6.4. Statens åtgärder Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster på grund av ändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar av statsandelarna, justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna samt på grund av ändringar i beskattningen och socialskyddsavgifter. År 2006 beräknas ovan nämnda grunder inverka på kommunernas och samkommunernas ekonomi jämfört med år 2005 som följer: Tablå 25. Verkningarna på kommunalekonomin och samkommunernas ekonomi av statens åtgärder i statsbudgeten, mn euro, förändringar från 2005 till 2006 utgifter ink. 1. Ändringar i verksamheten och budgetbeslut Statsandelsreformen IM, UVM, SHM övergångsutjämningar -7 UVM, lärarutbildning +2 Ändringar i arbetsmarknadsstödsreformens finansiering AM, passivt arbetsmarknadsstöd (över 500 dagar) +258 SHM, nytt öronmärkt grundläggande utkomststöd +221 SHM, minskning av statsandelsgrunden -144 Kompensationer som hänför sig till arbetsmarknadsstödsreformen, varav +182 IM, UVM, SHM höjning av utjämningsgränsen för skatteinkomstutjämningen (+84) SHM, höjning av statsandelsprocenten (+68) IM, allmän statsandel korrigeringspost under övergångsperioden (+30) Kompensation genom skatteinkomstutjämning för skatteinkomstförluster som hänför sig till reformen av finansieringen av sjukförsäkringen och det nya förvärvsinkomstavdraget inom statsbeskattningen +98 IM, finansieringsunderstöd enligt prövning -5 IM, understöd för kommunsammanslagningar och investeringsstöd -16 SHM, slopande av självrisken för boendeutgifter inom utkomststödet +14 +7 SHM, kalkylerad statsandel: nationella hälsoprojektet (tillgång till vård tryggas) +30 +50 utvecklingsprogrammet för det sociala området, höjning av statsandelsprocenten +9 fortbildningsskyldigheten inom socialvården (del av utvecklingsprogrammet) +30 +10 utveckling av stödet för närståendevård (del av utvecklingsprogrammet) +12 +4 kompensation för slopandet av självrisken för boendeutgifter inom utkomststödet, höjning av statsandelsprocenten +7 SHM, utvecklingsprojekt +1 SHM, anläggningsprojekt -1 SHM, barn- och ungdomspsykiatri -5-5 UVM, yrkesprov inom yrkesutbildningen +5 +3 UVM, datakommunikationsförbindelser för grundskolan +1 UVM, anläggningsprojekt -4 Sammanlagt +334 +413 2. Indexhöjningar 2,4 % (75 % av hela kostnadsnivåstegringen på 2,6 % och 75 % av 2004 års justering på 0,4 procentenheter) UVM, varav +71 kommunerna (77 %) +55 privata (23 %) +16 SHM +95 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
IM +4 Sammanlagt, varav +170 kommuner +154 3. Justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna UVM, varav 23 kommuner 18 privata 5 SHM 63 Sammanlagt, varav 86 kommuner +81 4. Ändringar i beskattningen och avgifter Avdragsrätt för dagpenningspremien som hänför sig till reformen av finansieringen av sjukförsäkringen -90 Verkningar av förvärvsinkomstavdraget inom statsbeskattningen på kommunernas skatteinkomster -7 Höjning av fastighetsskatten: förhöjd fastighetsskatt för obebyggd byggnadsmark i Helsingforsregionen +2 höjning av den övre gränsen för fastighetsskatteprocenten för kraftverk och kärnkraftverk +15 Sammanlagt -80 Verkningarna av statens åtgärder sammanlagt utan indexhöjning +344 +414 indexhöjningarna inkluderade +344 +568 Netto utan indexhöjning +70 Netto indexhöjningarna inkluderade +224 Statsandelsreformen Avsikten är att den första fasen av statsandelsreformen genomförs till största delen kostnadsneutralt så att kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna inte ändras på helhetsnivå. Inom statsandelssystemet för social- och hälsovårdens driftskostnader ändras vissa enskilda grunder för bestämmande av statsandelen, vilket leder till att fördelningen av statsandelarna till de olika kommunerna ändras. I fråga om social- och hälsovården genomförs dock reformen som helhet sett kostnadsneutralt. Däremot föreslås vissa ändringar inom statsandelssystemet för undervisnings- och kulturverksamheten, vilka innebär en höjning eller sänkning av statsandelarna. Övergången från statsunderstöd till kalkylerade statsandelar inom den yrkespedagogiska lärarutbildningen ökar dock inkomsterna för yrkeshögskolornas huvudmän med 2 miljoner euro enligt kostnadsnivån 2003. De föreslagna ändringarna