Stockholm 2014-03-03 Ert dnr: 2210038000 Universal Wind Offshore AB Att: Mia Bergström Vårt dnr: 2014/0078/1 Naturskyddsföreningens yttrande angående tillstånd att uppföra vindkraftverk inom Natura 2000-område Stora Middelgrund i Kattegatt Naturskyddsföreningen har tagit del av samrådsunderlag gällande Natura 2000-området Stora Middelgrund. Här kommer våra synpunkter gällande detta ärende. Etablering av vindkraft i havsområden Naturskyddsföreningen anser att en strävan bör vara att Sveriges utsläpp av växthusgaser är nära noll år 2030. Genom effektivisering kan Sverige halvera energianvändningen till detta årtal. För att täcka det resterande energibehovet krävs varken fossila energislag, kärnkraft eller utbyggd vattenkraft. Med rätt styrmedel och investeringar kan framförallt vind, sol och bioenergi svara för den energitillförsel som behövs utan att den biologiska mångfalden eller andra miljökvalitetsmål äventyras. Naturskyddsföreningen anser att utbyggnaden av vindkraft är en viktig komponent i omställningen från de ändliga miljöhotande energikällorna: kärnkraft och fossila bränslen. Minst 30 TWh vindel bör genereras senast år 2020. Vid etablering måste dock stor hänsyn tas till kulturlandskaps- eller friluftsvärden. Naturskyddsföreningen har ett ansvar att ta ställning mot exploatering av områden med höga naturvärden.
2/5 Vindetablering i Natura 2000-områden Naturskyddsföreningen anser att i huvudsak alla naturskyddade områden, även till havs, som huvudregel ska undantas från exploatering av vindkraft. Vindkraft som energikälla är särskilt känslig för kritik när den placeras fel. Det är därför viktigt att lokaliseringen styrs till platser där skyddsvärd natur inte tar skada. Sedan den förra prövningen har Stora Middelgrund pekats ut som marint Natura 2000-område och är också utpekat som riksintresse för naturvård, friluftsliv och fiske. Grundområden till havs, så kallade utsjöbankar har en rik fauna och flora och en hög biologisk produktion på grund av det stora avståndet från land som innebär lägre grad av påverkan från utsläpp och stor vattenomsättning. Stora Middelgrund utgör en refug för många tillbakaträngda känsliga arter och är utpekat som Natura 2000-område för sina höga naturvärdens skull. Utsjöbankarna Stora och Lilla Middelgrund och Fladen har många algoch djursamhällen som annars bara finns i Bohusläns kustområden. Eftersom antalet utsjöbankar och grunda utsjögrund är mycket begränsade i den svenska ekonomiska zonen, är det viktigt att vara restriktiv med vindkraftsparker, sett både till antal områden och till utbredning inom varje utsjöbank. Enligt Naturvårdsverkets rapport 6473, Möjligheter till vindkraft i Natura 2000-områden finns begränsade möjligheter till vindkraftetablering i ett Natura 2000-område. Etablering är huvudsakligen möjlig i sådana delar där det inte förekommer livsmiljöer eller arter som området avser att skydda. Det krävs alltså att en etablering av vindkraft inte leder till skador eller betydande störningar på de livsmiljöer och arter som avses skyddas av det aktuella Natura 2000-området, det vill säga att det finns förutsättningar för tillstånd enligt miljöbalken 7 kap. 28 a och b. Redan en risk för betydande påverkan aktualiserar tillståndskravet. Denna uttalade begränsning medför att Natura 2000-områdena överlag är olämpliga för vindbruk.
