Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer

Transkript

1 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...3 VARFÖR EN RAPPORT OM FORSKANDE OCH UNDERVISANDE INGENJÖRERS KARRIÄRVÄGAR?...5 RESULTATET...6 RESPONDENTERNAS BAKGRUND...6 ANSTÄLLNINGSFORM, SEKTORSTILLHÖRIGHET OCH ARBETSPLATSANKNYTNING...7 INGÅR FORSKNING I ARBETSUPPGIFTERNA?...9 KARRIÄRVÄGAR FÖR FORSKANDE OCH UNDERVISANDE INGENJÖRER STÖD I KARRIÄRVAL PÅ HÖGSKOLAN SAMARBETEN UTANFÖR AKADEMIN ORSAKER TILL ATT LÄMNA AKADEMIN TROTS ALLT BRA MED EN FORSKARUTBILDNING SYNEN PÅ HÖGSKOLAN DISKUSSION OCH SLUTSATSER...20 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER...20 REFERENSER Författare: Laila Abdallah, Utredare Sveriges Ingenjörer

3 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se 3 Sammanfattning Denna rapport undersöker hur karriärvägar och rörlighet för undervisande och forskande ingenjörer ser ut. Rapporten baseras på en enkätundersökning som inleddes 2013 för att förstå arbetsmiljö, arbetsvillkor och karriärmöjligheter bland de ungefär medlemmar i Sveriges Ingenjörer som forskar och undervisar. Det är en studie som jämför anställda på högskolan i offentlig sektor med de som arbetar inom privata sektorn i näringslivet. Rapporten ingår i en serie av tre rapporter som också behandlar högskolan som attraktiv arbetsplats (Sveriges Ingenjörer 2015) och doktoranders villkor. Det finns ett antal generella skillnader mellan de som är verksamma på högskolan jämfört med verksamma inom privata sektorn näringsliv och forskningsinstitut. Det framkommer till exempel ganska tydligt att anställningstryggheten är bättre inom den privata sektorn jämfört med högskolan. På forskningsinstituten får man forska mer jämfört med inom högskolan. Detta beror delvis på att högskolan har annat verksamhetsansvar än vad instituten har. Verksamma på högskolan har större möjligheter att växla mellan forskning, undervisning och andra uppgifter. Det är också vanligare att vara knuten till flera arbetsplatser om man arbetar inom den privata sektorn än om man är verksam på högskolan. Vanligast är detta om man jobbar inom näringslivet, men det är även vanligare på forskningsinstituten att man är knuten till flera arbetsplatser än inom högskolan. Att vara knuten till flera arbetsplatser skapar inte endast en potential till större rörlighet utan även bättre förutsättningar att skifta karriärvägar. Många forskande och undervisande ingenjörer har gjort ett väl avvägt och medvetet val att stanna inom högskolan eftersom man värnar om friheten att få forska. Det finns däremot de som har blivit kvar inom akademin för att de helt enkelt fått en tjänst. Man bör dock ha i åtanke att det finns en god och attraktiv arbetsmarknad för forskarutbildade ingenjörer utanför högskolan med vilka högskolan konkurrerar vad gäller både lön och arbetsvillkor. En betydande andel av våra respondenter är heller inte nöjda med det stöd de får från sin högskola vad gäller karriärmöjligheter. Mer borde därför göras här. Några slutsatser som kan dras från studien är följande: Det finns en större trygghet i anställningen inom den privata sektorn och forskningsinstituten jämfört med högskolan. Anställningsformer är en konkurrensfördel, vilket borde utnyttjas bättre av högskolan. Det är vanligare att vara knuten till flera arbetsplatser om man arbetar inom den privata sektorn. Vanligast är det om man jobbar inom näringslivet, men

4 4 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se också på forskningsinstituten. Här finns det en hel del kvar att önska för högskolan. Att vara knuten till flera arbetsplatser skapar inte bara bättre potential till rörlighet utan också bättre förutsättningar att skifta karriärvägar. Rörligheten är trög överlag mellan lärosäten och mellan akademi och näringsliv. Över hälften stannar kvar inom akademin efter sin disputation, dessutom på samma lärosäte. Två av tre forskare och lärare har dock haft samröre med aktörer utanför akademin på ett eller annat sätt. Det finns skillnader i villkoren för rörligheten och karriärvägarna mellan högskolan och privata sektorn och forskningsinstitut som har betydelse för vilka karriärval man gör. Forskningsinstituten fungerar således som intermediärer mellan forskning, utveckling och kommersialisering. På forskningsinstituten sysslar man i högre utsträckning med forskning och utveckling än på högskolan. Detta beror delvis på att högskolan har fler verksamhetsområden än vad instituten har. Det skulle kunna innebära större möjligheter att växla mellan forskning, undervisning och andra uppgifter, men tyvärr är högskolepersonal fördelade mellan att antingen forska eller undervisa. Det finns inte tillräckligt med etablerade stödsystem för forskares karriärvägar inom högskolan. Många respondenter uttrycker missnöje över detta och vill ha mer stöd i sina karriärval. Här finns mycket kvar att önska vad gäller meriteringssystemet för forskare och lärare inom högskolan. Orsakerna till att man ändå vill arbeta på högskolan är flera. Många är kvar på högskolan för de vill forska och ha den akademiska friheten. Andra svarar att de helt enkelt fick en tjänst och därför valt att stanna inom akademin. Förslag till åtgärder En växelverkan mellan olika arbetsuppgifter, alternativt fler karriärvägar inom högskolan, skapar bättre förutsättningar för att stanna kvar inom akademin. Högskolepersonal borde ges större möjlighet att byta arbetsplats inom och mellan högskolor samt på övriga arbetsmarknaden i högre grad än vad som sker idag. En kulturförändring inom högskolan som uppmuntrar till större personrörlighet skulle ge en positiv effekt för samverkan med det omgivande samhället. Ledarskapet har stor betydelse för organisationers attraktivitet. Inom högskolan finns ett otydligt ledarskap, vilket påverkar sektorns attraktivitet. Högskoleledningar behöver vara tydligare i sin uppmuntran för en ökad personrörlighet och möjliggöra alternativa karriärvägar. Forskningsinstituten är viktiga för rörligheten. Ge dem en mer framträdande

