Att skriva en rapport



Relevanta dokument
Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen

FORMALIA EXAMENSARBETE

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Skrivguide. Tillhör:

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

Rapportskrivning. Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering

Uppsatsskrivandets ABC

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Att skriva en vetenskaplig rapport

PM P R O M E M O R I A

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Frågor och svar om tekniska rapporter

När man använder någon annans text

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Här nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten.

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

TITEL -ev.undertitel-

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Litteraturförteckning/Källförteckning

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Att skriva uppsats. Några råd inför projektarbetet. Mimers Hus Gymnasieskola. Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08

Titel. Äter vargar barn?

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN

Examensmål för gymnasieprogrammen

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

Ö-KOLL Samhällsvetenskaplig rapport

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Gymnasiearbetets rapport. En översiktlig genomgång

Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill)

Harvardmetoden. en liten lathund

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Sotenäs Kompetenscentrum Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport)

Kursnamn XX poäng Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet)

Att skriva PM. En promemoria ska innehålla följande:

Mall för uppsatsskrivning

ANVISNING FÖR UTARBETANDE AV TEKNISK/VETENSKAPLIGA ARTIKLAR OCH LABORATIONSRAPPORTER

Innehåll vid utredande projekt

Att skriva uppsats 31:januari

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Framsida På framsidan finns:

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Riktlinjer för utredningsuppgift i Ledarskap

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT

REFERENSHANTERING. Svenska Jonathan Thorsell

Lathund för Gymnasiearbetet

MINIMIKRAV VID RAPPORTSKRIVNING

Särskild prövning Historia B

Föreläsning 3: Formalia: Hur skall uppsatsen se ut

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad:

Källhänvisningar enligt fotnotssystemet

Allmänna krav på utformningen och användandet av inlämningsuppgifter i kurser som ges av Brandteknik

Lathund olika typer av texter

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

Källhänvisningar enligt parentessystemet

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

POLITIK och DEBATT svenska + SO

Skriftlig presentation

Mälardalens högskola

Folkmord/brott mot mänskligheten fördjupningsarbete i SA1 - Instruktioner

Titel. Undertitel. Skolans namn Termin (läsår) Ämne Handledarens namn. Här skall du skriva ditt namn och klass

Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m.

Den akademiska uppsatsen

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport. Titel. Titeln får inte vara för lång, högst fem ord.

Att citera och referera

Rapportskrivning Användarcentrerad Design. Anders Lindgren

Att skriva källförteckning

Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser

Akademiskt skrivande I

Lathund del 1 källkritik, källsökning samt referat- och citatteknik

Individuellt fördjupningsarbete

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

Skriva en sammanfattning 10 steg till framgång

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt!

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014. Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet

Lathund för rapportskrivning

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Läsåret 2014/2015. (Detta behöver du inte skriva på titelbladet) Titel

Titel. En kort sammanfattning av arbetet (max 5 meningar) eller en underrubrik skrivs under titeln. Johannes Hedbergsgymnasiet Helsingborg

LPP, Reflektion och krönika åk 9

Att skriva sakprosa och facktext Några viktiga anvisningar för studenter på grundnivå Senast reviderade HT 2011 av Ann Boglind och Hans Landqvist

Källor och källhantering enligt Harvardsystemet

RUBRIK. Underrubrik. Vasaskolan Ämne Datum. Författare: xxx Handledare: xxx. Titelsidan ska inte vara sidnumrerad!

Får jag använda Wikipedia?

Regler för grupparbeten, inlämnings- och laborationsuppgifter

Labbrapporter har oftast en enkel överskrift där laborationens namn framgår. Man skriver också ut namn, kurs, datum och eventuella medlaboranters

Transkript:

HAGAGYMNASIET PROJEKTRAPPORT Vårterminen 2007 Att skriva en rapport Namn Klass Handledare

2 SAMMANDRAG Större arbeten, till exempel projektarbeten, inleds med ett kort sammandrag. Det är en självständig del i rapporten som ska kunna läsas utan att man tar del av rapporten i sin helhet. Den ska vara kort och inte längre än en halv sida, och det är det sista som skrivs. Där redogörs för syfte, frågeställningar, tillvägagångssätt, de viktigaste resultaten samt slutsatser, dvs. lite av varje del i arbetet. Ingenting får finnas i sammandraget som inte finns i själva arbetet. Tanken är att läsaren ska få en snabb uppfattning av innehållet och om det verkar tillräckligt intressant för att läsa hela arbetet.

