ÖSTRA NYLANDS SÄKERHETSPROGRAM 2015 2017 Askola Lappträsk - Lovisa - Mörskom Borgå Pukkila - Sibbo
Innehåll 1 Inledning... 4 Säkerhetsprogram för Östra Nyland... 4 Säkerhetsplanering på riksnivå... 5 Ett program utarbetas... 5 Arbetsgruppens medlemmar... 6 2 Verksamhetsmiljö... 7 2.1. Många former av boende... 7 Befolkning... 8 Industri... 10 3 Säkerhetsprogrammets mål... 11 Säkerhet i kommuninvånarens vardag... 12 4 Referensdokument... 13 Kommunernas strategier... 13 Välfärdsberättelser... 13 Säkerhetsplanering i skolor... 13 Beredskapslager... 14 Trafiksäkerhetsplaner... 14 5 Vardagssäkerhet i östra Nyland... 15 5.1. Regional undersökning av hälsa och välfärd (ATH)... 15 Säkerhetsenkäten i östra Nyland... 17 6 Säkerhetsprogrammets insatsområden... 21 Delaktighet och medverkan... 21 Lokal säkerhetsplanering... 21 Andra metoder att öka delaktigheten... 22 Barn och unga... 23 Säkerhetsrisker... 24 Personer i arbetsför ålder... 27 Säkerhetsrisker... 27 Äldre personer... 34 Säkerhetsrisker... 34 7 Sammanfattning... 39 Utvecklingsåtgärder... 39
8 Uppföljning... 43 9 Bilagor... 44
1 Inledning Säkerhet är ett överordnat begrepp för medborgarnas välbefinnande, en stark social gemenskap, ekonomisk stabilitet samt ett livskraftigt samhälle. Säkerheten är en väsentlig del av samhällets störningsfria funktion och alla människors välbefinnande, oavsett ålder. En hälsosam och trygg boendemiljö där miljövärdena beaktas utgör grunden för ett gott liv. Målet för framtiden är en bredare och innovativare samverkan mellan invånare, föreningar och organisationer samt offentliga och privata tjänster. Säkerhetsprogram för Östra Nyland Östra Nylands säkerhetsprogram utgör en ram för planering och upprätthållande av kommuninvånarnas alldagliga säkerhet samt för invånarnas aktiva roll i säkerhetsarbetet. Säkerhetsprogrammet för Östra Nyland är ett gemensamt projekt mellan Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå, Pukkila och Sibbo samt polisinrättningen och räddningsverket i Östra Nyland. Programmet täcker alltså serviceområdena för polisinrättningen och räddningsverket i Östra Nyland. Området omfattar en stor areal, olika strukturer, städer och mindre kommuner med varierande behov och mål. Därmed är det motiverat att definiera insatsområdena och målen på ett sådant plan att kommunerna har möjlighet att anpassa detaljerna efter de lokala förhållandena. Avsikten är inte att ge en heltäckande presentation av säkerhetens alla delområden, utan att lyfta fram faktorer som är kritiska för säkerheten i kommuninvånarens vardag tillsammans med åtgärdsförslag. Det nya programmet är det andra gemensamma säkerhetsprogrammet för området. Askola, Lovisa, Borgå och Sibbo utarbetade i samarbete en säkerhetsplan för Östra Nyland som blev färdig år 2011. Utöver dessa har också Lappträsk, Pukkila och Mörskom deltagit i arbetet med den nya planen. 4
Säkerhetsplanering på riksnivå Säkerhetsplaneringen baserar sig på inrikesministeriets nationella riktlinjer för säkerhetsplanering i kommuner. Inrikesministeriets insatsområden för säkerhetsplanering under åren 2011-2015 är följande: Invånarnas möjlighet till deltagande i säkerhetsplanering minskning av våld Bekämpning av alkoholrelaterade problem förbättrad säkerhet för äldre förebyggande av marginalisering bland unga Källa: Suunnitelmallista turvallisuustyötä maakunnista kuntiin ja kyliin Paikallisen turvallisuussuunnittelun tavoitteet ja painopisteet 2011-2015, Sisäasianministeriö 21.1.2011 (Mål och tyngdpunkter i säkerhetsplaneringen 2011 2015) Vardagssynpunkten i säkerhetsplaneringen betonas i statsrådets principbeslut (juni 2012) En tryggare morgondag - Program för den inre säkerheten. Det centrala innehållet i programmet är att förebygga och lösa de centrala säkerhetsproblemen i vardagen. Programmet beskriver situationen och utmaningarna för säkerheten i vardagen, och där presenteras 64 åtgärder samt nyckeltal för uppföljning av den inre säkerheten. Programmets mål och åtgärder beaktas i de lokala säkerhetsplanerna. Källa: Statsrådets principbeslut: En tryggare morgondag Program för den inre säkerheten, Inrikesministeriet 14.6.2012 Regionförvaltningsverket i Södra Finland (RFV), som också hänvisar till programmet för den inre säkerheten, lyfter fram följande insatsområden: säkerhet i vardagen och boendet säkerhet för de unga hur säkerheten påverkas av alkohol och andra rusmedel förbättring av brottsoffrens ställning och hjälp till förövaren Ett program utarbetas Säkerhetsplaneringen i Östra Nyland styrs av polisens, räddningsverkets och kommunernas ledning, och dessa har utsett en arbetsgrupp för programarbetet. Arbetsgruppen blev ett multiprofessionellt team med en bred syn på kommuninvånarens säkerhet i vardagen. Säkerhetsplanen bearbetades enligt livscykelmodellen. Arbetsgruppen beaktade inrikesministeriets riktlinjer för insatsområden och indikatorer för mätning av programmets resultat. Invånarna hade möjlighet att delta i säkerhetsplaneringen genom en öppen enkät i mars 2014. Enkäten resulterade i aktuell information till underlag för säkerhetsplaneringen och den aktiverade invånarna till att tänka på säkerheten i vår vardag. 5
Arbetsgruppens medlemmar Maria Andersson, chef för social- och familjetjänster, Borgå, ordförande för arbetsgruppen Leif Malmberg, kriminalkommissarie, Polisinrättningen i Östra Nyland, sekreterare för arbetsgruppen Tomi Pursiainen, riskhanteringschef, Räddningsverket i Östra Nyland Risto Lindblad, stadsingenjör, Borgå (till 5 / 2014) Hanna Linna-Varis, trafikingenjör, Borgå (från 5 / 2014) Rikard Lindström, utbildningsdirektör för de svenskspråkiga utbildningstjänsterna, Borgå Kati Liukko, direktör för hälsotjänster, Borgå Meiju Mäkinen, planerare, hälsotjänster, Borgå, sekreterare för arbetsgruppen Tuija Öberg, utvecklingschef, bildningssektorn, Borgå Bodil Grön, servicedirektör, tjänster för barn, ungdomar och familjer, Sibbo Camilla Söderström, förvaltningsdirektör, Mörskom Mirja Riihiluoma, förvaltningsdirektör, välfärdstjänster, Pukkila Leif Eriksson, chef för fritidsväsendet, Lovisa Jaana Iivonen, servicechef, service för barn och ungdom, Lovisa Susanne Sjöblom, kommunsekreterare, Lappträsk (till 8 / 2014) Matti Latva-Pirilä, tf kommunsekreterare, Lappträsk (från 8 / 2014) Antti Ikonen, tf sektordirektör, Askola (till 9 / 2014) Hannu Leino, direktör för äldrearbete, Askola (från 10 / 2014) 6
