Länsstyrelsen godkänner inte miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet.

Transkript

1 BESLUT 1 (17) Delg.kv. Advokaterna Bo Hansson och Martin Johansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box Malmö E-post: bha@msa.se, moj@msa.se Ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken för en gruppstation för vindkraft vid Stora Middelgrund i Natura området Stora Middelgrund och Röde bank i havet inom Sveriges ekonomiska zon Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap. 28 b och 29 miljöbalken (MB) att avslå ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a MB till en gruppstation för vindkraft vid Stora Middelgrund i Natura 2000-området Stora Middelgrund och Röde bank. Länsstyrelsen godkänner inte miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet. Hur beslutet får överklagas Detta beslut kan överklagas skriftligt till Mark- och miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till Länsstyrelsen i Hallands län, som måste ha fått skrivelsen inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. I annat fall kan ärendet inte tas upp till prövning. Av överklagandet ska framgå vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som Ni begär. Ni bör också ange varför beslutet ska ändras. Överklagandet får gärna skickas per e-post till halland@lansstyrelsen.se. Ärendets handläggning Universal Wind Offshore AB (bolaget) lämnade den 18 maj 2015 in en ansökan till Länsstyrelsen i Hallands län om tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken (MB) för den planerade gruppstationen för vindkraft vid Stora Middelgrund. Kompletteringar har begärts genom ett föreläggande från länsstyrelsen den 4 december Bolaget har lämnat in en skrivelse den 8 februari 2016 som länsstyrelsen har bemött i ett meddelande daterat den 4 april Bolaget har därefter lämnat in kompletteringar till ansökan den 17 maj och 25 augusti Övriga tillstånd för den planerade vindkraftsparken Regeringen lämnade Universal Wind Offshore AB tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon (SEZ) respektive lagen om Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se Page 1 of 17

2 LÄNSSTYRELSEN BESLUT 2(17) kontinentalsockeln (KSL) att uppföra och driva en gruppstation för vindkraft vid Stora Middelgrund. På ansökan av bolaget förlängde regeringen tiden för anläggningsoch byggnadsåtgärder för uppförande av gruppstationen för vindkraft vid Stora Middelgrund till Regeringen har genom beslut meddelat bolaget tillstånd enligt kontinentalsockellagen att dra kabel från den planerade gruppstationen för vindkraft vid Stora Middelgrund till gränsen för dansk ekonomisk zon. Mark- och miljödomstolen meddelade , mål nr M , förlängning av igångsättningstid och arbetstid (M ) för att utföra arbeten i vatten för nedläggning och reparation av elkablar för starkström m.m. från blivande Stora Middelgrund vindkraftpark. Yrkanden, villkor och åtaganden Bolaget yrkar att länsstyrelsen meddelar tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken för den planerade gruppstationen för vindkraft vid Stora Middelgrund alternativt att länsstyrelsen, ifall myndigheten i motsats till regeringen finner att den planerade gruppstationen för vindkraft vid Stora Middelgrund endast kan ges tillstånd efter regeringens tillåtelse enligt 7 kap. 29 miljöbalken, jämlikt 19 kap. 2 miljöbalken överlämnar ärendet till regeringen och anmodar miljödepartementet att förelägga Universal Wind Offshore AB att inkomma med förslag till kompensationsåtgärder. Bolaget föreslår följande villkor 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Universal Wind Offshore AB åtagit sig i denna ansökan och i ärendet i övrigt. Ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen I den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) har förutsedd påverkan redovisats och skyddsåtgärder föreslagits. I MKB:n redovisas att den tyska myndigheten Bundesministerium für Umwelt, Naturschutz und Reaktorsicherheit (BMU) har tagit fram riktlinjer (Bundesministerium für Umwelt, Naturschutz und Reaktorsicherheit, 2014) för bullerstörningar för tumlare i samband med anläggande av havsbaserade vindkraftverk. Regeringen har föreskrivit ett antal villkor som gäller för förevarande projekt, varav en del utgör försiktighetsmått att tillämpas vid pålning. Sökanden åtar sig att härutöver vid pålning följa de försiktighetsmått som föreslås i MKB:n i bilaga 4. Dessa är Ingen pålning får ske under perioden maj-augusti. Page 2 of 17

3 LÄNSSTYRELSEN BESLUT 3(17) Under mars-april respektive september-oktober får pålning endast bedrivas om bolaget kan påvisa att bullernivån inte kommer att överstiga 150 db db re 1 μpa på 750 meters avstånd från pålningsplatsen. Under återstående månader av året utförs pålning utan ovan nämnda begränsningar, dock att allt pålningsarbete föregås av akustiska skrämselmetoder och pålningsarbetena startas med lätta slag så att den fauna som kan skadas av höga ljud kan fly området. Pålningsarbetena begränsas till ett fundament åt gången. Bolaget anger också att om ovan nämnda bullervärden inte kan innehållas under perioden mars-oktober och under förutsättningen att detaljprojekteringen visar att det är tekniskt möjligt, kommer grundläggning på monopiles att ersättas av gravitationsfundament eller av en annan typ av fundament som inte alstrar höga ljudnivåer. Skäl för beslutet Ansökan om Natura 2000-tillstånd Stora Middelgrund är utpekat som ett Natura 2000-område och ingår i EUs Natura 2000-nätverk av skyddsvärda marina områden. Det har också tagits med i HELCOMs Baltic Sea Protected Areas (BSPA) och OSPARs Marine Protected Areas (MPA). Vidare ligger hela området inom det fredningsområde som inrättades 2009 för att skydda Kattegatts torskbestånd. Regeringen har den 11 september 2014 förlängt tillståndet enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon, på så sätt att de anläggnings- och byggnadsåtgärder som krävs för verksamheten ska ha vidtagits senast den 1 september I beslutet från 2014 anges att det aktuella området numera är beslutat som Natura 2000-område, vilket godkändes av kommissionen år 2009 och att bolaget inlett samråd med länsstyrelsen för bedömning av påverkan på Natura 2000-området. Vidare anger regeringen att frågan om Natura 2000-tillstånd prövas i särskild ordning i enlighet med 7 kap. 28 a 29 miljöbalken. I regeringsbeslutet från 2014 under rubriken Bolagets bemötande på sid 5 framför bolaget att Fråga om Natura 2000-tillstånd prövas i särskild ordning. Denna prövning är fristående i förhållande till prövning enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. En förlängning av arbetstiden i tillståndet enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon är inte på något sätt bindande för prövningsmyndigheten i Natura 2000-prövningen. Däremot utgör avsaknad av ett Natura 2000-tillstånd hinder mot att inleda arbeten vid Stora Middelgrund. Länsstyrelsen gör bedömningen att en tillståndsprövning enligt Natura områdesbestämmelserna behövs och att regeringen varken i sin prövning 2008 eller 2014 gjort någon sådan slutlig bedömning av påverkan på Natura värdena som krävs. Page 3 of 17