av museernas, teatrarnas och orkestrarnas finansiering innebär också en avsevärd ökning av statsandelarna fr.o.m. 2008. Fastställandet av det pris per enhet som används som beräkningsgrund för statsandelen utifrån de faktiska kostnaderna för respektive typ av konst- och kulturinstitution beräknas öka statsandelarna med sammanlagt 30 miljoner euro, fördelat på åren 2008 2010. På motsvarande sätt ingår i reformen av statsandelarna till undervisnings- och kulturverksamheten vissa ändringsförslag som minskar de inkomster som kommunerna får av staten. När totalkostnaderna minskas med ett eurobelopp som motsvarar statsunderstöden enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet då de pris per enhet som ligger till grund för statsandelen räknas ut för 2008, minskar statsandelen, med undantag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
Arbetsmarknadsstödsreformen Kompensationer för förlorade skatteinkomster av teatrar, orkestrar och museer, med ca 13 miljoner euro. Det föreslås att den särskilda investeringsfinansieringen inom den statsandelsfinansiering som riktas till yrkesutbildningen och yrkeshögskolorna slopas fr.o.m. 2006. I stället för särskild finansiering tas avskrivningar enligt bokföringen hos anordnare av yrkesutbildning och huvudmän för yrkeshögskolor med i de riksomfattande totalkostnader som används vid beräkningen av priset per enhet, varvid investeringskostnaderna ingår i kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. De övergångsutjämningar som hänför sig till reformen minskar kommunernas statsandelar med 7 miljoner euro 2006 och 1,5 miljoner euro 2007 samt ökar statsandelarna med 0,2 miljoner euro 2008. Avsikten är att den arbetsmarknadsstödsreform som träder i kraft vid ingången av 2006 skall genomföras kostnadsneutralt. Ändringen av finansieringen av arbetsmarknadsstödets passiva del och den normerade delen av utkomststödet ökar kommunernas utgifter med ett nettobelopp på uppskattningsvis 180 miljoner euro 2006. Den tilläggsutgift som ersätts minskar när arbetsmarknadsstödets aktiveringsgrad stiger från 20 % till 30 % så att den totala kompensationen är 165 miljoner euro 2007 och 150 miljoner euro 2008. Den höjning av statsandelsprocenten för social- och hälsovårdens statsandelar som hör till den grundläggande kompensationen ökar statsandelarna med 68 miljoner euro. En förhöjning av utjämningsgränsen för statsandelarna ökar statsandelarna med 84 miljoner euro. Den korrigeringspost för den allmänna statsandelen som genomförs som kompensation under övergångsperioden ökar statsandelarna med 30 miljoner euro 2006. Korrigeringsposten minskar med 15 miljoner euro 2007 och med det resterande beloppet på 15 miljoner euro 2008. Som en del av omläggningen av sjukförsäkringens finansiering föreslås att en ny, i beskattningen avdragbar dagpenningspremie tas ut för sjukförsäkringen av löne- och företagsinkomster. Skatteavdragsrätten för dagpenningspremien beräknas minska intäkten av kommunalskatten med 90 miljoner euro på årsnivå. Inom statsbeskattningen införs ett nytt förvärvsinkomstavdrag som även inverkar indirekt på kommunalskattens nivå och minskar kommunalskatten med 7 miljoner euro på årsnivå. Kommunerna får kompensation för de förlorade skatteinkomsterna genom skatteinkomstutjämningar av statsandelarna. Kompensationen görs genom en ändring av utjämningsgränserna, varvid den kalkylerade kompensationen uppgår till 98 miljoner euro. År 2006 har man i fråga om kommunernas sammanslagningsstöd berett sig på att en ny sammanslagning träder i kraft. För kommunernas finansieringsunderstöd enligt prövning föreslås 25 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 5 miljoner euro. För genomförande av det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet samt utvecklingsprogrammet för det sociala området ökas social- och hälsovårdens statsandelar med 73 miljoner euro, varav drygt 59 miljoner används till att höja statsandelsprocenten, 10 miljoner till att säkerställa fortbildning för socialvårdspersonalen och 4 miljoner euro till att utveckla närståendevården och familjevården. År 2006 ökar kommunernas utgifter på grund av utvecklingen av närståendevården och familjevården (12 miljoner euro) och på grund