1: Introduktion 2: Människans ursprung & utveckling 3: Neolitiska revolutionen (Hirs, Hövdingar & Hierarkier)

Transkript

1 Historia 01 Välkommna till Historia 01! Lärare: Viktor Andersson Litteratur: Labyrint 1 av Tom Gullberg & Sture Lindholm (inte obligatorisk)

2 Kursens innehåll 1: Introduktion 2: Människans ursprung & utveckling 3: Neolitiska revolutionen (Hirs, Hövdingar & Hierarkier) 4: Vetenskaplig uppsats och skrivregler (Fakta, Fotnoter & Flit) 5: Uppsatsarbete 6: Antikens Grekland (Demokrati, Dagdrömmare & Demigudar) 7: Aten & Sparta (Stadsstater, Soldater & Samarbete) 8: Romarriket (Slavar, Silver & Sexualitet) 9: Romarrikets kollaps (Kejsare, Kristendom & Kaos) 10: Uppsatsarbete

3 Kursens innehåll forts. 11: Medeltiden (Helgon, Hertigar & Häxor) 12: Medeltidens slut (Pesten, Präster & Parasiter) 13: Renässansen (Seglatser, Skulptörer & Schismer) 14: Upptäcktsresor & Triangelhandel 15: Upplysningen (Musik, Medicin & Maktfördelning) 16: Upplysningen forts. 17: Revolutioner! (Lön, Lag & Liberalism) 18: Provförberedelse

4 Studier på gymnasiet Varför valde ni gymnasiestudier? Varför blev det Mattliden? Vad förväntar ni er av era gymnasiestudier?

5 Historia? Vilka erfarenheter har du av historia från låg-/högstadiet? Är historia viktigt? Varför/varför inte? Vad är era förhoppningar inför den här kursen?

6 Historia! Vad handlar historia i gymnasiet om? Vad historiaundervisningen INTE handlar om är att memorera en massa specifika årtal. Det vi ska sträva efter tillsammans är att försöka förstå de stora helheterna av vår historia. Hur vi människor har utvecklats och varför vårt samhälle ser ut som det gör idag. Källkritik och självständigt tänkande är något som är väldigt viktigt och det kommer vi att träna mycket på under historiaundervisningen.

7 Ordningsregler Förseningar: Elever som anländer försenade till föreläsningar förväntas komma in i klassrummet så tyst som möjligt. Efter lektionen ändrar läraren frånvaron till en försening på elevens begäran. Förseningar på mer än 30 minuter räknas alltid som frånvaro. Flera förseningar leder till sänkt slutvitsord. Frånvaro: All frånvaro som inte redogörts för räknas som olovlig frånvaro. Tre olovliga frånvaron leder till sänkt kursvitsord eller alternativt extra uppgifter, fem olovliga frånvaron leder till avbruten kurs. Ett flertal lovliga frånvaron kan leda till extra komppleteringsuppgifter som bör utföras för att bli godkänd i kursen. Ifall lovlig frånvaro i form av resa planeras ska läraren underrättas och eleven får kompletterande uppgifter att utföra. Vitsord: Slutvitsordet i kurserna baserar sig på en kombination av provresultat, eventuella projekt och uppgifter och allmänt deltagande under kursen. Deadline: Arbeten eller projekt som inte lämnas in i utgiven tid leder till sänkt vitsord i det arbetet. Arbeten som inte lämnas in före förnyat förhörsdatum leder till underkänd kurs

8 Lektion 2: Den första människan Ursprung & Utveckling Skapad av gud för ca 6000 år sedan Utvecklats långsamt under miljontals år

9 Människans ursprung Mycket omtvistat bland historiker (finns inga klara bevis) men troligen var det för ungefär 30 miljoner år sedan som människorna började utvecklas från apsläktet. Denna process var dock mycket långsam. För cirka 9 miljoner år sedan hade människosläktet utvecklats så pass långt att käkbenet mellan människor och apor var klart olika. När arter utvecklas brukar det handla om att de mest lämpade överlever. De som är snabbast, starkast eller smidigast lever vidare för att fortplanta sig. Vad var det som människosläktet utvecklade?

10 Människans ursprung forts. I människans fall handlar det om utvecklingen av vårt intellekt. Abstrakt tänkande, Pincettgreppet, avancerad kommunikation, handel mm. Användningen av redskap: För cirka fem miljoner år sedan började människorna använda redskap. För två miljoner år sedan finns det bevis på att människorna redan kunde förbättra, skapa och modifiera sina verktyg.

11 Kommunikation Handel Abstrakt tänkande Pincettgrepp

12 Verktyg Att människor lärde sig att de kunde använda sig av verktyg för att underlätta det dagliga livet var det första stora genombrottet för mänskligheten. Hur tror ni att den första grottmänniskan eller förmänniskan kom på att använda sig av verktyg för första gången?

