Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Rodret/Trossen

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Rodret/Trossen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 21/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831 25 ÖSTERSUND 076-830 05 29 info@payoff.nu www.payoff.nu

1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1! Sammanfattning... 2! Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Rodret/Trossen... 3! Vad är NyttoSam?... 3! Avgränsningar och antaganden... 4! Inledning... 4! Ekonomisk analys... 4! Potential... 5! Intäkter... 6! Samhället som helhet... 6! Staden... 6! Regionen... 7! Arbetsförmedlingen... 7! Försäingskassan... 7! Övrig stat... 7! Staten totalt... 7! Individerna/hushållen... 7! Försäingsgivarna... 7! Kostnader... 8! Lönsamhet... 8! Samhället som helhet... 8! Staden... 8! Regionen... 8! Staten... 9! Diskussion... 9! Bilagor... 9! Rodret fördjupat stöd mot arbetsmarknaden... 10! Trossen arbetsträning... 10! Tabellbilaga... 12!

Sammanfattning Samordningsförbundet i Göteborg Hisingen Delta har gett payoff.nu i uppdrag att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för 23 individer som deltagit i projektet Rodret, jobbcoaching för personer med psykiska funktionshinder. Dessa 23 personer har dessutom ingått i Trossens arbetsträning som bedrivs av Funktionshinder, Socialresursförvaltning Göteborgs stad. De viktigaste resultaten av utvärderingen är följande: 1. Samhället som helhet a. Payoff-tiden är nio månader b. Lönsamheten på kort respektive lång sikt är 1 137 000 respektive drygt 49 milj. c. Lönsamheten per deltagare är 49 400 på kort sikt och 2,1 milj. på lång sikt d. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potential är 29 % 2. Aktörerna a. Payoff-tiden för staden är 20 månader b. Payoff-tiden för regionen är en månad c. Payoff-tiden för staten totalt är 29 månader d. Såväl staden som regionen och staten totalt har positiv lönsamhet på lång sikt e. Stadens lönsamhet på lång sikt är 10,5 milj., motsvarande 460 000 per deltagare f. Deltagarna har i genomsnitt förbättrat sin disponibla inkomst på kort sikt med cirka 35 000. Utvärderingen visar att det finns stora samhällsekonomiska vinster av att personer kan bryta sitt utanförskap och övergå till en aktiv situation som innebär en högre grad av självtillit men även ökat attraktionsvärde på arbetsmarknaden. Konet innebär det att personer går till någon form av anställning från att ha varit bidragsberoende i före-läget. På detta sätt bidrar individerna till samhällets produktion samtidigt som många minskar sin konsumtion av tjänster från samhällets olika aktörer. Påpekas bör att denna utvärdering endast visar på ekonomiska effekter av verksamheten i projektet. Frågor ing livskvalitet och andra mjuka värden berörs inte här även om dessa värden är väl så viktiga som de ekonomiska. Analysen utgår från deltagarnas status 12 månader före respektive 12 månader efter att de har lämnat projektet. Det vore naturligtvis mycket intressant att följa deltagarna över en längre tidsperiod och studera varaktigheten av de effekter som projektet gett upphov till. En fortsatt uppföljning och samhällsekonomisk utvärdering av individernas status vore därför intressant att genomföra sedan minst ett år förflutit. Denna ytterligare utvärdering kan då påvisa hur stor del av den kvarstående samhällsekonomiska potentialen som återskapats. Till sist vill vi betona att detta är en delstudie och att vi från payoff.nu avstår från att göra några ytterligare analyser och kommentarer om resultatet. Varje projekt är unikt avseende målgruppens sammansättning, metodik, resurser, tid, syfte och mål. 2