av att den skyldighet att ordna fortbildning inom det sociala området som inleddes 2005 utvidgas till att omfatta hela året (30 miljoner euro). Dessutom beräknas tryggandet av möjligheten att få vård, som hänför sig till det nationella hälsovårdsprojektet, öka kommunernas utgifter med 30 miljoner euro ännu 2006. Som en del av åtgärderna för att stödja de personer som har det allra sämst ställt slopas självrisken för boendeutgifter inom utkomststödet från och med den 1 september 2006. Kommunerna ersätts för dessa kostnader till fullt belopp genom att statsandelarna ökas med sammanlagt 14 miljoner euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
Projekt som har betydelse för basservicen och övrig beredning Statsunderstödet till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården uppgår till 55 miljoner euro, varav 30 miljoner euro är för utvecklingsprojekt inom det nationella hälsovårdsprojektet och den resterande delen för utvecklingsprogrammet för det sociala området och projekt inom alkoholprogrammet. Utöver den omläggning av finansieringen av yrkesutbildningens och yrkeshögskolornas investeringar som ingår i den ovan nämnda statsandelsreformen är avsikten att även minska statens finansiering av andra anläggningsprojekt i enlighet med vad som avtalats i beslutet om ramarna för statsfinanserna för 2006 2009. Statsandelarna för anläggningsprojekt för utbildnings- och kulturverksamhet minskas således 2006 med sammanlagt ca 4 miljoner euro, 2007 med sammanlagt ca 6 miljoner euro, 2008 med sammanlagt ca 9 miljoner euro och 2009 med sammanlagt ca 13 miljoner euro. Avsikten är att inom området för undervisnings- och kulturverksamhet även göra vissa andra funktionella ändringar som inverkar på kommunernas inkomster och utgifter. Morgon- och eftermiddagsverksamheten för unga skolbarn beräknas öka 2007 så att kommunernas utgifter ökar med ca 9 miljoner euro. Däremot ökar kommunernas inkomster på grund av en ökning av statsandelarna med uppskattningsvis 5 miljoner euro 2007. Införandet av yrkesprov inom yrkesutbildningen fr.o.m. 2006 inverkar också på kommunernas inkomster och utgifter. I och med införandet av yrkesprov 2006 beräknas kommunernas utgifter öka med ca 5 miljoner euro och statsandelarna till kommunerna beräknas öka med 3 miljoner euro. På motsvarande sätt ökar kommunernas utgifter med sammanlagt ca 10 miljoner euro 2009, då yrkesprovsreformen inom yrkesutbildningen är helt genomförd. Statsandelarna ökar då med ca 6 miljoner euro. Statsunderstödet för investeringar som hänför sig till förbättrande av datakommunikationsförbindelserna ökas med 1 miljon euro både 2006 och 2007. Statens åtgärder beräknas öka utgifterna inom kommunalekonomin med sammanlagt ca 334 miljoner euro. I tablå 25 ingår ett sammandrag av verkningarna av statens åtgärder i sin helhet. Den totala effekten av de statliga åtgärderna i budgetpropositionen på utgifterna, inkomsterna och ändringarna i skattegrunderna bedöms vara att kommunernas finansiella ställning jämfört med 2005 förbättras med 70 miljoner euro netto utan indexhöjningar och med 224 miljoner euro inklusive indexhöjningar. Vid sidan av de nya åtgärder som staten vidtar år 2006 påverkas balansen i kommunalekonomin och behovet av finansiering för basservicen av utvecklingen när det gäller mängden uppgifter och åtaganden som tidigare föreskrivits kommunerna och efterfrågan på tjänster samt av utvecklingen i fråga om skatteinkomsterna, lönekostnaderna och kostnadsnivån. Enligt basserviceprogrammet bereds en ändring av praxis när det gäller klientavgifterna inom social- och hälsovården så att utvecklingen i kostnaderna för servicen beaktas i avgifterna. Den service som skall ordnas för genomförandet av lagstadgad ledighet för närståendevårdare minskar kommunernas klientavgiftsinkomster med uppskattningsvis 5 miljoner euro. Genom att servicen ordnas på ändamålsenligt sätt kan emellertid ytterligare behov av anstaltsvård förebyggas och de kostnader som åsamkas kommunerna således minskas. Inrikesministeriet har inlett ett kommun- och servicestrukturprojekt som avslutas i slutet av maj 2006. Målet för projektet är att de tjänster som kommunerna i dag ansvarar för får en tillräckligt stark strukturell och ekonomisk grund så att man kan trygga tillhandahållandet och produktionen av dem i framtiden och så att tjänsternas kvalitet, effekt, tillgänglighet och effektivitet samt utvecklingen av teknologin har beaktats. Det åtgärdsprogram för produktiviteten som finansministeriet satt upp fortsätter 2006. Det nationella hälsovårdsprojektet och utvecklingsprogrammet för det sociala området fortsätter också 2006 och avslutas 2007. I fråga om klientavgifter inom social- och hälsovården beaktas kost- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