5 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se 5 Varför en rapport om forskande och undervisande ingenjörers karriärvägar? I samband med att Sveriges Ingenjörer på senare tid har förstärkt det högskolepolitiska arbetet genomfördes en enkätundersökning bland medlemmar som är verksamma inom forskning och utveckling. Framförallt ville förbundet skaffa sig kunskap om vilka förutsättningar våra medlemmar inom högskolan har för att kunna möta deras behov i det fackliga och samhällspolitiska arbetet. Vi ville också se om forskande ingenjörer har arbetsvillkor som skiljer sig från andra forskare inom akademin. Många av våra medlemmar som jobbar inom forskning och utveckling är verksamma i näringslivet. Dessa medlemmar finns med i enkätundersökningen som en jämförelsegrupp till medlemmar verksamma inom högskolan. Idag har förbundet ungefär 5000 medlemmar verksamma inom högskolan och ungefär medlemmar som har forskning och utveckling som arbetsuppgifter i näringslivet. Dessa två gruppers förutsättningar för karriär och rörlighet skiljer sig en del åt, vilket denna studie kommer att visa. Bland annat visar studien att det finns bättre chanser att syssla med forskning och utveckling om du arbetar utanför högskolan än innanför. Studien visar också att tekniska forskare är attraktiva för en arbetsmarknad utanför högskolan. Det innebär att högskolan måste erbjuda bättre villkor för att dessa forskare ska stanna i högskolan jämfört med forskare inom andra vetenskapliga områden. Varför anser Sveriges Ingenjörer att det är viktigt med ökad rörlighet och tydligare karriärvägar för forskande och undervisande personal på högskolan? Genom att öka människors möjligheter att röra sig mellan akademi, näringsliv och omgivande samhälle underlättas kunskapsutbytet och förståelsen för olika arbetsplatsers villkor. Det skapar en dynamik och ett flöde av kunskap i samhället som kan leda till en ökad produktivitet. Ett ökat utbyte höjer också kvaliteten i forskningen och undervisningen på högskolan. För att öka rörligheten mellan forskningen och omgivande samhället är det därför viktigt att göra karriärvägarna så tydliga som möjligt. Likaså att uppvärdera praktisk kunskap hämtad utanför högskolan vid meriteringar och befordran inom högskolan. Här finns en hel del kvar att göra. Denna rapport om rörlighet och karriärvägar för forskare ingår i en serie av tre rapporter. De två andra rapporterna behandlar dels högskolans attraktivitet som arbetsplats (arbetsmiljö), dels doktorandernas villkor. Förbundet har tidigare diskuterat rörlighet och samverkan mellan akademi och näringsliv i bland annat rapporterna Principer för kvalitet i samverkan (Sveriges Ingenjörer 2014) och Kunskapsutbyte genom personrörlighet mellan akademi och näringsliv (Sveriges Ingenjörer 2011). Dessa två rapporter konstaterar att mer behöver göras för att öka personrörligheten mellan akademi och det omgivande samhället. Däremot går rapporterna inte in på vilka praktiska förutsättningar och möjliga lösningar som finns för enskilda individer att röra sig mellan akademi och omgivande samhälle. Vi hoppas därför att denna undersökning kan ge en bild av hur karriärvägarna ser ut för ingenjörerna inom det tekniska forskningsområdet.