3 Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Rodret/Trossen payoff.nu har fått i uppdrag av Samordningsförbundet i Göteborg Hisingen Delta att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för 23 individer, som deltagit i projektet Rodret. För att genomföra utvärderingen har payoff.nu s modell NyttoSam använts. Uppdraget har bestått i att samla in information angående deltagarnas försörjningssituation och dess nyttjande av samhällets resurser. Utvärderingen syftar till att studera hur personernas situation efter att ha lämnat projektet förändrats relativt situationen före dess medverkan i projektet. Det insamlade underlaget ing varje deltagare har bearbetats med stöd av Nytto- Sam. Utfallet har sedan analyserats och sammanställts i denna rapport. Återföringen till uppdragsgivaren sker slutligen i form av ett överlämnande av rapporten i kombination med en muntlig presentation. Vad är NyttoSam? Modellen NyttoSam har sitt ursprung i ett annat samhällsekonomiskt verktyg, SamPop. Under år 2007 tog payoff.nu över rättigheterna till SamPop från Arbetslivsresurs. SamPop togs ursprungligen fram av Samhall Resurs för ca 10 år sedan. Därefter har modellen vidareutvecklats och uppdaterats och fått namnet NyttoSam. En del av modellen avser programvara, som kontinuerligt uppdateras m h t förändringar av skatter, ersättningar, normkostnader o s v. Med stöd av NyttoSam genomför payoff.nu utvärderingar och analyser av projekt och verksamheter, som syftar till att minska utanförskapet i samhället och som skall leda till att individernas självförsörjningsgrad ökar. Uppdraget inbegriper utbildning riktad mot uppdragsgivaren, support under uppgiftsinsamlingen, ev. delrapporter samt en slutrapport som redovisas direkt hos kund. Kortfattat fungerar programmet på följande sätt: genom att kartlägga en individs livs- och försörjningssituation FÖRE en åtgärdsperiod och sedan jämföra detta med motsvarande situation EFTER åtgärden beräknar NyttoSam de ekonomiska effekter som uppstått. Effekterna beräknas för såväl samhället som helhet, som för olika aktörer. De aktörer som redovisas separat i programmets standardversion är kommun/stad, landsting, försäingskassa, arbetsförmedlingen, övrig stat 1, staten totalt, försäingsgivarna och individen själv. NyttoSamskall ses som ett verktyg, som visar storleksordningen på utfallet av de vidtagna åtgärderna för samhället och respektive aktör. Utfallets precision är till stor beroende av kvaliteten på inmatade uppgifter ju bättre underlag desto säare att utfallet är pålitligt. Programmets struktur bygger på de lagar, regler och system som gäller i dagens samhälle samt ett antal antaganden och avgränsningar. Skattelagstiftningen, socialförsäingssystemet, standardkostnader för olika offentliga tjänster, högkostnadsskydd samt regler för olika arbetsmarknadsåtgärder är några av de delar som ingår i programmet. Trots programmets solida och matematiskt korrekta karaktär vill vi inom payoff.nu betona att alla de ekonomiska konsekvenser, som är kopplade till en individs rehabilitering är svåra att identifiera, mäta och beräkna. Särskilt komplicerat är att beräkna det ekonomiska värdet av mjuka s.k. icke-ekonomiska effekter, som förhöjd livskvalitet, bättre hälsa, minskat lidande m.m. Vi har därför valt att inte ta med sådana effekter i våra kalkyler. Den marginella osäkerhet som finns i programmets utfall gör att vi avrundar de beräknade värdena till jämna tusentals onor. 1 Skatter, arbetsgivaravgifter mm.

4 Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för NyttoSams beräkningar har ett antal avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Följande avgränsningar har gjorts:! Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden! Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet! Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion, inget sparande förekommer! Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effekter på livskvalitet och välbefinnande ingår inte! De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella indirekta effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte! Programmet förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/kommer i arbete är efterfrågat på marknaden.! Den intäkt som staten har i form av moms och indirekta skatter bygger på den produktion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsakar! Programmet förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag! Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet Inledning Rodret ingår i DELTA samordningsförbund som ansvarar för den finansiella samordningen på Hisingen. Parterna i samverkan består av Försäingskassan, Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen samt Regionen. Syftet med samordningen är att kunna ha en helhetssyn på individens behov samt ta ett samlat ansvar för insatserna vilket inte är möjligt i de enskilda myndigheterna. För ytterligare information om projekt Rodret och arbetsträningen Trossen, se bilaga. Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redovisar projektets samhällsekonomiska potential. Därefter redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i projektet. I nästa steg redovisas de kostnader projektet haft för deltagarna varefter lönsamheten i form av såväl payoff-tid, som en kort- och långsiktig kostnads-/intäktskalkyl redovisas. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; kommun (staden i detta fall), landsting, staten samt individerna/hushållen och försäingsgivarna. För staten sker en särredovisning för arbetsförmedlingen, försäingskassan och övrigt inom den statliga sektorn, övrig stat. För staden och landsting redovisas även intäkterna på kort och lång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i fyra delar; potential, intäkter på kort och lång sikt, projektkostnader samt lönsamhet på kort och lång sikt inklusive payoff-kalkyler. Tabellerna ing intäkter, kostnader och lönsamhet finns i slutet på rapporten.