13 Elden Det nästa stora genombrottet var elden. Historiker tror att människor lärde sig att behärska elden för ungefär år sedan. Det tog dock mycket lång tid före förmänniskorna kunskaper gick från att behärska elden till att själv kunna skapa eld. Hur tror ni att stenåldersmänniskorna kom i kontakt med elden och hur insåg de att de kunde använda sig av elden? Tips! De hade inte tillgång till dessa:

14 Människan börjar sprida på sig Människan härstammar från östra Afrika och under hela utvecklingsfasen (verktyg, eld) var de flesta förmänniskorna bosatta i Afrika. När människan hade utvecklats till Homo Sapiens (den kloka människan) för ungefär år sedan började människorna sprida på sig. Tack vare verktyg, elden samt ett högt utvecklat intellekt kunde människorna överleva på platser som människorna egentligen inte var lämpade för. (Till exempel Finland)

15

16 Neolitiska revolutionen Hirs, Hövdingar & Hierarkier

17 Människan lär sig bruka jorden Människor hade levt som nomader. Små skaror med männniskor (30-50 individer) som hade flyttat efter maten. Vad som händer nu när man börjar bruka jorden och odla sin egen mat är att livet blir mer stationärt. Man överger livsstilen att hela tiden flytta på sig. Eftersom ni under den här kursen ska skriva en uppsats ska vi idag öva på hur man besvarar en historisk frågeställning. Vi ska gå igenom den neolitiska revolutionen genom att svara på följande frågor: När?, Var?, Hur?, Varför? Och vilka konsekvenser fick revolutionen? Om ni kan svara på dessa frågor kan ni i princip svara på vilken historisk fråga som helst.

18 När uppkom de första jordbruken? De första tecknen vi har på organiserat jordbruk är ungefär år gamla. Med organiserat jordbruk syftar jag på växter som sköttes om och skördades på årsbasis. Mycket möjligt att människorna som tog hand om dessa tidigaste jordbruk fortfarande levde helt- eller delvis som nomader. Så småningom blev jordbruket dock allt viktigare men detta var en process som tog väldigt lång tid och skedde i små steg.

19 Var? Det första organiserade och permanenta jordbruket uppkom vid den bördiga halvmånen som är ett område som sträcker sig från Nildeltat (Egypten) upp genom dagens Isreal och ner genom floderna Eufrat och Tigris. (Irak och Iran). Jordbruket uppkom dock på tre andra ställen nästan samtidigt (skiljde bara några tusen år). Indusdalen i dagens Indien, Yangtsefloden i dagens Kina samt invid de stora vattendragen i dagens Mexiko bildades det också permanenta odlingar.

20 Hur och vem? I de nomadiska samhällena var uppdelningen (nästan) alltid den att männen jagade och kvinnorna samlade rötter, nötter, växter, svampar och bär. De små nomadiska folkgrupperna följde i regel efter någon viss djurhjord och flyttade efter djuren och proteinkällan. Detta betydde att människorna ofta hade ett vinterläger och ett sommarläger. Kvinnorna som var ute och plockade ätbara växter märkte att de kunde påverka växternas utspridning genom att med flit sprida ut av växtens frön och på detta sätt få tillgång till mer mat över tid. Kvinnorna var också de som led mest av att flytta långa vägar (gravida, eller med småbarn) de tvingade därmed fram en förändring eftersom de ändå var de som samlade mest mat. Det ironiska är dock att i och med att jordbruket uppstod och att det var kvinnorna som kommit på hela idén så försämrades kvinnornas position i samhället enormt mycket.

21

22 Varför bli jordbrukare? Det fanns både bra och dåliga aspekter med att lämna den gamla nomadiska livsstilen. Säkrare källa till mat! Bättre säkerhet! Grupperna kunde växa sig större eftersom det fanns mer mat. Inte lika mycket tillgång till protein! Katastrof om skörden misslyckades

23 Varför skedde neolitiska revolutionen för ca år sedan? Varför började det hela för år sedan och hur kom det sig att det skedde nästan samtidigt på fyra platser? Jordklotets klimat blev varmare och mer lämpat för odling. Medeltemperaturen steg med cirka en grad!

24 Vilka blev långtidskonsekvenserna? Större byar och småningom städer kunde bildas. Trots att befolkningen växte så var det en mycket långsam utveckling. Det fanns mer mat men problem så som sjukdomsepidemier och bristande hygien höll medellivslängden nere. Teknologisk utveckling: Man lärde sig att kombinera säd och vatten för att göra [.] och senare även tillsätta värme (eld) för att få [.] Jordbruket utvecklades: Folk blev skickligare på att bruka jorden vilket ledde till bättre skördar och att inte alla behövde arbeta med matproduktion. Folk kunde börja specialisera sig.

25 Konsekvenser forts. Samhällsklasser började växa fram och hierarkier skapades. Vissa familjer fick mycket makt och andra förpassades till fattigdom. Organiserad handel blev nu möjlig mellan städer eftersom olika städer kunde specialisera sig på vissa produkter och handelsmännen visste var städerna låg. När vissa individer i städerna blev rika och mäktiga byggde de stora villor, palats eller monument för att visa upp/förvara sina värdesaker. När det fanns mycket rikedom i en stad blev den ett mål för rövare eller andra städers arméer att plundra. Soldater behövdes som försvar.