2 Verksamhetsmiljö Östra Nyland är en livskraftig verksamhetsmiljö. Läget vid kusten, öster om huvudstadsregionen, är idealiskt för närings- och affärsverksamhet. Området beskrivs som attraktivt och konkurrenskraftigt. 2.1. Många former av boende Östra Nylands område kan karaktäriseras som ett mångformigt område. Variationen med avseende på geografi och infrastruktur är betydande. Området hör till landskapsprovinsen Södra kustområdet, som omfattar Södra odlingsområdet och Finska vikens kustområden (Miljöministeriet 1993, Arbetsgruppen för landskapsområden). I regionen finns stadsområden och kommuncentra, mindre byar och glesbygd. Boendemiljöerna omfattar bl.a. centrumområden, svåråtkomliga skärgårdsområden och idylliska landsbygdslandskap. Miljöerna är dels historiska, dels moderna. Avstånden är långa, och de offentliga tjänsterna är koncentrerade till kommuners och städers centrumområden. Bild 1. Karta Källa: Räddningsverket i Östra Nyland 7
Befolkning Till sin åldersstruktur är befolkningen en aning yngre än befolkningen i Finland i genomsnitt. Tabell1: Åldersfördelning 31.12.2014 Östra Nyland Finland under 14 år 17,8 % 16,4 % 15 64 år 62,8 % 63,7 % över 65 år 19,4 % 19,9% Kalla: Statistikcentralen 2015 Befolkningen i Östra Nyland karaktäriseras av tvåspråkighet. Andelen svenskspråkiga i hela regionen är 30,6 %. Tabell 2: Östra Nylands befolkning och befolkningens modersmål 31.12.2014 Befolkning Modersmål svenska % av befolkningen Modersmål annat än finska eller svenska % av befolkningen Askola 5 064 3,2 2,2 Lappträsk 2 779 33,1 4,1 Lovisa 15 480 41,7 3,5 Mörskom 1 985 9,3 2,4 Borgå 49 728 30,1 5,4 Pukkila 2 013 0,8 1,7 Sibbo 19 034 35,0 3,3 Östra Nyland sammanlagt 96 083 30,6 4,3 Källa: Statistikcentralen 2015 Den totala skärgårdsbefolkningen i Östra Nyland är ca 2 900 personer, och av dem är ca 21 % i pensionsåldern (2011). I skärgården finns nästan 5 200 fritidsbostäder (2009). Källa: Östra Nylands skärgårdsprogram 2012 8
I östra Nyland bor utländska medborgare från över 90 länder, och de utgör cirka 4 % av befolkningen. De största nationalitetsgrupperna är ester och ryssar. De flesta av dem som bosatt sig i regionen under de senaste åren har kommit hit för att arbeta eller fått vistelsetillstånd i Finland genom äktenskap eller studier. Östra Nyland har mottagit flyktingar sedan 1980-talet, och deras andel av invandringen är cirka en tredjedel. Tabell 3: Invandring per år 2010-2013 Askola Lappträsk Lovisa Mörskom Borgå Pukkila Sibbo 2010 3 11 58 1 220 6 61 2011 8 8 53 2 200 5 51 2012 6 19 64 3 270 3 49 2013 14 14 70 1 260 2 90 Källa: Statistikcentralen 2014 Tabell 4: Invånare med invandrarbakgrund 2013 Askola 117 Lappträsk 117 Lovisa 533 Mörskom 36 Borgå 2557 Pukkila 34 Sibbo 634 Källa: Statistikcentralen 2014 9
Industri Industrin i Östra Nyland utgör i sig en säkerhetsaspekt. I Sköldvik i Borgå ligger Nordens största centrum för oljeraffinering och kemisk industri. I Sköldvik finns bl.a. Neste Oil Abp:s raffinaderi, ett av de största i Europa. Här finns också Finlands kapacitetsmässigt största hamn, en stor terminal för landsvägsdistribution, en lossningsterminal för järnvägsvagnar samt ett teknologicenter med tillhörande testanläggningar. På Hästholmen i Lovisa finns Finlands första kärnkraftverk. Fortum Power and Heat Oy äger kärnkraftverket i Lovisa som omfattar två kraftverksenheter. Den första enheten togs i drift i februari 1977 och den andra i november 1980. Kärnkraftverkets årsproduktion motsvarar en aning under tio procent av den årliga elproduktionen i Finland. I Östra Nyland finns ett flertal logistikcenter. Nya center håller på att planeras och byggas. Till följd av industricentren är transportvolymerna för kemikalier i Östra Nyland stora i jämförelse med hela landet. Också varutransporterna är betydande. De viktigaste vägarna är motorvägen E-18 med sträckning från öster till väster genom hela området, regionväg 148 (Oljevägen), stamväg 55 (Mäntsälävägen) samt riksväg 6 ("Forsby bredfilsväg"). Därmed är industrin i området en relevant faktor också med tanke på säkerheten i de kringliggande kommunerna. Oljetransporterna på Finska viken utgör en betydande risk inom Östra Nylands kust- och havsområden. Finska viken trafikeras dagligen av ca 20 oljetankfartyg lastade med upp till 150 000 ton olja. Enligt prognoser kommer oljetransporterna i området att öka betydligt fram till år 2020. 10
3 Säkerhetsprogrammets mål Säkerhetsplaneringen stöder kommunens mål samt utvecklandet av näringsverksamheten och livsmiljön i kommunen. Syftet med säkerhetsarbetet är att trygga kommunernas funktioner och en trygg livsmiljö, nu och i framtiden. Säkerhetsplaneringen skapar också en koppling mellan säkerhetsarbete och kommunens beredskapsarbete och beredskapsplanering. Då uppnås en situation som karaktäriseras av minimala säkerhetsrisker för invånare, företag, organisationer och kommunal verksamhet, effektiva förebyggande åtgärder mot vandalism, brottslighet, olycksfall och olyckor samt effektiv beredskap för störningssituationer. Arbetsgruppen för säkerhetsplanering i Östra Nyland har granskat programmet för rikets inre säkerhet och regionförvaltningsverkets verkställighetsplan och av innehållet i dem valt ett antal temaområden som enligt arbetsgruppens bedömning är de mest relevanta för att upptas i Östra Nylands säkerhetsprogram. Programmets mål definieras så här: att stärka kommuninvånarnas upplevelse av trygghet att förebygga säkerhetsproblem att lyfta fram säkerhetsproblem som kräver samarbete mellan olika partner att ge kommuninvånarna bättre möjligheter att delta i beredningen av säkerhetsplanen att i enlighet med säkerhetsplanen utarbeta ett lokalt åtgärdsprogram för varje kommun i Östra Nyland 11
