HISTORIA, KURS 1 Litteratur: Labyrint 1 av Gullberg/Lindholm (Söderströms)

Relevanta dokument
GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

1: Introduktion 2: Människans ursprung & utveckling 3: Neolitiska revolutionen (Hirs, Hövdingar & Hierarkier)

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning

KN - Seminarium VT Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida:

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

HISTORIA. Ämnets syfte

Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad

Så funkar Vifolkaskolan!

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Föreläsning 3: Formalia: Hur skall uppsatsen se ut

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Tidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

Statens skolverks författningssamling

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

Mälardalens högskola

Geografi. Klasserna 7-8

SVENSKA. Ämnets syfte

LPP, Reflektion och krönika åk 9

Tema 1 Minisar - Årskurs 3

Humanistiska programmet (HU)

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Att skriva en vetenskaplig rapport

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Att skriva en vetenskaplig rapport

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Livsfilosofins ursprung

NSÄA30, Svenska III inom ämneslärarprogrammet, årskurs 7 9, 30 hp

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Framsida På framsidan finns:

Bli klok på himlen och stjärnorna

Vetenskapligt arbete Skriva Presentera Opponera

Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR. CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens.

Noter och referenser - Oxfordsystemet

HUR HAR EVOLUTIONEN FORMAT OSS?

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Titel. Äter vargar barn?

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Naturorienterande ämnen

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå)

Att skriva uppsats 31:januari

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Att skriva en vetenskaplig rapport

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Särskild prövning Historia B

3.13 Historia. Centralt innehåll

Hur man gör en laboration

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken.

Examensarbete i psykologi 30 hp ht 2012-

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Transkript:

k1.notebook HISTORIA, KURS 1 Litteratur: Labyrint 1 av Gullberg/Lindholm (Söderströms) okt 6 21:46 Vad är ämnet historia för er? Vad borde det vara? Vilken nytta borde man ha av att studera historia? Upplever ni historia som tråkigt /intressant och varför i så fall? Vilka skolämnen tycker ni om och varför tycker ni om just dessa? okt 6 21:48 1

Målsättning: att förstå och intressera sig vilket resulterar i att ni klarar er bra vilket igen gör det ännu intressantare alltså en positiv cirkel som matar sig själv. Uppgift: Skriv ner råd för kursen, hur ni skulle villa arbeta vad är meningsfullt och hur lär jag mig? Vilka skall bedömningskriterierna vara alltså på vilka grunder skall man ge ett vitsord? okt 6 21:52 Varför är du i gymnasiet? Vad kan du kräva av gymnasiet och vad kan gymnasiet kräva av dig? okt 6 21:56 2

Hs1 går under namnet "Människan, miljön och kulturen" vilket avspeglar nya trender inom historieforskningen, nämligen miljöhistoria. Miljöhistorien lär oss förstå hur den omgivande naturen har påverkat mänsklighetens liv genom tiderna och hur människan har format miljön efter sina egna behov. De flesta av dagens ekologiska problem är en följd av en mångfacetterad, långvarig utvecklingsgång. För att förstå och kunna lösa dem behöver vi också en historisk infallsvinkel. Kursen är alltså tidsmässigt enormt omfattande eftersom den omspänner hela mänsklighetens historia men jag hade tänkt att inte försöka täcka allt utan vi skulle göra avstickare i olika kulturer och olika tider som vi tillsammans skulle studera. Men före vi kommer in på studerandet av episoder ur mänsklighetens historia så kommer vi att analysera hisoriabegreppet varefter ni kommer att lära er hur man skriver en vetenskaplig uppsats vilket ni lär er eftersom ni under denna första kurs kommer att författa en vetenskaplig uppsats som jag sedan kommer att gå genom med var och en av er individuellt. Detta tar naturligtvis en massa tid men utgående från tidigare erfarenheter är det värt insatsen. okt 6 21:59 VAD ÄR HISTORIA? 1) VETENSKAPEN SOM UNDERSÖKER DET FÖRFLUTNA Analysen eller förklarandet av det förflutna. Föreställningen av mänskligt agerande eller mänsklig aktivitet under det förflutna. okt 7 10:58 3

k1.notebook 2) HÄNDELSER I DET FÖRFLUTNA, OBJEKT FÖR HISTORISK FORSKNING Mänskan är objektet, vilket resulterar i att man måste ha ett mycket kritiskt grepp (motiv och bakgrund till händelser eller tankar måste noggrannt examineras). 2.1.) Varje svar på frågan "varför" är i historien en tolkning, generalisering eller en sammankoppling av olika slags information. okt 7 11:07 3) HISTORIA ÄR MÄNSKLIGHETENS HISTORIA Även när historiker skriver eller uttalar sig om ett naturfenomen (klimat, farsot) så gör de det enbart för att förstå varför och hur mänskor har levat, agerat och tänkt. Det som är unikt met mänskosläktet är inte vissa drag eller karakteristika utan vad hon har gjort med eller på grund av dessa mänskans prestationer, eller de facto historia. okt 8 09:50 4

