Varningssystem för värmebölja

Relevanta dokument
Klimatet i Sverige och varningssystem för höga temperaturer

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003

SKL 3 dec Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling

När det blir för varmt. råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa?

Guide för Övning: Värmebölja

Riktlinje vid värmebölja

Beredskapsplan vid värmebölja. Särskilda råd till läkare och sjuksköterska

Vad är en värmebölja och vad innebär det?

Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning

Rutiner vid värmebölja och höga väderlekstemperaturer

Nordic Conference on Climate Adaptation Beredskapsplan för värmebölja

Varning vattnet stiger! Tema ett

Kvalitetsförbättringsarbete Handlingsplan vid värmebölja

RÅD VID VÄRMEBÖLJA. Foto: Mikael Wallerstedt

Hälsoeffekter av ett förändrat klimat. My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM

Information och checklistor vid värmebölja/höga temperaturer

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

REALTIDSDATA SOM KVALITETSFÖRBÄTTRING AV VÄRMEVARNINGSSYSTEM

Botkyrkas klimatarbete. Gunilla Isgren

Handlingsplan vid värmebölja/höga temperaturer Giltig från juni 2015

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska,

Verktyg för klimatanpassning forskningsprogrammet

Värmebölja/höga temperaturer

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Handlingsplan för värmebölja 2019

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Hur ska vi anpassar oss?

Klimatanpassning ett samarbete. Marie-Louise Folkesson Staffanstorps Kommun

Värmebölja i Värmland Rutin för vård och omsorg. Värmlands län 2016

Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef

INFORMATION FRÅN RÄDDNINGSVERKET NR 6 SEPTEMBER Uppföljning. Varningsmeddelande nivå 1 och nivå 2,

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Pilotprojekt Konsekvensbaserade vädervarningar och gemensam påverkansbedömning

Handlingsplan vid värmebölja Västerbottens läns landsting

Extremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem?

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp

Hantera värmeböljor. information om risker och praktiska råd till personal inom vård och omsorg

Effekter av värmeböljor och behov av beredskapsåtgärder i Sverige. Redovisning av ett regeringsuppdrag

överlämna förvaltningens yttrande över remissen till Landstingsstyrelsen

Värmebölja/höga temperaturer rutin

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Att hantera hälsoeffekter av värmeböljor. Vägledning till handlingsplaner

En sval stad i ett varmt klimat - Ett kartläggningsverktyg

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

FAKTABLAD NR

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Handlingsplan för perioder av extrem hetta i Sunne kommun

Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård Vv 206/2015

Första hjälpen vid värmerelaterade sjukdomstillstånd. Innehåll

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?

4. Behov av hälso- och sjukvård

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Lotta Andersson. Redskap för klimatanpassning

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den april 2010

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer

SMHIs nederbördsmätning

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018

Utlysning av forskningsmedel inom prognoser och fo rvarning fo r extrema solstormar- Steg 2.


Naturolyckor på EU:s och Sveriges Agenda

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Umeå kommuns pensionärsråd. Utbildningsplan Extratjänster Rutin värmebölja

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Beredskapsplan för värmebölja

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen

INFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018

Arbets- och miljömedicin Lund

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Höga flöden i Uppsala! - erfarenheter och lärdomar. 16 oktober 2013

Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?

Beredskap vid värmeböljor

Användning av skadedata i det förebyggande arbetet - Samverkan inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR)

Luften i Sundsvall 2011

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR. Hemtjänst. Biståndshandläggning och insatser från hemtjänsten

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Handlingsplan vid värmebölja/höga temperaturer Giltig från juni 2015 Reviderad maj 2018

Stöd för installation av solceller

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

PROJEKTPLAN. Anhörig / närståendestöd - strategi och policy i Falköpings kommun

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

Transkript:

Stockholm 2013-05-24 Varningssystem för värmebölja Joakim Langner, SMHI joakim.langner@smhi.se Mallversion 1.0 2009-09-23

Värmeböljor Är det farligt? Augusti 2003, med kraftigt ökad dödlighet på kontinenten 22 000 45 000 extra dödsfall i Europa, varav upp till 15 000 i Frankrike

