2009-12-14 B Gunnar Andersson Uppföljning social beredskap Sammanfattning Kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Österåker och städerna Lidingö och Vaxholm har ett avtal sedan 2008-02-01 om social beredskap. Den sociala beredskapen avser ärenden rörande barn och ungdom, familjerelaterat våld samt akut omhändertagande enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Avtalet gäller tills vidare med en uppsägningstid för varje deltagande kommun på sex månader. Under den tid den sociala beredskapen pågår ska två socialsekreterare vara i beredskap varav den ena tar emot samtalen i första hand. Varje kommun bidrar med personal till den sociala beredskapen i proportion till sin befolkning. De socialsekreterare som är i beredskap svarar för verksamheten för samtliga deltagande kommuner. För att beslut ska kunna fattas finns en politiker i beredskap i varje kommun. Som ett led i att följa upp hur den sociala beredskapen fungerat har enkäter skickats ut till socialsekreterare som haft beredskap samt till politiker som haft uppdrag att vara i tjänst då beredskapen pågått. Utifrån svaren på enkäterna kan man konstatera att de flesta tycker att verksamheten fungerat bra och de allra flesta besitter den kompetens som behövs. Även samverkan mellan grupper har fungerat bra även om det är tydligare hos politikerna än tjänstemännen. De flesta tycker att rätt målgrupper ingår men vissa socialsekreterarna anser att fler grupper bör ingå och då främst hemlösa. Båda grupperna anser att de inte alltid får den information de behöver då de har beredskap och detta är tydligare för socialsekreterarna. Även cheferna för IFO-verksamheten har lämnat synpunkter vid ett möte och från det framgår att de anser verksamheten fungerat bra men att det finns punkter som bör förbättras. Det gäller bl.a. teknisk utrustning, rutiner och samverkan med polisen. Socialcheferna har tagit del av och lämnat synpunkter på frågor som behandlas i uppföljningen. Av denna uppföljning kan man konstatera att de som lämnat synpunkter anser att den fungerar bra men att det finns vissa områden att utveckla. Det gäller bl.a. information till berörda vid beredskap, viss introduktion samt kunskap om tvångslagarna. Den tekniska utrustningen behöver ses över samt vissa administrativa rutiner. \\web02\inetpub\danderyd.yourvoice.se\work\soc\2010-01-25\dagordning\ärende 9.doc
2(7) Bakgrund Kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Österåker och städerna Lidingö och Vaxholm har ett avtal sedan 2008-02-01 om social beredskap. Den sociala beredskapen avser ärenden rörande barn och ungdom, familjerelaterat våld samt akut omhändertagande enligt lag om vård av missbrukare (LVM). Avtalet gäller tills vidare med en uppsägningstid för varje deltagande kommun på sex månader. Enligt avtalet ska en utvärdering göras efter ett år sedan avtalet trätt i kraft. Verksamheten startade i april 2008. Den sociala beredskapen avser årets samtliga dagar, vardagar från kl. 16 00 till kl. 08 00 påföljande dag samt helger från kl. 16 00 fredag till kl. 08 00 måndag. För längre helger gäller ett schema som fastställs årligen. Täby kommun administrerar den sociala beredskapen. För att följa upp verksamheten har IFO-cheferna i de deltagande kommunerna sammanställt sina erfarenheter. Dessutom har två olika men snarlika enkäter besvarats av socialsekreterare som haft beredskap i de deltagande kommunerna samt av politiker som varit i beredskap. Organisation Under den tid den sociala beredskapen pågår ska två socialsekreterare vara i beredskap varav den ena tar emot samtalen i första hand. Varje kommun bidrar med personal till den sociala beredskapen i proportion till sin befolkning. De socialsekreterare som är i beredskap svarar för verksamheten för samtliga deltagande kommuner. Då en kommun har ansvaret för beredskapen kan de socialsekreterare som tjänstgör vara personal i den egna organisationen eller en inhyrd person. Antalet personer som delar på beredskapen i respektive kommun varierar. För att beslut ska kunna fattas finns en politiker i beredskap i varje kommun. Antalet politiker som delar på uppdraget i sin kommun kan se olika ut. För att kommunikationen ska fungera under beredskapen finns för socialsekreterarna i respektive kommun två mobiltelefoner som alla har ett gemensamt telefonnummer. Till de politiker som är i tjänst ska beredskapen ha telefonnummer. Då vissa beslut kan kräva att handlingar överförs mellan tjänstemännen i beredskap och politiker ska dessa ha tillgång till fax. Enkät Som ett led i att följa upp hur den sociala beredskapen fungerat har dels en enkät skickats ut till de socialsekreterare som haft beredskap samt till de politiker som haft uppdrag att vara i tjänst då beredskapen pågått. Uppgifter om vilka dessa personer har varit har inhämtats från respektive kommun.
