Hur mycket renar dagvattendammar?

Relevanta dokument
Tema A Dagvattenkvalitet från regn till recipient. Godecke Blecken Tekn dr, Forskarassistent Stadens vattensystem/va-teknik LTU

Publikation 2006:115 Dagvattendammar

Kompletterande dagvattenutredning för del av Stenen B, Tvååker 14:49

Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat

Avskiljningsförmåga hos dagvattendammar i relation till dammvolym, bräddflöde och inkommande föroreningshalt

Dagvatten - tekniska lösningar från tak till utsläpp. Kort om mig

Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad

Kunskapsöversikt Föroreningar dagvatten. Alexandra Andersson-Wikström, Heléne Österlund, Jiri Marsalek och Maria Viklander VA-teknik

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl

Föroreningar i trafikdagvatten

Dagvattendammars reningseffekt - påverkande faktorer och metodik för statistisk modellering

Dagvattendammars avskiljningsförmåga

HYDRAULISK ANALYS, DAMM I BRUNNA VERKSAMHETSOMRÅDE

Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun

Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004

Dimensionering och utformning av dagvattendammar

Hur får vi fungerande dagvattenanläggningar?

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

PM Dagvatten Troxhammar 7:2 mfl

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad

Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad

Bilaga 1 Dagvattenutredning för Hällby etapp Exempel på system för dagvattenhantering

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Föroreningsreduktion och flödesutjämning i makadammagasin

Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop

Uppdragsnr Niklas Pettersson/Elfrida Lange. Datum Tel Mobil Fax

DRAFT. Utformning av fördröjningsdammar, med avseende på rening av dagvatten från transport- och lagerhållningsindustri

Regnbäddar i framtidens vattenresurs förvaltning. Figur. Tengbomgruppen AB Kent Fridell, Tengbom Malmö Biofiltersystem

Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten

Hareslätt, Kungälvs kommun Avvikelser mellan utförd VA-utredning och projekterade lösningar

Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad

PM dammdimensionering Alsike idrottspark

Utformning av fördröjningsdammar, med avseende på rening av dagvatten från transport- och lagerhållningsindustri

Presentation av projektet. Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem norrortskommuner. Dagvattennätverkets möte 6 november 2007

Översiktlig dagvattenutredning område B, Norra Myrstugan

VA-UTREDNING Kv. Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Oskarshamns kommun A 5012

Vad är ett biofilter för dagvatten? Biofilter för dagvattenbehandling O 2

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Sweco Environment AB. Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

Rapport Nr Långtidsfunktion hos en 19-årig dagvattenvåtmark

Utredning av reningsfunktionen hos Kungsängens dagvattendamm

1. Dagvattenutredning Havstornet kv.6 Ångsågen

Förhandskopia UTREDNING - NACKA KOMMUN KYRKVIKEN. Skärmbassäng för rening av dagvatten. WSP Samhällsbyggnad

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Mål nr M Ang. tillstånd till anläggande och drift av dagvattenanläggning i Kyrkviken m.m. i Nacka kommun

Generella metoder för dimensionering av dammar och våtmarker samt allmänt om riktlinjer för rening av dagvatten

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Sedimentprovtagning av dagvattendammar som ett alternativ till flödesproportionell vattenprovtagning

UPPDRAGSLEDARE. Kristina Nitsch UPPRÄTTAD AV

Avskiljning av organiska föroreningar i dagvatten Fokus sorptionsfilter

Trumtorp Dagvattenutredning

Dagvattenanalys detaljplan Megaliten

DAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Östra Jakobsberg, del 1. Karlstads kommun VA-enheten Teknik- och fastighetsförvaltningen rev.

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN

Dagvattenutredning för detaljplan för del av Svaneberg 2:10 mfl

Stensta Ormsta, Vallentuna kommun

Dagvattenföroreningar Airport City

DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN?

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla

Modellering av gröna ytor för bättre dagvattenhantering. Günther Leonhardt VA-teknik LTU 1 december 2016

Dagvattenanläggningars långtidsfunktion. Godecke Blecken Forskarassistent Stadens Vatten/VA teknik Luleå Tekniska Universitet

Utredning om dagvattenhantering för del av fastigheten Korsberga 1:1

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

DAGVATTENANLÄGGNINGAR I BOSTADSOMRÅDEN UNDERLAG FÖR UTREDNING OCH PROJEKTERING. Nicholas Tchang. Februari 2009

Länsvattenhantering och upphandling

Dagvattenutredning för detaljplan för Tehuset 1, 2 och del av Berga 10:19 vid Karlssons äng

Hagforsgatan Tilläggs-PM för parkeringsdäck

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Uppdrag nr VA-utredning. Skogsdungen Storvreta.

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM

1 Inledning. 1.1 Beskrivning oc h syfte. 1.2 Bakgrund och utgångsläge

Uppföljning av Kungsängsdammen

E18 Arninge resecentrum

ANMÄLAN OM DAGVATTENANLÄGGNING

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

Master s Thesis in the International Master s Programme, Applied Environmental MeasurementTechniques

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Skala eller inte skala det är frågan? Karin Jacobson Swerea KIMAB

Bakgrund och syfte. Ny metod för att beräkna reningsbehov av dagvatten Bakgrund dimensionering av reningsanläggningar för dagvatten

Dagvatten en komplex blandning

Flödesutjämning och rening av dagvatten från västra Lund

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kunskapsöversikt dagvattenrening Vilken teknik fungerar för att ta bort föroreningar från dagvatten?

Bilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen och Norra Breviksvägen

PM Dimensionering av dammar och våtmarker för rening och utjämning av dagvatten, version 5

Vatten & Miljö i Väst AB/VIVAB. Morup 23:1. VA-utredning. Uppdragsnr: Version:

Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången

Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

Hur temperatur och salt påverkar borttagning av metaller, näringsämner och sediment i dagvatten biofilter

Transkript:

Hur mycket renar dagvattendammar? Jesper Persson Landskapsutveckling, SLU Att förstå miljökompensation Jesper Persson NY BOK (2011): Terminologi Historik Argument för och emot kompensation Mekanismer Koncept/metoder Strategier Svensk lagstiftning Jämförelse mellan Habitatdirektivet och USAs vattenlag 1

Removal efficiency (%). 100 50 0-50 -100-150 Large Järnbrott Pond TSS Lead 97-08-22 97-08-28 97-10-06 97-11-05 97-11-14 98-02-05 98-05-28 98-06-07 98-06-16 98-06-22 98-06-27 Variations of removal efficiency for the stormwater pond Järnbrott, Göteborg, based on the mass balance approach for single storm events. Pettersson TJR (1999) Stormwater ponds for pollution reduction, Chalmers University of Technology. A A c b b E d d,e 2

Hazens surface load theory R 1 v 1 1 n Q / 0 A n R = proportion of particles removed having this settling velocity v 0 = settling velocity (sjunkhastighet) Q = wet pond discharge A = wet pond surface area n = number of hypothetical basins in series Dammen skall vara stor till yta i relation till avrinningsområdets hårdgjorda yta, dvs inflödet. Stormwater ponds are sometimes sized by the following rule of tum Pond _ area Effective _ drainage _ area 200 250 [m 2 /ha] Pettersson, T. ( 1999). Stormwater Ponds for Pollution Reduction. Diss. Chalmers. 3

Modell för reduktion av suspenderat material i dammar med 1 m medeldjup och med avrinningsområdeskoefficient 0,2 för olika områden i USA (Driscoll m.fl. 1986). Projektide var väldigt enkel. samla in alla provtagningar och se hur det ser ut. Kategorisering enligt: 1. Flödesproportionell mätning av flera kontinuerliga regn 2. Flödesproportionell mätning för enstaka regn 3. Stickprov ( grab sampels ) 4. Sedimentprov. 4

Dammar som ingick i studien: Damm Antal dammar Dammarea A d [m 2 ] Avrinningsområde φa [ha] A d /φa [m 2 /ha] Kolardammen 2 15 000 1) 208 1) 72 Stora Järnbrottsdammen 1 6 200 123 2) 50 2) Lilla Järnbrottsdammen 1 530 2.6 204 Krubban (mellan P1-P2) 1 4 100 17 241 Krubban (mellan P1-P3) 3 11 800 17 694 Bäckaslöv 1 18 000 140 129 Välenviken 1 2 000 60 33 Eriksmåla 3 160 1.0 160 Vallby 1 200 4.3 46 Avskiljningseffektivitet [%] Avskiljningseffektivitet [%] 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 Specifik dammarea [m 2 /ha] TSS 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 Specifik dammarea [m 2 /ha] Avskiljningseffektivitet [%] Zn 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 Specifik dammarea [m 2 /ha] Pb 5

Dammars HYDRAULISK förmåga att avskilja föroreningar EFFEKTIVITET - påverkansfaktorer TRÄSK Avskiljning av suspenderat material som funktion av hydraulisk effektivitet och ytbelastning Ytbelastning l/(s*ha) Inlopp Cirkulationszon Common concepts in pond hydraulics Transport zone Transportzon Dead zone Dödzon Cirkulationszon Utlopp 6

Hur får vi kunskap om dammhydraulik dvs. hur vatten rör sig 115 m 3 115 m 3 24 000 m 3 7

Slutsats 1. Provtagningen av dagvatten är bristfällig och bör förbättras genom bättre kompetens hos beställare och utförare. Av de 27 dammar som undersökts höll bara 8 stycken en så hög kvalitet att resultaten kunnat användas för att till exempel kvantifiera en damms avskiljningseffektivitet. Rekommendation En enkel kvalitetshöjande åtgärd är att låta en oberoende expert granska provtagningsprogram och tolkning av resultaten. Slutsats 2. Det finns en liten mängd användbar data över dammars föroreningsavskiljning och hydraulik. Rekommendation Det är mycket kostsamt att genomföra korrekta provtagningar av dagvattendammar. Det är därför bättre om resurser samlas för att genomföra korrekta provtagningar snarare än till exempel många stickprovsmätningar. 8

Slutsats 3. Sambandet mellan avskiljning och dammens specifika dammarea är oklar. Det är mycket svårt att fastställa tydliga samband mellan avskiljningseffektivitet och dammens specifika area såväl som dammhydraulikens inverkan. Detta beror troligen på att många faktorer förutom specifik dammarea och hydraulik har betydelse för avskiljningskapaciteten. Rekommendation Mer forskning behövs. Ett alternativt ställningstagande är att övergå till att bara mäta halter i syfte att avgöra vattnets ecotoxitet. 9

Foto: reklambild från ett känt tvättmedelsföretag Foto: Pekke Karppä 10