3 Innehållsförteckning SAMMANDRAG... 2 1 INLEDNING... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Frågeställningar... 4 2 METOD OCH MATERIAL... 5 3 RESULTAT... 6 4 DISKUSSION/ANALYS... 7 5 SAMMANFATTNING... 8 KÄLLFÖRTECKNING/LITTERATURFÖRTECKNING... 9 Bilagor Bilaga 1 - Att skriva syfte, metod och material Bilaga 2 - Skrivråd Bilaga 3 - Exempel på referat och citat Bilaga 4 - Två sätt att hänvisa till källor

4 1 INLEDNING Med inledningen börjar den egentliga texten. I inledningen presenteras ämnet för läsaren. Här ges information som behövs för att läsaren ska kunna tillgodogöra sig resten av texten. 1.1 Bakgrund Börja med att ge en inblick i ämnet och varför du har intresserat dig för det. Det är en stor fördel om du lyckas väcka läsarens nyfikenhet och intresse för ditt arbete. Du kan även beskriva hur du har tänkt dig arbetet. Känner du till tidigare forskning eller undersökning i ämnet kan du redovisa det kort. Eftersom det ofta är omöjligt att ta upp allt inom ett ämne kan du beskriva vilka avgränsningar som du har gjort. 1.2 Syfte Det är viktigt att du från början har ett klart syfte med ditt arbete, det vill säga att du vet vad du vill uppnå. Du måste alltid ha en frågeställning eller ett problem som du vill undersöka. Det övergripande syftet kan t ex vara att beskriva, undersöka, jämföra eller analysera något (bilaga 1). Syftet ska vara kortfattat och tydligt. 1.3 Frågeställningar Under rubriken frågeställningar ställer du de frågor som leder till att ditt syfte uppnås. Det är alltid viktigt att syfte och frågor är konkreta, precisa och tydligt avgränsade. Det är dina frågor som ska styra arbetet, inte det du råkar finna när du söker information. Använd frågor av typen: Vad?, Vem/Vilka?, Hur?, Varför?. Aldrig en ja- eller nej-fråga. Gör redan från början en klok avgränsning. Ditt syfte och dina frågeställningar måste vara möjliga att besvara på den tid du har på dig (bilaga 1).

5 2 METOD OCH MATERIAL Du väljer den eller de metoder som du tycker passar bäst för att besvara dina frågeställningar och därigenom uppnå ditt syfte. Beskriv vilken eller vilka metoder du har använt. Det kan t ex vara litteraturstudier, enkäter, intervjuer, undersökningar observationer, laborationer och experiment. Motivera varför du har valt en viss metod och vilka eventuella svårigheter som har förekommit. Beroende på vilken metod du valt behöver du också beskriva det material och den utrustning som du använt, t ex vilken litteratur som studerats och om du har använt frågeformulär (bilaga 1). Den exakta utformningen av formulär etc bifogar du som bilagor till uppsatsen. Här eller under egen rubrik (Genomförande) beskriver du hur du gått tillväga i genomförandet. Det innebär att du noggrant beskriver genomförandet av metoden och hur du har bearbetat de data du har fått fram (litteraturstudie, enkätundersökning mm). Detta är viktigt för att någon annan ska kunna göra samma studie eller undersökning.