4 LÄNSSTYRELSEN BESLUT 4(17) Tillämpliga bestämmelser Enligt 7 kap. 28 a MB krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura område. I 7 kap. 28 b MB sägs att tillstånd enligt 28 a endast får lämnas om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade åtgärder inte 1. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas, 2. medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. I 7 kap. 29 miljöbalken sägs att trots bestämmelserna i 28 b får tillstånd enligt 28 a lämnas, efter regeringens tillåtelse, om 1. det saknas alternativa lösningar, 2. verksamheten eller åtgärden måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse och 3. de åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövärden så att syftet med att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses. Länsstyrelsen kan efter genomgång av det underlag som lämnas in av bolaget: 1. Meddela tillstånd enligt 7 kap. 28 a MB, om så krävs med regeringens tillåtelse enligt 7 kap. 29 MB. 2. Avslå ansökan med stöd av 7 kap. 28 b och 29 MB. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen anser inte att regeringen har gjort en tillåtlighetsprövning av vindkraftsparken enligt 17 kap. miljöbalken genom att meddela tillstånd till densamma enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. Länsstyrelsen anser även att vindkraftsparken inte omfattas av övergångsbestämmelserna till 7 kap. 28 a- 29 b miljöbalken, eftersom bestämmelserna gäller befintliga verksamheter som fanns på plats vid ett visst datum. Länsstyrelsen konstaterar att det fortfarande finns stora brister i underlaget för aktuell ansökan, där framförallt specifik biologisk data för området saknas. Länsstyrelsen bedömer att risken för negativ påverkan under framförallt anläggningsfasen är stor för både tumlare och torsk. Området är viktigt för sjöfågel och det råder kunskapsbrist avseende hur sjöfågel använder området. Länsstyrelsen bedömer att avsaknaden av detaljerade naturtyps- och artkartor över etableringsområdet gör att placeringen av 108 enskilda vindkraftverk samt tillhörande transformatorstationer och kabelkorridorer mellan dem riskerar att skapa negativa effekter på de habitat och icke mobila arter som Natura området ämnar skydda. Page 4 of 17

5 LÄNSSTYRELSEN BESLUT 5(17) Länsstyrelsen gör bedömningen att Natura 2000-tillstånd enligt 7 kap. 28 a MB inte kan medges eftersom det skulle strida mot 7 kap. 28 b första stycket 1 och 2 MB. Länsstyrelsen gör bedömningen att ansökan inte heller kan överlämnas till regeringen för beslut enligt 7 kap. 29 MB eftersom kraven i paragrafens punkt 1, 2 och 3 inte är uppfyllda. Ansökan ska därför avslås. Länsstyrelsen anser att bolaget inte har visat att den planerade verksamheten kan bedrivas utan att skada de livsmiljöer i området som avses att skyddas, eller utsätta de arter som avses att skyddas för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arterna. Skälen till varför bolaget inte visat att den planerade verksamheten kan bedrivas utan att medföra sådan skada eller störning som avses i 7 kap. 28 b miljöbalken, eller ändå kan tillåtas enligt 29 samma kapitel, redovisas nedan utifrån respektive punkt i länsstyrelsens föreläggande daterat den 4 december Kompletteringspunkt 1 Komplettera med detaljerade naturtypskartor inom det planerade etableringsområdet som redovisar: - Natura 2000-naturtyperna Sublittorala sandbankar (1110), Rev (1170) och ev Bubbling reefs (1180) samt undernaturtyper som exempelvis geogena rev (1174) och biogena rev (1171) - Naturtyper (biotoper) enligt Helcom och Ospar. Speciellt rödlistade och andra naturvårdsintressanta biotoper och arter som ex hästmusslor ska avgränsas noggrant. I naturtypskartorna ska habitatens och arternas fördelning och utbredning redovisas, även t.ex. hästmusslor. Visa hur enskilda vindkraftverk samt kabelkorridorer och därmed sammanhängande anläggningar kan placeras med hänsyn till naturtyperna och arterna. Bolaget menar i sitt svar på kompletteringsföreläggandets punkt 1 att det skäligen inte kan ankomma på sökanden att ta fram underlag för den bevarandeplan som länsstyrelsen sedan många år tillbaka underlåtit att ta fram för Natura 2000-området. Länsstyrelsen vill förtydliga att arbetet med bevarandeplaner inte innebär att länsstyrelsen tar fram en så detaljerad habitat- och artkarta som behövs för att kunna placera de enskilda fundamenten utan att skada de naturtyper och arter som Natura 2000-området ämnar skydda. Art- och habitatkartor har inte tagits fram av bolaget. Länsstyrelsen anser att dessa kartor utgör en grundläggande del i arbetet med att utreda huruvida en etablering av en vindkraftspark inom Natura 2000-området kan utföras utan att på ett betydande sätt skada både naturtyper och arter som ämnas skyddas. Utan en detaljerad habitatkarta med planerade vindkraftverk kan man inte heller veta hur långt ifrån varandra vindkraftverken kommer att hamna eller om det ens går att uppföra 108 verk Page 5 of 17