Utvecklande av produktiviteten i fråga om servicen nadsutvecklingen från och med 2006. Grunderna för statliga ersättningar till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård förnyas stegvis från och med 2006. Undervisningsministeriets arbetsgrupp föreslår att terminsavgifter införs för högskolestuderanden som kommer från länder utanför EU och EES från och med den 1 augusti 2007. Regeringen överlämnar 2005 en proposition för att revidera bestämmelserna om balansering av ekonomin i kommunallagen så att de i högre grad förpliktar till att trygga förutsättningarna för skötsel av kommunernas ekonomi. Till helt nya serviceåtaganden förhåller man sig återhållsamt under regeringsperioden. Den ökade efterfrågan på basservice och det ökade utgiftstrycket hotar försvaga såväl hela ekonomins tillväxtmöjligheter som stabiliteten i finansieringen av kommunalekonomin. Därför har man börjat utveckla mätningen av basservicens produktivitet och metoder som hänför sig till det. Även om det fortfarande finns stora brister i mätningen och fastställandet av produktiviteten, ger dagens kunskapsunderlag en relativt klar bild av produktivitetsutvecklingens riktning. Enligt tillgängliga statistikuppgifter och forskningsresultat har basservicens produktivitet varit låg i början av 2000-talet. Enligt uppgifter i Statistikcentralens produktivitetsöversikt minskade den sammanlagda totala produktiviteten inom de kommunala sammanslutningarnas utbildnings- och bibliotekstjänster och socialservice åren 2000 2003 med sammanlagt ca 10 %. Nedgången i den totala produktiviteten beror på att antalet insatser ökat snabbare än utfallet. Detta har kommit till synes i kommunerna som en kraftig personalökning. Antalet sysselsatta personer i kommunerna har ökat med nästan 70 000 personer under de senaste tio åren och från och med år 2000 med nästan 30 000 personer. Ökningen beror till största delen på nya uppgifter, utveckling av tjänsternas kvalitetsnivå och olika utvecklingsprojekt. Uppgifter om förändringar i tjänsternas kvalitet har dock inte samlats in systematiskt och heltäckande, och därför är deras verkningar på produktivitets- och effektivitetsmåtten mycket svåra att bedöma. Det är möjligt att en del av nedgången i tjänsternas produktivitet kan få sin förklaring av att kvaliteten har förbättrats genom att personalen har utökats. Det är värt att inte endast fästa särskild uppmärksamhet vid produktivitetsutvecklingen utan även vid produktivitets- och effektivitetsskillnader, vilka tyder på att det finns en möjlighet att öka produktiviteten. Kommunerna bör särskilt bedöma orsakerna till ineffektivitet. Det finns betydande produktivitetsskillnader mellan de tjänsteproducerande enheterna och även mellan kommunerna. Tjänsternas produktivitet uppvisar även stora skillnader i olika regioner och kommungrupper och skillnaderna har ökat i någon mån under de senaste åren. Regeringen har som mål att öka den offentliga servicens produktivitet. Strävan är att effektivera produktionen av den basservice som kommunsektorn skall ansvara för, i första hand genom det kommun- och servicestrukturprojekt som skall resultera i fastställande av ändamålsenliga sätt att ordna och producera den kommunala servicen. Avsikten är att nå samma mål i fråga om det nationella hälsovårdsprojektet och utvecklingsprogrammet för det sociala området. Kommunernas förutsättningar att klara av det ökade utgiftstrycket ökar avsevärt om man genom reformerna kan öka produktiviteten. För att produktiviteten skall öka är det viktigaste dock att kommunerna på eget initiativ utvärderar och fördomsfritt reformerar serviceproduktionen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5