Att förena arbete och familj På väg mot det goda arbetet Om akademikers arbetsvillkor Gunnela Westlander (red.) Medförfattare: Gunnar Aronsson Eva Bejerot Bernarda Cocke Annika Härenstam Annika Lantz Anneli Strömberg a
Att förena arbete och familj Produktionsgrupp Textredigering: Lars Grönkvist och Kenneth Leverbeck Grafisk formgivning: Eric Elgemyr, Lena Karlsson och Eva Nilsson Omslagsfoto: Jerker Andersson Arbetslivsinstitutet och författarna 1995 Arbetslivsinstitutet, 171 84 Solna ISBN 91-7045-300-4 Tryckt hos AB Boktryck, Helsingborg
Att förena arbete och familj Förord För drygt tre år sedan startade diskussioner mellan SACO och Arbetsmiljöinstitutet om att få en bättre överblick över akademiskt utbildades arbetsvillkor. Vid jämförelser med andra yrken framstod bristen på kunskap om akademikers arbetsliv tydligt. Samtalen ledde till att dåvarande utredningssekreteraren Olle Hesselborn, SACOs samhällspolitiska avdelning, och ordförande Birgit Hansson, Sveriges Psykologförbund, numera också SACOs vice ordförande, tog initiativ till en bred kartläggning av SACO-medlemmarnas arbetsvillkor. Enheten för socialpsykologi vid Arbetsmiljöinstitutet accepterade med glädje förslaget att svara för uppläggning, genomförande och rapportering av den omfattande survey-studien. I förberedelserna deltog förutom forskare från institutets enhet för socialpsykologi även Jörgen Ohlson avdelningschef, SACOs samhällspolitiska avdelning, och ombudsman Kerstin Hildingsson samt förbundsjurist Thomas Kihlberg, båda vid SACOs personalpolitiska avdelning. Vid planeringsmöten som anordnades deltog en rad representanter från olika SACOförbund och framförde önskemål om studiens uppläggning. Kerstin Hildingsson har för SACOs räkning följt hela projektet. Genom dessa diskussioner fick undersökningens innehåll efter hand fastare konturer och följande huvudområden inringades; inställning till kompetensutveckling, ledarskap och organisationsfrågor, stress och ohälsa i arbetet, samt hur förvärvsarbete och familj förenas. Data insamlades via postenkät från ett slumpmässigt urval om två procent av SACO-medlemmarna samt tilläggsurval för vissa yrkesgrupper. Studiens praktiska användning fastställdes till att ge analyser som
Att förena arbete och familj var användbara för lokalt och centralt fackligt arbetsmiljöarbete. De mer vetenskapligt inriktade analyserna skulle publiceras så att de dels kunde användas i undervisningen vid universitet och högskolor, dels ute i arbetslivet i sammanhang där intresse finns för dessa frågeställningar. Förutom de som redan nämnts vill projektledningen tacka ytterligare två medarbetare i SACO, nämligen statistiker Agneta Bergkvist, som varit en ovärderlig hjälp vid dragning av stickprov, samt redaktör Maja Ahlroos, som fortlöpande och på ett levande sätt rapporterat om projektet. Vi vill också tacka Lena Pettersson som svarat för inmatning av det omfattande enkätmaterialet. Arbetsmiljöfonden har beviljat forskningsmedel. Som mest har projektet haft elva medarbetare på hel- och deltid, varav hälften finansierades av Arbetsmiljöfonden. Samtliga har bidragit till förbundsrapporterna. Författarnas namn och rapporternas titlar finns i slutet av boken. Den vetenskapliga projektledningen, som bestått av professor Gunnar Aronsson, fil dr Annika Lantz och undertecknad, har uppskattat de olika medarbetarnas intensiva engagemang för projektet. Ett stort tack skall också framföras till Carin Sundström-Frisk, Inger Söderberg, Ewa Menckel och Elisabeth Åberg, forskare vid enheten för socialpsykologi, vilka bidrog med sina rika erfarenheter under arbetet med enkätens utformning. Boken skall ses som en slutprodukt från projektet Akademiker under 90-talet. En studie av SACO-medlemmarnas arbetsvillkor. Projektledningen hoppas att boken ger beskrivningar som inte bara människor i akademikeryrken har nytta av utan som också kan intressera och påverka arbetsgivare och anställda inom andra sektorer och branscher. Bokens titel På väg mot det goda arbetet kan måhända inbjuda till flera tolkningar. För författarna är titeln snarast ett budskap att det finns anledning att uppmärksamt följa hur arbetsvillkor ter sig för olika yrkesgrupper. Under bokens slutredigering lades Arbetsmiljöinstitutet, Arbetsmiljöfonden och Institutet för arbetslivsforskning ned. Ett nytt institut, Arbetslivsinstitutet, bildades av Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning samt delar av Arbetsmiljöfonden. Arbetslivsinstitutet, Solna, juli 1995. Gunnela Westlander professor