Dödlighet och temperatur i Sverige Rocklöv och Forsberg 2007 Sambandet mellan daglig mortalitet och dygnsmedeltemperatur

Bakgrund värmevarning i Sverige Klimat och sårbarhetsutredningen 2007 SMHI, Regeringsuppdrag om utökad varningstjänst, rapporterat dec 2009 Socialstyrelsen, Regeringsuppdrag om Effekter av värmeböljor och behov av Beredskapsåtgärder i Sverige, april 2011 Flera kommuner och Landsting arbetar redan med frågan Projekt beviljat av MSB 2011-2013

Varför värmevarningssystem? Aktiva råd annan information är ineffektiv Förebyggande av värmerelaterade sjukdomstillstånd Uttorkning Värmestress Värmeslag (solsting) Anpassningsstrategi som siktar på sårbara grupper i befolkningen Varning Utbildning Information

Känsliga grupper Äldre (har sämre förmåga att reglera kroppstemperaturen) Personer med hjärt- och kärlsjukdomar Personer med lungsjukdomar Sängliggande, handikappade och sjuka som har svårt att röra sig Personer med demens, psykisk sjukdom kan ha svårt att uppfatta kroppens signaler och svårt att ta till sig information Personer som använder medicinering som påverkar kroppens vätskereglering och temperaturreglering Personer med ämnesomsättningssjukdomar inklusive övervikt

Projektet Målet är ett varningssystem som några dagar i förväg kan förutsäga då extrem värme kommer att inträffa Effektmålet är ett förbättrat underlag till främst vårdgivare för sin planering vid en förväntad episod värmebölja SMHI och Umeå universitet har arbetat i projektet. Referensgrupp med Socialstyrelsen, MSB, Botkyrka Kommun, Landstinget i Östergötland, Region Skåne.

Förslag på tröskelnivåer för varningar baserat på data från Stockholm 1998-2008 Den relativa dödligheten ökar med ~10% när 3- dmv för max T på 27-30 C Den relativa dödligheten ökar med ~20% när 3- dmv för max T på 30 C och däröver Ingen interaktion med ozon eller PM är ännu inkluderad (studier planeras) 8

Nivåer i varningssystemet (maj-sep) Meddelande om värmebölja: Prognos på dygnsmax minst 26 C tre dagar i följd med minst 50 % sannolikhet. Information via krishanteringssystemets befintliga rutiner för väderinformation och till registrerade e-postmottagare. Upp till 48 timmars förvarning. Klass 1-varning för värmebölja: Prognos på dygnsmax minst 30 C tre dagar i följd med minst 50 % sannolikhet. Varning läggs ut på SMHIs hemsida och distribueras via media. Distribution via krishanteringssystemets befintliga rutiner för vädervarning och till registrerade e-postmottagare. 24 timmars förvarning. Klass 2-varning för värmebölja: Klass 1-varning utfärdad och prognos på att perioden med dygnsmax minst 30 C kan bli längre än 5 dygn och/eller dygnsmax minst 33 C tre dagar i följd med minst 50 % sannoli khet. Varning läggs ut på SMHIs hemsida och distribueras via media. Distribution via krishanteringssystemets befintliga rutiner för vädervarning och till registrerade e-postmottagare. 24 timmars förvarning.

Hur ofta överskrids nivåerna i Sverige? Meddelande om värmebölja: Prognos på dygnsmax 26 C tre dagar i följd Klass 1 varning: Prognos på dygnsmax 30 C tre dagar i följd Klass 2 varning: Klass 1 varning utfärdad och prognos på att perioden med dygnsmax 30 C kan bli 5 dygn och/eller dygnsmax 33 C

Antal tredygnsperioder > 27 C (1961-2011) (Medelvärde för samtliga stationer)

4 2 4 Antal tredygnsperioder > 27 C 1961-2011 Diff 1991-2011 vs. 1961-2011 0 0 0 2 0 0 2 0 0 0 4 0 4 2 6 4 4 0 4 4 0 2 6 2 6 2 4 2

