SUNNANÅ FÖRE DETTA DEPONI

Melleruds kommun SUNNANÅ FÖRE DETTA DEPONI Anmälan för efterbehandling av den nedlagda deponin Trollhättan 2010 01 26 Västra Götalands Återvinning AB Stephan Schrewelius 1

Innehåll 1 Administrativa uppgifter 3 2 Orientering 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Uppdraget 4 3 Krav på efterbehandlingen 4 4 Utförda arbeten 5 4.1 Mätningar och provtagningar 5 4.2 Klassning 5 5 Efterbehandlingen 5 5.1 Principer för täckningen 5 5.2 Vattenavledning 7 5.3 Gasavledning 7 5,4 Parkeringsplats 7 5.5 Tillgängliga material 8 5.6 Utformning av gasdränering 8 5.7 Utformning av dräneringsskikt 8 5.8 Tätande lager 8 5.9 Växtetableringslager 8 5.10 Beräkning av genomsläpplighet 8 5.11 Mängder 9 6 Utförande 9 6.1 Konstruktionen 9 6.2 Parkeringsytans konstruktion 10 7 Avslutning 10 7.1 Yta och slänter 10 7.2 Tätande konstruktion 11 7.3 Åtgärdens miljöpåverkan 11 7.4 Åtgärdens miljöfördelar 12 7.5 Alternativ 12 7.6 Kontrollprogram 12 8 Beaktande av hänsynsreglerna i Miljöbalken 13 9 Referenser 14 Bilagor. Karta över nuvarande och planerade höjder, parkering, vattenavledning samt lak och ytvatten diken med uppsamlings/provbrunnar. SGU avgränsning av skyddsområde, exempel på strömningshastigheter i jord. 1 Administrativa uppgifter 2

Huvudman Namn: Adress: Melleruds Kommun Kommunkontoret 464 80 Mellerud Telefon: 0530 180 00 Fax: 0530 181 01 Kontaktperson: Stig Åke Almqvist Plats Platsnamn: Kommun: Län: Sunnanå Mellerud Västra Götaland Fastighetsbeteckning: Sunnanå 2:1 2 Orientering 3

2.1 Bakgrund Deponering av avfall på Sunnanå avfallsdeponi upphörde 1967. Avfallen som deponerats är i huvudsak hushållavfall, industriavfall, byggavfall även farligt avfall har deponerats. Deponin har i omgångar inventerats och bland annat har fyllda oljefat avlägsnats från området. Fram till 1983 tippades inerta material som byggavfall och schaktmassor. Där efter har avloppsslam, lermassor och andra inerta material tagits in för att användas som sluttäckningsmaterial. Ingen deponering sker men det förekommer intransport av konstruktionsmaterial för sluttäckningen. Kommunen har sedan 2006 haft möten med tillsynsmyndigheten Miljökontoret i Mellerud (nu mer Dalslands Miljökontor), där det framtagits en plan för hur området på lång sikt ska vara säkert för människa och miljö. Sedan de första diskussionerna förts om efterbehandling av området har förutsättningarna ändrats. I avslutningsplanen daterad 2006 07 25 planerades en konstruktion som var uppbyggd enligt traditionella principer. Då förutsättningarna ändrats har det gjorts ändringar beträffande mäktighet och materialval. Detta bland annat för att hålla nere höjderna utan att äventyra säkerheten. De material som inkommit efter första avslutningsplanen utgörs till största delen av leror, som har samma täthet som de tidigare föreslagna materialen. Denna anmälan ska i första hand ses som en komplettering till ovanstående avslutningsplan. 2.2 Uppdraget Det nya förslaget ska klara de krav som ställs på efterbehandlingen. Västra Götalands Återvinning AB har av Melleruds Kommun fått i uppdrag att upprätta en anmälan för efterbehandling av Sunnanå gamla avfallsdeponi. Denna ska vara så uppbyggd att deponin långsiktigt inte utgör någon fara för människors hälsa eller miljön. 3 Krav på efterbehandlingen De krav som diskuterats för efterbehandlingen är kraven för känsligmarkanvändning. KM = Känslig markanvändning, där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas När det gäller efterbehandlingen har tillsynsmyndigheten utgått från att den ska motsvara klass 2 deponi, där kravet är en maximal genomsläpplighet på 50 l/m2 och år. Samt att uppfångat lak och dagvatten ska ledas mot våtmarker i norr och väster. 4