OLIKA SLAGS HISTORIA Ordnade för att göra det lättare för oss, allt från den traditionella politiska historien till sexualitetens historia. HISTORIA Många historier existerar. Dags att välja en helt ny utgångsvinkel; historia är inte att lära sig en massa saker eller att nödvändigtvis förstå orsaks sammanhang som någon har tolkat det för oss. Historia är att tränga in i en värld av möjligheter där man kan få associationer och idéer och tankar som man kan tillämpa i sitt liv. Historia är också någonting vi inte kan undvika, det är något vi fortgående upplever, lever igenom och lär oss (t.o.m fysiologiskt så lär mänskan som art sig hela tiden så att på ett sätt finns hela mänsklighetens historia behändigt arkiverad i era DNA spiraler). Under vår livstid samlar vi på ett historie kapital genom våra intryck. Fragment som färgar vår syn på det förflutna, nutiden samt framtiden men även våra ställningstaganden till vaga moralbegrepp som rätt fel, god ond. okt 8 09:54 KRONOLOGIN Ett instrument som vi uppfunnit för att förstå tiden och genom det även historian. Vi förstår tiden som ett snöre men ingen kan väl egentligen säga vad tiden är. okt 8 09:59 5

k1.notebook NÄR BÖRJAR HISTORIEN? Ett ämne där man inte kan placera ut en början eller man kan inte börja från början. okt 8 10:02 HISTORIA SOM EN VETENSKAP källor bevismaterialet som historikern söker efter och använder sig av då hon försöker skapa en bild av det förflutna. under processen måste historikern besluta vilka källor som betonas och hur de utnyttjas. vanligtvis utgår hon från en hypotes (antagande) okt 8 10:07 6

k1.notebook PRIMÄR KÄLLOR uppkom under den tid som studeras (i nuet) 'råmaterialet' för forskningen (t.ex. brev, dagbok) SEKUNDÄR KÄLLOR en tolkning av ett skeende böcker, forskning en slutsats baserad på studiet av flera källor okt 10 09:17 Frågor du bör ställa dina källor: vilken typ av källa är det? (officiellt dokument eller privat meddelande) vem skapade källan? hur och med vilka målsättningar skapades källan? i vilken position var källans upphovsmakare till det källan behandlar? förstår jag källan korrekt? (översättning, handstil) okt 10 09:25 7

PLANERING processen är viktigare än produkten välj frågeställning med eftertanke upprätthåll fokus alla kommentarer, slutsatser måste underbyggas med bevis inkludera endast relevant information var konsekvent (byt t.ex inte språkdräkt) okt 10 09:33 VETENSKAPLIG UPPSATS TITEL NAMN DATUM ÄMNE HANDLEDARE okt 10 09:54 8

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING förklara och förankra rubriken definiera frågeställningen presentera hypotesen ifall den existerar författarens målsättning källöversikt (viktigaste källor) metoder framställning okt 10 10:02 AVHANDLINGEN UPPSATSENS 'KROPP'. besvara det titeln samt inledningen utlovat uppdelad i kapitel läsarvänlighet (allt från språkdräkt till fontval) okt 10 10:06 9

AVSLUTNING uppsatsens resultat utvärdering summering ingen ny information okt 10 10:11 LITTERATUR OCH KÄLLOR organisera logiskt separera otryckta från tryckta källor litteratur; författare titel tryckårtryckort websidor intervjuer persondata+datum okt 10 10:15 10

REFERENSER OCH NOTHÄNVISNINGAR allt som inte är 'självklar' information och inte är författarens egna slutsatser skall refereras fotnoten skall inkludera 1)namn2) tryckår3)sida (titel kan inkluderas) okt 10 10:20 CITAT citationstecken ändra font samt marginaler använd/.../ okt 10 10:24 11

