Redovisning av års stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgens innehåll och kvalitet

Relevanta dokument
Redovisning av års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer

Redovisning av hur års stimulansmedel för att utveckla vården och omsorgen om äldre personer har används under 2012

BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING. Till Bromma stadsdelsnämnd

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Område Rehabilitering

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel inom äldreomsorgen för år 2010 och 2011

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Utveckling av hemtjänsten

Sammanställning av hur beviljade stimulansmedel fördelats och vilka aktiviteter som genomförts alternativt pågått

Översiktlig sammanställning av hur beviljade stimulansmedlen fördelats och vilka aktiviteter som genomförts alternativt pågår

Anhörig/närståendepolicy för Stockholms stad äldreomsorg

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Slutredovisning av Socialstyrelsens stimulansmedel inom vård och omsorg för äldre under som även använts 2012

Äldre med sammansatta vårdbehov i grän s- snittet mellan landsting och kommun

Anhörig-/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg, remissvar

Stimulansmedel inom demensområdet

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

Styckevis och delt - om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i egna hemmet. Svar på remiss av revisionsrapport dnr 420/22-06.

Stimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer

Psykisk ohälsa hos äldre, ett bortglömt kapitel - svar på skrivelse från vice ordföranden Inge-Britt Lundin m.fl. (fp)

Anmälan av verksamhetsuppföljning för 2016 avseende hemtjänst i privat regi

Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Ansökan om stimulansmedel för ökad bemanning ÄO Ansökan avser HEMTJÄNST år: 2016

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Uppföljning av verksamheten vid Väderkvarnens vård- och omsorgsboende

Ansökan om fortsatta utvecklingsmedel från Socialstyrelsen för arbete med familjefrid

KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD UPPDRAGSHANDLING

ABCDE. Tillsyn av Blackebergs sjukhem i Bromma Yttrande till Länsstyrelsen. Bromma stadsdelsnämnd

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Uppdragsbeskrivning för äldreförvaltningens

Ansökan om medel för utveckling av multiprofessionellt arbetssätt med inriktning mot personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt

Tunets trygghetsboende Plan för genomförande

Redovisning av pågående utvecklingsarbete vid Mälarbackens gruppboende/profilboende för äldre med psykiska funktionshinder

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

A B C D E. Äldreomsorgen Östermalms stadsdelsförvaltning. Förbättrat stöd till dementa- svar på remiss av motion av Anna Starbrink (fp)

Syfte/process Margaretha Häggström

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

Korttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende

Bemötande Äldreomsorg

Anhörig/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg

Program för stöd till anhöriga

Indikatorer för uppföljning av hälso- och sjukvård inom vård och omsorgsboenden Yttrande til l Kommunstyrelsen

Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana (S) och Tuva Lund (S) om behovet av en bättre och mer jämlik demensvård i Stockholm län

Avveckling av Axelsbergs servicehus för omvandling till seniorboende Genomförandeärende

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Redovisning av 2009 års stimulansmedel för utveckling av äldreomsorgen

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Utlåtande 2013:13 RV (Dnr /2012)

Svar på remiss om mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Redovisning av ej verkställda beslut inom äldreomsorgen kvartal

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

Tryggt mottagande i hemmet Lena Carling Projektledare

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Hemsjukvård inriktning

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap. 1 SoL av Skedvikens gruppboende

Styckevis och delt- Om vården och omsorgen till multisjuka som bor kvar i egna hemmet Remissyttrande över revisionsrapport

Bemötande Äldreomsorg

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Ansökan om medel för. kompetensutveckling Bilaga 8. kompetensutveckling

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Verksamhetsuppföljning på Tallbackens vårdoch omsorgsboende

Granskning av äldreomsorgen i Bromma 2009 Äldreomsorgsinspektörens granskningsr apport

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Äldre Lättläst version

Redovisning av projektet Brandsäkerhet hos äl d- re i Stockholms stad

Hemvård i Åstorp kommun

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Projektspecifikation

Metod Samma distriktssköterskor som Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Utblick 2020 framtidens äldreomsorg i Kalmar

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Samverkansrutin Demens

Hemsjukvård i Hjo kommun

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Samverkansrutin Demens

Protokoll fört vid Bromma stadsdelsnämnds pensionärsråd den 20 september 2016

Yttrande över revisionsrapport Granskning av samverkan i missbruks- och beroendevården nr 4, 2017