Säkerhet i kommuninvånarens vardag SÄKERHET I VARDAGEN KONTROLLSÄKERHET Traditionella säkerhetstjänster - polisen - räddningsväsendet - akutvård - Tullen - gränsbevakningsväsendet - försvarsmakten SAMARBETE VÄLFÄRDSSÄKERHET Förebyggande åtgärder och aktörer - familjen - närsamfunden - socialsektorn - skolan - hälsotjänster - organisationer FÖRETAGSSÄKERHET - egna tjänster - säkerhetsverksamhet Bild 1: Säkerhet i vardagen Källa: Inrikesministeriets publikation 15/2014: Säkerheten till en del av den elektroniska berättelsen (Päätöksiä turvallisuudesta. Turvallisuus osaksi hyvinvointikertomusta.) Inrikesministeriet 2014. Vardagssäkerheten består av flera funktioner. Begreppet säkerhet har utvidgats så att det numera omfattar, förutom den traditionella kontrollsäkerheten, också delområdena välfärdssäkerhet och företagssäkerhet. Med kontrollsäkerhet avses en aktiv kontroll över situationer och ingripande, när något avvikande händer. Välfärdssäkerhet omfattar människornas vardagsaktiviteter i den närmaste livsmiljön och säkerhetsaspekten i det dagliga livet. Inom området välfärdssäkerhet finns det goda möjligheter att vidta förebyggande åtgärder samt att aktivera invånarna till att bygga och upprätthålla en trygg livsmiljö. Företagssäkerhet handlar om säkerhetsfaktorer i näringslivet och åtgärder för att trygga affärsverksamhetens kontinuitet. Säkerheten ses som en oskiljbar del av individens och samhällets vardag som kan påverkas genom vardagliga val och insatser, även små sådana. Invånarna uppmuntras att medverka för bättre säkerhet i den egna livsmiljön och därför är det viktigt att finna lämpliga metoder för invånarnas deltagande i säkerhetsarbetet. Trafiksäkerhet hör till polisens ansvarsområde och polisen samarbetar med många instanser, bl.a. kommuner och trafiksäkerhetsorganisationer. Polisen ansvarar också för information, upplysning, analyser och övervakning. Polisen har utvecklat insamlingen av respons bl.a. via sociala medier, och verksamheten utvecklas bl.a. på basis av responsen och de operativa analyser som görs. Som ett exempel kan nämnas att trafikövervakningen fokuseras med hjälp av önskemål från allmänheten och polisens egna analysprogram. 12
4 Referensdokument Nedan följer en lista över strategier, planer och andra officiella dokument som bör beaktas vid säkerhetsplaneringen. Kommunernas strategier Inrikesministeriet konstaterar i sin publikation 15/2014 Säkerheten till en del av den elektroniska välfärdsberättelsen (Päätöksiä turvallisuudesta: Turvallisuus osaksi sähköistä hyvinvointikertomusta) att kommunernas insats mestadels varit planeringsbetonad och att det finns en risk att verkställigheten av besluten får mindre uppmärksamhet än planeringsarbetet. I rapporten nämns att i regel endast de punkter i planen förverkligas som redan ingår i kommunens strategi och om vilka officiella beslut har fattats. När säkerhetsplanens åtgärder planeras, väger kommunernas strategier tungt. Kommunens strategi visar hur åtgärderna i kommunen ska fokuseras och vilka som är det lokala tyngdpunktsområdena. Välfärdsberättelser Enligt hälso- och sjukvårdslagen är kommunerna skyldiga att utarbeta en välfärdsberättelse. I 12 i lagen konstateras att en rapport om kommuninvånarnas hälsa och välfärd, och om de åtgärder som har vidtagits varje år, ska lämnas till kommunfullmäktige och att en mer omfattande välfärdsberättelse ska tas fram för kommunfullmäktige en gång per fullmäktigeperiod. Välfärdsberättelsen är ett verktyg för kommunal välfärdsledning och ett stöd för politiska beslut samt en av grunderna för kommunens strategiarbete och för planeringen av verksamhet och ekonomi. I praktiken är välfärdsberättelsen ett koncist dokument i förståelig form. Dokumentet bereds genom samarbete mellan experter från kommunens olika sektorer. Välfärdsberättelsen innehåller en översikt av kommuninvånarnas välfärd och de faktorer som inverkar på välfärden, en plan för främjande av i kommuninvånarnas välfärd och en utvärdering av resultaten från kommunens välfärdsfrämjande åtgärder och välfärdspolicy. Säkerhetsplanering i skolor Enligt lagen och förordningen om grundläggande utbildning har den som deltar i utbildning rätt till en trygg studiemiljö. I avsikt att främja den interna ordningen i skolan, ostörda studier samt trygghet och trivsel i skolan ska utbildningsanordnaren godkänna en ordningsstadga eller meddela andra ordningsbestämmelser som ska tillämpas i skolan eller på någon annan plats där undervisning ordnas. Enligt lagen om elev- och studerandevård ska elevhälsan främst vara förebyggande elevhälsa med generell inriktning som stöder hela läroanstalten. Med generellt inriktad elevhälsa avses en 13
verksamhetskultur och åtgärder som främjar inlärning, välbefinnande, hälsa, sociala ansvarstagande, växelverkan och delaktighet samt en sund, trygg och tillgänglig studiemiljö. I läroanstaltens elevhälsoplan ska bl.a. tas med en plan för hur de studerande ska skyddas mot våld, mobbning och trakasserier samt åtgärder för att genomföra och följa upp elevhälsoplanen (egenkontroll). Utbildningsanordnaren ska sedan också följa genomförandet av läroanstaltens elevhälsoplan. Lagen om elev- och studerandevård gäller grundläggande utbildning samt utbildning i gymnasier och yrkesläroanstalter. Skolorna har också en skyldighet att göra upp en räddningsplan. Skyldigheten grundar sig på räddningslagen (379/2011) och på statsrådets förordning om räddningsväsendet (407/2011). Syftet med räddningsplanen är att på förhand identifiera faror och att planera åtgärder för hantering av nödsituationer och olyckor. Den innehåller en beskrivning av skolans egen beredskap. Skolans rektor ansvarar för att räddningsplanen hålls uppdaterad. Planeringen stöds av räddnings-, polisoch hälsoskydds- och arbetarskyddsmyndigheterna samt i skolor och läroanstalter av undervisningspersonalen. Räddningsmyndigheten eller polisen har en ledande och övervakande roll för de delar av planen där ledningsuppgiften hör till räddningsväsendet. Beredskapslager Enligt beredskapslagen har kommuner och myndigheter en skyldighet att säkerställa att deras uppgifter kan skötas störningsfritt under alla omständigheter. Syftet med beredskapsplaner görs upp, planer som har till syfte är att säkerställa en fortsatt verksamhet och kommuninvånarnas säkerhet, såväl vid exceptionella situationer under normala förhållanden, som under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen. En av utgångspunkterna för kommunernas verksamhet är, att beredskap och beredskapsplanering ingår i den normala verksamheten och ledarskapet i kommunen. Krisledning i störningssituationer ses som tillämpning av normal ledning för exceptionella situationer, vid behov med exceptionella resurser. Skolskjutningar, vattenkatastrofer och stormar är exempel på händelser som under senare år har utmanat kommunernas beredskapsplanering och krishanteringsförmåga. Trafiksäkerhetsplaner Kommunerna gör tillsammans med Nylands NTM-central med cirka 8 års mellanrum planer som tidigare kallades trafiksäkerhetsplaner men vilkas innehåll under de senaste åren har utvidgats för att också omfatta styrning av sättet att röra sig. I de aktuella planerna betonas hållbara lösningar för trafik, men också trafiksäkerheten har en stark roll. I planerna genomgås kommunernas trafiksystem, problempunkter och trafiksäkerhetens utveckling. I planerna presenteras också lösningar för att ordna trafikfostran, i synnerhet för skolelever. I åtgärdsprogrammen inskrivs också projekt för byggande av infrastrukturer som kan förbättra trafiksäkerheten. 14