6 LÄNSSTYRELSEN BESLUT 6(17) med tillhörande kabelkorridorer samt transformatorstationer på Stora Middelgrund utan att skada naturvärdena. Anläggningsarbetet kommer dessutom att skada betydligt mer än den faktiska bottenytan som fundamenten och erosionsskydden tar upp genom bl.a. förändringar i strömmar och sedimentation i området. Skuggningseffekter från vindkraftverken kan gynna vissa arter och missgynna andra vilket kan ge upphov till förändringar i algflora och fauna. I Naturvårdsverkets rapport 5576 ( ) 1 Inventering av marina naturtyper på utsjöbankar sägs på sid 57 angående planering av vindkraftsanläggning på utsjöbankar I detta sammanhang vill Naturvårdsverket understryka vikten av att ställa höga krav på utformning och innehåll i miljökonsekvensbeskrivningar, så att habitatkartor kan redovisas och användas som underlag vid placering av enskilda vindkraftsaggregat och för kabeldragning i t.ex. en vindkraftspark. På sid 58 sägs att En vindkraftsanläggning på en utsjöbank utgör, trots stora avstånd mellan enskilda vindkraftverk och med påverkan från kablar mellan verken, en störning på det marina ekosystemets arter och habitat som måste beaktas. Med en miljökonsekvensbeskrivning som redovisar arternas och habitatens fördelning och utbredning på en bank, bör det gå att placera enskilda vindkraftsaggregat och ledningar så att störningen på ekosystemet minimeras. Kompletteringspunkt 2 Redovisa hur Stora Middelgrund nyttjas av sillgrissla (A199), tordmule (A200), sjöorre (A065), storlom (A002) och smålom (A001), samt om arealen för övervintrande fågel minskar på grund av en utestängningseffekt. Redovisa förslag till effektiva och beprövade försiktighetsmått för att minimera vindkraftsverksamhetens påverkan på nämnda arter både under anläggningsfasen och driftsfasen. Bolaget anger som svar på föreläggandet om komplettering ( ) att Föreläggandepunkt 2 omfattas av miljökonsekvensbeskrivningen till ansökan enligt SEZ samt av tillståndsvillkoren. Bolaget hänvisar till rapporten Fåglar och vindkraft vid Stora Middelgrund, en miljökonsekvensbeskrivning publicerad av Leif Nilsson ( ) (flik 11.1) med kompletteringen Alkor och vindkraft vid Stora Middelgrund, en komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen ( ) (flik 11.3). Slutligen hänvisar bolaget till villkor 22 i tillståndet för SEZ. Länsstyrelsen anser inte att rapporten redovisar det som efterfrågas i kompletteringsföreläggandet. Rapporten visar inte hur sillgrissla (A199), tordmule (A200), sjöorre (A065), storlom (A002) och smålom (A001) utnyttjar 1 Naturvårdsverket. (2006). Inventering av marina naturtyper på utsjöbankar. Rapport 5576, ISBN pdf, p. 93. Page 6 of 17

7 LÄNSSTYRELSEN BESLUT 7(17) Stora Middelgrund, utan konstaterar snarare att det råder en brist i kunskapen om detta. Länsstyrelsen anser att Stora Middelgrunds betydelse för sjöfågel bekräftas av Naturvårdsverkets rapport 6385 ( ) 2 Undersökning av utsjöbankar. I MKB:n ( ) konstaterar bolaget att etableringen av vindkraftsparken kan komma att betyda minskade arealer för sjöfågel, men anser att påverkan är acceptabel eftersom flertalet övervintringsområden kvarstår. Nilsson gör bedömningen att man inte kan utesluta påverkan, men att den inte är så stor. Han skriver att Mot denna bakgrund kan man inte utesluta att en vindkraftpark på Stora Middelgrund skulle kunna ha betydelse för fågelfaunan ur flera olika aspekter. Vindkraftparken skulle kunna vara störande för de födosökande alkorna och därigenom utesluta dem från delar av viktiga furageringsområden. Förekomsten av betydande sjöfågelkoncentrationer i stora delar av Kattegatt och bristen på kunskap om rörelserna till havs gör att man inte kan utesluta påverkan från vindkraftverken på dessa arter. Vidare skriver han att Även om Stora Middelgrund utgör ett viktigt område för ett flertal sjöfågelarter torde det enligt min bedömning vara möjligt att uppföra en vindkraftpark utan allvarliga konsekvenser för fågelfaunan. Den totala arealen av lämpliga födosöksområden för de aktuella arterna torde vara sådan att den är tillräcklig även om fåglarna genom störande inverkan från kraftverken skulle hindras från att utnyttja mindre delar av bankarna. Länsstyrelsen anser att detta är svar på den del av kompletteringsföreläggandet som säger: redovisa om arealen för övervintrande fåglar minskar på grund av en utestängningseffekt. Det visar dock inte vilka arter som drabbas särskilt och i vilken utsträckning. Bolaget har inte presenterat några försiktighetsmått för att minimera påverkan på nämnda fåglar under anläggning och drift av vindkraftsparken. Bolaget hänvisar också till villkor 22 i tillståndet för SEZ. I det villkoret anges att bolaget i samråd med Naturvårdsverket, länsstyrelsen, Artdatabanken och Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram och bekosta ett kontrollprogram för att följa upp vindkraftparkens påverkan på fågellivet. Länsstyrelsen vill förtydliga att kompletteringspunkten syftar till att få in den kunskap som behövs för att kunna göra en riktig bedömning av vindkraftparkens påverkan på fågellivet, inte följa upp en eventuell påverkan efter en etablering. Sjöorre, storlom och smålom anges som typiska och/eller karakteristiska arter för naturtypen sandbankar (1110). Om dessa arter, vilka har en betydande 2 Naturvårdsverket. (2010). Undersökning av utsjöbankar Inventering, modellering och naturvärdesbedömning. Rapport 6385, ISBN , p Page 7 of 17

