed (VISKB) 5 Mattias Ahlenhed (ViSKB) föreslår ett tillägg till tredje beslutsmeningen. Direktiven utökas med mat och lunchservering Ordföranden frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt utskottets förslag med Åsa Sjödéns tillägg och finner att kommunstyrelsen beslutar anta dessa. Ordföranden frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt Bengt Sörlins tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen avslår detta. Ordföranden frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt Kerstin Franzéns tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen avslår detta. Ordföranden frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt Mattias Ahlenheds tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen avslår detta. Ordföranden konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt utskottets förslag och Åsa Sjödéns tilläggsförslag. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande 2015-09-28 Utskottet unga och lärande protokoll 2015-10-15 75
29 (51) 217 KS/122/2015 (13.3) Lokaler för Fordon- och transportprogrammets inriktning transport till Naturbruksprogrammet, Skedom s beslut Ärendet återremitteras till förvaltningen som får i uppdrag att ta fram ett mindre omfattande förslag till utbyggnad. Ärendebeskrivning beslutade 2013-04-09 76, att avvakta med beslut om eventuell utbildningslokal för fordonsprogrammets inriktning Transport till dess utredningen om Barn- och skolnämndens programutbud för gymnasieskolan, upphandling av skolmåltider för gymnasieskolan samt utredning om värmeförsörjning vid Skedoms naturbruksskola gjorts. Huvudenhetschef produktion har i åtgärdsplan, med syfte att minska kostnaderna, föreslagit fortsatt utredning avseende samlokalisering av fordon- och transportprogrammets inriktning Transport och Naturbruksprogrammet, Skedom. Detta redovisades vid utskottet för Unga och lärandes sammanträde 2015-03-31 26. Gymnasieskolans programutbud beslutas årligen i september månad. Utredning avseende gymnasiet, utifrån Barn- och skolnämndens beslut 2014-10-22 77, delrapporteras vid utskottets sammanträde 2015-03-19. Den slutliga rapporten framlades i utskottet 2015-08-20 59 och ligger nu inför beslut i kommunstyrelsen. Beslutet omfattar Gymnasiets programstruktur 2016-2021. Upphandling av skolmåltiderna för gymnasieskolan har genomförts med en avtalsperiod om tre år med möjlighet till förlängning under ett plus ett år. Det nu påbörjade läsåret är det tredje i avtalsperioden. Gällande värmeförsörjning är installationen genomförd och anläggningen startas upp 2015-09-07. Utskottet beslutade, 2015-03-31 26, utifrån ovanstående att uppdra till fastighetssamordnaren att återuppta utredningen avseende tillbyggnad vid Naturbruksprogrammet, Skedom, i syfte att samlokalisera Fordon- och transportprogrammets inriktning Transport och Naturbruksprogrammet, Skedom. Utskottet för Unga och Lärande har begärt ett kompletterande yttrande till det aktuella ärendet. Begärd komplettering avser finansieringen av den kostnad som beskrivs.