5 Vardagssäkerhet i östra Nyland Invånarnas upplevda säkerhet i vardagen ligger i fokus för säkerhetsprogrammet. I sista hand är det invånarna som vet, var säkerhetsluckorna finns och hur kraftiga effekter de kan medföra. Det är också viktigt att aktivera invånarna till att finna sätt att själva medverka till bättre säkerhet i den egna boendemiljön. Information om den upplevda säkerheten hos invånarna i östra Nyland har erhållits genom en fortgående regional undersökning av hälsa och välfärd (ATH) som utförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL) samt genom den säkerhetsenkät som utförts av säkerhetsarbetsgruppen. 5.1. Regional undersökning av hälsa och välfärd (ATH) ATH-undersökningen ger information om den vuxna befolkningens hälsa och välfärd och denna information utnyttjas vid det lokala beslutsfattandet. Uppföljningsdata från östra Nyland samlades upp under år 2012. I undersökningen som riktades till 3 000 personer deltog Askola, Lovisa, Sibbo och Borgå. Även om inte alla programmets kommuner är med i undersökningen, anser arbetsgruppen att resultaten ger en heltäckande bild av den allmänna upplevelsen av säkerhet i östra Nyland. Undersökningens indikatorer beskriver befolkningens upplevelse ur olika synvinklar, av vilka vardagssäkerheten är en. I östra Nyland är andelen personer som upplever sin boendemiljö som otrygg under hälften av andelen i hela Finland (figur 1). Andelen personer som är nöjda med säkerheten i sin boendemiljö är större än i Finland i medeltal (kaavio 2). 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Figur 1: Andelen (%) personer som känner otrygghet i sin boendemiljö 2,7 1,2 3,4 1,6 Kaikki 20-54 - vuotiaat 1,8 1 55-74 - vuotiaat 1,6 Suomi 2012 Itä-Uusimaa 2012 0,2 75+ - vuotiaat 92,5 92 91,5 91 90,5 90 89,5 89 88,5 88 Figur 2: Andelen personer som är nöjda med säkerheten i sin boendemiljö (%) 89,9 91,4 91,3 89,6 Kaikki 20-54 - vuotiaat 90,3 92 55-74 - vuotiaat Suomi 2012 Itä-Uusimaa 2012 90,5 90,1 75+ - vuotiaat 15
Undersökningen visade att även om andelen personer som blivit utsatta för våld totalt sett var mindre i östra Nyland än i hela Finland, var kvinnorna mera utsatta än befolkningen i genomsnitt (figurerna 3 och 4). Däremot var männen mindre utsatta än befolkningen i genomsnitt. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Figur 3: Andelen personer som utsatts för våld eller hotelser (%). 6,3 7,7 5,4 5,2 5 5,6 Kaikki Miehet Naiset 14 12 10 8 6 4 2 0 Figur 4: Andelen (%) personer som utsatts för fysiskt våld under de senaste 12 månaderna 11,3 10,1 12,6 8,8 10 11,4 Kaikki Miehet Naiset Suomi 2012 Itä-Uusimaa 2012 Suomi 2012 Itä-Uusimaa 2012 I östra Nyland var andelen äldre som upplevde hala gångvägar som ett problem, större än i Finland i genomsnitt (figur 5). En större andel än i hela Finland uppgav att de fallit under en promenad under de senaste 12 månaderna figur 6). 70 60 50 40 30 20 10 0 Figur 5: Andelen (%) personer som åtminstone i viss mån upplevde olägenhet orasakd av hala gångvägar. 47,646,7 45,4 39,8 Kaikki 20-54 - vuotiaat 55,6 49,4 55-74 - vuotiaat 58,9 55,5 75+ - vuotiaat 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Figur 6: Andelen (%) äldre som uppgav att de fallit under en promenad under de sanste 12 månaderna 40 37,2 33,3 31,1 31,1 31,1 Kaikki Miehet Naiset Suomi 2012 Itä-Uusimaa 2012 Suomi 2012 Itä-Uusimaa 2012 16
Säkerhetsenkäten i östra Nyland Arbetsgruppen genomförde en öppen enkät om vardagssäkerhet i mars 2014. Syftet med säkerhetsenkäten i östra Nyland var att kartlägga invånarnas upplevelse av säkerhet och att identifiera faktorer som inverkar på den upplevda säkerheten. Ett av de viktigaste målen var att väcka diskussion om hur var och en själv kan påverka säkerheten för sig själv och sina närmaste. Enkäten utarbetades med fokus på den positiva synvinkeln. Enkäten genomfördes som en öppen enkät på webben och med pappersblanketter på biblioteken. Sammanlagt 522 svar erhölls. I enkäten betraktades vardagssäkerheten ur tre synvinklar: vilka faktorer som minskar den upplevda säkerheten, vilka faktorer som stärker den upplevda säkerheten samt vilka möjligheter var och en har att påverka. Enkätens resultat i stora drag presenteras nedan. I 86 % av svaren bedömdes den upplevda tryggheten som god eller tämligen god (figur 7). Figur 7: Hur trygg känner du dig allt som allt? 5 = trygg... 1 = otrygg 10 % 3 % 1 % 32 % 54 % 5 4 3 2 1 17
Det allmänna trafikbeteendet var den faktor som mest försvagade upplevelsen av trygghet. Ekonomi och utkomst samt brottslighet var de näst största trygghetsminskande faktorerna (figur 8). 5 Figur 8: Faktorer som minskar känslan av trygghet 4 3 2 2,99 2,45 2,39 2,38 2,30 1,98 1,96 1,95 1,83 1 1,73 1,44 1 Askola Lapinjärvi Loviisa Myrskylä Porvoo Pukkila Sipoo Keskiarvo Känslan av trygghet förstärktes av s.k. mjuka värden, av vilka människorelationerna är det främsta. Hemförhållandena och boendemiljön hade också stor betydelse (figur 9). 5 4 3 4,34 Figur 9: Faktorer som stärker upplevelsen av trygghet 3,96 3,94 3,52 3,49 3,48 3,44 3,36 3,18 2,82 2,76 2 1 Askola Lapinjärvi Loviisa Myrskylä Porvoo Pukkila Sipoo Keskiarvo 18
59 % av dem som svarade ansåg att de kunde påverka sin upplevelse av trygghet mycket eller ganska mycket. Figur 10: I vilken mån anser du dig kunna påverka säkerheten för dig själv och dina närmaste? 5 = Jag kan påverka mycket... 1 = Jag kan inte påverka 10 % 2 % 16 % 29 % 43 % 5 4 3 2 1 19
Hemförhållandena, människorelationerna och tillgången på information upplevdes som faktorer som man mest hade möjlighet att påverka (figur 11). Figur 11: De egna påverkningsmöjligheterna per temaområde 5 = Jag kan påverka mycket 1= Jag kan inte påverka 5 4 4,30 4,22 3,87 3,57 3,43 3,35 3,24 3,14 3 2,92 2,81 2,70 2,42 2 1 Askola Lapinjärvi Loviisa Myrskylä Porvoo Pukkila Sipoo Keskiarvo De öppna frågorna i enkäten om säkerheten i östra Nyland resulterade i många svar och en av de frågor som tydligt kom fram var människornas oro för trafiken: fortkörning och smala vägar, som bl.a. många skolelever är hänvisade till, orsakar säkerhetsrisker. Också den ekonomiska situationen för den offentliga sektorn och myndighetstjänster är frågor som människorna tänker på. Svaren reflekterar också kring samhörighet; avsaknad av samhörighet oroade och betydelsen betonades. En del av dem som svarade uppgav att de nu börjat tänka på vikten av samhörighet. 20