8 LÄNSSTYRELSEN BESLUT 8(17) förekomst på Stora Middelgrund, stängs ute från att födosöka över en stor del av Natura 2000-området så får deras bevarandestatus anses ha försämrats. För t.ex. lommar har man funnit reducerade tätheter upp till 2 km från en vindkraftspark (Petersen et al. 2006, se NV rapport 6467 sid. 43). Kompletteringspunkt 3 Redovisa vilken betydelse Stora Middelgrund har för tumlare (1351) och hur de påverkas av den planerade verksamheten, särskilt under anläggningsfasen. Bolaget anger i bilaga 4 på sid 14 att Det finns ett flertal undersökningar av tumlares beteende i anslutning till vindkraftsparker. Tydligt är att tumlare störs av pålningsarbete under byggtiden (Brandt M et al, 2011, Teilmann et al 2012, Tougaard, J. and Carstensen, J., 2011) och reagerar genom att förflytta sig från området. Tumlare som skräms bort vid pålning av vindkraftverk återvänder till vindkraftsparker under drifttiden inom något dygn efter att pålningsaktiviteten har upphört (Brandt M. et al, 2009). Bolaget beskriver de två vindkraftsprojekten vid Nysted och Rödsand 2 och dess påverkan på tumlare Det finns också exempel på att tumlare är opåverkade av vindkraftsetablering men då har grundläggningen skett med gravitationsfundament. Teilmann et al 2012 visar i en studie av effekter på tumlare av Rödsand 2 (gravitationsfundament) samt den samlade (kumulativa) effekten av närbelägna Nysted (Rödsand 1, gravitationsfundament) dels att det inte kunde påvisas någon skillnad i tumlaraktivitet före och efter utbyggnaden av Rödsand 2, dels att tumlaraktiviteten vid Nysted (Rödsand 1) fortsatt att återhämta sig jämfört med den påtagliga minskning som först observerades där. Forskarna har i rapporter ifrågasatt om minskningen verkligen berodde på anläggningsarbetena. Länsstyrelsen anser att eftersom både Nysted och Rödsand 2 är utförda med gravitationsfundament är de inte jämförbara med projektet vid Stora Middelgrund. Problemet för tumlare vid en vindkraftsetablering är undervattensbuller som uppstår vid pålningsarbetet i anläggningsfasen. Vid användning av gravitationsfundament är inte ljudutbredningen problemet utan istället grumling av sediment vid muddring. Enlig AquaBiotas rapport 2015:02 ( ) 3 sid 30 där de utreder lämpliga områden att skydda tumlare längs Sveriges kust så är Den viktigaste åtgärden kring Stora Middelgrund att begränsa uppkomsten av undervattensbuller. Bolaget drar slutsatsen att påverkan på tumlare vid anläggningen av Stora Middelgrunds vindkraftspark är liten enligt sid 14 i bilaga 4: För 3 Carlström, J & Carlén, I Skyddsvärda områden för tumlare i svenska vatten. AquaBiota Report 2015: sid. Page 8 of 17

9 LÄNSSTYRELSEN BESLUT 9(17) vindkraftsprojektet kan sammanfattningsvis sägas att tillfälliga störningar under byggtiden kommer att ske vid slagpålning. Tumlarna skyr störningskällan men återvänder. Inga betydande negativa effekter förväntas under drifttiden. Till fördel för tumlaren blir att risken för bifångster och störningar från yrkes- och fritidsfiske minskar under drifttiden då obehörig båttrafik föreslås avlysas. För byggtiden kommer försiktighetsåtgärder som säsongsanpassning och ramp-up förfarande vid pålningsaktiviteter att begränsa störningar. Sammanfattningsvis bedöms påverkan av vindkraftsparken på tumlare vara liten. På sid 17 i bilaga 4 sägs att Förekomsten av tumlare på Stora Middelgrund och Röde Bank betecknas med P (Permanent) det vill säga tumlare kan antas finnas på Stora Middelgrund såväl under reproduktionsperioden som under resten av året. Tumlarnas möjliga förekomst på Stora Middelgrund under reproduktionsperioden kräver att bullerstörningar under byggskedet begränsas. Bolaget beskriver även tumlarnas känsligaste period som sommar och höst då kalvarna är beroende av att dia. Avslutningsvis sägs i bilaga 4 på sid 18 att Bland de marina däggdjuren är tumlare den art som har påvisats kunna få både sämre hörsel och stört beteende av ljud i samband med pålning. Enligt AquaBiotas rapport 2014:06 ( ) 4 sid kan pålning på nära håll skapa både permanenta och tillfälliga hörselskador hos tumlare, även om man använder sig av bullerdämpande metoder kommer man att skapa beteendemässiga avvikelser. Man har från flera vindkraftsprojekt, som har använt pålning (Horns rev I och II, Alpha Ventus etc.), sett att den rumsliga effekten av pålningsarbete blir mycket stor och att återhämtningstiden kan variera från några timmar till flera dagar. Sammantaget bedömer länsstyrelsen att bolaget till viss del har svarat på kompletteringsföreläggande punkt 3. Länsstyrelsen anser dock, mot bakgrund av vad som redovisats, att påverkan från vindkraftsparken på tumlare kommer att bli betydande trots de försiktighetsåtgärder som föreslås. Länsstyrelsen bedömer risken för betydande negativ påverkan på populationen av tumlare från framförallt anläggningsfasen av vindkraftsparken på Stora Middelgrund som mycket stor. Bolaget har inte visat att den planerade verksamheten inte kommer att medföra en betydande störning för populationen av tumlare. Kompletteringspunkt 4 Komplettera med en beskrivning av ljudutbredningen för de anläggningsarbeten som planeras utifrån olika möjliga tekniker, med eller utan pålning. 4 Carlström, J Påverkan av Kattegatt Offshore på tumlare. AquaBiota Report 2014:06 rev. 34 sid. Page 9 of 17