5 Potential I tabell 1 framgår projektets samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som maximalt kan uppnås när projektet startade, kopplat till de 23 individer som ingår i utvärderingen. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela potentialen kunnat utnyttjas genom projektets drivande. Tabell 1. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential på kort och lång sikt. Kort sikt Max/min Lång sikt, sannolikt Max/min Lång sikt, teoretiskt Max/min Tillgänglig potential i föreläge 12 094 000 852 000/ 438 000 166 074 000 12 664 000/ 1 934 392 618 000 28 846 000/ 6 228 000 Utnyttjad potential 3 538 000 Verkningsgrad 29 % Kvarvarande potential i efterläge 8 556 000 Med tillgänglig potential på kort sikt avses den potential som finns att tillgå första året efter att individen lämnat projektet. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av ett heltidsarbete med genomsnittslön (20 500 ) plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård och omsorg som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i projektet. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte konsumerar någon form av vård eller omsorg utgör potentialen cirka 430 000. Högsta potential på individnivå var 852 000 vilket är kopplat till en individ som i föreläget var sjuksiven och konsumerade omfattande sjukvård. I efterläget hade personen kommit in i ett lönebidragsarbete. Den utnyttjade potentialen visar hur mycket av det tillgängliga utrymmet som kunnat återskapas genom individernas deltagande i projektet. I detta fall har drygt 3,5 milj. kunnat återskapas, vilket motsvarar en verkningsgrad på 29 procent 2. Beräknar man den långsiktiga potentialen kan det ske på (åtminstone) två olika sätt; ett sannolikt och ett teoretiskt. Det sannolika perspektivet bygger på antagandet att deltagande individer behåller den produktivitet de har när de lämnar projektet halva tiden fram till förväntad pensionsålder (vilket i nuläget är 62 år). Det teoretiska perspektivet bygger i sin tur på antagandet att individerna bibehåller sin produktivitet hela tiden fram till maximal pensionsålder (dvs. 67 år). Även om dessa beräkningar bygger på olika antaganden om framtiden påvisar beräkningarna vilka stora potentialer det finns i att bryta utanförskapet hos människor. Sålunda har en av de deltagande individerna en långsiktig potential på 12,6 milj. beräknat enligt det försiktigare antagandet. Det höga värdet är självfallet kopplat till just denna individs låga ålder, 25 år. Motsvarande medelvärde för alla 23 deltagare är drygt 7,2 milj.. 2 3 538 000/12 094 000 = 29 %