6 3 RESULTAT I resultatavsnittet redogör du objektivt för de svar som du kommit fram till med hjälp av dina källor. Resultaten ska vara kopplade till frågeställningarna. Det är viktigt att du kommer ihåg vad som var syftet med undersökningen, så att du inte presenterar resultat som inte har med syftet att göra. Observera att du inte ska dra slutsatser och diskutera resultaten här. Du kan använda tabeller (uppställning av fakta i rader och kolumner) och figurer (bilder, diagram mm) som komplement till den löpande texten. De ska illustrera eller förstärka det som du skriver om i texten. Glöm inte att ange eventuella källor till figurer och tabeller. De måste också förses med en text som förklarar vad tabellen/figuren vill visa. I en tabell skrivs den förklarande texten ovanför själva bilden och i en figur nedanför bilden. Tabeller och figurer ska kunna fungera fristående från den omgivande texten. De ska dessutom kommenteras i den löpande texten och placeras så nära den kommenterande texten som möjligt. Tabeller och figurer numreras i löpande ordning och alltid i separata serier, t ex tabell 1 respektive figur 1 osv. Längre tabeller och omfattande figurer presenteras i bilagor. Dela in kapitlet med hjälp av underrubriker om det blir långt.

7 4 DISKUSSION/ANALYS I diskussionsavsnittet är det dina egna slutsatser och reflektioner som läsaren får ta del av. Kommentera resultaten. Blev resultaten de förväntade? Diskutera orsakerna till resultaten och dra slutsatser. Kommentarerna ska bygga på vad du kommit fram till under arbetets gång och knyta an till dina frågeställningar. Du ska inte redovisa resultaten en gång till. Här har du chansen att lyfta fram tankar som du tycker är viktiga, som du vill fördjupa eller invända mot andras åsikter eller mot litteratur. Det får inte förekomma någon ny information i diskussionsavsnittet. Dela in diskussionen med hjälp av underrubriker om den är lång.

8 5 SAMMANFATTNING Rubriken sammanfattning kan du ta med om du tycker att det behövs. Här kan du sammanfatta och ge avslutande kommentarer. Du kan också ge rekommendationer som grundar sig på din undersökning.

9 Källförteckning/Litteraturförteckning För att alla som läser din uppsats ska kunna kontrollera att det du påstår är sant måste du vara noggrann med att uppge exakt vilka källor som du har använt dig av. Det gäller oavsett om man citerar, refererar till eller med egna ord återger vad någon annan har skrivit. Källförteckningen ska endast innehålla uppgifter om de texter som du refererar till eller citerar i din uppsats. Källorna ska ställas upp i bokstavsordning efter författarnas/uppgiftslämnarnas efternamn. Om någon titel saknar författare placeras den in i den alfabetiska ordningen efter titelns första ord. Elektroniska källor placeras in efter författarnamn om sådant finns, annars efter textens titel eller i sista hand efter webbplatsens innehavare. Om en och samma författare har skrivit flera texter som du har använt i ditt arbete, ordnas titlarna kronologiskt efter utgivningsår. Om ett verk har minst tre författare kan du skriva ut det första efternamnet följt av m fl. Varje skriftlig källa ska innehålla uppgifter om: författarens namn utgivningsår den fullständiga titeln upplaga (om senare än första) utgivningsort (ej tryckort) förlag Om texten är hämtad ur en tidning eller tidskrift tillkommer: tidskriftens namn/tidningens namn volym, del, band, årgång, nummer/tidningens utgivningsdag och år sidhänvisning Titlar på hela verk (böcker, tidningar, tidskrifter) kursiveras. Titlar på del i verk (artiklar, uppsatser, noveller, dikter) skrivs med vanlig stil.