10 LÄNSSTYRELSEN BESLUT 10(17) I den tekniska rapporten ( , flik 3) sid jämför bolaget tripodoch monopilefundament. Bolaget beskriver ljudutbredningen vid anläggning med monopiles samt beskriver anläggning med tripodfundament. Enbart monopile- och tripodfundament redovisas utförligt i bolagets MKB, tekniska rapport och underlagsrapporter. Gravitationsfundament beskrivs kortfattat av SGU i deras yttrande sid 3(5) (flik 2, bilaga 17, ). Bolaget har i sin ansökan beskrivit två olika tekniker för fundament utförligt (monopile- och tripodfundament). Bolaget har däremot utelämnat stora delar av ljudutbredningen vid de olika teknikernas anläggningsarbete samt hur den ökade fartygstrafiken kommer att påverka tumlarna i området. Länsstyrelsen gör därför bedömningen att bolaget inte i tillräcklig omfattning har redovisat ljudutbredningen för de olika anläggningsarbeten som planeras utifrån olika möjliga tekniker, med eller utan pålning. Kompletteringspunkt 5 Redovisa möjligheterna att använda metoder för installationsarbeten samt vidta skyddsåtgärder som tillsammans leder till acceptabla bullernivåer under vatten med tanke på påverkan på tumlare. Enligt bilaga 4 ( ) sid 14 säger BMUBs riktlinjer att vid ljudexponeringsnivån, Sound Exposure Level (SEL) 160 db re 1μPa² s (oviktad) och maxljudtrycksnivån, peak Sound Pressure Level (SPLpeak-peak) 190 db re 1μPa kan djur skadas vilket inte är acceptabelt enligt art- och habitatdirektivet. En förutsättning är därför att ett område närmast pålningsaktiviteten, inom vilket ljudnivån överskrider 160/190 dba (SEL/SPL) är fritt från tumlare. Åtgärder måste därför vidtas, enligt BMU, så att inga djur finns inom 750 m från detta område vid pålning. Hur detta uppnås måste enligt BMU visas i kontrollprogram med metodik som fastställs i tillståndsprocessen. För att kunna hålla sig inom BMUBs gränser för en acceptabel ljudnivå vid 750 meter hänvisar bolaget till ett försök att dämpa buller från undervattenspålning som utfördes vid Butendiek Offshore vindkraftspark (bilaga 3, 2014). Här har man använt sig av en ny teknik med luftfyllda akustiska resonatorer som sitter i ett ramverk som hissas ner i under vatten och fälls ut så att det kan täcka hela vattenkolumnen. Systemet lyckades på 750 meters avstånd sänka pålningsbullret till samma nivå som omgivningens brus med en maxreducering om 29,6 db re 1 µpa av SPL (Sound Peak Level). Enligt rapporten hade man kunnat reducera bullret ännu mer, men eftersom man nådde omgivningens brus gick det inte att mäta en vidare reducering vid 750 meters avstånd. Bolaget nämner i bilaga 4 sid 17 att Utförda tester visar att de skadebegränsande åtgärder som använts vid flera anläggningar och tester i samband med nedslagning av monopiles gav en bullerreduktion överstigande 10 db. Dämpning av buller från testpålning som bedrevs vid Page 10 of 17