6 Intäkter I tabell 2 redovisar vi en sammanställning över de intäkter projektet genererat på kort sikt för samhället som helhet samt för alla berörda sektorer i samhället; dvs. stad, landsting, staten, individen/hushållet samt försäingsgivarna. Dessutom särredovisas intäkterna för arbetsförmedlingen, försäingskassan och övrig stat 3, dvs. de delsektorer som tillsammans utgör staten totalt. De prognostiserade intäkterna på lång sikt redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; stad, landsting och staten. Även för arbetsförmedlingen och försäingskassan särredovisas långsiktiga intäkter. Anledningen till att intäkterna på lång sikt inte redovisas för övrig stat, individ/hushåll och försäingsgivarna är att dessa uppgifter inte är så relevanta i sammanhanget. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. skillnaderna i maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna, såväl på kort som på lång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Samhället som helhet Som framgår av tabell 2 (tabellerna finns som bilaga i slutet av rapporten) beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de trettio deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning, på kort sikt utgöra cirka 3,5 milj.. Med kort sikt avses en 12 månaders period då vi jämför utfallet i ett efterläge med motsvarande i ett föreläge, dvs. hur situationen var för individerna innan de kom in i projektet. Intäkten är således skillnaden mellan värdet i efterläget med värdet i föreläget. Den långsiktiga intäkten, baserad på antagandet om att den aktuella statusen i efterläget bevaras under halva tiden fram till förväntad pensionsålder 4, utgör drygt 51 milj.. Variationen i intäkt på individnivå är stor. Kortsiktigt är spridningen (skillnaden mellan bästa och sämsta utfall på individnivå) cirka 700 000 medan den är nästan 11 milj. på lång sikt. Största intäkten bidrar de med som kommit in i heltidsarbete utan lönebidrag i kombination med minskat behov av offentliga tjänster som t.ex. sjukvård. Staden På kort sikt är utfallet för staden en intäkt på ca 736 000. Delar vi upp den totala effekten för staden på de tre olika intäktskällor som vårt program beräknar - bistånd, skatt och real resursförbrukning - kan vi konstatera att skatteintäkterna har ökat med 301 000. Den reala resursförbrukningen (huvudsakligen handläggningstid för socialtjänsten) har ökat med 3 000 samtidigt som det ekonomiska biståndet har reducerats med 438 000 i efterläget jämfört med föreläget. Sammantaget leder alltså detta till en kortsiktig intäkt på cirka 736 000 5. Staden ökar sina intäkter allra mest för de personer som gått från ett helt beroende av försörjningsstöd till heltidsarbete (med eller utan lönebidrag). Stadens genomsnittliga intäkt per deltagare i projekt Rodret/Trossen är 32 000 på kort sikt. Den långsiktiga intäkten för staden är också, utifrån våra antaganden om produktivitetens status fram till deltagarnas förväntade pensionsålder, positiv och utgör cirka 12 milj.. Ser vi på utfallet för de enskilda deltagarna varierar intäkten mycket. Skillnaden mellan bästa och sämsta utfall är cirka 165 000 på kort sikt medan det på lång sikt är cirka 2,5 milj.. 3 Med övrig stat avses de olika skatteeffekter som påverkar staten. 4 Med förväntad pensionsålder avses den ålder där vi i genomsnitt går i ålderspension. F.n. är det cirka 62 år. 5 438 000 + 301 000-3 000 = 736 000

7 Regionen Även för den landstingskommunala sektorn är intäkten positiv, på kort sikt 1 390 000. Orsaken till det positiva utfallet är främst kopplat till att deltagarna minskat sitt vårdbehov. Medelvärdet i intäkt på kort sikt ligger på 60 000 per deltagare i projektet. Variationen i intäkt mellan bästa och sämsta utfall utgör 320 000. På lång sikt är intäkten för regionen 20,5 milj.. Variationen mellan bästa och sämsta utfall är drygt 4 milj.. Arbetsförmedlingen Lönebidragen används som ett medel för att bryta utanförskapet i projektet, vilket på kort sikt innebär en kostnad för arbetsförmedlingen motsvarande 1,4 milj.. Spridningen mellan deltagarna är stor och utgör 275 000. En förklaring till denna stora spridning är att medan vissa personer gått från a-kassa till arbete utan lönebidrag har andra gått från sjuksivning till heltidsarbete med ett högt lönebidrag. Vår erfarenhet är dock att på sikt minskar behovet av lönebidrag. En dylik utveckling för projekt Rodret/Trossen skulle innebära ett betydligt mindre underskott för arbetsförmedlingen på lång sikt. Denna del är särskilt intressant att följa upp ytterligare. Försäingskassan Försäingskassans intäkter på kort sikt är 676 000 med ett spann på drygt 120 000. Långsiktigt är intäkten drygt 9 milj.. Orsaken till det positiva utfallet är kopplat till att flera av deltagarna kunnat gå från sjuksivning till andra försörjningskällor, i vissa fall till eget arbete. Övrig stat Den totala intäkten för övrig stat på 1 226 000 på kort sikt härleds till de intäkter staten erhåller för de personer som bryter sitt utanförskap och kommer i arbete. Främsta intäktskällor är inbetalade sociala avgifter och indirekta skatter kopplade till den ökade produktionen. Spridningen mellan bästa och sämsta utfall är 195 000. Staten totalt I staten totalt ingår de samlade effekterna för arbetsförmedlingen, försäingskassan samt övrigt som påverkar de statliga finanserna. Totala intäkter är 461 000, varav den största enskilda intäktskällan utgörs av de skatteintäkter som är kopplade till de deltagare som kommit i arbete. Spannet mellan bästa och sämsta utfall för staten är cirka 560 000. På lång sikt är statens totala intäkt beräknad till 7,5 milj.. Individerna/hushållen De 23 deltagarnas sammanlagda disponibla inkomst har på kort sikt förbättrats med drygt 800 000. I genomsnitt innebär det en förbättring på ca 35 000 per deltagare. Försäingsgivarna För de organisationer som tillhandahåller avtalsförsäingar är intäkten för försäingsgivarna på kort sikt 146 000 med ett spann på 14 000. Upphovet till denna intäkt är att flera av deltagarna kommit i arbete efter att ha lämnat projektet.