6 6 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se Resultatet Enkätundersökningen som ligger till grund för detta resultat genomfördes bland Sveriges Ingenjörers medlemmar som är både verksamma på landets universitet och högskolor och bland medlemmar som har forskning och utveckling som sysselsättning i näringslivet. Vi har från den första undersökningen år 2013 bearbetat materialet fram till idag, där vi ger en generell bild av hur den aktuella situationen för forskarutbildade ingenjörer ser ut. Ibland har det varit relevant att se till respondenternas kön, arbetsplats eller anställningsform i deras svar på frågor om karriärvägar och rörlighet. Dessa aspekter finns med i den löpande texten. Doktorander är i denna rapport borttagna eftersom en annan rapport behandlar särskilt den gruppen. I följande tre avsnitt återges respondenternas bakgrund, möjliga karriärvägar inom akademi, företag och forskningsinstitut samt förutsättningar för rörlighet mellan akademi och omgivande samhälle. RESPONDENTERNAS BAKGRUND Enkäten skickades ut till medlemmar inom Sveriges Ingenjörer som har en doktors- eller licentiatexamen, både till dem verksamma inom och utanför akademin, och de som är anställda inom högskolan oavsett utbildningsnivå. Svar inkom från medlemmar, vilket lämnar en svarsfrekvens på 43 procent. Kvinnornas svarsfrekvens var något högre, med 44 procent mot 42 procent av männens. De yngre åldersgrupperna var något bättre på att svara än äldre medlemmar: 25 procent var 35 år eller yngre, 47 procent mellan åldern år och 27 procent 50 år eller äldre. Strax under hälften som svarade, 49 procent, är verksamma inom högskolesektorn och 39 procent inom privat sektor (företag exklusive forskningsinstitut). 4 procent av respondenterna arbetar på statliga forskningsinstitut och 3 procent inom ett privat forskningsinstitut. 5 procent jobbar inom offentlig förvaltning av dessa 3 procent inom statlig sektor och 2 procent inom kommun och landsting.

7 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se 7 ANSTÄLLNINGSFORM, SEKTORSTILLHÖRIGHET OCH ARBETSPLATS ANKNYTNING De allra flesta, 79 procent av alla svarande, har en tillsvidareanställning. Resterande respondenter har en visstidsanställning (varav 14 procent är doktorander). Det är något vanligare att män har en tillsvidareanställning än vad kvinnor har, 82 procent jämfört med 71 procent. Bland våra respondenter på högskolan är det betydligt färre än genomsnittet som har en tillsvidareanställning. 59 procent har en tillsvidareanställning och 13 procent har visstidsanställning. Utöver dessa utgör doktoranderna en stor grupp (27 procent) med en visstidsanställning. Bilden ser annorlunda ut inom den privata sektorn, bland anställda i företag. Där är de allra flesta tillsvidareanställda endast 2 procent har en visstidsanställning. För anställda på forskningsinstituten är det en något lägre andel som är tillsvidareanställda, 92 procent, jämfört med anställda i företag. Detta beror delvis på att man har fler doktorander, men kan även bero på att det är något vanligare med en visstidsanställning om man har delad tjänst mellan institut och lärosäte eller näringsliv, och är involverade i flera forskningsprojekt. VILKEN ANSTÄLLNINGSFORM HAR DU HOS DIN HUVUDSAKLIGA ARBETSGIVARE? Anställningsform per sektor 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Högskola/ Ins8tut Privat, annat Tillsvidareanställning ("fast anställning") Viss8dsanställning (ej doktorand) Viss8dsanställning forskarutbildning (doktorand) Figur 1. Anställningsform per sektor Anknytning till flera arbetsplatser under en kortare eller längre period kan påverka möjligheterna för forskare att röra sig mellan akademin och omgivande samhället. Vi har tittat närmare på hur många av respondenterna som har flera arbetsplatsanknytningar.

8 8 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se ÄR DU KNUTEN TILL FLERA ARBETSPLATSER? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Vet ej Kvinna Man Figur 2. Arbetsplatsanknytning efter kön 15 procent av de svarande är knutna till flera olika arbetsplatser. Här är det ingen större skillnad mellan könen; 14 procent för kvinnor respektive 15 procent för män. Frågan återstår då huruvida sektor har betydelse för om respondenten är knuten till flera arbetsplatser. Där ser vi att det är inom högskolesektorn som de flesta är verksamma. Nära hälften av respondenterna har uppgett högskola eller universitet som sin huvudsakliga arbetsgivare. Lite mer än en tredjedel har sin huvudsakliga arbetsgivare inom privat sektor (forskningsinstituten ej inräknade). Figur 3. Huvudsaklig arbetsgivare Inom ovan tillfrågade grupper är det nästan dubbelt så många, 22 procent, inom den privata sektorn som är knutna till flera arbetsplatser, jämfört med de som Högskola eller universitet Privat sektor, annat arbetar inom högskolan. I högskolesektorn har endast 13 pro Statligt forskningsins5tut Privat forskningsins5tut cent flera arbetsplatsanknytningar. Det innebär således att det är vanligare att vara knuten till flera arbetsplatser om man jobbar på forskningsinstitut eller företag än på högskolan, men skillnaderna är inte stora. I följande figur ser vi arbetsplatsanknytningen fördelad efter sektor.