Tröskel > 27 C Västerlösa i Östergötland har flest antal tredygnsperioder, 33 stycken, vilket inträffade 2006 Åkers Styckebruk i Södermanland har flest antal sammanhängande perioder, åtta stycken, vilket inträffade 1969 Arvika i Värmland har längst sammanhängande period, 18 dygn, vilket inträffade 1994

Antal tredygnsperioder > 30 C (1961-2011) (Medelvärde för samtliga stationer)

Varma perioder sommaren 2012 21-23 maj 24-27 juli

Extrem temperatur i framtiden Hur ofta överskrids dagens (1961-1990) 20-års värmerekord i framtiden (2071-2100)? Year 1 2 3 4 5 6 Nikulin m fl, Tellus A, 2011

Vad menar vi med ett varningssystem? Förberedelse Uppföljning Varning Åtgärder

Värmevarning i andra länder 12 länder i Europa har värmevarningssystem idag I Finland utfärdas varningar sedan 2011 med samma kriterier som kommer att användas i Sverige Exempel från UK

Tröskelnivåer i några andra länder Frankrike: 3-dmv för max T: Risk: 27 C; Hög risk: 32 C, Fara: 41 C Italien: 3-dagars medelvärde för maximal upplevd temperatur: 25.5 C-37.5 C: 10-20% ökad dödlighet 27.5 C-39.5 C: >20% ökad dödlighet Storbritannien: Max och Min temperatur för 2 dagar: Max T överstiger 30 C och min T (natt) överstiger 15 C två dagar i rad 19

Vanliga råd till allmänheten Undvik värmeexponering Begränsa utomhusaktiviteter Använd lätta kläder Drick ordentligt Vädra (nattetid), kyl rum som används Kyl kroppen (duscha svalt) Hjälp känsliga Ändra arbetstiderna Följ väderprognoserna

Speciella åtgärder Råd till känsliga grupper Åtgärder på äldreboenden etc. Åtgärder inom hemtjänst/socialtjänst Åtgärder inom primärvård Åtgärder på sjukhus Ledningsgrupper, myndighetssamverkan Planerna beskriver ibland även långsiktig anpassning av byggnader och miljöer

Vad händer nu? SMHI går officiellt ut med meddelande/varning om prognoserna visar på att trösklarna kommer att överskridas Meddelande och varning om värmebölja sprids via ordinarie kanaler: Tjänsteman i beredskap på Länsstyrelser, Landsting och centrala myndigheter (mejl) Beredskapsfunktioner/TiB i kommuner i de fall dessa finns (mejl) Media SMHIs varningssida på smhi.se SMHIs väderappar (endast varning) Det går att prenumerera på varningar via RSS på SMHIs varningssida dock inte på meddelande om värmebölja i nuläget, kommer senare. Arbete med information till olika målgrupper Fortsatt arbete tillsammans med Umeå universitet med att inkludera koppling till luftföroreningar (ozon) i systemet

Nivåer i varningssystemet (maj-sep) Meddelande om värmebölja: Prognos på dygnsmax minst 26 C tre dagar i följd med minst 50 % sannolikhet. Information via krishanteringssystemets befintliga rutiner för väderinformation och till registrerade e-postmottagare. Upp till 48 timmars förvarning. Klass 1-varning för värmebölja: Prognos på dygnsmax minst 30 C tre dagar i följd med minst 50 % sannolikhet. Varning läggs ut på SMHIs hemsida och distribueras via media. Distribution via krishanteringssystemets befintliga rutiner för vädervarning och till registrerade e-postmottagare. 24 timmars förvarning. Klass 2-varning för värmebölja: Klass 1-varning utfärdad och prognos på att perioden med dygnsmax minst 30 C kan bli längre än 5 dygn och/eller dygnsmax minst 33 C tre dagar i följd med minst 50 % sannoli khet. Varning läggs ut på SMHIs hemsida och distribueras via media. Distribution via krishanteringssystemets befintliga rutiner för vädervarning och till registrerade e-postmottagare. 24 timmars förvarning.

Frågor?