8 Kostnader Kostnaden för de 23 personer som ingår i utvärderingen har varit 2,4 milj. inklusive och 1,9 milj. exklusive indirekta skatter 6. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad, inklusive indirekta skatter, på cirka 104 000. Av denna kostnad står staden för ca 50 procent, staten 45 % och regionen för resterande 5 procent. Sammanställningen finns redovisad i tabell 4. Lönsamhet I tabell 5 redovisas en sammanställning över projektets lönsamhet för samhället som helhet samt för staden, regionen, arbetsförmedlingen, försäingskassan samt staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ut ett kortsiktigt som ett långsiktigt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant 7, payoff-tiden. Med payoff-tid avses efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökad intäkt. Samhället som helhet Lönsamheten för samhället som helhet beräknad som payoff-tid ger ett utfall på nio månader, dvs. kortare än ett år. Detta ska tolkas som att den kostnad som de 23 deltagarna genererat är återbetalade till samhället (i form av ökad produktion och minskad real resursförbrukning) efter kortare tid än ett år 8. Vad gäller den kortsiktiga lönsamheten, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader under en 12-månaders period efter projektavslut jämfört med en lika lång period i föreläget, är den positiv för samhället och utgör cirka 1,1 milj.. Den långsiktiga lönsamheten, beräknad på en prognos gjord fram till förväntad pensionsålder utgör drygt 49 milj.. Skälet till det positiva utfallet är dels att projektkostnaden ses som en engångskostnad, dels att många av deltagarna är unga och därmed har många år kvar till pensionsåldern. Det allra viktigaste skälet är dock, givetvis, att så pass många kommit in i mer eller mindre produktivt arbete i kombination med minskade behov av offentliga vård- omsorgsresurser. I vissa fall har behovet av vårdresurser minskat aftigt. Skillnaden i utfall är stor och varierar mellan deltagarna på lång sikt mellan 10 milj. och -1 milj.. Utslaget per deltagare är den genomsnittliga lönsamheten på lång sikt för samhället cirka 2,1 milj.. Staden Återbetalningstiden för staden är 20 månader, motsvarande ett år och åtta månader. Lönsamheten är positiv på lång sikt, 10,5 milj., medan den kortsiktiga lönsamheten är negativ, cirka - 470 000. Utslaget per deltagare är den genomsnittliga lönsamheten på lång sikt för staden cirka 460 000. Regionen Regionen har hög lönsamhet, på kort sikt drygt 1,2 milj.. Detta motsvarar en återbetalningstid på bara en månad. På lång sikt är lönsamheten beräknad till drygt 20 milj.. Lönsamheten per deltagare är cirka 55 000 på kort sikt. 6 Det samhällsekonomiska värdet/påverkan på BNP beräknas inklusive indirekta skatter. 7 Beräkningen är enbart relevant om den kortsiktiga intäkten är positiv. 8 2 400 000/3 537 000 = 9 månader