På väg mot det goda arbetet 113. 7 Det goda arbetet ideal och verklighet Gunnar Aronsson Eva Bejerot Annika Härenstam Vilken är de högutbildades idealbild av det goda arbetet? Begreppen kunskapssamhälle och det goda arbetet har etablerats i det allmänna tänkandet och blivit vägvisare för önskvärda förändringar i arbetslivet. Högt kvalificerade arbetsuppgifter finns inom all produktion av varor och tjänster i det moderna Sverige. En hög kunskapsnivå hos befolkningen anses vara en förutsättning för att Sverige skall kunna bibehålla en hög internationell konkurrenskraft. Hög-utbildade har en nyckelroll i kunskapssamhällets framväxt och SACOs medlemmar är en del av denna omvandlingskraft. Vad lägger då människor i dessa strategiskt viktiga yrken i begreppet det goda arbetet och hur överensstämmer deras egna arbetsvillkor med idealbilden? Väger traditionella arbetsmiljöfrågor, t ex möjligheter att påverka beslut och arbetsgemenskap, tyngre än möjligheter till karriär och hög lön? Hur viktigt är intellektuell stimulans, möjlighet att göra något gott för andra och att få använda den personliga läggningen konstruktivt i förhållande till andra aspekter?
114 Det goda arbetet På väg mot ideal det och goda verklighet arbetet De frågor som ska belysas, kan också formuleras så här: Vad kännetecknar det goda arbetet för akademiskt utbildade och hur stor är klyftan mellan deras nuvarande arbete och det goda arbetet? Har olika yrkesgrupper eller män och kvinnor olika syn på det goda arbetet och i vilken utsträckning det förverkligas? Kunskaper om sådana skillnader bör ha praktiskt värde för förändringsarbete och arbetslivets utveckling. Studien skiljer sig från de flesta tidigare ansatser att undersöka det goda arbetet. Det beror dels på att den är inriktad på högutbildade, dels på att det goda arbetet härleds från de anställdas egna bedömningar. Dessutom fokuseras analyserna på skillnader mellan ideal och verklighet och mellan olika yrkesgruppers svarsmönster. Begreppet det goda arbetet har framför allt använts som riktmärke och stöd för att reformera industriellt arbete (LO, 1991). För de kriterier som då ställdes vägde generella forskningsresultat tungt, dvs forskningen har i mindre utsträckning inriktat sig på hur olika bakgrunds- och individuella förhållanden som ålder, kön, fas i livscykel, yrke och arbetsmarknadsläge påverkar värderingarna av det goda arbetet. I en serie studier har ungdomars värderingar och syn på det goda arbetet undersökts (Gamberale, Hagström och Tesarz, 1993; Gamberale och Mardones, 1994; Hagström 1990, 1991). Yngre och äldre vårdbiträdens syn på det goda arbetet har också studerats (Astvik och Aronsson, 1994). Resultaten från dessa studier motiverar fortsatt belysning av sociala och individuella faktorers betydelse, inte minst därför att det goda arbetet också ska erbjuda möjligheter till individuell utveckling (Aronsson och Hagström, 1993). Kärnan i det goda arbetet Studiens frågeformulär innehöll tolv aspekter på vad som kännetecknar det goda arbetet. Deltagarna fick ta ställning till dessa på en tregradig skala med omdömena mycket viktigt, ganska viktigt och mindre viktigt. De fick också bedöma i vilken grad dessa aspekter uppfylldes i det nuvarande arbetet, i hög, viss eller låg grad. Delfrågornas innehåll styrdes dels av tidigare forskning om arbetsmiljö och psykosociala aspekter, dels av anpassning till studiens urval av akademiker. Nya frågor formulerades om nytänkande och