BILAGOR något som är relevant för uppsatsen men inte passar in i avhandlingen t.ex. kartor, statistik, dokument okt 10 10:27 MÄNSKLIGHETENS URSPRUNG De första människorna skapade av Gud för 6000 år sedan utvecklats från 'förmänniskan' under miljoner år Mänskans ursprung är omtvistat hur långt tillbaka i tiden man måste gå samt varifrån mänskan verkligen härstammar. För 30 miljoner år sedan började mänskoaporna och hominiderna utveckla sig åt olika håll. Enligt fynd som är ungefär 9 miljoner år gamla är käkarna mycket olika apornas. okt 20 19:20 12

k1.notebook ABSTRAKT TÄNKANDE förutsättningen till att utvecklas till människa var hjärnans utveckling. lämna träden och börja gå på två ben 'pincettgreppet' kommunikativ utveckling språket okt 21 09:26 De första redskapen, som man vet om dateras till 5 6 miljoner års ålder. De första redskapen användes men för mer än 2 miljoner år sedan började människan också tillverka redskap De första bearbetade redskapen (bearbetad sten) kring 2 miljoner år. Enligt vissa teorier bebodde de äldsta redskapstillverkande befolkningarna områden i Östafrika och har kunnat räknas i tusental. Det bebodda området utbreder sig småningom norrut och för ca. 1 miljoner år sedan fanns det även mänsklig befolkning i Asien. För några hundra tusen år sedan torde det redan ha existerat en befolkning på ca 1 miljon (Afrika, Sydostasien, Kina, Nordindien, Sydöst och centraleuropa och delar av de brittiska öarna. Kanske även norden men alla spår har försvunnit med den senaste istiden). okt 20 19:32 13

KONSTEN ATT GÖRA REDSKAP Den första stora revolutionen i mänsklighetens historia. Genom att mänskan lärt sig tillverka samt använda dem har villkoren för hennes existens förändrats. HUR KAN DETTA HA GÅTT TILL OCH VILKA KAN KONSEKVENSERNA HA VARIT SPEKULERA. "Snilleblixten" består inte längre i att använda sig av något som ett tillhygge utan att verkligen tillverka ett redskap. Genom att t.ex. knacka en sten mot en annan så att den blir vassare för att stycka en djurkropp. https://www.youtube.com/watch?v=q EPqWdkdw4 okt 20 19:35 ELDEN Den andra stora revolutionen, ca 500.000 år gammal. I två etapper; 1. att behärska den 2. att tända den (långt senare) SPEKULERA hur kan det ha gått till att mänskan lärde sig tämja elden? på vilka sätt förändrade detta hennes livsvillkor? https://www.youtube.com/watch?v=v3ax5w_troo okt 20 19:37 14

BEFOLKNINGENS UTBREDNING okt 21 09:35 INSTUDERINGSFRÅGOR FÖR KURS 1 1. Historien är en dialog mellan nuet och det förflutna diskutera uttalandet. 2. Hur definierar man vetenskapen historia? 3. Vad är en fotnot och varför är den så viktig? 4. Vad är kronologi? 5. Vad skall framgå i rubriken på en akademisk avhandling? 6. Varför kan man anse att redskapstillverkningen var en milstolpe i mänsklighetens historia? 7. När mänskan lärde sig handskas med elden hade det revolutionerande konsekvenser. Nämn TRE och förklara betydelsen av dessa. 8. Förklara hur man levde under den tid då mänskan var en samlare och jägare. 9. Man antar att mänskans urhem ligger i de östra delarna av Afrika. Förklara hur mänskligheten har spridits ut över jordklotet. okt 21 10:43 15

DEN AGRARA REVOLUTIONEN "Mänskan lär sig bruka jorden" Frågor att besvara; var?, hur?, varför?, konsekvenser? Då mänskan lärde sig bruka jorden inleds en helt ny epok i mänsklighetens historia. Man slår sig ner på ett och samma ställe och generellt blir tillvaron tryggare. Det är ingen slump att ordet kultur ursprungligen betydde jordbruk högkulturerna. okt 24 10:12 VAR? Kring de stora floddeltorna i mellan östern, Indien och Kina uppstod växande populationer som utvecklades från byar till stater i vilka man introducerade penningekonomi och uppfann skriften. Sub tropiska områden. Vatten, värme, ljus. okt 24 10:16 16