9 Staten För staten totalt inklusive de olika delsektorerna, Arbetsförmedlingen, Försäingskassan och övrig stat, är lönsamheten på lång sikt drygt 6,3 milj.. På kort sikt är lönsamheten dock negativ och utgör - 1,2 milj.. Återbetalningstiden för staten är 29 månader, d v s två år och fem månader. Försäingskassan har på kort sikt en negativ lönsamhet, - 175 000. Långsiktigt är lönsamheten dock positiv och utgör drygt 8 milj.. Arbetsförmedlingens lönsamhet är negativ både på kort och på lång sikt. Genom sin roll som finansiär av lönebidraget och möjliggörare av anställningarna är det vanligt att resultatet för Arbetsförmedlingen blir negativt. Denna del skulle vara särskilt intressant att följa upp m h t hur anställningarna utvecklar sig inklusive behovet av framtida lönestöd. Diskussion De ekonomiska nyckeltal som ger bästa möjlighet till jämförelse med andra projekt är payofftiden och verkningsgraden. För samhället som helhet är payoff-tiden nio månader medan verkningsgraden är 29 procent. Flertalet av de projekt payoff.nu utvärderat under 2008 har i genomsnitt en längre payoff-tid än Rodret/Trossen. Verkningsgraden inom Rodret/Trossen är högre än snittet på övriga utvärderingar. Att på detta underlag uttala sig om huruvida Rodret/Trossen är mer eller mindre lyckat än andra projekt/verksamheter är dock svårt att säga med bestämdhet. Bland annat är det svårt att uttala sig om representativiteten i den grupp som ingår i utvärderingen. Till svårigheten att jämföra resultatet bidrar även att graden av komplexitet kan variera mellan målgrupperna i olika projekt. Detaljerad information om utvärderingens samhällsekonomiska utfall finns att tillgå i de olika tabeller som finns redovisade i rapportens tabellbilaga. Rapporten är sammanställd av payoff.nu 21 november 2008 Claes Malmquist claes@payoff.nu Sven Vikberg sven@payoff.nu Kontaktperson Trossen: Martin Larsson martin.c.larsson@socialresurs.goteborg.se Bilagor Presentation Rodret och Trossen Samhällsekonomisk utvärdering redovisad i tabeller

10 Rodret fördjupat stöd mot arbetsmarknaden Om man varit sjuksiven eller arbetslös under en längre tid kan det vara svårt att ta sig tillbaka ut i samhället. Tanken med Rodret är att erbjuda kvalificerat och fördjupat stöd till personer med psykisk ohälsa med mål att återgå till arbete, få praktik eller påbörja utbildning. Majoriteten av deltagarna i Rodret kommer via arbetsträningen i Trossen. Den stora fördelen är att deltagarna där får en referens och har en god påbörjad kartläggning som jobb coachen på Rodret sedan kan arbeta vidare med. Rodret ingår i Samordningsförbundet Hisingen (DELTA) som finansieras av de samverkande parterna Försäingskassan, Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen samt Regionen. Syftet med samordningen är att kunna ha en helhetssyn på individens behov och ta ett samlat ansvar för insatserna, vilket inte är möjligt i de enskilda myndigheterna. Samordningsförbundet finansierar en jobb coach på heltid. Nära samarbete sker mellan arbetsförmedlare, arbetspsykolog och praktiksamordnare som finns i samma lokaler som Rodret på Lundbykajen. Samarbetet med Arbetsförmedlingen är en förutsättning för att arbetet med arbetsgivarna ska ge bra resultat. I Rodret arbetar vi efter metodiken Supported employment. Denna metodik syftar till att göra vanliga arbeten tillgängliga för personer med psykisk ohälsa. Modellen bygger på att man bygger upp ett stöd på en arbetsplats med hjälp från arbetskamrater och arbetsledning. En jobb coach ska bana väg för att personen har fått rätt stöd och även sörja för att uppföljning sker efter en påbörjad anställning. Jobb coachen ska vara en samlande länk och ett stöd för individen i arbetet med att komma i sysselsättning. Genom intensiv kartläggning ska man söka arbete, praktik eller annan sysselsättning inom ett område där deltagaren uttrycker att de kan komma till sin rätt. Vi utgår från deltagarnas resurser. I Rodret kan man idag ingå i ca 6 månader. Trossen arbetsträning Trossen var ett projekt som startades och delfinansierades med Miltonmedel, nationella psykiatrisamordningen, under 2006. År 2007 implementerades verksamheten i SDF Lundby, verksamheten ingår sedan 2008 i Socialresursförvaltning. Trossen riktar sig till personer med psykisk ohälsa mellan 18-65 år som har en önskan att komma tillbaka till arbetslivet i någon form. Syftet med arbetsgrupperna är att ge deltagarna en möjlighet till återhämtning och arbetsträning. Tanken är att synliggöra deltagarnas egna resurser genom att man får ingå i ett socialt sammanhang. I varje arbetsträningsgrupp ingår en handledare som arbetar nära deltagarna. Alla handläggare intar ett lösningsfokuserat förhållningssätt i arbetet ing deltagarna. Handledaren står för strukturerna ing arbetsuppgifterna och gör en individuell uppföljning samt schemaläggning. Deltagarna kommer via socialtjänsten, försäingskassan, psykiatrisk öppenvård och arbetsförmedlingen. De aktiviteter som erbjuds inom Trossen, där deltagarna kan utföra arbetsliknande uppgifter, är kök, träverkstad, textil, hantverk, butik och data/media. Deltagarna ska genom arbetsträningen förbättra sina förutsättningar och gå från passivitet till aktivitet och sedan vidare till arbete, utbildning, praktik eller annan aktivitet som passar deltagaren. Deltagarna kan vara insivna i Trossen i ca 1 år. Handledarna arbetar med återkommande uppföljningssamtal ca 1 gång i månaden med varje deltagare. Deltagarnas arbetstid i arbetsträning är individuell, men de flesta går mellan 8 och 30 timmar per vecka.