9 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se 9 ÄR DU KNUTEN TILL FLERA ARBETSPLATSER? Högskola/universitet Företag Ins<tut Offentlig sektor Nej Ja Annat 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 4. Arbetsplatsanknytning efter sektor Arbetsplatsanknytning är inte beroende av anställningsform, dvs. huruvida man visstids- eller tillsvidareanställd. Däremot är det något vanligare att vara knuten till flera arbetsplatser om forskning och utveckling ingår i arbetsuppgifterna oavsett om detta sker på heltid eller deltid. INGÅR FORSKNING I ARBETSUPPGIFTERNA? För tre fjärdedelar av alla svarande ingår forskning och utveckling i arbetsuppgifterna. En något högre andel män än kvinnor har svarat ja på denna fråga. Allra vanligast är det att forskning och utveckling ingår i arbetsuppgifterna om man arbetar på forskningsinstituten (98 procent), följt av högskolan (72 procent) och sist privat sektor (69 procent). Det råder däremot stora skillnader mellan olika sektorer om man sysslar med forskning och utveckling på heltid eller deltid. 26 procent av de anställda på högskolan sysslar med forskning och utveckling på heltid jämfört med instituten, där 69 procent har detta som en uppgift på heltid. Ungefär hälften av de verksamma på högskolan har forskning och utveckling som arbetsuppgift på deltid.

10 10 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se INGÅR FORSKNING OCH UTVECKLING I DINA ARBETSUPPGIFTER? Högskola/universitet Företag Ins8tut Offentlig sektor Hel8d Del8d FoU ingår ej Annat 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 5. Forskning och utveckling i arbetsuppgifterna på heltid eller deltid fördelat per sektor I figur 5 framträder tydligast att det är på forskningsinstituten som personalen sysslar med forskning och utveckling på heltid. På högskolan är det en övervägande andel av personalen som sysslar med forskning på deltid. Här tar undervisningen säkert en stor del av arbetstiden, men också administrativt arbete. Inom den offentliga sektorn finns däremot en betydande andel som sysslar med andra uppgifter än forskning och utveckling. Störst chans att få syssla med forskning är således, kanske lite förvånande, inom näringslivet och på forskningsinstitut. Huruvida anställningsformen har betydelse för om man sysslar med forskning och utveckling har vi också undersökt. Av de som har en tillsvidareanställning svarar 71 procent att forskning och utveckling ingår i arbetsuppgifterna. Av dessa 71 procent arbetar 39 procent på deltid. För de som har en visstidsanställning svarar de allra flesta, 90 procent, att forskning ingår i arbetsuppgifterna, och lite mer än hälften av de visstidsanställda gör detta på heltid.

11 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se 11 INGÅR FORSKNING OCH UTVECKLING I DINA ARBETSUPPGIFTER? 60% 50% 40% 30% 20% Hel8d Del8d FoU ingår ej 10% 0% Tillsvidareanställning Viss8dsanställning Figur 6. Forskning och utveckling som arbetsuppgift efter anställningsform Några slutsatser som man kan dra av ovan resultat är att det finns ett antal generella skillnader mellan de som är verksamma på högskolan jämfört med verksamma inom privata sektorn näringsliv och forskningsinstitut. Det framkommer ganska tydligt att anställningstryggheten är bättre inom den privata sektorn jämfört med högskolan. Till viss del beror detta på doktoranderna som är under utbildning och alltså inte har en fast tjänst. Doktoranderna borträknade består ändå skillnader mellan sektorerna. Det finns en ganska markant skillnad mellan att få syssla med forskning och utveckling om man arbetar på forskningsinstituten jämfört med högskolan. Detta beror delvis på att högskolan har ett annat verksamhetsansvar än vad instituten har. Personer verksamma på högskolan har större möjligheter att växla mellan forskning, undervisning och andra uppgifter (som exempelvis samverkan). Frågan är om det förhåller sig så. I en rapport från Vetenskapsrådet, Forskningens framtid! Karriärstrukturer och karriärvägar i högskolan (2015), träder bilden fram att högskolepersonal antingen forskar eller undervisar. Likaså att det finns könsskillnader här där män forskar och kvinnor undervisar. En annan intressant aspekt är sektortillhörighet och anknytning till flera arbetsplatser. Det är vanligare att vara knuten till flera arbetsplatser om man arbetar inom privata sektorn. Vanligast är detta om man jobbar inom näringslivet, men också på forskningsinstituten. Här finns det en hel del kvar att önska för högskolan, även om flera arbetsplatsanknytningar mellan lärosäten inte framkommer i denna undersökning. Att vara knuten till flera arbetsplatser skapar inte endast en potential till större rörlighet utan också bättre förutsättningar att skifta karriärvägar.

12 12 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se KARRIÄRVÄGAR FÖR FORSKANDE OCH UNDERVISANDE INGENJÖRER Som precis noterats är arbetsplatsanknytning, rörlighet och sektorstillhörighet viktiga förutsättningar för de karriärvägar som finns för forskarutbildade ingenjörer. En viktig fråga i detta är vilket stöd och information som finns för våra medlemmar i högskolan jämfört med privat anställda i näringslivet eller på forskningsinstituten. Vi har frågat respondenterna om deras syn på stöd och information i karriärval. En fråga har också handlat om vilka skäl medlemmarna har till att arbeta i eller utanför högskolan jämfört med anställda i näringslivet och på forskningsinstituten. I följande avsnitt redovisas olika aspekter av val av karriärvägar och vilket stöd man har fått att göra dessa val. VETENSKAPLIG STIMULANS OCH NÄTVERKANDE För forskarutbildade ingenjörer är stimulans till kunskapsutbyte och tillgång till senaste resultaten i forskningsfronten eller produktutveckling viktigt oavsett om de arbetar på högskolan eller inom industrin. Det är då betydelsefullt att ha tillgång till ett nätverk med andra människor för att dela med sig av och inhämta information. Vi frågade våra respondenter om hur diskussionsklimatet är på rådande arbetsplats. UPPLEVER DU ATT DET ÄR HÖGT I TAK, D.V.S. ATT DET RÅDER ETT GOTT DISKUSSIONSKLIMAT PÅ DIN ARBETSPLATS? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vet ej 1=Instämmer inte alls 5=Instämmer helt Generellt anser sex av tio av respondenterna att det råder ett gott diskussionsklimat på deras arbetsplats. Män instämmer i något högre grad att det är högt i