4 Utförda arbeten 4.1 Mätningar och provtagningar 4.2 Klassning Mätning av flöden och provtagningar på jord, sediment, yt och lakvatten gjordes december 2004 av Tyréns. Dessa visade att föroreningar var mycket små. Ytterligare mätningar på jord och lakvatten har gjorts januari 2010, även dessa av Tyréns. Enligt de senaste mätningarna kunde inga föroreningar påvisas i lakvattenproverna och endast bly i ett av markproven översteg gränsvärdet för KM men låg klart under gränsvärdet för MKM. Ett lakvattendike kommer att grävas i närheten av provtagningspunken. Vid detta arbete kan mätning göras med XRF instrument som ger indikationer direkt om det skulle förekomma ytterligare föroreningar. Området är inte klassat av någon myndighet. Tillsynsmyndigheten betraktar dock området som känslig markanvändning och har utgått från att genomsläppligheten på en tätande konstruktion ska klara kraven på klass 2 deponi 50 l/m2 och år. 5 Efterbehandlingen 5.1 Principer för täckningen En sluttäckning ska utformas så den klarar de krav som ställs. Tillsynsmyndigheten anser att området ska klara kraven för känslig markanvändning eller att platsspecifika riktvärden ska användas. Några platsspecifika gränser har inte tagits fram, efterbehandlingen ska göras så människor ska kunna vistas permanent på området. För att klara dessa krav kompletteras den redan täta ytan som till största delen består av lera och tät jord med ett lerskikt, detta ska ha en mäktighet på 1 3 m. Lera har generell permeabilitet på 1E*10 9 vilket med god marginal klarar genomsläppligheten på 50 l/m2 och år. Ytan kommer även att modeleras så att ytvatten som bildas snabbt avleds mot släntfot. 5

Dränering är mycket betydelsefullt för en tätande konstruktion. Därför läggs dränrör och dräneringsmatta, på de naturliga avrinningsställen som avvattnar ytan i dag. Det kommer även att konstrueras ett antal åsar för att förbättra avrinningen och i dalgångarna som bildas läggs även där dränrör och dränduk. Dessa åtgärder transporterar snabbt bort ytvattnet mot släntfoten och gör att inget vattentryck uppstår mot de tätande lagren. 5.2 Vattenavledning Lakvattnet som bildas i deponin ska avledas mot våtmarkerna i norr och väst. För att säkerställa detta grävs ett lakvattendike i släntfoten mot den planerade bebyggelsen. I diket läggs ett dränrör som omsluts av dräneringsmaterial, diket täcks sedan med lera så ytvatten inte tränger in i lakvattnet spolbrunnar sätts ner för framtida spolning. Detta kommer att fånga upp allt lakvatten som rinner mot södra delen av den gamla deponin. Dagvattnet fångas upp i diken och avleds mot våtmarken i norr och väster. Även ett ytvatten som kommer från den naturliga avrinningen som avvattnas med 6

dräneringsrör och matta kommer att rinna till diken. Dikena ska vara fyllda med grovt dränerande material och med dränrör i botten. Spolbrunnar sätts med jämna mellanrum. I de norra och västra delarna av deponin ska vattnen rinna ut i våtmarken direkt. Ytvattnet ska hålla sådan kvallitet att reningsåtgärder inte är nödvändiga. 5.3 Gasavledning Eventuell gas som produceras fångas upp av gasdräneringsrör. 5.4 Parkeringsplats Det anläggs en parkeringsplats i anslutning till Trollingvägen. En del av denna kommer att ligga på den sydvästra delen av det gamla tippområdet. Det går inte att tekniskt göra som på övriga ytan då mäktigheten skulle bli för stor och bärigheten för dålig. Här används bentonitmatta i stället för lera tillsammans med dränmatta. Ytan utformas så allt lak och ytvatten fångas upp och leds mot våtmarkerna i diken som ovan. 5.5 Tillgängliga material Det har lagts upp stora mängder lera och andra massor från arbetet vid Sunnanå. De största mängderna ligger i den sydöstra delen av deponiområdet där ytan ska vara högst, det har även lagts strängar med material på övriga delar. Detta för att minimera massförflyttningar. Även stora mängder med muddringsmassor som varit mycket blöta har inkommit. Dessa har flutit ut i våtmarken mot nordost, de har nu torkat och kommer att användas i sluttäckningen. 5.6 Utformning av gasdränering 7