6 Säkerhetsprogrammets insatsområden Arbetsgruppen har bedömt säkerheten och granskat responsen från kommunens invånare ur de i arbetsgruppen representerade organisationernas synvinkel samt gjort en sammanställning av de centrala och mest aktuella delområdena med rekommendationer till åtgärder. Säkerhetsplanen har utarbetats enligt livscykelmodellen. Delaktighet och medverkan En god livsmiljö är en väsentlig faktor för livskvaliteten. En livsmiljö av hög kvalitet, som fungerar i alla hänseenden, utgör en helhet där olika befolkningsgrupper har möjlighet att ordna det vardagliga livet och tillfredsställa sina grundläggande behov såsom boende, service, arbete, friluftsliv, hobbyer, men också vila och privatliv. En god livsmiljö är även ekologiskt hållbar. (Miljöministeriet 2013) Delaktighet och deltagande är faktorer som inverkar på individens upplevelse av välbefinnande och hälsa. En människa som upplever delaktighet kan påverka saker som berör en själv och omgivningen. Delaktighet kan mätas exempelvis med deltagande i organisationers arbete och beslutsfattande. Engagering av kommunens invånare i säkerhetsplanering är en av tyngdpunkterna i [inrikesministeriets] Program för den inre säkerheten. När säkerheten planeras, är det också skäl att komma ihåg att det är invånarna som har den färskaste informationen om säkerheten och säkerhetsriskerna i området. Generellt kan man konstatera att närmiljöns snygghet och allmänna trivsel har betydelse både för säkerheten och för upplevelsen av säkerhet. Forskning visar att en nedskräpad och icke otrivsam miljö ökar brottsligheten. Genom underhåll och städning av gårdar och gator kan risken för olycksfall minskas. Exempelvis kan halkningsolyckor förebyggas genom effektiv halkbekämpning på vintern. Ökade möjligheter att delta i arbetet för säkerhet och trivsel i den egna livsmiljön och det egna bostadsområdet är ett effektivt sätt att öka säkerheten och upplevelsen av säkerhet. Då blir invånarnas behov bättre beaktade och samarbetet ökar också känslan av samhörighet. Lokal säkerhetsplanering Speciellt i landsbygden och glesbygden betonas betydelsen av invånarmedverkan, eftersom avstånden är långa och tjänsterna koncentrerade till städer. Invånarnas säkerhet och bostadsområdenas trivsamhet kan förbättras genom grannhjälp samt genom att invånarföreningar, byaföreningar och andra lokala samfund uppmuntras att göra en säkerhetsplan för den egna byn eller det egna bostadsområdet. Dessa säkerhetsplaner ska integreras i de kommunala säkerhetsplanerna och kommunerna ska delta i genomförandet av planerna. 21
En förutsättning för deltagande i den lokala säkerhetsplaneringen är att invånarna har tillgång till aktuell och statistikbaserad information om förekomsten av brott, olyckor och andra störningar i området där man bor. Informationen kan utnyttjas för en bedömning av säkerhetsläget och för identifiering av problempunkter. Tillförlitlig information ökar växelverkan mellan invånare och myndigheter och förbättrar myndighetsarbetets resultat, i och med att åtgärderna för att förbättra säkerheten kan riktas rätt. I medierna har antalet nyheter om brott och olyckor ökat betydligt, vilket ökar invånarnas känsla av otrygghet och samtidigt också ovissheten om, vilka hot mot säkerheten som är verkliga. Ett bra exempel på välfungerande lokal säkerhetsplanering är föreningen Itä-Uudenmaan Kylät ry - Östra Nylands Byar rf, som har verksamhet i östra Nyland. Föreningen har med anknytning till säkerhetsplaneringen för byar arrangerat också seminarier om säkerhetsplanering. Ett annat exempel: Norr om Lovisa har byaföreningen Fyra Byar NOAK, som består av fyra byar (Andersby, Hommansby, Tavastby och Skinnarby), gjort upp en säkerhetsplan för byarna. Andra metoder att öka delaktigheten Andra metoder som kan öka delaktigheten och skapa möjligheter för invånarna att delta i säkerhetsarbetet är att ordna så kallade säkerhetspromenader. I säkerhetspromenaden deltar, förutom invånare, också representanter för kommunens centrala verksamheter, exempelvis underhåll av gator och vägar samt planering av byggandet. Säkerhetspromenad är en bra metod för kartläggning av skolvägarnas säkerhet. Så kallade olyckstillbud syns inte i statistiken och de rapporteras inte alltid till myndigheterna. Invånarna kan också aktiveras med enkätundersökningar samt med informations- och diskussionskvällar, där invånarna kan lyfta fram problem och ge förslag till förbättringar för ökad trygghet. Under kvällarna kan också ges information om hjälpmedel och tekniska lösningar som ökar säkerheten. Olika städkampanjer för ökad trivsel är effektiva inte bara i syfte att motverka brottslighet utan också för att öka känslan av samhörighet. Exempelvis rörelsen "Ett skräp om dagen" bygger på idén att en snygg miljö förebygger nedskräpning. En snygg miljö ökar också människornas känsla av säkerhet. En nedskräpad miljö medför otrygghet, likgiltighet och andra problem. "Ett skräp om dagen" har fått många nedskräpare att ifrågasätta och ändra sitt beteende. 22
Barn och unga I östra Nyland finns sammanlagt 26 911 familjer, av vilka 11 138 är barnfamiljer. Av områdets befolkning bor 11,63 % i barnfamiljer. Inom regionen finns stora skillnader i nativitet och antal barnfamiljer (tabell 5). Tabell 5: Andelen personer under 6 år (%) Askola 9,8 Sibbo 9,3 Borgå 8 Pukkila 7,1 Lovisa 6,7 Mörskom 6,7 Lappträsk 6,4 Källa: SotkaNET Barns och ungas trygghet, och vad där ingår, beror väsentligen på föräldrarnas välbefinnande. Den materiella välfärden i området är i genomsnitt bättre än i hela landet. Enligt Statistikcentralens statistik för inkomstfördelning ligger andelen barn i gruppen låginkomsttagare i samtliga kommuner i östra Nyland under medelvärdet för hela landet (14,3). I regionen är också sysselsättningsläget för unga personer bättre än i hela landet. Den andel av arbetskraften som utgjordes av arbetslösa personer under 25 år var 31.12.2013 i hela landet 14,6 %. I östra Nyland var de unga arbetslösa personernas andel högst i Mörskom, 14,1 % och lägst i Sibbo, 6,9 %. Utkomststöd betalades i hela landet till 8,7 % av alla barnfamiljer. I östra Nyland lyfte i medeltal 6,2 % av barnfamiljerna utkomststöd. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 4,9 Figur 12: Barnfamiljer som får utkomststöd, % av barnfamiljer 7,2 7,8 8,8 Askola Lapinjärvi Loviisa Myrskylä Porvoo Pukkila Sipoo koko maa 7,1 4,3 3,6 8,7 23
