Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S)
Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken ska bidra till målet att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation Svensk hälso- och sjukvård ska vara världsledande Vården ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig dvs vården ska ges till alla på lika villkor Befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet
Nuläge i sjukvården Världsledande på flera sätt! Men också stora utmaningar
Det går bra Folkhälsoutvecklingen är positiv för befolkningen som helhet Medellivslängden ökar Allt fler överlever stroke, cancer, hjärtsjukdomar Välutbildad personal Vi kan bota och lindra allt fler sjukdomar och har många avancerade läkemedel och behandlingar Generellt mycket goda medicinska resultat
Men det finns också stora utmaningar Kompetensförsörjning Ojämlikhet över landet och mellan befolkningsgrupper (hälsa & vård) En vård anpassad efter sällanbesökarna En icke ändamålsenlig vårdstruktur Problem med tillgänglighet Ökande behov och sjukdomsbörda (tex cancer)
Kompetensförsörjning Tidigt identifierat som en av vårdens viktigaste utmaningar Måste hanteras för att kunna göra vården bättre, mer patientcentrerad och mer jämlik Brett område, vi menar bland annat Möjligheten att rekrytera och behålla personal Hur används medarbetarnas arbetstid Fördelning av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper
Kompetensförsörjning Problemen påverkar brett, bland annat Effektivitet och tillgänglighet Antalet vårdplatser (pga bemanningsproblem) Kontinuitet, inte minst i primärvården Jämlikhet i vård (problemet inte jämlikt över landet)
Komplext område med många aktörer Landstingen ansvarar för kompetensförsörjningen Många kompetensförsörjningsfrågor ligger primärt hos landstingen Staten driver eller beställer inte vård. Staten styr genom nationella lagar och regleringar, högskoleväsendet, myndigheter m.m. Det är landstingen, och privata vårdgivare, som är arbetsgivare och därmed bestämmer vem man anställer/anlitar Landstingen samordnar sig genom SKL
Inte så enkelt som kan tro Vi har aldrig haft så många läkare och sjuksköterskor som idag Ojämn fördelningen över landet, och dessutom finns brist på vissa specialiteter
Olika personalgruppers antal över tid 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 Läkare SSK USK 30000 20000 10000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
En liten del av befolkningen står för en stor del av vårdens resurser
En vård som är anpassad efter sällanbesökarna Vården är i hög grad anpassad efter sällanbesökarna snarare än de med stora vårdbehov 80-85% av vårdens resurser går till dem som har minst en kronisk sjukdom, och ofta behöver ha en livslång relation till vården Vårdens organisation är ofta uppsplittrad och fragmentiserad och man måste som patient själv hitta rätt men olika delar Mer fokus på akutmottagningar, kirurgi och sjukhus än primärvård och kontinuitet. Vården behöver bli bättre på att organisera sig för att involvera patienten i vården och ta tillvara på patientens kunskap och resurser, särskilt viktigt för personer som lider av kroniska sjukdomar.
Sverige är sämre än snittet på att involvera patienten i vården
Icke ändamålsenlig vårdstruktur Sjukhustung vård kombinerat med ineffektiva sjukhus Svag primärvård i internationell jämförelse Ligger efter resten av samhället i digitalisering Fragmentiserad snarare än organiserad efter patientens behov (och samverkansproblem) Många och i flertalet fall små landsting
Andel av läkare som är allmänläkare 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0
Större resurser till sjukhus men låg produktivitet Sjukhusens produktivitet jämfört med samlade resultat vad gäller akuta återinläggningar inom 30 dagar
Problem med tillgänglighet Kompetensförsörjning och bemanning Viktig fråga för medborgarnas förtroende för sjukvården
Ökande behov och sjukdomsbörda Demografisk utveckling Bättre vård och behandling leder till att vi lever längre, även patienter med svåra sjukdomstillstånd Ökat behov av nya vårdformer
Vad gör regeringen Mer resurser till landstingen (2,3 miljarder i årets budget, 0,5 i förra årets budget) genom generella statsbidraget Insatser för kompetensförsörjningen och e-hälsa Riktade insatser på viktiga områden Prioriterar upp förebyggande arbete och folkhälsoarbete Lagstiftningsarbete
Kompetensförsörjning Samtal med viktigaste aktörerna som lett till uppdrag om samverkansarenor Stöd till landstingen med bättre prognosverktyg och andra stöd Utbyggda SSK-utbildningar Läkarutbildning förnyas Professionsmiljard och e-hälsoarbete Stärkt valideringsarbete och snabbspår Stöd för ledarskapet i vården
Riktade insatser 500 miljoner/år för en mer jämlik och tillgänglig cancervård 2015-2018 Tre miljarder till kvinnors hälsa 2015-2019 Satsning på vården för personer med kroniska sjukdomar Avgiftsfria läkemedel för barn, öppenvård för äldre och tandvård för yngre Höjt ATB 65-74 år för tandvården