13 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se 13 VARFÖR BÖRJADE DU ARBETA INOM HÖGSKOLA/UNIVERSITET? Fler svarsalternativ var möjliga tak än vad kvinnor gör. Man kan tycka att det mest öppna diskussionsklimatet borde vara inom högskolan med tanke på den akademiska friheten att tänka fritt. Anmärkningsvärt är dock att de som arbetar inom privat sektor är mer positiva till diskussionsklimatet på arbetsplatsen jämfört med verksamma på forskningsinstituten och högskolan. Om forskning ingår i arbetsuppgifterna eller inte, påverkar inte resultatet här. Däremot anser de med en tillsvidaranställning att det i något högre grad är högt i tak på arbetsplatsen än de som endast har en visstidsanställning. Två tredjedelar anser att de på det stora hela har en god arbetsmiljö. Männen är något mer positiva än vad kvinnorna är och personerna inom privat sektor är mer positiva än andra sektorer. Minst nöjda över sin arbetsplats är de som är verksamma inom högskolan även om nöjdhetsnivån även här trots allt är hög. Det kan dock vara värt att fundera på hur högskolan skulle kunna förbättra arbetsmiljön så att man blir attraktiv som arbetsplats jämfört med privat sektor eller forskningsinstituten, eftersom dessa sektorer konkurrerar med attraktiva arbetsuppgifter och, inte minst, lön. STÖD I KARRIÄRVAL PÅ HÖGSKOLAN Att få stöd i sina val och att det finns tydliga vägar i karriären är viktigt för att du ska känna dig stimulerad att kunna utvecklas i ditt arbete. Därför är ett väl uppbyggt och organiserat stöd av karriärvägar inom akademin värdefullt för att forskare ska stanna kvar. Vi frågade våra medlemmar på högskolan först skälen till att man arbetade på högskolan och sedan vilket stöd de har fått i sina karriärval. Jag ville forska Jag ville stanna inom den akademiska världen Jag fick en tjänst På grund av lönenivån Arbetsvillkoren är bättre än på andra ställen Arbetsmiljön är bättre än på andra ställen Jag får mer stimulerande arbetsuppgifter än på andra ställen Jag får mer ansvar än på andra ställen Anledningen till att man började arbeta inom högskolan var främst, föga förvånande, att man ville forska. Lika stor andel har också svarat att friheten är större inom högskolan än på andra arbetsplatser. En mer slumpmässig anledning till att man arbetar på högskolan är att man helt enkelt fick en tjänst. Man anser också att arbetsuppgifterna är mer stimulerande än på andra ställen. Män är i något högre grad mer positiv än kvinnor. Män har angivit frihet, forskning och att de ville stanna inom den akademiska världen som skäl till att de arbetar på högskolan. Kvinnor har i högre grad angivit att de helt enkelt fick en tjänst, men att de även har fått mer ansvar på högskolan än på andra arbetsplatser. De respondenter som har forskning som ingår i arbetsuppgifterna anser i högre grad att de får mer stimulerande arbetsuppgifter än på andra ställen. De som inte har forskningssysslor har i högre grad sagt att de helt enkelt fick en tjänst. En slutsats man kan dra är att många har gjort ett väl avvägt och medvetet val att stanna inom högskolan eftersom man värnar om friheten att få forska. Det finns däremot de som har blivit kvar inom akademin för att de helt enkelt fått en tjänst. Hur det har sett ut i valet av karriärväg vilket stöd och information respondenterna fått från högskolan ser vi i nästa fråga.

14 14 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se ANSER DU ATT DITT LÄROSÄTE GER DIG BRA INFORMATION OCH STÖD I DINA KARRIÄRVAL? Vet ej % 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 1=Instämmer inte alls 5=Instämmer helt På frågan om ens lärosäte ger bra information och stöd i karriärvalen är det bara drygt två av tio som instämmer helt eller nästan helt i detta. Fyra av tio är inte speciellt nöjda. Intressant är att det inte spelar någon roll om man sysslar med forskning eller inte, svaret är densamma. Doktoranderna är däremot något mer positiva än yrkesverksamma, vilket säkert beror på att de är i början av sin karriär och kanske funderar mer kring dessa frågor än redan etablerade forskare. Oavsett vilket, en betydande andel av våra respondenter är inte nöjda med det stöd och information de får från sin högskola vad gäller karriärmöjligheterna. Mer borde därför göras. I följande kapitel har vi frågat våra medlemmar om deras erfarenheter att röra sig mellan akademi och omgivande samhälle, om de har arbetat utanför lärosätet och hur kontakterna ser ut med aktörer utanför högskolan.