Det är en utmanande uppgift att utvärdera barns mentala välbefinnande och deras upplevelse av trygghet. Svaren på arbetsgruppens enkät om säkerheten i östra Nyland visar att invånarna i byarna i landsbygden kände sig tryggare än de som bodde i städernas centralorter. Å andra sidan kan glesbygden som miljö också medföra säkerhetsrisker genom avsaknad av offentliga kommunikationsförbindelser i synnerhet för skolbarn samt för ungdomar som rör sig mycket t.ex. med cykel eller moped. Säkerhetsrisker Med tanke på säkerheten för barn och unga har arbetsgruppen i sitt program lyft fram tre teman som utgör betydande risker för barns och ungas säkerhet. Dessa är brist på föräldraskap, rusmedel och marginalisering av ungdomar. Brist på föräldraskap Brist på föräldraskap medför risk för marginalisering. I THL:s skolhälsoenkät bedöms bristen på föräldraskap med följande delfaktorer föräldrarna känner inte den ungas vänner föräldrarna vet inte var den unga vistas under veckoslutskvällar den unga kan inte tala med föräldrarna om sina tankar hemmet hjälper inte den unga med problem i skolan I skolhälsoenkäten är kommunernas resultat uträknade enligt den kommun där läroanstalten är belägen. Uppgifter separat för Mörskom eller Pukkila finns därför inte att tillgå. Uppgifter för Lappträsk finns inte att tillgå, på grund av det låga antalet svar i databasen SotkaNet. Indikatorn "brist på föräldraskap" är tillgänglig endast i databasen SotkaNet. Med avseende på övriga indikatorer i skolhälsoenkäten har resultaten för Lappträsk samlats från det till kommunen lämnade materialet. 30 25 20 Figur 13: Har upplevt brist på föräldraskap % av elevel i åk. 8 och 9 23,9 18,1 21,2 19,4 18,6 15 10 5 0 Askola Lapinjärvi Loviisa Porvoo Sipoo koko maa 24
Bland stödtjänstklienterna inom barnskyddets öppenvård år 2013 i östra Nyland fanns 6,4 % av regionens invånare under 17 år. För hela landet var siffran 7,3 %. Med undantag för Lovisa, Mörskom och Borgå har antalet barn som är klienter hos barnskyddets öppenvård ökat från tidigare år. Av detta kan man dra slutsatsen att familjernas egna nätverk för stöd och hjälp ofta inte är tillräckliga. Därför behövs det stöd från samhället, i ett så tidigt skede som möjligt. Table 6: Klienter inom barnskyddets stödåtgärder, % av personer under 17 år 2013 Askola 4,4 Lappträsk 5,3 Loviisa 6,4 Mörskom 6,7 Borgå 6,1 Pukkila 10,0 Sibbo 5,6 Källa: SotkaNET Rusmedel Användning av rusmedel är en stor säkerhetsrisk för den ungas hälsa och utveckling. En berusad person är olycksbenägen och utgör en risk i trafiken. Berusade ungdomar kan också väcka en känsla av osäkerhet i den närmaste miljön (figurerna 12 och 15). Figur 14: Verkligt berusad minst en gång i månaden, % av eleverna i årskurs 8 och 9 Figur 15: Har prövat på illegala droger åtminstone en gång, % av eleverna i årskurs 8 och 9 25 20 20,8 20 18,1 18 16 14 16 15 14,7 12 12 10 8,8 9 8,8 10 9,6 8 6 6 6,8 5 4 2 0 0 25
Marginalisering av ungdomar Marginalisering av ungdomar utgör en stor samhällsekonomisk risk. Kostnaderna för samhället är betydande. Marginalisering leder till ojämlikhet och känslor av utanförskap, kanske också oro i samhället. 18 16 14 Figur 16: Mobbas i skolan minst en gång i veckan, % av eleverna i årskurs 8 och 9 17,1 15 16 14 12 Figur 17: 17-24-åringar utanför utbildning, % av åldersklassen 11,3 12,1 13,8 15 11,4 12,9 10,8 12 10 8,8 10 8 8 6 4 5,4 5,9 5,4 6,9 6 4 2 2 0 0 26
Personer i arbetsför ålder I östra Nyland utgör personer i arbetsför ålder (15 64 år) 63,1 % av befolkningen. Det finns en liten variation mellan kommunerna. Tabell 7. Befolkningsstrukturen 31.12.2013 Åldersstruktur 14 % 15 64 % 65 - % Sammanlagt Askola 1049 21,0 3168 63,5 774 15,5 4991 Lappträsk 421 14,9 1667 59,1 732 26,0 2820 Lovisa 2349 15,2 9360 60,4 3784 24,4 15493 Mörskom 303 15,2 1198 60,3 486 24,5 1987 Borgå 8801 17,8 31757 64,3 8868 17,9 49426 Pukkila 362 17,8 1240 60,9 434 21,3 2036 Sibbo 3908 20,7 12014 63,5 2992 15,8 18914 60404 95667 Säkerhetsrisker Teman som granskas i analysen av säkerheten för personer i arbetsför ålder är trafikolyckor och rattfylleri, långtidsarbetslöshet, misshandel samt användning av rusmedel. Den vuxna befolkningens trafiksäkerhet För unga personer är risken för trafikolyckor oroväckande hög under åren 15 22, varefter t.ex. sannolikheten för trafikolyckor som leder till personskador hålls på en normal nivå ungefär till 50 års ålder. Efter det börjar antalet trafikolyckor i varje åldersgrupp att minska. I nästan alla trafikolyckor hos den vuxna befolkningen är parterna antingen bilens förare eller passagerare. Årligen drabbas cirka 150 personer mellan 24 och 64 år i östra Nyland av en trafikolycka som leder till personskada. Antalet olyckor med dödlig utgång är årligen ungefär mellan fem och tio. I en fjärdedel av dödsolyckorna på vägarna, och i ca 10 procent av alla vägtrafikolyckor, är alkoholen en bidragande orsak. På riksnivå är ett av målen för trafiksäkerhetsarbetet att inga utomstående ska bli offer för trafikolyckor. Samma gäller naturligtvis också för regionen östra Nyland. Målet uppnås naturligtvis inte med enbart lokala åtgärder. Också många åtgärder på riksnivå behövs. Lokala åtgärder kan innefatta t.ex. snabb vård efter en olycka, förbättringar i trafikmiljön, hastighetsbegränsningar samt övervakning av hastighetsöverträdelser och andra trafikförseelser. Också uppföljningen av körhälsa kommer i fortsättningen att ytterligare betonas. 27
28