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Transkript:

BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE ÄL DREOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 155-12-1.2.1. SDN 2012-05-24 SID 1 (7) 2012-04-27 Handläggare: Monica Mårdén, Lena Carling Telefon: 08-508 06 322, 508 06 333 Till Bromma stadsdelsnämnd Redovisning av 2007-2011 års stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgens innehåll och kvalitet Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden tar del av förvaltningens redovisning och lägger den till handlingarna. Pia Bäck t f stadsdelsdirektör och verksamhetsområdeschef Sammanfattning Regeringen har avsatt stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgens innehåll och kvalitet. I detta ärende lämnar förvaltningen en redovisning över hur de stimulansmedel som delades ut åren 2007-2011 har används under 2011. Box 15017, 167 15 Bromma. Gustavslundsvägen 151 G Telefon 08-508 06 000. Fax 08-508 06 011 bromma@stockholm.se www.stockholm.se

SID 2 (7) Bakgrund Under perioden 2007 till 2011 har regeringarna avsatt stimulansmedel till kommuner och landsting för att stödja utvecklingen av äldreomsorgens innehåll och kvalitet. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom verksamhetsområde äldreomsorg. Alla kommuner och landsting ska lämna en redovisning till Socialstyrelsen över hur de stimulansmedel som delades ut 2007-2011 har använts under 2011. Den redovisning som förvaltningen lämnat till Socialstyrelsen bifogas, bilaga 1 (webblankett). Redovisningen ska kompletteras med ett protokoll som visar att ansvarig nämnd har informerats om redovisningen. Protokollet ska vara inskickat per e-brev eller per post till Socialstyrelsen senast den 30 juni 2012. Förvaltningens synpunkter och förslag TGS-projektet Trygga Goda System Bromma stadsdelsförvaltning har beviljats stimulansmedel för TGS- projektet (Trygga Goda Sammanhang) där primärvården, slutenvården, stadsdelens äldreomsorg samt Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsförvaltning, demensråd samt primärvårdsrehab ingår. Projektets styrgrupp arbetar gemensamt fram projektmål och följer sedan regelbundet upp de olika delarna i projektet via styrgruppsmöten, cirka fyra gånger per termin. TGS projektet arbetar för att utveckla öppna system (mänskliga såväl som tekniska) med tydliga gränssnitt och en helhetssyn genom samverkan, samtycke och integration. Utgångspunkt för projektet är Stiftelsen Äldrecentrums rapport Styckevis och delt samt regeringens strategi Nationell ehälsa (tidigare Nationell IT- strategi för vård och omsorg ). TGS projektet innehåller flera olika inriktningar och delprojekt inom området vård och omsorg för de svårast sjuka äldre och inom de olika delprojekten arbetas gemensamma samverkansavtal/ program fram.

SID 3 (7) Redovisning av hur stimulansmedlen används under 2011 Förvaltningen redovisar nedan hur de stimulansmedel som delades ut åren 2007-2011 har används under 2011. Rehabilitering Vårdplanering via videokonferens Att mötas via videokonferens kräver ett strukturerat förhållningssätt med tydliga informationsdelar från varje mötesdeltagare. Sedan maj 2009 pågår ett projekt med Vårdplanering på distans genom videokonferensteknik. En dokumenterad mötesmetod har arbetats fram Manual för vårdplaneringsmöte via videokonferens. Samtliga berörda verksamheter i vårdkedjan synliggörs för patienten, vilket medför att utskrivningsplaneringen säkerställs. Den äldre och hans/hennes närstående får en tydlig bild av vilka verksamheter som övertar ansvaret för fortsatta hälso- och sjukvårdsinsatser samt den sociala omsorgen efter utskrivningen. Utveckling och förberedelse för implementering pågår under 2012. klick I projektet har en visuell guide, ett dataprogram/system och en bildbank för överföring av information från arbetsterapeut och/eller sjukgymnast till omvårdnadspersonal och sjuksköterska vidareutvecklats. klick illustrerar ADL (aktiviteter i det dagliga livet), förflyttningsteknik, hjälpmedel och viloställningar med hjälp av fotografiska bilder och är ett enhetligt informationssystem från arbetsterapeutens och sjukgymnastens sida. Genom klick förbättras informationsöverföringen från arbetsterapeuter och sjukgymnaster till berörd omvårdnadspersonal. Informationen blir tydligare, mer tillgänglig (under hela dygnet) och mer tillförlitlig. klick används för närvarande inom tre områden på Mälarbacken vård- och omsorgsboende. En slutrapport och en utvärdering av projektet klick är framtagen och finns att läsa på TGS projektets hemsida www.tgsprojektet.se.