11 LÄNSSTYRELSEN BESLUT 11(17) Butendiek Offshores vindkraftpark visar bullernivån db re 1 μpa på 750 meters avstånd från pålningsplatsen. Länsstyrelsen konstaterar att vid Butendiek användes monopiles som hade en diameter om ca 6 meter. Eftersom man vid Stora Middelgrund planerar att använda monopiles som har en diameter om 8-9 meter kommer maxbullret att bli högre än vid Butendiek. Systemet som testades i Butendiek är en prototyp som enbart har använts på prov vid två fundament i Nordsjön och är därför inte tillräckligt noggrant testat för att kunna användas i dagens läge, vare sig i Nordsjön eller i de speciella hydrologiska förhållandena som råder i Kattegatt. De hydrologiska förhållandena skiljer sig avsevärt mellan Nordsjön och Kattegatt vilket gör att resultat från det ena området inte direkt applicerbart i det andra. Kattegatt har t.ex. en mycket tydlig haloklin p.g.a. ytströmmen som för med sig vatten med lägre salinitiet från Östersjön. De skarpa skikten som bildas mellan vattenmassorna gör att det kan bildas ljudkanaler som ger en vidare ljudutbredning. Den lägre saliniteten i sig gör även att ljudutbredningen i Kattegatt blir kraftigare än i Nordsjön där den högre salthalten ger en kraftigare dämpning 5. Av den anledningen anser Länsstyrelsen att systemet inte är tillräckligt utrett för att med säkerhet kunna använda vid Stora Middelgrund. Den bästa dämpningen som finns tillgänglig idag dämpar mellan db re 1 µpa 2 s vid parallell användning av flera tekniker. Bolaget beskriver i bilaga 4, ( ) sid 15, de gränser som är satta av BMUB för att undvika störningar på populationsnivå. Bolaget beskriver även de regler som gäller enligt BMUB för störning av tumlare inom särskilt skyddade områden. Bolaget sammanfattar därefter hur Stora Middelgrundprojektet kan klara BMUBs kriterier enligt fyra punkter: 1. Projektet kan tillse att området inom 750 m från källan inom vilket tumlare riskerar att skadas vid bullernivån 160 SEL/190 PSL kommer att hållas fritt från tumlare med hjälp av metoder som skrämmer bort tumlare från farozonen enligt beprövad erfarenhet (ramp-up, soft start, pingers). 2. Projektet förorsakar inte störning på populationsnivå även om pålning tillämpas då < 1 % av Kattegatt berörs av störningsradie vilket ska jämföras med BMU kriterie för störning av populationsnivån om 10 %, avsnitt i s 24 ff (Bundesministerium für Umwelt, Naturschutz und Reaktorsicherheit, 2014). 3. Projektet kan innehålla kriteriet mindre än 10 % inom störningsraden av den samlade Natura 2000-ytan med tumlare som bevarandemål utanför reproduktionsperioden. 5 Andersson, M.H., Andersson, S., Ahlsén, J., Andersson, B.L., Hammar, J., Persson, L.K.G., Pihl, J., Sigray, P. & Wikström, A Rapport 6723 Underlag för reglering av undervattensljud vid pålning. VINDVAL, augusti. Sid: & Page 11 of 17

12 LÄNSSTYRELSEN BESLUT 12(17) 4. Projektet kan rimligtvis inte klara störningskriteriet sett enbart till området Stora Middelgrund och Röde bank varför särskilda försiktighetsmått föreslås, se nedan. Med anledning av att BMUBs gränser är satta efter Tysklands Natura områden som är betydligt större än Stora Middelgrund resonerar sig bolaget på sid 16 fram till att Om man tar hänsyn till den samlade arealen av marina Natura 2000-områden inom ca 60 km från Stora Middelgrund som har permanent förekomst av tumlare som bevarandemål visar det sig att med bullergränsvärdet 155 dba vid 750 m är det möjligt att med marginal uppnå störningsarealer inom acceptanskriterier som BMU har tillämpat för tyska Nordsjön (EEZ) utanför reproduktionsperioden (dvs. < 10 % av området ligger inom störningsradien). Länsstyrelsen uppfattar det som att bolaget, för att kunna uppnå bullerkriterierna satta av BMUB, har slagit samman arealen av alla de nio Natura 2000-områden som tar upp tumlare som en permanent art inom 60 kilometers radie från Stora Middelgrund. Länsstyrelsen anser att metoden bolaget har använt saknar vetenskaplig förankring, inte minst då tumlare har uppmätts fly 50 kilometer bort när de blivit skrämda från ett område. 6 De olika områdena kan dessutom användas av tumlare på olika sätt och ha olika födotillgång vid olika tider på året vilket gör dem mer eller mindre optimala för framförallt honor med diande kalvar. Stora Middelgrund används framförallt av honor med diande kalvar. Det produktiva och grundare vattnet passar kalvarna som större delen av sina första 4-6 månader är beroende av att kunna dia. 7 Då de även har en mycket begränsad energireserv samt sämre dyk- och simförmåga finns det uppenbara risker med att skrämma bort dem från deras optimala miljöer. Alla tumlare men framförallt kalvar samt dräktiga och digivande honor behöver en näst intill obruten energitillförsel. Att därför stressa djuren genom att tvinga dem att fly dessa områden, vilket dessutom riskerar att separera hona och kalv, kan resultera i att flera kalvar dör. Detta ger negativa effekter för rekryteringen och i sin tur även för populationen. Länsstyrelsen bedömer att bolaget har presenterat ej fullt utvecklade metoder som potentiellt skulle kunna leda till acceptabla bullernivåer i framtiden. Då dessa metoder enbart har använts på prov vid två pilot-fundament i Nordsjön och aldrig i Kattegatts speciella miljö, bedöms de som osäkra metoder att använda vid projektet Stora Middelgrund. Dessutom bedöms skyddsåtgärderna som presenteras inte beskrivas tillräckligt omfattande där t.ex. ramp-upåtgärder ska beskrivas med längden på mjukstarten och hur upptrappningen av 6 Carlström, J Påverkan av Kattegatt Offshore på tumlare. AquaBiota Report 2014:06 rev. 34 sid. Sid: Länsstyrelsen i Västa Götalands län Vattenvårdsenheten. ( ). Tumlare i Kattegatt PM i mål M angående anläggande och drift av en havsbaserad vindkraftpark utanför Falkenberg, Kattegatt Offshore. Sid: 3. Page 12 of 17