På Det väg goda mot arbetet det goda ideal arbetet och verklighet 115 initiativ samt om möjligheterna att använda sin personliga läggning på ett konstruktivt sätt. (Se kapiel 1, figur 1.3, för en rangordning av skattningen viktighet.) Figur 7.1 och 7.2 visar både hur viktiga olika aspekter på arbetet är och hur stora skillnaderna är mellan idealet och det nuvarande arbetet. Den ljusa delen av stapeln är andelen för vilka det mycket viktiga också uppfylls i hög grad. Den mörka delen av stapeln är den andel som angett att det mycket viktiga inte uppfylls i hög grad. För denna grupp finns en diskrepans mellan ideal och verklighet. Två områden framträder som särskilt betydelsefulla. Det ena är frågor som ringar in arbetets intellektualitet, nämligen intellektuell stimulans, frihet och självständighet, nytänkande och initiativ samt att den personliga läggningen kan användas konstruktivt. Ett andra område gäller arbetets värde för samhället och överensstämmelse mellan egna värderingar och det nuvarande arbetet, figur 7.1. I figur 7.2 redovisas arbetsorganisatoriska förhållanden, lön, specialisering och yrkeskarriär samt riskfri arbetsmiljö. I figur 7.3 har några yrkesgrupper valts ut för att belysas närmare. Skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning har också analyserats, liksom ålderns och positionens (vad gäller verksamhetsansvar) betydelse. Det rör sig ofta om skillnader på en eller ett par procentenheter, och kommenteras då inte närmare. Arbetets intellektualitet och värde De aspekter av det goda arbetet, som de flesta högutbildade tycker är viktigast, är knutna till professionens kärna, t ex att de får använda intellektet, att arbetet erbjuder frihet och nytänkande, samt att den personliga läggningen kan användas konstruktivt (figur 7.1). Ett område som många anser vara mycket viktigt men som mer sällan uppfylls gäller nytänkande och initiativ. Det är också stora skillnader mellan ideal och verklighet i frågorna om intellektuell stimulans och möjligheten att använda den egna läggningen konstruktivt. Att arbetet är värdefullt för samhället och förenligt med egna värderingar är viktigt för många. Här är skillnaderna mellan ideal och verklighet relativt sett mycket mindre än beträffande intellektualitetsfrågorna.
116 Det goda arbetet På väg mot ideal det och goda verklighet arbetet Intellektuellt stimulerande Fritt och självständigt Nytänkande och initiativ värderas högt Personliga läggningen kan användas konstruktivt Arbetet tillför andra/ samhället något positivt Arbetet förenligt med för mig viktiga värderingar 0 20 40 60 80 Mycket viktigt, uppfylls i hög grad Mycket viktigt, uppfylls ej i hög grad % 100 Figur 7.1. Procentuella andelen som anger att olika aspekter är mycket viktiga samt om dessa aspekter uppfylls eller ej i det nuvarande arbetet. Områden som värderas är arbetets intellektualitet, frihet i arbetet, arbetets värde för andra och samklang mellan egna värderingar och arbetet ( SACO totalt ). Genomgående anger kvinnor oftare än män att de olika aspekterna på ett gott arbete är mycket viktiga för dem. Skillnaderna är i flertalet fall små men några undantag finns. Kvinnor betonar mer än män vikten av att det egna arbetet tillför andra eller samhället något positivt och att arbetet ska vara förenligt med de egna värderingarna. Sju av tio kvinnor tycker att dessa aspekter är mycket viktiga jämfört med fem av tio män. Samma tendens finns i synen på möjligheterna att använda den egna läggningen konstruktivt (mycket viktigt för 71 procent av kvinnorna jämfört med 58 procent av männen). Män och kvinnor är olika fördelade på yrken och näringsgrenar. När män och kvinnor i samma yrken jämförs är skillnaderna oftast små. Bland läkare och lärare fanns dock större könsskillnader. Kvinnor i dessa yrken värderar högre än män arbetets intellektualitet, arbetets värde för andra och samklang med de egna värderingarna. Arbetsorganisatoriska förhållanden Män och kvinnor värderar möjligheten att kunna påverka viktiga beslut på i stort sett samma sätt. Sex av tio tycker att det är mycket viktigt. Ungefär var tredje som sätter stort värde på möjligheten att påverka har också denna möjlighet i sitt nuvarande arbete, figur 7.2. Män upplever betydligt oftare än kvinnor att detta uppfylls (40 procent bland männen jämfört med 25 procent bland kvinnorna).