SID 4 (7) Kost och nutrition Kost Arbetet med att utveckla mat och måltidssituationen fortsätter under 2012 under ledning av en kostekonom. Målet är att måltidssituationen ska upplevas som något positivt av den äldre som har beviljade insatser med mat och måltider. Näringsintaget ska öka och nattfastan minska för de äldre med insatser från hemtjänsten och de äldre som bor på vård- och omsorgsboenden. Verksamheterna ska ha tydliga skrivna rutiner och arbetsbeskrivningar gällande mat och måltider. Under hösten 2011 och under våren 2012 har den kommunala hemtjänstens och dagverksamheternas personal erbjudits en tredagars utbildning i bl.a. kost för äldre, matlagning och livsmedelshygien. Stadsdelens kostekonom, kostombuden hos de kommunala utförarenheterna i Bromma samt stadsdelens Silviasystrar arbetar tillsammans för att öka kunskapen om mat och hälsa för äldre bland sina medarbetare. De använder den handbok, de verktyg och det utbildningsmaterial som tagits fram av äldreförvaltningen. För att tydliggöra innehållet i insatsen mat och måltider kommer begrepp och formuleringar att gås igenom. Kost och nutrition Sällskapet Vänner till Pauvres Honteux (SVPH) har använt sig av stimulansmedlen för uppföljning av utbildning i kost och nutrition med fokus på måltidssituation och bemötande. Demensvård Demensteam I projektet Demensteam pågår en vidareutveckling av demensvården inom hemtjänsten i Bromma. Demensteamet är en specialistenhet med inriktning mot demens där man bl.a. arbetar för att utveckla samarbetet mellan de olika huvudmännen. Inom projektet utvecklas vården och omsorgen för de demenssjuka äldre i nära samarbete med en vårdcentral. En kompetensutveckling sker i och med att två undersköterskor som arbetar i Demensteamet går en silviasysterutbildning som avslutas sommaren 2012. En utveckling av stadsdelens demensvård pågår utifrån de nationella riktlinjerna för demensvård. Utveckling sker bl.a. i samverkan med två olika projekt inom landstinget som drivs genom medel från landstingets Demensråd. Ett lokalt samverkansprogram för Demens i Bromma är framtaget. Programmet är ett samarbete mellan Bromma stadsdelsförvaltning, primärvården, primärvårdsrehab,

SID 5 (7) läkare i vård- och omsorgsboende och minnesmottagningen. Implementering kommer därefter att ske. Målet är att samtlig personal inom hälso- och sjukvården och den kommunala omsorgen som kommer i kontakt med demenssjuka personer ska tillämpa samverkansprogrammet, men också aktivt verka för dess utveckling. Utbildning demens Genom stora utbildningsinsatser har kunskapen om demenssjukdomar ökat inom äldreomsorgens verksamheter i Bromma. Ett stort antal utbildade Silviasystrar och Silviasjuksköterskor finns nu ute i verksamheterna. De arbetar på ett strukturerat sätt med bl.a. handledning, utbildning, anhörigstöd och måltidssituationen. Inspirationsdag demens Sex stadsdelsförvaltningar däribland Bromma stadsdelsförvaltning arrangerade i maj 2011 ett heldagsseminarium för att sprida kunskap om Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Personalen inom äldreomsorgen och politiker med flera fick information om riktlinjerna och därmed också verktyg för att ge god demensvård. Utbildning nationella riktlinjer Under 2011 har tre halvdagsseminarier hållits som varit riktade till stadsdelens Silviasystrar och Silviasjuksköterskor. Seminarierna har tagit upp Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom, stöd för anhöriga till personer med demenssjukdom samt mat och måltider. Läkemedelsgenomgångar Läkemedel demens Att genomföra läkemedelsgenomgångar hos demenssjuka i ordinärt boende ställer stora krav på samverkan mellan hemsjukvården och hemtjänsten. För att förbättra läkemedelsanvändningen för äldre demenssjuka samarbetar hemtjänstens Demensteam och stadsdelens dagverksamheter med en vårdcentral i Bromma om läkemedelsgenomgångar. Utbildning har genomförts för vårdcentralens distriktssköterskor, kommunens demensteam samt dagverksamheter. Läkemedelsgenomgångar SVPH Sällskapet Vänner till Pauvres Honteux (SVPH) har genomfört utbildning för sina sjuksköterskor. Detta har medfört att sjuksköterskorna har blivit mer uppmärksamma på och har mer kunskap om läkemedel och dess biverkningar. Det har även fört med sig en bra diskussion inom verksamheten kring läkemedel och äldre. Antalet läkemedel per boende har minskat.