10 Vid muntliga källor anges: personernas namn (Lämna inte ut namn om det gäller barn. Skriv eventuellt ett fingerat namn samt barnets ålder.) ev titel eller yrkesbeteckning årtal att det rör sig om muntlig information (muntl.) tidpunkt när informationen inhämtats typ av kommunikationssituation (intervju, telefonsamtal, föredrag, radioprogram, TV-program) Elektroniska källor innehåller: textens författare/organisation publiceringsår titel på texten (med kursiv stil) webbadressen datum när man hämtat informationen (inom parantes) Andersson, Gabi, 2005: Flickor har mer trafikvett än pojkar. Aftonbladet, 3.1.2005 Bengtsson, Erik (red), 2004: Barnperspektiv på planeringen. Lund: Studentlitteratur Englund, Anders, 2005: Barnens trafiksäkerhet. Waxholm: Uppsjö Läromedel Gladén, Ingrid, 1995: Barn i trafiken. 2 uppl. Ordfront: Stockholm Hedén, Göran, 2006: Trafikundervisningen bortglömd i grundskolan. Dagens Nyheter, 8.3.2006 Karlström, Stina, 2003: Barns mognad. Forskning & Framsteg, nr 8, s 12-16 Leif 5 år, 2006: Muntl. Intervju. 12.11.2006 Magnusson, Lars & Svensson, Malin, 2002: Barn, trafiksäkerhet och miljö. (Examensarbete) Umeå universitet Vägverket, 2004: Olyckstalen har sjunkit men även barns rörelsefrihet. (11.9.2006 ) http://www.vv.se/templates/page3 309.aspx Åkerström, Viveka m.fl., 2003: Trafikmiljö. Stockholm: Liber

11 Bilagor Här tar du med sådant material som är för omfattande att ha med i huvudtexten, t ex statistik, diagram, figurer, ordlistor, frågeformulär mm. Innehåller rapporten textanalys bifogas texterna (t ex dikter, noveller, artiklar) som bilagor om de inte är för omfattande. Tabeller som kommenteras i texten bör stå i anslutning till kommentarerna. Längre tabeller förs till bilagedelen. Bilagor skall numreras med egen nummerföljd. Glöm inte hänvisningar i texten. Bilagor placeras sist i arbetet.

12 Bilaga 1 Att skriva syfte, metod och material 1. Exempel där syftet är att beskriva: Syfte: Mitt syfte är att beskriva skolbarn (9-12 år) som cyklister mellan sin bostad och skola i Skräddarbacken. Frågeställningar: Hur är barns intellektuella förmåga att klara sig i trafiken? Hur ser cykelvägen ut mellan bostad och skola? Vid vilken ålder låter föräldrar sina barn cykla till skolan? Metod och material: För att uppnå mitt syfte har jag gjort enkäter och litteraturstudier samt observerat cykelvägar i Skräddarbacken. De böcker som jag har läst är: Barnens trafiksäkerhet av Anders Englund och Barn i trafiken av Ingrid Gladén. Jag har också läst artiklarna Flickor har mer trafikvett än pojkar av Gabi Andersson och Olyckstalen har sjunkit men även barns rörelsefrihet (Vägverket).

13 2. Exempel där syftet är att jämföra: Syfte Mitt syfte är att jämföra föräldrars, lärares och polisens uppfattning om barn (9-12 år) som cyklister i trafiken. Frågeställningar: Hur är skolbarns intellektuella förmåga att klara sig i trafiken? Vad anser föräldrar att barnen klarar i trafiken? Vad anser låg- och mellanstadielärare att barnen klarar i trafiken? Vad anser polisen att barnen klarar i trafiken? Vilka likheter och skillnader finns mellan föräldrars, lärares och polisers uppfattning? Metod och material: För att uppnå mitt syfte har jag gjort litteraturstudier och intervjuer. Jag har läst artikeln Barns mognad av Stina Karlström samt boken Barnens trafiksäkerhet av Anders Englund.