13 LÄNSSTYRELSEN BESLUT 13(17) energi kommer att utföras för att länsstyrelsen ska kunna bedöma effekten av skyddsåtgärden. Uträkning och metoden som bolaget använder för att inte överstiga BMUBs procentuella acceptanskriterium för betydande påverkan utanför reproduktionsperioden bedöms sakna vetenskaplig förankring. Sammantaget bedömer länsstyrelsen att bolaget inte har lyckats redovisa metoder som gör det realistiskt möjligt att nå acceptabla ljudnivåer under vatten och inte heller tillräckligt beskriva skyddsåtgärder. Länsstyrelsen bedömer att bolaget inte har visat att anläggningsarbetet kan bedrivas utan att medföra en betydande störning på populationen av tumlare. Kompletteringspunkt 6 Redovisa möjligheterna att vidta åtgärder för att på ett skonsamt sätt avhålla tumlare från att vistas i ett område 750 meter från pålningsplatsen så att de av bolaget föreslagna försiktighetsmåtten (punkt 3 under avsnitt i ansökan) får avsedda effekter. Under punkt 1 på sid 17 i bilaga 4 sägs att bolaget kan lyckas hålla BMUBs kriterier med att hålla de närmsta 750 meterna fria från tumlare genom metoder som skrämmer bort tumlare från farozonen enligt beprövad erfarenhet (ramp-up, soft start, pingers). Försiktighetsmått föreslås på sid 18 i bilaga 4 under punkt 3. Där sägs att förutom försiktighetsmåtten som ska användas mars oktober ska allt pålningsarbete föregås av akustiska skrämselmetoder och pålningsarbetena ska starta med lätta slag så att den fauna som kan skadas av höga ljud kan fly området. Det anges även att allt pålningsarbete ska begränsas till ett fundament åt gången. Detta åtar sig även bolaget att följa enligt ansökan om Natura tillstånd, sid 15. Enligt länsstyrelsen har inte metoderna som utlovats beskrivits tillräckligt ingående, t.ex. längden på perioden och upptrappningen av energin vid ramp-up, vilket inte gör det möjligt att bedöma effekten av åtgärderna. Länsstyrelsen bedömer att bolaget har presenterat metoder som skulle kunna avhålla tumlare från att vistas inom 750 meter från pålningsarbeten. Då även metoderna som presenteras kan skapa separation mellan mamma och kalv bör inte pålningsarbete pågå under den period som kalven är beroende av att dia. Bolaget presenterar ingen övervakningsmetod för att säkerställa att det inte befinner sig tumlare inom 750 meter från bullerkällan, som t.ex. observatörer i båt eller akustiska sensorer. Länsstyrelsen sammantagna bedömning är därför att bolaget inte har redovisat tillräckliga skyddsåtgärder för att säkerställa att det inte uppkommer betydande skada på tumlare vid anläggningsarbetet. Länsstyrelsen bedömer att bolaget inte har visat att verksamheten kan bedrivas utan att medföra en betydande störning på populationen av tumlare. Kompletteringspunkt 7 Page 13 of 17

14 LÄNSSTYRELSEN BESLUT 14(17) Redovisa möjligheterna att anpassa tidsperioden för anläggningsarbeten ytterligare så att störning på tumlare kan undvikas (utöver vad sökanden åtar sig, dvs. ingen pålning mellan maj-augusti). Pålningsplatsen utgör ett mycket viktigt reproduktions- och uppväxtområde för tumlare. För att klara ljudnivån 150 db re 1 μpa på 750 meters avstånd från pålningsplatsen behöver man skrämma iväg honor med kalvar, som är beroende av att dia, från området. Därför efterfrågas i punkt 7 i föreläggandet möjligheterna att anpassa tidsperioden för anläggningsarbeten ytterligare så att störning på tumlare kan undvikas (utöver vad sökanden åtar sig, dvs. ingen pålning mellan maj-augusti). Länsstyrelsen bedömer att bolaget inte redovisat möjligheter att anpassa tidsperioden för anläggningsarbeten utöver vad sökanden åtar sig i ansökan, så att en betydande störning på tumlare kan undvikas även andra tider än majaugusti. Kompletteringspunkt 8 Redovisa vilken betydelse Stora Middelgrund har som lek- och uppväxt-plats för olika fiskarter, framförallt torsk. Komplettera med förslag på skyddsåtgärder för att förhindra påverkan på områdets fiskbestånd, särskilt med hänsyn till att torsklek sker inom och i angränsande områden till det planerade etableringsområdet. Bolaget drar slutsatsen att vare sig pålning eller grumling kommer att skada fiskbeståndet på ett betydande sätt enligt MKB:n ( ) sid 29. I bilaga 4 sid 18 hänvisar bolaget till tre rapporter från Vindval som drar liknande slutsatser som Marine monitoring att vindkraftverk i drift kan orsaka flyktbeteende eller maskera kommunikation enbart vid höga vindstyrkor och på max 100 meters avstånd. Bolaget redovisar också att vindkraftverk ser mer ut att locka fisk än att skrämma bort den. Länsstyrelsen anser att i de redovisade skyddsåtgärderna saknas den viktiga perioden för torsklek i närområdet som sker januari mars. Pålning på Stora Middelgrund under denna period kan leda till att leken i området upphör och pålning under flera följande år kan ge stora negativa effekter för populationen. Det finns även en stor risk att undervattensbuller vid pålning och sedimentspridning vid muddring under anläggningsfasen skulle kunna få negativa effekter på torskens rom, larver och yngel under ett par månader efter leken. Risken är emellertid inte möjlig att utreda eftersom bolaget inte har presenterat några undersökningar rörande förekomsten av rom, larver och yngel i området. Risken för negativa effekter på torskens reproduktion på grund av Stora Middelgrund projektet är därmed oklar. Page 14 of 17