15 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se 15 RÖRLIGHETEN FÖR INGENJÖRER MELLAN AKADEMI OCH OMGIVANDE SAMHÄLLE Sveriges Ingenjörer har intresserat sig för rörlighetsfrågan på högskolan under en bra tid nu. Flera rapporter från förbundet de senaste åren berör denna fråga. Rörlighet är en väldigt viktig fråga ur flera olika aspekter både för individen och för samhället. För enskilda personer innebär det en möjlighet till kompetensutveckling, att skaffa sig nya erfarenheter och förstå andra delar av samhället och inte minst (oftast) att få en högre lön. För samhället innebär flödet och rörligheten en större dynamik och kunskapsutbyten som sätter igång processer där produktiviteten ökar och som i förlängningen innebär ökad tillväxt och blomstring av ekonomin. Det är även väl bevittnat att en större rörlighet innebär en fördjupad förståelse och ökad kunskap inom olika vetenskapliga områden som berikar och leder till framsteg i forskningen. Rörlighet behöver inte per se betyda att personer rör sig mellan olika samhällssektorer. Det kan också innebära att kunskapsöverföring sker på andra sätt, såsom ömsesidiga plattformar för kollektiva möten eller genom personliga möten. I detta avsnitt redovisar vi respondenternas svar gällande rörligheten mellan lärosätena, om de har erfarenhet av att arbeta utanför högskolan, om de har samarbeten och kontakter med aktörer utanför akademin och vilken uppmuntran de får från lärosätena att samarbeta, eller samverka, med aktörer utanför akademin. Inledningsvis frågade vi om respondenterna hade erfarenhet av andra lärosäten. Om forskare och lärare är trögrörliga på svenska arbetsmarknaden borde det även inbegripa mellan lärosäten. Hur ser det ut specifikt för våra medlemmar inom teknisk forskning? HAR DU BYTT LÄROSÄTE SEDAN DIN GRUNDUTBILDNING? HAR DU EFTER DIN GRUNDUTBILDNING ARBETAT UTANFÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLA? Not: Anställning som har varat minst 3 mån Nej Ja, e(er grundutbildningen Ja, e(er forskarutbildningen Vet ej Ja Nej Vet ej

16 16 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se Mindre än hälften har bytt lärosäte sedan grundutbildningen. Det innebär att många av forskare och lärare som du möter ute på högskolor och universitet aldrig arbetat för ett annat lärosäte än det som de började plugga på en gång i tiden. Var fjärde medlem på högskolan har dock bytt efter grundutbildningen och ungefär lika många efter forskarutbildningen. Här är det ingen skillnad mellan kvinnor och män. Däremot är det, om än marginellt, något högre andel av forskande än undervisande personal som inte har bytt lärosäte. Hälften har svarat att de efter sin grundutbildning har arbetat utanför högskolan. Det är ingen skillnad mellan kvinnor och män, inte heller någon större skillnad om man forskar på hel- eller deltid. För de som har en tillsvidareanställning har sex av tio arbetat utanför högskolan, för de med visstidsanställning är det istället sex av tio som inte har arbetat utanför. SAMARBETEN UTANFÖR AKADEMIN ÄR DU INVOLVERAD I DIREKT SAMARBETE MED AKTÖRER UTANFÖR AKADEMIN? MIN? HAR DU PÅ EGET INITIATIV SÖKT KONTAKTER MED AKTÖRER UTANFÖR AKADEMIN? Ja Nej, men jag har varit Nej, har aldrig varit Ja Nej Vet ej SKULLE DU VILJA HA KONTAKT MED AKTÖRER UTANFÖR AKADEMIN? HAR DITT NUVARANDE LÄROSÄTE UPPMUNTRAT DIG ATT TA KONTAKTER MED AKTÖRER UTANFÖR AKA DEMIN? Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej

17 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se 17 Närmare två av tre är involverade i direkt samarbete med aktörer utanför akademin. Det är en högre andel män än kvinnor som är det och något högre andel bland de som forskar på deltid. Det är en avsevärt högre andel bland de som är tillsvidareanställda än visstidsanställda som har direkt samarbete med aktörer utanför. Närmare tre av fyra som inte är involverade med aktörer utanför akademin skulle vilja vara det. En något större andel av kvinnorna uppger att de skulle vilja det och något fler av de som forskar på heltid. Åtta av tio med en visstidsanställning har svarat att de skulle vilja ha kontakt. Närmare sex av tio har på eget initiativ sökt kontakt med aktörer utanför akademin. Män tenderar i något högre grad än kvinnor att ta eget initiativ till en kontakt med aktörer utanför akademin. Samma gäller för de som forskar i högre grad än undervisar och de som är tillsvidareanställda. Strax över hälften har blivit uppmuntrade av sitt nuvarande lärosäte att ta kontakt med aktörer utanför akademin. Män i något högre grad än kvinnor. De som forskar på deltid har i något högre grad blivit uppmuntrade att ta kontakt än de som arbetar på heltid. De som är tillsvidareanställda upplever större uppmuntran från lärosätet än de som har en visstidsanställning. ORSAKER TILL ATT LÄMNA AKADEMIN Vi har jämfört orsaker till rörlighet mellan verksamma i näringslivet med de som är verksamma på högskolan. Orsakerna till att man lämnar akademin kan vara flera. Vi har frågat våra respondenter verksamma utanför högskolan vad som är skälet till att man lämnat akademin. VARFÖR BÖRJADE DU ARBETA UTANFÖR HÖGSKOLA/UNIVERSITET? Jag ville inte fortsä:a inom den akademiska världen På grund av lönenivån Jag fick en tjänst Jag ville få mer shmulerande arbetsuppgiber Arbetsvillkoren är bä:re Jag ville få mer ansvar Annat Arbetsmiljön är bä:re Tempot passar mig bä:re Jag fick ingen tjänst inom den akademiska världen ArbetsuppgiBerna finns inte inom akademin Jag ville inte fortsä:a med forskning Friheten är större 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Not: Fler svar var möjliga

18 18 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se Anledningen till att respondenterna började arbeta utanför högskolan var främst att de inte ville fortsätta inom den akademiska världen. Lönenivån och att de fick en tjänst var andra orsaker. Det är en något högre andel kvinnor än män som har svarat att de lämnade högskolevärlden för att de inte ville fortsätta i den akademiska världen. En högre andel män än kvinnor angav att de lämnat på grund av lön och arbetsuppgifter. En annan orsak kan vara upplevelsen av stress inom akademin jämfört med utanför. Stress kan se ut på olika sätt. Det kan bero på at man har en tung arbetsbelastning, men också upplevelsen att man känner sig splittrad mellan olika arbetsuppgifter. Vi konstaterar att svarande från högskolan anser sig mer stressade än de som är verksamma utanför högskolan. Det finns således anledning att studera arbetsmiljörelaterade frågor såsom organisations- och personalpolitik samt stressrelaterade faktorer och hur detta kan motivera till så kallad negativ rörlighet, dvs. att man rör sig bort från högskolan av fel orsaker. Detta diskuteras i rapporten Högskolans attraktivitet som arbetsplats från Sveriges Ingenjörer (2015). TROTS ALLT BRA MED EN FORSKARUTBILDNING Har det ändå varit lönt att forskautbilda sig även om man inte längre är verksam inom högskolan eller arbetar med forskning och utveckling? Vi ställde frågan till våra respondenter. ANSER DU DIG HA HAFT NYTTA AV DIN FORSKARUTBILDNING I DITT ARBETSLIV? Endast fyra procent anser sig inte ha haft nytta av sin forskarutbildning i sitt arbetsliv. De allra flesta har dock svarat att de har haft Ja, mycket mycket stor eller delvis stor nytta. Ja, delvis Männen har i något högre grad än Nej kvinnorna svarat att de har haft Vet ej mycket nytta av sin forskarutbildning. Vid en uppdelning på sektorer så anser de som arbetar på institut att de haft mycket stor nytta av sin forskarutbildning i jämförelse med de inom offentlig och privat sektor. Naturligtvis svarar de som inte har forskning i sina arbetsuppgifter att man inte är lika positiv till nyttan av sin forskarutbildning som för de med arbetsuppgifter där forskning ingår. De med heltidsforskning svarar i högre utsträckning att de har haft mycket nytta med sin forskarutbildning än de som forskar på deltid.

19 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se 19 SYNEN PÅ HÖGSKOLAN I enkätundersökningen ställde vi frågor om synen på högskolan genom att respondenterna fick svara i vilken grad de instämde med ett antal ord eller uttryck om högskolevärlden så som de känner den. Vi ville veta om det fanns olika förhållningssätt till synen på högskolan beroende på om man var verksam inom eller utanför högskolan. Det är svårt att avgöra vad som kommer först det vill säga att synen på högskolan beror på var man är verksam eller för att man valt att arbeta innanför eller utanför högskolan. Tanken har dock varit att se om synen på högskolan påverkar valet att stanna där eller gå till andra sektorer i arbetslivet som disputerad forskare. Illustrationen nedan visar det sammantagna utfallet av ord eller uttryck som associeras med högskolan. Ju större bubbla ett ord eller uttryck har desto fler har svarat att de instämmer med detta. Bland respondenterna finns även skillnader i svaren beroende på vilken arbetsplats de är verksamma på, om respondenten är man eller kvinna eller hur anställningsformen ser ut. Det framgår tydligt vilka ord högskolan associeras med. Hur väl överensstämmer följande ord/uttryck med högskolevärlden i Sverige såsom du känner den?