14 Skrivråd Bilaga 2 Språket i rapporten ska vara genomarbetat och anpassat till ämnet, syftet och de tänkta läsarna. Håll dig till saken. Sväva inte ut och slå inte in på onödiga stickspår. Tänk på följande när du skriver: Insamling av material Du bör redan från början hålla ordning på vilka källor som du använder. Det gäller alla typer av källor. Om du använder dig av sidor från Internet sparar du en utskrift eftersom innehållet förändras ibland och det kan vara svårt att komma åt den i efterhand. Disponera din text klokt Grundfrågan är vad du ska ta upp och i vilken ordning. Väl valda rubriker och underrubriker gör det lättare för läsaren att följa din röda tråd. En bra rubrik ska vara kort och samtidigt ge läsaren en uppfattning om vad den eller följande texten handlar om. Tänk på att det är den första meningen under en rubrik som inleder framställningen. Syfta därför inte på rubriken. Titeln på arbetet ska vara kort, informativ och locka till läsning. Dela in texten i stycken För att texten ska bli lätt att läsa måste den delas upp i stycken. Markera att du börjar på nytt stycke genom att välja mellan blankrad (en överhoppad, tom rad) och indrag (börja någon centimeter in på ny rad). Var konsekvent! Att referera, citera och hänvisa till källor Det måste tydligt framgå vad som är dina egna tankar och vad du har fått från andra källor. Det är viktigt att du gör korrekta källhänvisningar, så att dina uppgifter kan kontrolleras. Har du citerat eller refererat riktigt? Den nyfikne läsaren ska också kunna hitta din källa och läsa mer om det som verkar intressant. Den här informationen ska anges så smidigt som möjligt så att inte läsningen av den löpande texten störs. Du anger med hjälp av parenteser eller notsiffror att du stöder dig på någon annans resonemang. De utförliga identifieringsuppgifterna ger du i källförteckningen eller i noter (bilaga 4). När du refererar sammanfattar du någon annans tankar med dina egna ord. När du citerar skriver du av exakt och markerar det med citattecken ( ). Om du återger ett längre citat (endast i undantagsfall) på flera meningar, kan du i stället för citattecken göra indrag, mindre stil (blockcitat) och kortare radavstånd (bilaga 3). Ibland kan du vilja utelämna vissa partier i ett längre citat. Det som du utelämnar ersätter du med tre punkter omgivna av hakparentes, [ ](bilaga 3). När du citerar måste du anpassa din egen text till citatet. Du får inte ändra ordföljden, lägga till eller utesluta vissa ord i citatet. Du får inte citera så att den ursprungliga betydelsen förändras. Var varsam med användningen av citat.

15 I en parentes kan du visa med efternamn, årtal och ev sidhänvisning vem du refererar eller citerar Kom ihåg att du inte får stjäla text från andra! Språket Är språket korrekt? Är det begripligt och lättläst? Använd ett så enkelt och entydigt språk som möjligt med hänsyn till syftet och målgruppen. Undvik vaga och mångtydiga ord och uttryck. Du ska använda dig av skriftspråkets regler och undvik därför talspråksformer. Skriv inte alltför detaljerat om det inte behövs. Om du argumenterar för en viss sak måste argumenteringen vara logisk och fullständig. Variera meningslängden En text med genomgående långa meningar är svår för läsaren att tränga in i. En text med korta meningar är också svårläst. Se därför till att variera meningslängden. Tabeller, diagram och figurer Använder du dig av tabeller, diagram eller figurer måste du tänka på att de inte ska vara självförklarande. De måste alltid kompletteras med beskrivningar, kommentarer och analyser i texten.