SID 6 (7) Sociala innehållet Sociala innehållet I SVPH:s seniorboende Nockebyhem har en arbetsterapeut anställts för projektmedlen. Fler äldre med fysiska eller demenshandikapp bor kvar i seniorboendet och behoven av stimulering för denna kategori har därmed ökat. Arbetsterapeuten har flera dagliga aktiviteter som är anpassade för dessa kategorier. Vägledande samspel År 2010 deltog cheferna inom hemtjänsten, samordnarna samt rehabpersonal i utbildning i salutogent synsätt för att få metoder att kunna stärka den äldres känsla av sammanhang och mening genom att se, bekräfta samt ge den äldre möjlighet att vara delaktig utifrån sina behov och möjligheter. Förebyggande hembesök Förebyggande hembesök Målsättningen med projektet Förebyggande hembesök har varit - att ta fram en arbetsmetod för förebyggande hembesök/uppsökande verksamhet och därmed utveckla kunskapen om de hemmavarande pensionärernas situation - utforma en arbetsmetod där målgruppens åsikter tas tillvara - främja samarbetet internt och externt (landstinget, frivilliga organisationer m.m.) - erbjuda riktad information som förebygger ohälsa, ökar välbefinnandet, möjliggör kvarboende i större utsträckning och underlättar till en mer självständig livsföring. En arbetsmetod är framtagen som är utformad för att på sikt kunna bli en del av biståndshandläggarens arbete och implementeras i verksamheten. Avsikten är att pensionärer i Bromma skall få en ökad känsla av trygghet och sammanhang. De ska veta vart de kan vända sig vid behov av exempelvis hemhjälp samt få en ökad medvetenhet när det gäller säkerhet i vardagen. Under 2011 har totalt 1230 brev skickats ut till alla Brommabor mellan 75 och 80 år. Utav dessa var 190 riktade till 80 åringar med erbjudande om hembesök. Utskicken besvarades av totalt 916 personer (74 procent). Av dessa svarade 533 att de ville ha informationsmaterial, 258 tackade ja till informationsmöten och 236 önskade ingen kontakt. Av de 190 som erbjöds hembesök tackade 48 personer ja. Från och med hösten 2010 använder uppsökaren Ipad vid hembesöken.

SID 7 (7) Ett samarbete kring förebyggande hembesök har påbörjats mellan två vårdcentraler och stadsdelsförvaltningen. I samarbete med Centrum för allmänmedicin, CeFAM, har projektet tagit fram en struktur för samarbetet mellan distriktssköterskor, som arbetar med Hälsosamtal med 75-åringar, och biståndshandläggare, som arbetar med Förebyggande hembesök för personer över 80 år. Under 2011 har informationsmöten hållits vid tre tillfällen. Dessa möten har haft olika teman. Döden - en del av livet - med medverkan av diakon, boutredare samt begravningsentreprenör Information från Bostadsförmedlingen - med medverkan från Stockholms stads bostadsförmedling Hjälpmedel demens med medverkan från Minnesmottagning samt utförare med inriktning mot demens. Även polis och brandförsvar har deltagit vid dessa möten samt anhörigkonsulent, biståndshandläggare, projektledare för förebyggande hembesök, kostekonom och personal från Friskvårdscentrum. En slutrapport för projektet Förebyggande hembesök är framtagen och den finns att läsa på TGS projektets hemsida www.tgsprojektet.se. Bilagor 1. Redovisning av 2011 års stimulansmedel (webblankett)