På Det väg goda mot arbetet det goda ideal arbetet och verklighet 117 Kunna påverka viktiga beslut Utvecklande arbetsgemenskap Möjligheter till specialisering Välavlönat arbete Möjligheter till yrkeskarriär Mycket viktigt, uppfylls i hög grad Mycket viktigt, uppfylls ej i hög grad Riskfri arbetsmiljö 0 20 40 60 80 100 % Figur 7.2. Procentuella andelen som anger att olika aspekter är mycket viktiga samt om dessa aspekter uppfylls eller ej i det nuvarande arbetet. Områden som värderas är arbetsorganisation, lön, specialisering, yrkeskarriär samt riskfri arbetsmiljö ( SACO totalt ). Det materiella utbytet av arbetet avspeglas i frågor om välavlönat arbete och möjligheter till yrkeskarriär. För dem som värderar dessa aspekter som mycket viktiga har kraven förverkligats för mycket få. Värderingen av riskfri arbetsmiljö skiljer sig påtagligt mellan män och kvinnor. Varannan kvinna anser att en riskfri miljö är mycket viktig jämfört med var tredje man. Kvinnor fäster också betydligt större avseende vid utvecklande arbetsgemenskap än män. Ideal och verklighet i olika yrken Hur enhetligt är värderingsmönstret i några yrkesgrupper med olika utbildning och i olika samhällssektorer? Här redovisas resultaten för läkare, SACO-anslutna lärare, civilingenjörer samt medlemmar i DIK, som arbetar med dokumentation, information och kultur, figur 7.3. Även civilekonomer och universitetslärare/forskare analyserades men de redovisas inte i figuren. Dessa yrken representerar på olika sätt det framväxande kunskapssamhället. De frågor som jämförts gäller intellektualitet, samhällsnytta och värderingar, vilka är de aspekter på det goda arbetet som flest bedömt som viktigast. Yrkesgrupperna visar både likheter och skillnader. Genomgående värderas ett intellektuellt arbete högst av alla yrkesgrupper. Den mest påtagliga skillnaden i svarens mönster finns å ena sidan mellan de grupper som arbetar med vård, undervisning och kultur/information
118 Det goda arbetet På väg mot ideal det och goda verklighet arbetet och å andra sidan civilingenjörer och ekonomer. Möjligheten att göra något gott för samhället och att arbetet överensstämmer med egna värderingarna väger tyngre för läkare, lärare, bibliotekarier och informatörer än för ingenjörer och ekonomer. Mycket viktigt, uppfylls i hög grad Läkare Intellektuellt Fritt Nytänkande Konstruktivt Samhället Värdering 0 40 80 % Lärare Intellektuellt Fritt Nytänkande Konstruktivt Samhället Värdering 0 40 80 % Mycket viktigt, uppfylls ej i hög grad Kulturarbetare/informatörer Intellektuellt Fritt Nytänkande Konstruktivt Samhället Värdering 0 40 80 % Civilingenjörer Intellektuellt Fritt Nytänkande Konstruktivt Samhället Värdering 0 40 80 % Figur 7.3. Procentuella andelen som anger att olika aspekter är mycket viktiga samt om dessa aspekter uppfylls eller ej i det nuvarande arbetet. Områden som värderas är betydelsen av arbetets intellektualitet, frihet i arbetet, arbetets värde för andra och samklang mellan egna värderingar och arbetet. Resultat för läkare (n=359), kulturarbetare/informatörer (DIK)(n=138), lärare (n=466) och civilingenjörer (n=528). Läkarna värderar ett intellektuellt stimulerande arbete högt. De anser också att det är viktigt att arbetet stämmer väl med de egna värderingarna och att arbetet tillför samhället något gott. Dessa aspekter på det goda arbetet tycker också läkarna uppfylls av det nuvarande arbetet. Att arbetet är fritt och självständigt är mindre viktigt för läkare än för de andra yrkesgrupperna. Denna aspekt är emellertid i mycket liten utsträckning uppfylld. Skillnaderna mellan ideal och
