M E D L E M S B L A D F Ö R S V E N S K A F Ö R E T A G S L Ä K A R F Ö R E N I N G E N 3 2 0 0 5 Götheborg avseglar mot Kina och kommer tillbaka om 2 år utan att gå på det historiska grundet(som är bortsprängt) Vart styr framtidens företagshälsovård? Kommer den att gå på grund?
J Ledare ag sitter och tittar ut i det vackra höstlandskapet, den första riktigt klara höstdagen där det är 5 grader kallt och solen lyser på de vackert färgade träden utanför mitt fönster och gräsmattan är alldeles vit. Så här härliga höstdagar inspirerar en till stordåd och det är nog vad vi behöver framöver för att kunna hävda Företagshälsovården som en viktig part i byggandet av effektiva och hälsosamma arbetsplatser, organisationer och tom. samhällen. I samband med If Stockholm Open i Kungliga Tennishallen deltog jag som åhörare vid en paneldebatt om föreningslivets förebyggande roll, då det gäller att förebygga skadegörelse, brottslighet men också ohälsa. Där fanns en imponerande panel med Jan Andersson, generaldirektör i Brottsförebyggande rådet, Johan Pehrson, ordförande i justitieutskottet, Anders Carlberg, VD Fryshuset, Ulf Karlsson, f.d. förbundskapten i friidrott, och Torbjörn Magnusson, Koncernchef If. Moderator var Karin Pettersson, grundare och redaktör för det nya nyhetsmagasinet Fokus. Man diskuterade där olika åtgärder och fenomen för att få ett bättre samhälle, framför allt för den uppväxande generationen och de människor som också står utanför samhället i form av arbetslöshet, utanförskap som nysvenskar etc. Det var väldigt slående att likheten med vad som krävs för att lyckas med detta arbete är precis det samma som behövs för att lyckas med rehabilitering, prevention och att främja ett långsiktigt friskt och effektivt arbetsliv. INNEHÅLL: Ledare 2 Specialitet i arbets- och miljömedicin 3 Föreningens hemsida 3 Ny kurs i organisations- 4 och hälsovetenskap Utdrag ur läkarförbundets nya 5 30-punkts policyprogram Nationella riktlinjer för behandling av 6 depression och ångestsjukdomar Medan vi väntar på proppen... 7 Man beskrev att det behövdes bra, närvarande ledare som är föredömen i sitt handlande och i sina värderingar. Det behövs ledare med vilja och förmåga att skapa relationer, ett ledarskap som ser sina medarbetare som unika individer och med respekt och tillit tillsammans skapar en meningsfull och effektiv verksamhet. Vidare beskrevs att när man behandlas med respekt, känner sig sedd hörd och behövd, då vill man även ta ansvar för sig själv, sina medmänniskor och sitt arbete eller sin verksamhet. Det gäller att ge människan goda förutsättningar. Detta förutsätter naturligtvis att även ledarna, som skall vara föredömen, får lika goda förutsättningar. Om det trots allt går snett, måste det till tidiga, tydliga, humanistiska åtgärder, grundade på de mål och värderingar som är uppsatta. Åtgärderna blir alltid som bäst om man skapar delaktighet och medbestämmande i åtgärdsprocessen. Bäst och mest varaktiga resultat får man om man kan få med dem som äger själva problemet. En känsla av sammanhang är viktig alla vill vara en unik del i helheten. Motiverade människor kan försätta berg. Allt detta känner vi igen i vårt vardagliga FHV-arbete.Vi vet vad som behöver göras för att skapa hälsosamma och effektiva arbetsplatser och tillika medarbetare. Ja vi vet tom. vad som krävs för att skapa ett humanistiskt, demokratiskt och tryggt samhälle. När vi har denna kunskap och visdom undrar vi: Varför händer det då så lite? Här vill jag citera Anders Carlbergs bok Förebilder och berättelser för hopplösare. (Boken rekommenderas varmt). 2