3(7) Enkäterna genomfördes som en e-postundersökning. Enkäterna med en sammanställning av svaren bifogas. Tjänstemannaenkäten - socialsekreterare Enkäten skickades ut till 20 personer och besvarades av 16. Svar inkom från tjänstemän från samtliga deltagande kommuner. I något fall har en tjänsteman representerat fler kommuner. Majoriteten av tjänstemännen har haft beredskap mer än fem pass och de flesta anser sig ha den kompetens som behövs för uppdraget. Några anser dock att kompetensen bör höjas kring LVU och LVM. När det gäller den information tjänstemännen får då de har beredskap framgår det att detta är ett område som skulle kunna utvecklas. Beredskapen omfattar tre målgrupper. När det gäller grupperna barn och ungdom och familjerelaterat våld anser samtliga svarande att de är rätt målgrupper medan det hos några finns tveksamheter till att LVM ska ingå. Samtidigt anser sju svarande att det skulle ingå fler målgrupper och fyra svarande svarade vet ej. I svaren lyfts bl.a. frågan om hemlöshet, LVM och någon form av handkassa fram. Av de svar som redovisats när det gäller samverkan med polisen framgår att informationen behöver förtydligas vad beredskapen har för uppdrag och resurser. Detta gäller även samverkan med socialjouren i Stockholm. När det gäller samverkan med politiker finns en spridning i svaren där de flesta tycker det fungerar bra medan vissa tycker det fungerar dåligt /mycket dåligt. Vissa tjänstemän har lämnat förslag till förbättringar. Där framförs bl.a. behov av fungerande faxar hos alla politiker, att de alltid är anträffbara, men också att det för många fungerat bra. Behov av samverkan samt frågan om en professionell jour har också framförts. Politikerenkäten Enkäten har skickats till 24 politiker som varit tjänstgörande i de deltagande kommunerna och 17 har svarat. Svar finns från politiker i alla deltagande kommuner. De flesta har haft uppdraget minst 10 gånger. Även de flesta politiker anser att de har den kunskap och kompetens som behövs för uppdraget. Men några efterfrågar mer kunskap t.ex. om äldre och personer med psykisk funktionsnedsättning.
4(7) När det gäller den information som behövs för uppdraget anser de flesta att den är tillräcklig men några svarande framför behov av mer information. En svarande saknar återkoppling. Beredskapen omfattar tre målgrupper. När det gäller grupperna barn och ungdom och familjerelaterat våld anser samtliga svarande att de är helt eller ganska rätt målgrupper medan det hos några finns tveksamheter till att LVM ska ingå. En svarade att det borde ingå fler målgrupper och fyra hade ingen uppfattning. När det gäller samverkan med polisen framkommer inget negativt men kontakterna verkar ha varit få. Detta gäller även frågan om samverkan med socialjouren i Stockholm. Samarbetet med de socialsekreterare som haft beredskap anser de flesta har fungerat bra men att det funnits tillfällen då vissa socialsekreterare visat osäkerhet eller varit oklara över sitt uppdrag. När det gäller förslag på förbättringar har synpunkter kommit från sju svarande och där framkommer behov av gemensamma träffar, förbättring kring teknik och blanketter samt kunskap kring tvångslagstiftningarna LVU och LVM. Socialchefer/IFO-chefers synpunkter Ansvariga chefer för individ och familjeomsorg hade i juni 2009 ett möte då de diskuterade erfarenheter av den sociala beredskapen och vid detta möte framkom bl.a. följande. I stort anser de att det fungerat bra under året med utökning av antal kommuner. Det är ganska ofta svårigheter att få tag på politikerna som har beredskap. Ibland vet inte den politiker som socialsekreteraren ringt upp att den har beredskap. De flesta kommuner har ett rullande schema för politikerna i beredskapen och det anser inte cheferna fungerar optimalt. Det anser det lämpligt att varje kommuns politikergrupp har en beredskapstelefon som vandrar till den som har beredskap så att socialsekreterarna är säkra på att de kommer till den som faktiskt har beredskapen. Alla politiker har inte fax, vilket är ett måste för att få arbetet att gå smidigt. Det händer även att faxar inte fungerar och de anser det bör finnas backup funktioner. Det finns önskemål om att polisen kontrollerar folkbokföringsorten innan de kontaktar beredskapen. Det finns gånger då det är folkbokföringsort och inte vistelseort som är avgörande för hur ärenden ska hanteras.