På Det väg goda mot arbetet det goda ideal arbetet och verklighet 119 verklighet är störst i området nytänkande och möjligheten att använda den personliga läggningen på ett konstruktivt sätt. De som arbetar inom kultur och information har rankat samtliga aspekter av intellektualitet och värderingar mycket högt. Dessa yrkesgrupper betonar mest av alla analyserade grupper möjligheterna till nytänkande, att kunna använda den personliga läggningen samt att arbetet ska tillföra något gott för samhället. Lärare i grundskola/gymnasium och universitetslärare/forskare har i stort sett samma syn på vad som är ett gott arbete, även om universitetsanställda rankar intellektuell stimulans något högre än lärare i grundskola och gymnasium. Skillnaderna mellan de två grupperna är dock stora vad gäller intellektuell stimulans i det nuvarande arbetet. Bland universitetsanställda anger åtta av tio att arbetet i hög grad är intellektuellt stimulerande, jämfört med lärare i grundskola/gymnasium där knappt tre av tio menar att arbetet är intellektuellt stimulerande i hög grad. Läkare, lärare, kulturarbetare och informatörer, som sätter stort värde på att den egna arbetsinsatsen är till nytta för andra och för samhället samt att arbetet stämmer med de egna värderingarna, anger också att deras arbetsuppgifter uppfyller dessa mål. Studien kan inte besvara vad skillnaderna mellan yrkesgrupperna beror på utan det får närmast bli antaganden. Lärare, läkare, kulturarbetare och informatörer arbetar i större utsträckning inom den offentliga sektorn. Dessa yrken utövas ofta i samspel med elever, patienter respektive medborgare, medan ingenjörer och ekonomer ofta hanterar ting och data. Redan vid yrkesvalet finns sannolikt dessa värderingar och intresseinriktningar, vilka sedan förstärks under utbildning och i yrkeslivet. Bakgrundsfaktorer som ålder och position spelar viss roll. Akademiker med en hög position i organisationen värderar karriärmöjligheter högt liksom möjligheten att påverka beslut och utrymme för initiativ och nytänkande. De som har lägre positioner har en högre värdering av möjligheten att göra något gott för andra och en riskfri miljö. För de med hög position uppfylls nästan alla aspekter på det goda arbetet i högre grad än för de som har lägre positioner, dvs ju högre position desto mindre diskrepans mellan ideal och verklighet. Att kunna göra något gott för andra och att arbetet är förenligt med de egna värderingarna är viktigare bland de äldre SACO-
120 Det goda arbetet På väg mot ideal det och goda verklighet arbetet medlemmarna. Intresset för karriär och specialisering är däremot mindre utbrett bland de äldre. Tidigare forskning har visat liknande resultat (Astvik och Aronsson, 1994). Hinder för det goda arbetet Sammanfattningsvis visar studien att akademikerna i sin syn på det goda arbetet starkt betonar arbetets professionalitet och dess intellektuella kärna. Ett uppseendeväckande resultat är skillnaden mellan individernas höga värdering av möjligheten till initiativ och nytänkande och hur lågt de upplever att detta värdesätts på arbetsplatserna. Bland exempelvis lärare och läkare är det åtta av tio av de som värderar nytänkande högt som samtidigt anger att detta inte uppskattas på deras egen arbetsplats. Bilden av outnyttjat kunnande bekräftas ytterligare av svaren på den fråga som ställdes angående i vilken utsträckning man får använda Foto: Esko Manniko/Gorilla/MIRA