20 20 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se Diskussion och slutsatser Det finns ett antal generella skillnader mellan de som är verksamma på högskolan jämfört med verksamma inom privata sektorn näringsliv och forskningsinstitut. Det framkommer till exempel ganska tydligt att anställningstryggheten är bättre inom den privata sektorn jämfört med högskolan. På forskningsinstituten får man forska mer jämfört med inom högskolan. Detta beror delvis på att högskolan har annat verksamhetsansvar än vad instituten har. Verksamma på högskolan har större möjligheter att växla mellan forskning, undervisning och andra uppgifter. Vetenskapsrådets rapport Forskningens framtid! Karriärstrukturer och karriärvägar i högskolan (2015), visar att personal på högskolor antingen forskar eller undervisar, och att det oftast är män som forskar och kvinnor som undervisar. Det är vanligare att vara knuten till flera arbetsplatser om man arbetar inom den privata sektorn än om man är verksam på högskolan. Vanligast är detta om man jobbar inom näringslivet, men det är även vanligare på forskningsinstituten att man är knuten till flera arbetsplatser. Här finns det en hel del kvar att önska för högskolan. Att vara knuten till flera arbetsplatser skapar inte endast en potential till större rörlighet utan också bättre förutsättningar att skifta karriärvägar. Många forskande och undervisande ingenjörer har gjort ett väl avvägt och medvetet val att stanna inom högskolan eftersom man värnar om friheten att få forska. Det finns däremot de som har blivit kvar inom akademin för att de helt enkelt fått en tjänst. Man bör dock ha i åtanke att det finns en god och attraktiv arbetsmarknad för forskarutbildade ingenjörer utanför högskolan med vilka högskolan konkurrerar vad gäller både lön och arbetsvillkor. En betydande andel av våra respondenter är heller inte nöjda med det stöd de får från sin högskola vad gäller karriärmöjligheterna. Mer borde därför göras. Några slutsatser som kan dras från studien är följande: Det finns en större trygghet i anställningen inom den privata sektorn och forskningsinstituten jämfört med högskolan. Anställningsformer är en konkurrensfördel, vilket borde utnyttjas bättre av högskolan. Det är vanligare att vara knuten till flera arbetsplatser om man arbetar inom den privata sektorn. Vanligast är det om man jobbar inom näringslivet, men också på forskningsinstituten. Här finns det en hel del kvar att önska för högskolan. Att vara knuten till flera arbetsplatser skapar inte bara bättre potential till rörlighet utan också bättre förutsättningar att skifta karriärvägar. Rörligheten är trög överlag mellan lärosäten och mellan akademi och näringsliv. Över hälften stannar kvar inom akademin efter sin disputation, dessutom på samma lärosäte. Två av tre forskare och lärare har dock haft samröre med aktörer utanför akademin på ett eller annat sätt.

21 Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer sverigesingenjorer.se 21 Det finns skillnader i villkoren för rörligheten och karriärvägarna mellan högskolan och privata sektorn och forskningsinstitut som har betydelse för vilka karriärval man gör. Forskningsinstituten fungerar således som intermediärer mellan forskning, utveckling och kommersialisering. På forskningsinstituten sysslar man i högre utsträckning med forskning och utveckling än på högskolan. Detta beror delvis på att högskolan har fler verksamhetsområden än vad instituten har. Det skulle kunna innebära större möjligheter att växla mellan forskning, undervisning och andra uppgifter, men tyvärr är högskolepersonal fördelade mellan att antingen forska eller undervisa. Det finns inte tillräckligt med etablerade stödsystem för forskares karriärvägar inom högskolan. Många respondenter uttrycker missnöje över detta och vill ha mer stöd i sina karriärval. Här finns mycket kvar att önska vad gäller meriteringssystemet för forskare och lärare inom högskolan. Orsakerna till att man ändå vill arbeta på högskolan är flera. Många är kvar på högskolan för de vill forska och ha den akademiska friheten. Andra svarar att de helt enkelt fick en tjänst och därför valt att stanna inom akademin. Förslag till åtgärder En växelverkan mellan olika arbetsuppgifter, alternativt fler karriärvägar inom högskolan, skapar bättre förutsättningar för att stanna kvar inom akademin. Högskolepersonal borde ges större möjlighet att byta arbetsplats inom och mellan högkolor samt på övriga arbetsmarknaden i högre grad än vad som sker idag. En kulturförändring inom högkolan som uppmuntrar till större personrörlighet skulle ge en positiv effekt för samverkan med det omgivande samhället. Ledarskapet har stor betydelse för organisationers attraktivitet. Inom högskolan finns ett otydligt ledarskap, vilket påverkar sektorns attraktivitet. Högskoleledningar behöver vara tydligare i sin uppmuntran för en ökad personrörlighet och möjliggöra alternativa karriärvägar. Forskningsinstituten är viktiga för rörligheten. Ge dem en mer framträdande roll inom svensk forskning genom bland annat en ökad finansieringsvolym. REFERENSER Sveriges Ingenjörer (2011) Kunskapsutbyte genom personrörlighet mellan akademi och näringsliv. Stockholm: rapport Sveriges Ingenjörer (2014) Principer för kvalitet i samverkan. Stockholm: rapport Sveriges Ingenjörer (2015) Högskolans attraktivitet som arbetsplats. Stockholm: rapport Vetenskapsrådet (2015) Forskningens framtid! Karriärstrukturer och karriär

22 Box 1419, Stockholm Besök: Malmskillnadsgatan 48 Tel sverigesingenjorer.se November