26 Lektion 4: Vetenskaplig uppsats Fakta, Flit & Fotnoter I den här kursen ska ni skriva en vetenskaplig uppsats. Uppsatsen ska vara cirka 10 sidor lång medräknat titelblad, innehålls-, källförteckning. Ni kommer att få ett par lektioner på er att arbeta med uppsatsen MEN största delen förväntas ni göra på egen hand. + Ni lär en viktig färdighet för er framtid. - Ni har mindre tid åt Pokemon GO

27 Planeringen av uppsatsen Uppsatsen ska handla om en av de första högkulturerna (kallas också för floddalskulturer). Det första ni bör göra när ni planerar er uppsats är att ni väljer en frågeställning. Det här är kärnan och motorn i er uppsats. En frågeställning är en fråga som ni ställer till uppsatsen och uppsatsens syfte blir därmed att besvara den frågan. Ni är vana med att läraren ställer frågor till er, nu har ni möjligheten att välja frågan själv.

28 Hur ska jag formulera min frågeställning. Uppsatsens innehåll kan varjera väldigt mycke beroende på hur ni ställer er fråga. Om ni vill skriva om till exempel pyramiderna så kan uppsatsens innehåll vara fullständigt olika om ni frågar: Hur byggdes pyramiderna eller Varför byggdes pyramiderna. Hur byggdes pyramiderna så ska ni fokusera på byggnadsmaterial, arkitektur, fraktande av material etc. Varför byggdes pyramiderna så ska ni i stället fokusera på kulturen, kungens behov av en gravplats, monumentens betydelse etc.

29 Fokus! När ni valt er frågeställning: var konsekventa! Satsa på att besvara er frågeställning och flumma inte iväg på sidospår. Alla slutsatser ni drar ska vara baserade på fakta och bevis som ni ska kunna hänvisa till! Använd er inte av snömos = ifyllnadsmaterial som inte är relevant för er uppsats! TIPS! När ni valt frågeställning: skriv ner frågeställningen på en liten lapp och när ni skriver er uppsats ha lappen bredvid datorn och för varje stycke ni skriver funderar ni över: Besvarar jag min frågeställning nu?

30 Språket Det här är en uppsats i historia först och främst och jag kommer inte att försämra ert vitsord på grund av små skrivfel. Däremot ska ni göra ert bästa för att undvika syftningsfel. Om jag inte förstår vad ni menar i er text kan jag inte heller bedöma den i er favör. Undvik också finlandismer, engelska, finska eller slang.

31 Källor Det finns många olika former av källor som en historiker kan använda sig av. Primära källor: Uppkom under samma tid som man studerar. Till exempel brev, dagböcker, loggböcker eller domböcker. Sekundära källor: En färdig tolkning av det som ni studerar. Till exempel böcker, dokumentärer eller forskning skulle klassas som sekundära källor. Ni ska också använda fotnoter för att hela tiden visa läsaren (mig) vilka källor ni använt.

32 Källkritik Det är viktigt att tillämpa källkritik på sina källor. Det betyder att man ska ställa ett par frågor till sina källor för att försäkra sig om att de är tillförlitliga. Frågor du bör ställa dina källor: Vilken sorts av källa är det frågan om? Vem har skapat källan och vilka baktankar kan finnas bakom? Hur skapades källan? I vilken position var upphovsmakaren till källan? Har jag förstått källan?

33 Utseende och uppbyggnad Titelblad (ditt namn, handledarens namn, datum, kursen & skolans namn). Innehållsförteckning Avhandling Avslutning Källförteckning

34 Inledningen Förklara din rubrik och presentera frågeställningen. (Vad du gör?) Om du utgår från en hypotes så redogör för den. Metod ( Hur har jag gjort?) Din målsättning ( Varför har du valt just detta tema och varför är det viktigt?) Kom ihåg att inledningen inte ska vara för lång!

35 Avhandlingen Detta är uppsatsens kropp. Längsta delen av uppsatsen. Dela upp avhandlingen i kapitel för att göra läsningen enklare. Kom ihåg att hålla materialet väsentligt.

36 Avslutning Presentera uppsatsens resultat (slutsats). Redogör för processen. Hur var det att skriva uppsatsen, vad gjorde du bra, vad är du kanske inte helt nöjd med? Kom ihåg! Ingen NY information i det här skedet.

37 Litteratur och källförteckning Den sista biten du skriver i uppsatsen. Den är kort men kom ihåg att vara den är viktig! Här redogör du för alla de källor du använt dig av. Separera: Litteratur ( författare, titel på boken, tryckår) Websidor Otryckta källor Intervjuer

38 När uppsatsen är klar Kom ihåg att vara stolt över din färdiga produkt. Fråga gärna under kursens gång om det är något som du är osäker på eller behöver hjälp med. Börja i tid!