15 LÄNSSTYRELSEN BESLUT 15(17) Länsstyrelsen bedömer att bolaget har presenterat betydelsen av Stora Middelgrund som lek- och delvis även som uppväxtplats för olika fiskarter. Länsstyrelsen anser dock att bolaget inte har redovisat tillräckliga skyddsåtgärder för att förhindra påverkan på områdets fiskbestånd och då framförallt på Kattegatts hotade torskbestånd. Kompletteringspunkt 9 Redovisa eventuella kumulativa effekter med vindkraftsparken Kattegatt Offshore, där störningar under byggperioden kan samverka. Bolaget skriver i sitt svar på kompletteringsföreläggandet, punkt 9, att bolaget konstaterar att det inte föreligger någon risk för negativa kumulativa effekter. Detta beror på att de försiktighetsmått som bolaget åtar sig i ansökan i detta ärende är utformade som en restriktion för ljudnivån eftersom bullernivån 750 meter från pålningsverksamheten och eventuella samtida pålning då också belastar kontrollmätningen. Bolaget specificerar detta i fotnoten där det hänvisar till avsnitt i ansökan. Länsstyrelsen anser att kumulativa effekter skulle kunna uppstå om anläggningsarbete som t.ex. pålning sker samtidigt vid både Kattegatt Offshore och Stora Middelgrund, eftersom det kan ge både fiskar och marina däggdjur färre platser att fly undan bullret till. Länsstyrelsen anser att bolaget inte har visat att den planerade verksamheten kan bedrivas utan att en betydande störning uppkommer genom kumulativa effekter med vindkraftsparken Kattegatt Offshore, om de båda parkernas byggperioder sammanfaller. Kompletteringspunkt 10 Redovisa kompensationsåtgärder enligt 7 kap. 29 miljöbalken. Bolaget (UWO) skriver i sitt svar på kompletteringsföreläggandet punkt 10 att Beträffande föreläggande punkt 10 konstaterar UWO att regeringen i tillståndet enligt SEZ konstaterat att det inte uppkommer skador som motiverar kompensationsåtgärder. UWO gör i ansökan med stöd av Sweco samma bedömning. Det finns alltså inget som talar för att skador ändå uppkommer på sandbankar, rev eller tumlare. Bolaget specificerar detta i fotnoten där det hänvisar till avsnitt 2.1 i ansökan. Länsstyrelsen noterar att i regeringens beslut den 11 september 2014 där UWO:s tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon förlängs, sägs att frågan om Natura 2000-tillstånd prövas i särskild ordning i enlighet med 7 kap. 28 a 29 miljöbalken. I samma beslut under rubriken Bolagets bemötande på sid 5 framför bolaget att Fråga om Natura 2000-tillstånd prövas i särskild ordning. Denna prövning är fristående i förhållande till prövning enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. En förlängning av arbetstiden i tillståndet enligt Page 15 of 17

16 LÄNSSTYRELSEN BESLUT 16(17) lagen om Sveriges ekonomiska zon är inte på något sätt bindande för prövningsmyndigheten i Natura 2000-prövningen. Länsstyrelsen har att pröva ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken utifrån gällande lagstiftning. I 7 kap. 29 miljöbalken sägs att trots bestämmelserna i 28 b får tillstånd enligt 28 a lämnas, efter regeringens tillåtelse, om 1. det saknas alternativa lösningar, 2. verksamheten eller åtgärden måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse och 3. de åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövärden så att syftet med att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses. Länsstyrelsen gör bedömningen att utifrån reglerna i 7 kap. 28 a 29 miljöbalken behöver kompensationsåtgärder redovisas i detta ärende. Länsstyrelsen anser att ett exempel på en kompensationsåtgärd enligt 7 kap. 29 MB skulle kunna innefatta att erosionsskydden utformas på ett sätt som efterliknar de befintliga reven i området vilket hade kunnat ersätta förlorat revhabitat. Eftersom bolaget inte har inkommit med några förslag på kompensationsåtgärder för de förlorade naturvärdena blir den sammantagna bedömningen att bolaget inte i tillräcklig omfattning har redovisat kompensationsåtgärder enligt 7 kap. 29 MB. Beslut i detta ärende har fattats av landshövding Lena Sommestad. Miljöhandläggare Anna-Lena Olsson har varit föredragande. I ärendet har även tf. miljövårdsdirektör Mauritz Sandholm, naturvårdsdirektör Henrik Martinsson, marinbiolog Bo Gustafsson, naturvårdshandläggare Christian Harlos, fiskerikonsulent Erika Axelsson samt chefsjurist Peter Jupén deltagit. Lena Sommestad Anna-Lena Olsson Detta beslut har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Kopia: Universal Wind Offshore AB, Kalendegatan 25, Malmö Naturvårdsverket, Stockholm, registrator@naturvardsverket.se Page 16 of 17

17 LÄNSSTYRELSEN BESLUT 17(17) Havs och Vattenmyndigheten, Box , Göteborg, Försvarsmakten, Transportstyrelsen, Norrköping Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö. skane@lansstyrelsen.se Falkenbergs kommun, kommun@falkenberg.se Halmstads kommun, kommunstyrelsen@halmstad.se Laholms kommun, kommun@laholm.se Båstads kommun, bastads.kommun@bastad.se Ängelholms kommun, info@engelholm.se Höganäs kommun, Torggatan 4, Höganäs Helsingborgs kommun, kontaktcenter@helsingborg.se Page 17 of 17