3/5 Sjöfåglar För sjöfåglar, framför allt grisslor, har Kattegatts utsjöbankar stor betydelse som övervintringslokal. Inventeringar under åren 1988 1993 visade att minst tio arter förekom i Norra Kattegatt med sådana antal (>1 procent av regionens population) att de betraktas som internationellt betydelsefulla områden för respektive arter. Exempelvis uppskattades i medeltal närmare en halv miljon sjöorrar befinna sig i området, vilket utgör 38 procent av det europeiska vinterbeståndet. (Under en vinter räknades inte mindre än 940 000 sjöorrar på den danska sidan av Kattegatt.) Sillgrissla och tordmule förekommer också i betydande antal på Stora Middelgrund. I januari 1992 och 1993 beräknades antalet sillgrisslor i Kattegatt till 66 000, varav 35 procent återfanns på Middelgrunden. Antalet tordmular angavs vid samma inventering vara 130 000, varav hälften på Middelgrunden. För båda dessa arter utgör dessa antal betydande andelar av deras respektive europeiska populationer. Forskning pekar på att habitatförluster långsiktigt är det största hotet mot fågellivet och sådana förluster riskerar att ske om vindkraftparker placeras fel. De undersökningar som ligger till grund för miljökonsekvensbeskrivningen visar tydligt att Stora Middelgrund är ett viktigt födosöksområde för sjöfåglar, flera arter som finns i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv och/eller på den svenska rödlistan födosöker på Stora Middelgrund. Enligt en rapport från Naturvårdsverket (Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss, Naturvårdsverket/Vindval 2011) undviker sjöfåglar vindkraftparker till havs vilket medför att en etablering inom ett område, viktigt för sjöfåglar, innebär en större habitatförlust än själva anläggningens yta.
4/5 Tumlare, fisk och skaldjur Stora Middelgrund har också höga tätheter av tumlare. Tumlaren är skyddad i art- och habitatdirektivet och rödlistad enligt Artdatabankens rödlista. Enligt åtgärdsplanen för Tumlare 2008-13 kan konstruktionsarbeten under vatten, framförallt pålning av vindkraftsverksfundament generera intensiva ljudpulser som orsakar permanenta hörselskador på nära avstånd och stör marina däggdjurs beteende på flera kilometers håll. Anläggning och drift av marina konstruktioner kan även påverka tumlare och andra marina däggdjur indirekt via försämrad fisktillgång. Vid pålning för konstruktion av två vindkraftsparker i danska Nordsjön minskade tumlarnas ekolokaliseringsaktivitet kraftigt, vilket tydde på att tumlarna lämnade området. Vid en av parkerna kvarstod effekten fortfarande två år efter att den tagits i bruk. Det bör noteras att vindkraftsanläggningarna enligt samrådesunderlaget ska anläggas genom pålningsarbeten. Stora Middelgrund har även den största förekomsten av hästmusselbankar av de inventerade grunden, en stor omfattning av renspolade skalgrusbottnar samt en relativt hög diversitet av evertebrater och är därför ett av de mest värdefulla grunden med avseende på evertebrater. Banken är också livshistoriskt betydelsefull för fisk, med hög förekomst av äkta tunga. Rättspraxis Den 17 september 2013 avgjorde Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt ett mål angående vindkraftsetablering i Natura 2000-området Finngrunden (mål nr M 3905-12). Domstolen fastslog att tillstånd i Natura 2000-områden bara kan ges om den skyddade livsmiljön inte skadas på ett sådant sätt att det får konsekvenser för skyddsändamålet. Liksom i föreliggande ärende finns det värdefull förekomst av den skyddade livsmiljön sublittorala sandbankar, som har stor betydelse bland annat för övervintrande sjöfåglar. Mark- och miljööverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd, vilket bör förstås som att den inte finner anledning att betvivla riktigheten i domen, som därmed bör vara vägledande. Noterbart är att vindkraftparken på Stora Middelgrund
5/5 bedöms ha betydligt större påverkan än vad etableringen på Finngrunden skulle ha haft. De sublittorala sandbankar som var föremål för domstolsavgörandet har också betydelse för den sandgrävande krabban skråpukskrabba, Corystes cassivelaunus som trivs i renspolad sand i området enligt Naturvårdsverket rapport 5576. Arten är rödlistad. Enligt en rapport från Fiskeriverket ingår Stora Middelgrund i ett område som är viktig lekplats för torsk (Fiskeriverkets havsfiskelaboratorium, Bottenfisk i Västerhavet, sidan 39). Just värnandet om torskens lekplatser var en viktig anledning till att dåvarande Miljööverdomstolen avslog anläggandet av en annan havsbaserad vindkraftspark i Halland den 5 mars 2009 i mål nr M 294-08. Mot bakgrund av det som anförts ovan anser Naturskyddsföreningen att Stora Middelgrund ska undantas från exploatering av vindkraft. Detta yttrande har utarbetats av Isak Isaksson, sakkunnig naturvård vid rikskansliet, med hjälp av Oscar Alarik, miljöjurist, Ellen Bruno, sakkunnig hav- och fiske samt Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef. För Naturskyddsföreningen Mikael Karlsson Ordförande Jan Terstad Skogs- och naturvårdschef