16 Bilaga 3 Exempel på referat och citat När är barn mogna att gå till skolan på egen hand, om det är tung trafik mellan hemmet och skolan? Ingrid Gladén hävdar i Barn i trafiken (1985, s.132) att barnet först i 10-årsåldern har uppnått den mognad som gör att de kan klara sig själva utan att hamna i fara. Hon menar att föräldrar tar en stor risk om det exempelvis lämnar sina åttaåringar ensamma i trafiken. Gladén skriver: Man kan säga att yngre barn lider av tunnelseende, att de ser det som är framför dem, men saknar förmåga till vidvinkelseende. Detta kan göra dem till en fara i trafiken. Barn lär sig om trafik både i hem och skola och flera personer har på senare tid debatterat just skolans betydelse. Göran Hedén är ordförande i Nykterhetsvännernas trafikförbund och skriver i en debattartikel (Dagens Nyheter 2006-05-07) att skolan inte tar trafikfrågorna på tillräckligt stort allvar. Enligt en nyligen gjord undersökning, från Trafiksäkerhetsverket, har barns kunskaper om trafikregler minskat stadigt under de senaste åren. Han menar till och med att skolans dåliga trafikundervisning har bidragit till att flera barn har dött i trafikolyckor, helt i onödan. Är våra barns liv inte värda mer än några lektioner?, undrar Hedén. Kanske måste man även ta hänsyn till skillnader mellan pojkar och flickor i skolans trafikundervisning. Detta menar läraren Gabi Andersson i Aftonbladet (2005-01-03) och hon hänvisar till samma undersökning som Göran Hedén. Enligt denna dör det 25 procent fler pojkar än flickor i trafiken. Andersson kan inte förklara varför pojkar är mer utsatta, men hon drar slutsatsen att skolan måste ägna mer uppmärksamhet åt deras beteende i trafiken. Statistik från Brottsförebyggande rådet (www.bra.se) visar också att unga män som kör bil är inblandade i trafikolyckor tre gånger så ofta som unga kvinnor.

17 Undersökningar visar att antalet barntrafikolyckor har minskat samt även barns rörelsefrihet. I Vägverkets sammanställning av forskningsresultat kan man läsa följande: Flera författare har påpekat att skälet till nedgången i barntrafikolyckor beror på att barnens rörelsefrihet har minskat (jfr Hillman et al. 1990; Van der Spek & Noyon, 1995, Tranter, 1993). Barnens rörelsefrihet beror i sin tur på föräldrars uppfattning om den fara deras barn utsätts för i trafikmiljön. [ ] I trafikerade områden föredrar således föräldrarna att begränsa barnens rörelsefrihet för att skydda dem mot risken att bli dödad eller skadad i en trafikolycka. Det kan innebära att barnen måste bli äldre innan de själva får gå till vissa ställen eller delta i vissa aktiviteter på egen hand. Även vuxna anpassar sitt beteende för att undvika dessa faror. Istället för att gå eller cykla använder de bilen. Därmed ökar risken för oskyddade trafikanter. http://www.vv.se/templates/page3 309.aspx Åkerström m fl (2003, s 45) hävdar att barn inte har samma förutsättningar som vuxna att klara av den trafikmiljö som vi varje dag rör oss i. Barn har på grund av sin ringa längd svårt att överblicka situationen [ ]. De har sämre vidvinkelseende, deras hörsel är inte fullt utvecklad och de agerar spontant efter sina känslor utan att tänka på farorna i trafiken.

18 Bilaga 4 Två sätt att hänvisa till källor 1. Harvardsystemet Enligt Harvardsystemet ger man hänvisningar inom parentes direkt i den löpande texten. Man anger författarens efternamn, textens utgivningsår och uppgift om sida, avsnitt etc i parentesen. Om du syftar på en hel bok kan sidangivelsen utelämnas. Om författarnamnet nämns i den löpande texten räcker det med årtal och sidangivelse. Enligt Englund (2005 s. 32-33) är Frågan har tidigare diskuterats (Englund 2005 s. 32-33), men. 2. Oxfordsystemet Ett annat sätt att hänvisa är Oxfordsystemet. En notsiffra sätts i den löpande texten. Notsiffrorna hänvisar till noter som återfinns längst ned på sidan. Numreringen av noter sker med upphöjda löpande siffror. Om källhänvisningen gäller ett enstaka ord ska notsiffran placeras direkt efter detta ord. För det mesta gäller hänvisningen större enheter och då placeras notsiffran efter punkt. När samma källa återkommer flera gånger anges den fullständigt i noten endast första gången den förekommer. Noten skrivs i mindre stil än den löpande texten. 1 Anders Englund, Barnens trafiksäkerhet (Waxholm: Uppsjö Läromedel, 2005), s. 32-33 2 Englund, s. 32-33