30 (51) Forts. 217 Kostnaden uppgår i det aktuella förslaget till 7,5 mnkr. Enligt förslaget ska byggnationen ske under 2016. Driftbudgeten Gymnasieverksamheten kommer enligt förslaget att påverkas positivt genom minskade lokalkostnader, vilket bidrar till att gymnasieverksamhetens möjligheter att klara sin budgetram ökar. Investeringsbudgeten Enda sättet att finansiera föreslagen byggnation, är genom investeringsmedel. Här krävs tilläggsbudget, då utrymme inte finns inom av budgetberedningen föreslagen investeringsram för 2016. Här behöver även kommunens investeringsmål och amorteringskrav för 2016 ses över, då dessa sannolikt inte tål en ökad investeringsram om 7,5 mnkr. Förvaltningens bedömning Utredningen visar att en utbyggnad av lokalerna på Skedom för att möjliggöra att transportinriktningen, nu lokaliserad på Nipanområdet (Byggnad 173), kan integreras, minskar lokalytan med 840 m 2, sänker lokalkostnaden från 661 kr/m 2 till 651 kr/m 2 och den årliga driftkostnaden minskar med totalt 577,9 tkr. Utskottet unga och lärande förslag Utskottet för unga och lärande föreslår kommunstyrelsen besluta att under sommaren 2016 bygga ut lokalerna på nuvarande Naturbruksprogrammet, Skedom, så att Fordonsprogrammets inriktning transport kan integreras i Naturbruksprogrammets lokaler. Hyreskontraktet för Byggnad 173 på Nipanområdet sägs upp från motsvarande tidpunkt. Förslag under kommunstyrelsens sammanträde Åsa Sjödén (S) föreslår återremiss för att ta fram ett mindre omfattande förslag till utbyggnad. beslutar enligt detta förslag. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande2015-04-20 Förvaltningsyttrande2015-09-02 Kompletterande förvaltningsyttrande 2015-10-08 Utskottet unga och lärande protokoll 2015-10-15 76
31 (51) 218 KS/412/2015 (6.4) Verksamhetsutökning vid Långsele förskola s beslut 1 Verksamhetsutökningen vid Långsele förskola godkänns. 2 Hyresperiod tecknas i likhet med tidigare hyresavtal, d.v.s. till och med 2018-03-31. Ärendebeskrivning Det råder platsbrist i förskolorna i Helgum och Långsele. Vid senaste kösammanställningen, 2015-09-30, framkommer att det är 15 barn som inte kan beredas plats i Helgum och Långsele hösten 2015. De första månaderna 2016 är det ytterligare sex barn i kö. Det innebär att det inom den närmaste sexmånadersperioden är 21 barn, företrädesvis födda 2014 och 2015, som inte får plats. Därmed hålls inte garantitiden om fyra månader. Platsbrist har även gällt för förskolan i Öhn. Där har verksamheten utökats från två till tre avdelningar i syfte att inte öka barngruppernas storlek. Förvaltningens bedömning Utifrån den kö som finns till förskolorna i Helgum och Långsele, konstateras ett behov av verksamhetsutökning i området. Antalet födda barn i området Långsele-Helgum har de senaste åren varit som lägst 30 (2013) och som högst 35 (2012). Under 2014 föddes 43 barn och till och med september 2015 har det fötts 22 barn i området vilket medför en betydande ökning av barn i kö till förskolorna i Helgum och Långsele. Därutöver finns nyanlända barn i åldern 1-5 år i området, ej i kö ännu. Förvaltningen ser ingen möjlighet att ta emot de barn som nu står i kö inom Helgum- Långsele genom att utöka antalet barn i redan befintlig verksamhet. Den övervägande delen barn som väntar på förskoleplats är födda 2014 och 2015. I Öhns skola har omflyttningar skett inom skolans lokaler, till förmån för utökning av förskolan från två till tre avdelningar med personalökning om totalt en halvtids årsarbetare. Statsbidrag Mindre barngrupper i förskolan För undvika att utöka barngrupperna har statsbidrag sökts inom ramen för Mindre barngrupper i förskolan avseende Öhns och Långsele förskolor där behovet varit som störst bland de yngsta barnen, födda 2013 och senare.