Länsstyrelsen har föreslagit att någon form av gasdränering bör ske. Då det är över 40 år sedan något organiskt material deponerades bör gasproduktionen vara liten. Med anledning av detta föreslås att dräneringsrör läggs under avjämningsmassorna, dessa kommer att läggas åt tre håll och sammanstråla på en central höjdpunkt. 5.7 Utformning av dräneringsskikt Avsikten med dräneringsskikt är att detta ska effektivisera avrinningen av nederbörd som trängt genom översta lerskiktet och verka kapillärbrytande så inget vattentryck bildas på underliggande täta skikt. Dränskiktet läggs i dalar och i nuvarande vattenavrinningar. Länsstyrelsen anser att släntlutningarna ska hållas på ett minimum. I detta fall föreslås dränmatta som är lätt att lägga ut och dessutom hålls mäktigheten på konstruktionen nere. Med dränmatta behövs inga materialavskiljande lager. 5.8 Tätande lager Över de reda täta massorna ska ytterligare lera läggas, med en mäktighet på 1 3m. Dels för profileringen och dels för att öka mäktigheten av täta lager. 5.9 Växtetableringslager En snabb växtetablering är bra både estetiskt och tekniskt. Ett snabbt växande gräslager gör att ytan integreras i omgivningen och ett väl etablerat växtskikt kommer att ta upp en stor mäng av nederbörden och göra att mäktigheten på konstruktionen bibehålls. 5.10 Beräkning av genomsläpplighet I beräkningen nedan har ingen hänsyn tagits till skiktens magasineringsförmåga, släntlutningar eller vattnets avrinningsförmåga. Första exemplet (lera under dränmatta) visar endast en situation där ett konstant vattentryck belastar det tätande skiktet, i det andra finns inget belastande vattentryck. Då slänterna lutar (1:3 till 1:20) och dränskiktet avleder infiltrerat vatten ger beräkningen i första exemplet nedan en överskattning av genomsläppligheten. Det finns således en säkerhetsmarginal. Genomströmningsberäkning Y = dränskikt (m) z = tätskikt (m) k = konduktivitet (m/s) 8

Vv = genomströmning (m/s resp. mm/år) Y z k Vv (m/s) Vv (mm/år) material 0,0045 1 1,00E-09 1,00E-09 32 lera under dränmatta 0 1 1,00E-09 1,00E-09 31 överlager av lera 5.11 Mängder Lerlagren (ovan kallat tätskikt) har i beräkningen beskrivits med en mäktighet på 1 m, detta då mäktigheten inte har någon betydelse för hur stor genomsläppligheten är. Ytan som ska efterbehandlas är ca 35 000 m2. De mängder som åtgår för profilering m.m. är beräknade till 24 500 m3, dessa finns på området. Det måste dock köpas material till dräneringar och parkeringsplatsen. 6 Utförande 6.1 Konstruktionen Lera och schaktmassor, för att profilera området med lämpliga släntlutningar, flyttas materialen lämpligast med grävmaskiner och dumprar, då materialen är på plats bladas de ut med schaktmaskin. Packning/komprimering sker av att ett antal överfarter genomförs. Den totala mäktigheten ska vara 1 3m. Gasdränering, utförs genom att 110 mm dräneringsrör läggs i tre riktingar från den högsta centrala punkten ut mot släntfot innan profileringen påbörjas. Dagvattendränering, läggs ut innan de naturliga avrinningarna täcks. I dalgångarna läggs matta och 110 mm rör ut då dessa är profilerade, där efter täcks de med lera. Dräneringsmatta är att föredra då den bygger mycket lite på höjden och har goda dränerande egenskaper. Vattnet leds sedan mot släntfot eller grävda diken. Lakvattendränering, sker mot våtmarken eller genom diken där ett 110 mm dränrör läggs i botten detta överfylls med drängrus, som sedan täcks med lera. Växtetableringslager, lägg ut efter hand som ytan är profilerad. 6.2 Parkeringsytans konstruktion Avjämningsskiktet, ska bestå av 0 18 kvartsit eller liknande, läggs ut med en mäktighet som gör att inte bentonitmattan skadas. 9