11 Under 2006-2007 hade ca 65 personer varit insivna i de 6 arbetsträningsgrupperna. I Rodret har ca 25 deltagare varit insivna under 2008. Urval I urvalet utgick vi från de personer som handledarna i Trossen och Rodret hade en uppfattning om att de hade gått vidare till någon form av aktivitet. Då Rodret delen kom igång den 1 december 2007 valde vi att ta med deltagare som inte hade varit i aktivitet i mer än 12 månader sedan de avslutades i Trossen eller Rodret. Detta för att få med deltagare som hade gått igenom Rodret. Det totala antalet deltagare som söktes för utvärdering var ca 30 personer. Personerna kontaktades via telefon, de som inte gick att nå via telefon kontaktades genom brev. Av dessa svarade 18 personer på frågorna per telefon och 5 personer via personliga intervjuer.

12 Tabellbilaga Tabell 2. Intäkter på kort och lång sikt för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället Intäkt, kort sikt Högsta/lägsta värde kort sikt Samhället som helhet 3 537 000 607 000/ - 88 000 Staden 736 000 125 000/ - 40 000 Regionen 1 390 000 319 000/ - 4 000 Arbetsförmedlingen - 1 442 000 4 000/ - 270 000 Försäingskassan 676 000 177 000/ 46 000 Övrig stat 1 226 000 177 000/ - 18 000 Staten totalt 461 000 357 000/ -201 000 Individerna/hushållen 803 000 125 000/ - 48 000 Försäingsgivare 146 000 14 000/0 Intäkt, lång sikt 51 559 000 Högsta/lägsta värde lång sikt 10 012 000/ - 832 000 11 780 000 2 128 000/ - 383 000 20 515 000 4 153 000/ - 59 000-18 324 000 72 000/ - 4 590 000 9 135 000 2 921 000/ - 432 000 7 477 000 5 884 000/ - 3 328 000 Tabell 3. Intäkter på kort sikt uppdelade i finansiella och reala effekter för staden och landsting Intäkt, kort sikt Högsta/lägsta värde, kort sikt Medelvärde, kort sikt Staden, varav 736 000 125 000/- 40 000 32 000 bistånd 438 000 90 000/0 19 000 skatt 301 000 44 000/- 3 000 13 000 realt - 3 000 9 000/- 40 000 130 Regionen, varav 1 390 000 319 000/- 4 000 60 000 skatt 138 000 18 000/- 2 000 6 000 realt 1 252 000 311 000/- 3 000 54 000

13 Tabell 4. Kostnader för projektets genomförande uppdelat på samhället som helhet samt på berörda aktörer. Samhällets kostnader är inklusive indirekta skatter. Samhället Staden Regionen Försäingskassan Övrig stat Staten, totalt Kostnader 2 400 000 1 203 000 115 000 230 000 851 000 1 081 000 Tabell 5. Lönsamhet på kort och lång sikt för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Lönsamhet, kort sikt Samhället som helhet 1 137 000 Staden - 467 000 Regionen 1 275 000 Arbetsförmedlingen -1 442 000 Försäingskassan 446 000 Staten totalt - 1 242 000 Högsta/lägsta värde kort sikt 502 000/ - 192 000 73 000/ - 93 000 314 000/ - 9 000 4 000/ - 270 000 167 000/ - 56 000 310 000/ - 248 000 Payofftid 9 månader Lönsamhet, lång sikt 49 159 000 20 månader 10 577 000 1 månad 20 400 000 --- - 18 324 000 5 månader 29 månader Högsta/lägsta värde lång sikt 9 908 000/ - 936 000 2 076 000/ - 436 000 4 148 000/ - 64 000 72 000/ - 4 590 000 8 905 000 2 911 000/ - 442 000 6 396 000 5 837 000/ - 3 375 000