32 (51) Forts. 218 För Långsele har ansökan gjorts för att kunna ta emot såväl barn från såväl Långsele som Helgum, med anledning av att Helgum, ett par månader in på läsåret, fyllt sina platser. För Långseles del kan lokalkostnaderna, samt till viss del personalkostnader, finansieras av statsbidraget för mindre barngrupper i förskolan. Med denna åtgärd görs bedömningen att barn i kö till såväl Helgum som Långsele förskolor bereds plats inom garantitiden. I Öhn har utökningen genomförts genom omflyttning i skolan, utan andra kostnader än en utökning av personal om 50 % vilket sökts inom ramen för Mindre barngrupper i förskolan. Ansökan om statsbidrag har gjorts för ett netto om 25,2 platser och beslut har meddelats; Ansökan är till fullo beviljad. Det innebär bidrag för att minska barngruppernas storlek i Öhn och Långsele/Helgum till en summa om totalt 756 000 kronor för läsåret 2015/2016. Av regelverket framgår att huvudmän som deltar 2015/2016 får delta i satsningen med samma förskolor kommande läsår. En huvudman söker för ett läsår i taget och prövas på nytt varje år. Med anledning av ovanstående, framställs även en förfrågan om extern förhyrning av resterande del av före detta Fyrklöverns lokaler om 375 kvadratmeter. Detta till en hyresavgift om 730 kronor per kvadratmeter och med samma slutdatum som tidigare beviljad externförhyrning. Utskottet unga och lärande förslag Utskottet för Unga och Lärande föreslår kommunstyrelsen godkänna verksamhetsutökning gällande Långsele förskola, i syfte att kunna erbjuda barn i området Långsele och Helgum förskoleplats inom garantitiden. Utskottet för Unga och Lärande föreslår kommunstyrelsen att därmed även godkänna anhållan om extern förhyrning av lokaler i Långsele 2:5, före detta Fyrklöverns lokaler, motsvarande 375 kvadratmeter med start senast 2016-01-01. Hyresperiod i enlighet med tidigare hyresavtal, det vill säga till och med 2018-03-31. Förslag under kommunstyrelsens sammanträde Åsa Sjödén (S) föreslår att verksamhetsutökningen gällande Långsele förskola godkänns. Hyresperiod i enlighet med tidigare hyresavtal, till och med 2018-03-31. beslutar enligt detta förslag. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande 2015-10-12 Utskottet unga och lärande protokoll 2015-10-15 79
33 (51) 219 KS/179/2015 (4.2) Utökning av gymnasiets investeringsram 2016 för inköp av skogsmaskin s beslut föreslår fullmäktige besluta: 2016 års investeringsram för gymnasiet utökas med 3 mnkr för köp av en skogsmaskin. Ärendebeskrivning Gymnasieverksamheten har upprättat en skrivelse där man bl.a. vill att kommunen Gymnasieverksamheten har upprättat en skrivelse där man bl.a. vill att kommunen ska äga skogsmaskiner istället för att leasa dem. Detta skulle, genom att maskinerna finns tillgängliga hela läsåret, medge en utökning av antalet timmar eleverna kör skogsmaskin under sin gymnasieutbildning. Som ytterligare positiva effekter av att äga maskinerna, pekar verksamheten i sin skrivelse på att Kompetensutvecklingen för personalen kan utvecklas till en rimligare nivå Verksamheten ges bättre möjligheter till flexibilitet i undervisningen Problemet är gymnasiets investeringsram. Den beslutade investeringsramen om 3 000 tkr, medger inte maskinköp. Förvaltningens bedömning Den utbildning eleverna ska genomföra innebär enligt verksamheten själva, ett maskinbehov om två skördare och fyra skotare. Dessa maskiner leasas idag genom ett upphandlat leasingavtal med en avtalsperiod om 2012-09-15-2014-09-14, med option på två års (1+1) förlängning. Vi är alltså nu, hösten 2015, inne på det andra optionsåret, vilket innebär att maskintillgången är säkrad till och med vårterminen 2016. Eftersom leasingavtalen inte tillåter verksamheten att bedriva undervisning i underhåll/ reparationer på de hyrda maskinerna, är verksamheten tvingad att äga de maskiner som behövs för detta ändamål. Därför finns idag två äldre skotare i verksamhetens ägo. Denna situation är inte optimal, dels för att det starkt begränsar möjligheterna till undervisning i underhåll/reparationer av skördare, men också för att de ägda maskinerna är för gamla och därmed inte innehåller den teknik eleverna sannolikt ska jobba med i sina kommande yrkesroller. Gymnasieverksamheten ser helst att kommunen äger samtliga 6 skogsmaskiner. Bedömd investeringskostnad för en ny skördare är 3 800 tkr och för en ny skotare cirka 2 900 tkr.