Bentonitmatta, ska vara av hög kvallitet BENTOMAT 100 AS eller liknande rekommenderas. Vid utläggning läggs mattan omlott med minst 30 cm överlapp och skarvarna tätas med lösbentonit. Enligt tillverkarens anvisningar. Nedan beskrivs skarvning mellan bentonitmatta och lertätning. Dränmatta, föreslås då höjderna ska hållas nere och mattan dokumenterat har mycket goda dränerande egenskaper. Dessutom behövs inget materialavskiljande lager vid användande av dräneringsmatta. Fyllnadsmaterial, ytan där parkeringen ska ligga lutar för mycket för att användas som parkering (enl. Contekton), därför avjämnas parkeringsytan efter deras förslag. Bärlager, bestående av 0 90 berg har bra egenskaper och kan utgöra yta för parkering. Detta ska packas med vält. Gasdränering, sker genom avjämningsskiktet. Dagvattendränering, avrinner på ytan eller genom dränmattan till dagvattendiken som grävs runt parkeringen. Lakvattendräneringen, dras under parkeringsytan. 7 Avslutning 7.1 Yta och slänter För att säkerställa att ytvattenavrinningen sker mot våtmarker i norr och väst, formas ytan så snabb avrinning av vattnet sker i dalar mot släntfot. Dessutom läggs dränering i de naturliga avvattningsstråken som finns i dag, även dessa leds mot släntfot eller dagvattendike. Avrinnande vatten från parkeringen, södra och sydvästra delen mynnar mot ett dagvattendike vilket samlar upp ytvattnet som leds mot våtmarkerna. För att få så bra avrinning som möjligt med en flack yta, utformas området med släntlutningar mellan 1:3 till 1:20. För att eliminera ras läggs ingen lutning brantare än 1:3 och flackare än 1:20 för att säkra en bra avrinning. Den maximala höjden föreslås till + 53 möh. Vilket är lika med högsta punkten i dag. Dock ska avfasningar göras för att eliminera rasrisker. Utformningen ska leda vattnet mot våtmarkerna. Ett erosionsskydd mot eventuella översvämningar av Vänern bör läggas i de slänter som kan utsättas vid en eventuell vattenhöjning. Detta kan bestå av grövre stenmaterial och växlighet av tätt gräs. Då erosionsskyddet består av material som kan 10

komma från arbetet i hamnen, bör dessa kunna läggas ut efter hand som material framkommer. 7.2 Tätande konstruktion För avjämning och uppbyggnad av åsar, används mindre täta material som lagrats på området. I de avrinningar som finns i dag läggs dränering ut före andra material påförs. I avslutningsplanen 2006 07 25 var ett tätskikt beskrivet. Det var i första hand inte som tätskikt detta lager skulle läggas ut, utan för det höga PH som askan innehåller tillsammans med den höga organiska halten i avloppsslammet. Detta skulle verka buffrande på metaller som finns i marken och med detta minska belastningen på den naturliga anaeroba barriären som lak och ytvattnet leds till. Lera är mycket täta, enligt SGU är strömningshastigheten på lera < 0,001 m/år och på silt 1 0,001 m/år. Se bilaga. De största mängderna utgörs av lera men även om den skulle innehålla en del sand skulle den vara mycket tät. Detta tillsammans med genomströmningsberäkningen visar att leran ensamt klarar de ställda kraven på konstruktionen med god marginal. En bra fungerande dränering är minst lika viktigt som att materialen är täta. För att avleda vatten som trängt genom översta lagret, läggs dräneringsmattor och rör där det finns störst risk för att vatten kan samlas. Avjämningsmaterialen och leran som läggs överst fungerar också som skyddsskikt. Tillsammans har dessa lager en genomsnittlig mäktighet på 2 m. För att få en snabb växtetablering föreslås sprutsådd av gräs. Växtlagret ska bestå av jordmassor som finns på platsen. 7.3 Åtgärdens miljöpåverkan I samband med arbetet kommer det att bidra till avgasutsläpp till luft. De flesta material som ska användas finns dock på plats vilket medför korta transporter. Transport och maskinarbeten kommer att framkalla buller. Arbetet kommer till största delen att bedrivas på dagtid 06 18 vardagar, det kan dock förekomma arbeten på andra tider. 7.4 Åtgärdens miljöfördelar Den gamla deponin täcks så att den inte ställer till olägenhet för människa eller miljön i det korta och långa perspektivet. Föreslagna åtgärder gör området attraktivt för rekreation och bostadsområde. Kullen kommer att vara ett integrerat inslag i omgivningen. 11