Arbetslöshet Arbetslösheten varierar under olika säsonger: I arbetslösheten ingår en regelbunden säsongvariation. Arbetslösheten ökar om somrarna och vid årsskiftet, när bl.a. skolorna har ledigt och många visstidsanställningar går ut. I hela landet var antalet arbetslösa arbetssökande, permitterade medräknade, vid slutet av augusti 2014 sammanlagt 319 433 personer och arbetslöshetsgraden var 11,9 %. Jämfört med augusti 2013 ökade arbetslösheten i hela landet med 29 188 personer, dvs. 10,1 %. Inom Nylands NTM-centrals område var antalet arbetslösa arbetssökande vid slutet av augusti 84 728, där också heltidspermitterade ingår. Jämfört med föregående månad minskade antalet arbetslösa med 7 035 personer. På ett år, från augusti 2013 till augusti 2014, ökade antalet arbetslösa med 11 490 personer (15,7 %). Arbetslöshetsgraden inom Nylands NTM-centrals område i augusti var 10,3 %. Källa: NTM-centralen i Nyland, Sysselsättningsöversikt, augusti 2014 Arbetslösheten har ökat i hela landet och arbetslöshetsperioderna har förlängts. I många regioner når ökningen av arbetslösheten sin vändpunkt långt inne på nästa år. Den ekonomiska recessionen märks allt tydligare inom service och handel, där efterfrågan på arbetskraft har försvagats. De ekonomiska svårigheterna inom statsförvaltningen och kommunsektorn återspeglas i efterfrågan på arbetskraft och försvårar sysselsättningsmöjligheterna. Antalet långtidsarbetslösa ökar kraftigt (figur 20). Källa: Arbets- och näringsministeriet, Närings- trafik- och miljöcentralen Regionala utvecklingsutsikter. Meddelande 181/2014 18.9.2014 (Alueelliset kehitysnäkymät tiedote 181/2014 18.9.2014) Tabell 8: Arbetslöshetsgrad och de långtidsarbetslösas andel per kommun (observationsdag 31.12.) % 2009 2010 2011 2012 2013 29.8.2014 näistä > 1 näistä > 1 v. näistä > 1 v. näistä > 1 v. näistä > 1 v. näistä > 1 v. v. Askola 8,2 13,1 6,7 24,4 6,8 22,1 7 21,3 7,9 27,4 8,1 26,1 Lappträsk 10,1 14,3 8,7 20,7 9,3 25,8 9,1 31,7 8,5 32,7 10,3 32,1 Lovisa 8,55 12,7 9,6 22,7 9,6 28,5 9,3 27,6 11 30,2 10,9 34,2 Lappträsk 10,5 16,6 10,1 16,5 9,4 22,1 10,6 25 12,4 25,6 11,6 29,2 Pukkila 7,7 15,2 5,8 23,2 6 12,3 6 15,8 8,1 16,8 7,4 32,8 Borgå 8,9 14,7 8,3 22,5 8 25,1 8,3 26,7 9,6 26,5 9,7 30,3 Sibbo 5,5 17 4,9 23,7 4,2 29,2 4,7 20,8 5,9 26,6 6 27,7 29
40 Figur 20: Andelen långtidsarbetslösa av alla arbetslösa i kommunerna i östra Nyland 2009-2014, % 35 30 25 20 15 10 5 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Askola Lapinjärvi Loviisa Myrskylä Pukkila Porvoo Sipoo Observationsdag årligen 31.12, undantag: 29.8.2014 Kommunernas ansvar för arbetslösa ökar Lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (183/2014), betonar kommunernas roll och ansvar för aktiva åtgärder för långtidsarbetslösa. Lagen trädde i kraft 1.1.2015 och dess centrala mål är att minska långtidsarbetslösheten. Enligt förslaget ska tjänsterna för svårsysselsatta sammanföras till en tjänst. Arbets- och näringsbyrån, kommunen (socialförvaltningen) och Folkpensionsanstalten ska tillsammans bedöma hurdana tjänster den arbetslösa behöver och svara för att sysselsättningsprocessen framskrider och följs upp (nätverkssamarbete). Även lagen om utkomstskydd för arbetslösa har ändrats. År 2014 var kommunens ansvar för kostnaderna för arbetsmarknadsstöd och utkomststöd 50 %, när den arbetslösa har fått arbetsmarknadsstöd för 500 dagar (arbetslös i ca 4 år). Från 1.1.2015 är kommunens ansvar för kostnaderna 50 % redan efter 300 dagar (arbetslös i ca 3,5 år) och 70 % av kostnaderna, när den arbetslösa har fått arbetsmarknadsstöd för 1 000 dagar (arbetslös i ca 6 år). Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstöd från staten till kommunerna beräknas öka kommunernas kostnader med 160 miljoner euro. 30
Misshandel Polisens statistik över anmälda misshandelsbrott ger en bild av våldets omfattning i kommunen (figur 21). Även om den dolda brottsligheten utgör en stor del av våldsbrotten (80-85%) har så många våldsbrott i de flesta kommunerna kommit till polisens kännedom att uppgifterna är jämförbara. Källa: polisens statistik 8 7 6 5 4 3 2 1 0 4,6 3,5 Figur 21: Anmälda fall av misshandel och lindrig misshandler per 1000 invånare under åren 2010-2013 2 3,2 2,7 6,7 5,9 2,8 7 6,5 6,3 6 5,65,7 5,5 5,5 5,4 4,9 4,6 4,5 2 1 4 4 3,4 3,53,3 2,8 Askola Lapinjärvi Loviisa Myrskylä Porvoo Pukkila Sipoo 2010 2011 2012 2013 I städer är antalet anmälda fall större än på landsbygden, vilket var väntat. I Mörskom är antalet anmälda våldsbrott dock överraskande högt i proportion till befolkningen. I Sibbo, däremot, är antalet anmälda våldsbrott klart lägre i proportion till befolkningen. I Lappträsk visar statistiken en klar ökning under åren 2011 och 2012. Den som begår fysiskt våld mot någon eller skadar någons hälsa, tillfogar honom smärta eller försätter honom i medvetslöshet tillstånd, gör sig skyldig till misshandel. I strafflagen indelas misshandelsbrotten enligt gärningens allvarlighet i tre kategorier: misshandel, lindrig misshandel och grov misshandel. Hos de båda könen är åldersfördelningen bland dem som upplevt våld ungefär densamma: såväl för män som för kvinnor är risken för att bli utsatt för våld störst i åldern 15 24 år. Enligt offerundersökningar blir män oftast utsatta för våld på restauranger, på gatan eller i arbetet, kvinnor däremot i arbetet. (Källa: rikoksentorjunta.fi) 31
45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Figur 22: Polisanmälningar om våld i par- och närrelationer under åren 2010-2013 18 15 5 2 3 3 2 2 2 0 0 0 1 0 Askola Lapinjärvi Loviisa Myrskylä Porvoo Pukkila Sipoo 2 0 17 29 42 31 1 1 1 1 7 9 14 8 2010 2011 2012 2013 Som våld i par- och närrelationer räknas allt fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld, eller hot om våld, mot familjemedlem eller person i en nära relation. Med våld avses handlingar som begås mot offrets vilja och som orsakar denne lidande. Största delen av allt våld i par- och närrelationer begås på privata platser, förövaren hör till offrets närmaste krets och våldet upprepas ofta. (Källa: poliisi.fi) Antalet polisanmälningar om våld i par- och närrelationer står i ungefär i proportion till kommunens invånarantal. I de minsta kommunerna förekommer endast några fall. De centrala principerna på riksnivå i arbetet mot våld är att identifiera våld och dess riskfaktorer, att ingripa tidigt och att förebygga återfall. Arbetet för att minska våldet ska genom ett integrerat samarbete mellan myndigheter och andra medverkande. En förutsättning för goda resultat i arbetet för att minska våldet är att vissa grundläggande krav uppfylls i samhället. Förebyggande av marginalisering, integrering av marginaliserade och välfärdstjänster är viktiga delar av arbetet mot våld. Mental hälsa och tjänster för mental hälsa är av central betydelse. Också en kulturreform behövs: man bör inte godkänna våld i någon som helst form. (Källa: rikoksentorjunta.fi) På det lokala planet har