På Det väg goda mot arbetet det goda ideal arbetet och verklighet 121 sin högsta kompetens i arbetet. I hela slumpmässiga SACO-urvalet är det 40 procent av de svarande, som anger att de ungefär halva eller mindre än halva arbetstiden får använda sin högsta kompetens. Bland civilingenjörerna är det så många som 60 procent som gör denna bedömning. Motsvarande värden för läkare och universitetsanställda är betydligt lägre, 28 respektive 24 procent. Undersökningen kan inte ge svar på vari hindren består. Några försök till tolkningar kan dock göras. En genomgående trend i arbetslivet är att verksamheter orienterar sig bort från tröga hierarkier och från regel- till målstyrning. I takt med detta tänks styrningen uppifrån minska till förmån för ett mera situationsanpassat arbete. Den anställde ska ha större utrymme för egna initiativ och unika lösningar i mötet med medborgarnas/elevernas/patienternas/kundernas behov och önskemål. En möjlighet är dock att denna individuella frihet samtidigt föder tankar om eller kräver förändringar på andra organisatoriska nivåer. Utrymmet för och uppskattningen av sådant nytänkande kan vara begränsat. En annan tolkning är att det pågår en värderingsförskjutning, där betydelsen av att få sätta sin egen prägel på arbetet blir allt viktigare. Indikationer i denna riktning finns i de återkommande enkäter som görs om ungdomars önskemål om yrkesval. Gemensamt för ungdomars och akademikers syn på det goda arbetet är att arbeten där individen blir synlig värderas högt. Att vara en anonym kugge i ett stort maskineri kan vara svårförenligt med ett växande behov av synlighet och av att få använda sin personliga läggning i arbetet. En ytterligare och kompletterande tolkning är att datateknik och slimning av organisationer har lett till att interna servicefunktioner minskats kraftigt. Ett välbekant exempel är att när sekreterare rationaliseras bort övertar handläggare många av deras arbetsuppgifter. Resultaten i denna studie kan tolkas som att det i den studerade gruppen av högutbildade finns en stor potential av utvecklingskraft. En något spekulativ slutsats blir att vägen till det goda arbetet i mindre utsträckning går över allmän kompetensutveckling utan snarare via arbetsorganisatoriska förändringar, som tar till vara människors initiativ och nytänkande och undanröjer hinder för de anställda att till fullo använda den kompetens de redan har.
122 Det goda arbetet På väg mot ideal det och goda verklighet arbetet Litteratur Astvik W och Aronsson G. Det goda arbetet i hemtjänsten. I G Aronsson, W Astvik, Å Kilbom, C-H Nygård, N F Petersson och M Torgén. Vårdbiträde i öppen hemtjänst och vid servicehus. Arbete och Hälsa (32) 1994. Arbetsmiljöinstitutet, Solna. Aronsson G och Hagström T. Generell eliminering eller differentiell utveckling. Nordisk Ergonomi 9-11 (21) 1993. Gamberale F, Hagström T och Tesarz M. Vad är ett bra arbete? Uppfattningar bland gymnasieungdomar. Arbete och Hälsa (22) 1993. Arbetsmiljöinstitutet, Solna. Gamberale F och Mardones S. Lågkonjunkturens effekt på arbetsmotivation hos gymnasieungdomarna. Arbete och Hälsa (20) 1994. Arbetsmiljöinstitutet, Solna. Hagström T. Ungdomars livsstil och förhållningssätt till arbete. En intervjuundersökning. Arbete och Hälsa (42) 1990. Arbetsmiljöinstitutet, Solna. Hagström T. Ungdomars livsstilar arbetslivets krav. En forskningsöversikt. Arbete och Hälsa (19) 1991. Arbetsmiljöinstitutet, Solna. LO. Det utvecklande arbetet, Människor och möjligheter. Rapport till LOkongressen. 1991.