Ytan kommer inte att utgöra någon fara för hälsa, miljö och naturresurser nu eller i framtiden. Farliga ämnen transporteras i huvudsak med vatten (det ska dock påpekas att lak och ytvattenprover som tagit har visat att vattenkvaliteten är bra). Det vatten som kan föra med sig farliga ämnen kommer från nederbörd eller vatten som lagrats i marken. Nederbördsfördelningen är olika under året. På vinterhalvåret kan nederbörden komma som snö, är då marken tjälad kan inget vatten tränga ner för än vid smältning. Lermaterial var tidigare ett av de få material som fick användas som tätskikt i deponier, utan att det behövdes några tester. Med anledning av detta samt beräkningen på genomsläppligheten och SGUs uppgifter borde inga tveksamheter angående lerans tätande egenskaper finnas. Då ytterligare lermaterial läggs i de översta lagren blir konstruktionen mycket tät. Enligt beräkningar av täckkonstruktioner avdunstar, avrinner och upptas över 60 % av allt regnvatten av växtligheten. Då det största delen av nederbörden rinner av, betyder det att en mycket liten del tränger ner i konstruktionen, där den största delen av vattnet leds bort i dräneringslagret. Den föreslagna konstruktionen bör minska mängden lakvatten med 90 %. Genom att all nederbörd och lakvatten leds mot våtmarkerna och att lakvattenproduktionen minskas, bidrar åtgärden till en renare natur. 7.5 Alternativ Då man ställer alternativ mot varandra brukar man använda sig av ett nollalternativ. I detta fall är det inte tillämpbart då någon form av åtgärd är nödvändig. Melleruds Kommun har beslutat att täcka den gamla deponin och avleda allt vatten mot våtmarkerna som omger området i norr och väster. Alternativet är den mest miljö och kostnadseffektiva lösningen. Vilket innebär ett ökar attraktionsvärde för området. 7.6 Kontrollprogram I kontrollprogrammet bör ingå lakvatten provning, okulärbesiktning av täckning, parkeringsplats, gasavledningen och vattendränering. Detta bör ske en gång per år på våren, eftertjällossningen då bör lakvattenproduktionen vara störst och liten växtlighet vilket underlättar okulärbesiktningen. Kontrollen tas i de två provbrunnar som lakvattnet mynnar i innan det rinner ut i våtmarken. Parametrar som bör mätas är ph, Konduktivitet, Alkalinitet, COD, BOD, TOC, Ammonium nitrogen, Nitrat nitrogen, Nitrit nitrogen Kväve totalt, Fosfatfosfor, Fosfat total, Klorid, Sulfat samt metallerna: Ag, Al, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Hg, Mn, Mo, Na, Ni, Pb, Sr, V, Zn, As, Ba, Ca, K. Okulärbesiktningen ska bestå av kontroll av täckningen efter djurangrepp, sättningar eller skadegörelse. Samma kontroll ska göras på parkeringen. Vid högt vattenstånd eller vid misstanke om att Vänerns yta påverkat konstruktionen ska släntfoten kollas extra noga. Gasdräneringsröret kollas så inga främmande material stoppar eventuell gas. Lakvattendräneringen kollas i samband med provtagningen. 12

8 Beaktande av hänsynsreglerna i Miljöbalken 1 bevisbördsregeln Verksamhetsansvariga ska visa att hänsyn tas till miljöbalkens krav. Vilket bland annat sker genom denna anmälan. 2 kunskapskravet Kunskap beträffande materialen och området har inhämtats från tidigare erfarenheter och undersökningar. 3 försiktighetsprincipen Efterbehandlingen ska göras långsiktigt hållbar och generera en riskreduktion så ytan inte ska utgöra någon risk för hälsa eller miljö. 4 lokaliseringsprincipen Då deponin anlades ansågs platsen lämplig för ändamålet. 5 hushållnings och kretsloppsprincipen I första hand används massor som uppkommer från byggverksamhet i stället för att nyttja jungfruliga material. Vilket innebär att ändliga naturresurser sparas och kretsloppsprincipen uppfylls. 6 produktvalsprincipen Den planerade verksamheten bedöms inte föranleda skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Inga kemiska eller biotekniska organismer kommer att användas. Material som uppkommit på platsen schaktmassor och leror kommer i första hand att användas i konstruktionen. 7 skälighetsregeln Föreslagna åtgärder bygger på avvägning mellan miljöhänsyn, nyttan av åtgärden och kostnader för sådana åtgärder. Även tidsaspekten har stor betydelse i ovanstående förslag. 8 skyldighet att avhjälpa skador 13

Verksamhetsansvariga ansvarar för att åtgärder vidtas för att undanröja skador och olägenheter som uppstått på grund av verksamheten. Genom kontrollprogram kan riskreduktionen mätas. 9 Referenser Tyréns utredning miljögeoteknisk och hydrologisk undersökning av Sunnanå avfallsdeponi, Melleruds kommun 2004 12 22. Tyréns utredning miljöteknisk markundersökning Sunnanå hamn, Melleruds kommun 2010 01 21. SGI permeabilitet och kapillaritet, jords egenskaper information 1 2008. Conny Svensson Lunds Universitet översikt av fysikaliska egenskaper hos kornfraktionerna, permeabilitet = genomsläpplighet. 14