de sociala myndigheterna en stor roll i bekämpningen av bakgrundsfaktorer till våld, men också tredje sektorn kan vara till hjälp vid bekämpningen av sociala problem. Misshandel på allmän plats har ofta ett samband med rusmedel och utskänkningsställen. Genom identifiering av dessa objekt och samarbete med myndigheter och företagare kan man också försöka minska våldet. En lag om skyddshem trädde i kraft 1.1.2015. Lagen innebär att staten tar över ansvaret för finansieringen av skyddshem och verksamheten styrs av social- och hälsovårdsministeriet. Antalet skyddshemsplatser kommer att öka i Finland. Syftet med denna lag är att utveckla högklassiga skyddshemstjänster som är heltäckande med tanke på klienternas situation. Skyddshemstjänsterna är avsedda för alla personer som är utsatta för våld i nära relationer eller som lever under hot om sådant våld, såväl kvinnor som män, ensamma eller tillsammans med sina minderåriga barn. Skyddshemmen ger skydd och omedelbar krishjälp till personer som är utsatta för våld i nära relationer. 32
Rusmedel Alkohol är den vanligaste enskilda orsaken till olycksfall, olyckor och våld. Den är en faktor vid trafikolyckor och även andra olyckor och olycksfall. En förutsättning för upprätthållande av god inre säkerhet är att förbrukningen av alkohol begränsas. Ett utmanande hot mot säkerheten är alkoholrelaterat våld, som är den centrala orsaken till det stora antalet brott mot liv. Förbrukningen av alkohol medför också andra säkerhetsproblem, bl.a. en tendens att bli utsatt för olyckor eller att glida in på en brottslig bana. Missbruk hör ofta ihop med marginalisering, vilket kan leda till att personen hamnar utanför samhället. Kostnaderna för alkohol- och narkotikaskador består i huvudsak av kostnaderna för att behandla och reparera skadorna. Huvuddelen av kostnaderna för alkoholskador består av kostnaderna för socialvård, upprätthållande av ordning och säkerhet samt pensioner och sjukdagpenningar. Den förebyggande missbrukarvårdens andel av kostnaderna är ungefär en procent. I kostnadsstrukturen för narkotikaskador utgör kostnaderna för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet en större andel än i kostnaderna för alkoholskador. Källa: THL 2014 Den förebyggande missbrukarvården påverkar kunskaperna, attityderna och rättigheterna med avseende på rusmedel skyddsfaktorer och riskfaktorer för skador färbrukningssärr, tillgänglighet, utbud och skador. Den förebyggande missbrukarvården ökar också säkerheten. Erfarenhetsexperter och tredje sektorn bör delta i utveckling, planering och genomförande av missbrukartjänsterna. Tabell 9: Klienter inom missbrukarvårdens öppna tjänster / 1 000 invånare 2011 2012 2012 Askola 7,9 6,6 4,4 Lappträsk 10,5 5,7 6,4 Lovisa 13,8 12,2 14,5 Mörskom 1,0 1,5 4,0 Pukkila 0,0 0,5 4,4 Borgå 13,0 13,0 11,1 Sibbo 2,2 0,5 1,2 Källa: SOTKAnet 33
Äldre personer Inrikesministeriet publicerade 18.3.2011 ett säkerhetsprogram för äldre. Det centrala budskapet i programmet är att de äldres säkerhet kräver mera samarbete mellan myndigheter och organisationer. Programmet uppmuntrar till att öka det multiprofessionella samarbetet. Säkerhetsarbetet ska vara klientorienterat, och de äldres önskemål och behov ska beaktas. Tabell 10: Befolkningsprognos 2012, personer över 65 i östra Nyland 65 74 år 10 073 11 559 12 663 12 601 12 476 917 75 84 år 5 259 5 638 6 948 10 534 10 966 5 328 85 år fyllda 2 027 2 244 2 551 3 963 6 408 4 164 2012 2015 2020 2030 2040 Befolkningstillväxt Sammanlagt 17 359 19 441 22 162 27 098 29 850 10 409 Säkerhetsrisker Källa: Statistikcentralen Bland de viktigaste säkerhetsfaktorerna för äldre lyfts fram en trygg närmiljö, åtgärder mot ensamhet och ökad delaktighet. Olycksfall Det är också viktigt att öka säkerheten i boendet, eftersom de flesta olycksfallen hos äldre personer inträffar hemma eller i den närmaste omgivningen. Till exempel risken att falla ökar när man blir äldre. Av den ATH-undersökning som nämndes ovan i texten framgår att det är sällan som personer över 75 i östra Nyland upplever det egna bostadsområdet som otryggt (0,2 %). Andelen personer över 75 år som är nöjda med säkerheten på bostadsområdet var 90,1 %. 37,2 % av alla 75 år fyllda personer i östra Nyland uppgav att de hade fallit under de senaste 12 månaderna. En aning flera kvinnor än män uppgav att de hade fallit. Bekämpning av olycksfall är ett effektivt sätt att påverka de äldres livskvalitet och funktionsförmåga. Då kan de äldre som önskar det bo i sitt eget hem så länge som möjligt. Balanssinnet är en central förutsättning för förmågan att röra sig. Fallolyckor är den vanligaste typen av olyckor hos äldre i Finland. Var tredje hemmaboende person över 65 år faller årligen, och över hälften av dem som fyllt 80 år. Ett allvarligt hemolycksfall kan vara en avgörande vändpunkt till det sämre i den äldres liv. 34
Figur 23: Ålderfördelning för döda i fallolyckor 2012 Förebyggande av fallolyckor Satsningar för att förebygga fallrisken hos äldre och följderna är motiverade av både mänskliga och ekonomiska skäl. Fallrisken kan minskas och det är de professionella som arbetar med äldre som intar en nyckelposition här. Det lokala arbetet för att motverka olyckor är av primär betydelse för att goda resultat ska uppnås. Det är viktigt att regelbundet följa med förekomsten av fall samt de inverkande faktorerna vid social- och hälsovårdens enheter för vård- och boendetjänster för äldre. Rådgivningscentraler och förebyggande hembesök erbjuder en bra möjlighet att åtgärda fallrisker innan en olycka i hemmet är framme. För äldre ska erbjudas motionstjänster som är anpassade efter de äldres behov. På detta sätt kan man höja den äldres fysiska kondition och färdigheter för vardagsaktiviteter. Att röra sig tryggt I enkäten om säkerheten i östra Nyland identifierades det allmänna trafikbeteendet som den största säkerhetsrisken. De äldre är aktiva medlemmar av samhället, men eftersom de brukar röra sig långsammare än andra, upplevs de ofta som störande i trafiken och väntas anpassa sig till den övriga trafikens rytm. Detta ökar risksituationerna och orsakar känslor av ångest och otrygghet hos den äldre. Olyckor hos äldre orsakas både av den äldre bilistens egen körhastighet och av andra bilisters körhastighet. Alltför hög hastighet försvagar förarens observationsförmåga. De allvarligaste olyckorna hos äldre orsakas av bedömnings- och observationsfel. 35