5(7) Socialjouren i Stockholm har haft svårigheter att veta hur beredskapssystemet fungerar samt att nordostkommunerna bara tar ärenden som avser barn, LVM och kvinnofrid. De får många andra förfrågningar till sig och de har svårt att avvisa personer som de anser är i behov av socialtjänst. Det kommer in många frågor om pengar, boende samt en stor del om äldreomsorg. Cheferna anser att alla kommuner lämnar jouruppgifter för hantering av äldre personer till respektive beredskapspärm. Cheferna har önskemål om att man har en jour som tillhandahåller sociala tjänster utanför kontorstid på ett professionellt sätt. Vidare anser de att rutinerna för statistik måste förbättras liksom för vissa andra rutiner Statistik I samband med den sociala beredskapen ska socialsekreteraren lämna viss statistik och underlag över ärenden m.m. som varit aktuella under ett den tid de haft beredskapen. För detta finns en särskild blankett. Det visar sig att de uppgifter som lämnas ibland är ofullständiga varför den statistik som finns tillgänglig inte ger en fullständig bild över verksamheten. Här ges ett sammandrag av den tillgängliga statistiken som avser tiden 1 april 2008 till 19 september 2009. Antal ärenden per kommun Danderyd 33 Vaxholm 14 Lidingö 64 Österåker 76 Täby 100 Annan 17 Vallentuna 66 Totalt antal ärenden 370 Fram till den 19 september innebär det i snitt cirka 0.7 ärende per beredskapsdag. Ärendet aktualiserat via Polis 88 Sjukvård 45 Anhörig 71 Soc jour Sth 18 Sökande 28 Annan 121 Totalt 371
6(7) Arbetssätt Via telefon 316 Utryckning 42 Totalt 358 Problemområden Barn/ungdom 201 Kriminalitet 22 Psyk.probl 24 Vårdn/umg 28 Kvinnomisshand/ Saknar pengar 1 hot/våld 26 Missbruk 40 Äldrefrågor 6 Hemlöshet 6 Övrigt 13 Totalt 379 Enligt avtalet är antalet veckor som respektive kommun svarar för beredskapen med socialsekreterare fördelad utifrån antalet invånare i respektive kommun. Den fördelningen är fortfarande giltig trots vissa förändringar i befolkningen. Om en fördelning av beredskapspassen skulle fördelas utifrån antalet aktualiserade ärenden från respektive kommun skulle Vallentuna och Österåker ha fler pass, Danderyd, Lidingö och Vaxholm färre och Täby oförändrat. Förslag till åtgärder Ett underlag till uppföljningen har diskuterats vid möten med socialcheferna och utifrån detta och vad som framkommit i enkäter och från IFO-cheferna kan följande sammanfattning göras och förslag till åtgärder redovisas. Den gemensamma sociala beredskapen fungera i stort bra men idealet skulle vara en professionell beredskap med fast personal. Men utifrån det nu aktuella antalet ärenden kan det inte anses ekonomiskt försvarbart. Kontakter har tagits med de kommuner i nordväst som har en sådan jour men där finns inte intresse att nu samverka. Norrtälje kommun har uttryckt intresse att vara med i samverkan men i det fall det skulle vara aktuellt måste den frågan vidare utredas. Då befolkningen förändras i de medverkande kommunerna kan det finnas skäl att följa fördelningen av antalet beredskapspass som respektive kommun har men för närvarande föreligger inte något behov att ändra fördelningen. Det finns dock vissa delar i verksamheten som bör kunna utvecklas och förtydligas för att förbättra verksamheten.
7(7) Frågan om hemlösa ska ingå i beredskapen har lyfts fram och den frågan bör utredas vidare men i avvaktan på det bör det lämpligen skrivas in i beredskapspärmen om någon kommun har särskilda åtgärder för den gruppen. Detta gäller även frågor som rör äldre. Det innebär att för närvarande är det inte aktuellt att ändra målgrupperna. Uppföljningen visar att det finns behov av introduktion då nya socialsekreterare och politiker tillkommer. Ansvaret för detta bör åligga respektive kommun och i detta ligger då att förvissa sig om att de som har beredskap har kunskap om verksamheterna och aktuell lagstiftning. Frågan om en årlig informationsdag framkommer från vissa som svarat på enkäten. Behovet av detta bör socialcheferna tillsammans med IFOcheferna kunna avgöra utifrån hur verksamheten utvecklas. Det framkommer att det finns behov av att utveckla vissa administrativa rutiner, statistik, återkoppling lediga jourhem m.m. Detta bör uppdras till IFO-cheferna att utforma tillsammans med berörda i Täby kommun. Varje kommun bär ansvar för att de politiker som har beredskap har tillgång till fungerande faxar samt mobiltelefon med nummer som är känt av alla berörda.