Jag har alltid förundrats över varför människor som ser och berörs tappar kraften när det kommer till handling. Det känns som om de har jazzen i blodet men inte får ner den i fingrarna. Jag och många med mig har mässat, föreläst, debatterat, skrivit böcker och lobbat om vad vi alla vet måste göras för att få ner ohälsotalen, öka rehabiliteringen, skapa förutsättningar för individ, företag och nationer till långsiktig överlevnad, ett effektivt hälsosamt, humanistiskt samhälle. Ändå händer det väldigt lite eller än värre konstiga och kontraproduktiva händelser. Ja, är det inte märkligt? Vi skulle inte behöva forska en timme till i vad som behöver göras, men vi skulle behöva forska väldigt mycket i varför människan inte gör det som vi vet behöver göras. Det finns dock hopp, för det har ändå hänt en hel del inom FHV-området. Hoppet är som bekant det sista som lämnar människan och så också företagshälsovården. Vi kan lista några hoppingivande händelser 1) Budgetpropositionen anvisar mer pengar till företags hälsovårdsutbildning och forskning. 2) Det skall anslås 1 miljard kronor per år från 2007 till Landstingen i 3 år för en effektivare sjukskrivningspro cess (där måste vi hålla oss framme så vi får ta del av den kakan ). 3) Läkarförbundet har lagt sitt policyprogram: Sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen. Det stödjer helhjärtat företagshälsovårdsverksamheten i ett sjukvårdspoli tiskt sammanhang. Se Läkartidningen nr 40/05, sid. 2829 4) Organisations- och Hälsovetenskapskursen har kommit igång vilket är en milstolpe i framtidens Företagshälsovård. 5) Inledande samtal om ST-tjänster till den nya specialiteten har kommit igång. 6) Vi inbjuds nu att delta i Protosprogrammet, dvs. vi betraktas som specialister inom primärvårdsområdet. 7) Vi deltar i Regeringens Uthållighetsråd, vilket skall lägga fram bl.a. Hur ett uthålligt, hälsosamt och effektivt arbetsliv skall formas inför framtiden. Listan skulle kunna göras mycket längre. Vi är på tå, som det heter i idrottsrörelsen, och vi väntar på FHV-proppen. Kommer den i mars, Hans Karlsson? Blir det en kostym eller en tummetott? Ha det så bra i det klara och fina höstljuset Johnny Johnsson Ordf. Specialitet i arbets- och miljömedicin möte med Kommun- och Landstingsförbundet. I september träffade Gunnar Ahlborg från Yrkes- och MiljöMedicinska Föreningen (YMM), Lars Bohlin från Föreningen Svensk Företagshälsovård (FSF) och undertecknad från Svenska Företagsläkarföreningen (SFLF) direktör Ellen Hyttsten och special adviser Kerstin Sjöberg (Avd. för vård och omsorg) från Kommun- och Landstingsförbundet i ett informellt möte. Vi fick då möjlighet att informera om bakgrund och syfte med förslaget om en ny basspecialitet i arbets- och miljömedicin. Både Ellen Hyttsten och Kerstin Sjöberg var väl insatta i företagshälsovårdsfrågor och vi hade Föreningens hemsida Företagsläkarföreningens hemsida (eller hur man skall kalla det) har ju existerat enbart som en kort information under Läkarförbundets portal, www.slf.se. Vi finns där under menyvalet Läkarförbundets föreningar Yrkesföreningar. Ett arbete pågår nu under denna höst för att skapa en informativ och intressant miljö i en egen del av Läkarförbundets portal där både aktuell (och historisk) information om föreningens verksamhet skall presenteras. De lokala företagsläkarföreningarna har även möjlighet att lägga in egna hemsidor i anslutning till huvudföreningen där aktivitetsutbud och annan information kan presenteras. en mycket bra och saklig informell diskussion kring vad inrättande av ST-tjänster kan innebära. Samtidigt framfördes att man inte kan gå vidare förrän man vet hur det blir med specialitetsutredningen och FHV-propositionen. Kerstin Sjöberg fick dock i uppdrag att för Kommun- och Landstingsförbundets räkning. bevaka vad som händer. FSF, YMM och SFLF kommer att se över de problemområden som kom upp i diskussionen (bl.a. finansiering och vissa arbetsrättsliga frågor). Kerstin Marinko, Vice ordförande Vi räknar med att hemsidan skall bli aktiv till årsskiftet. Är du intresserad av att visst material skall publiceras här tar du kontakt med kansliet, yvonne.kruger@slf.se eller jan.rosen@mil.se Jan RosénAdjungerad till Styrelsen 3
Ny kurs i organisations- och hälsovetenskap. Efter många mycket populära och utvecklande kurser i ämnet, under ledning av professor C.G. Sandberg på 80- och tidigt 90-tal, har den sedan länge efterlysta och efterlängtade utbildningen nu återuppstått. Starten blev framflyttad då inte tillräckligt antal intresserade var medvetna om kursens tillkomst, men med litet ytterliggare annonsering var detta problem snabbt historia. Övergripande utbildningsansvaret för kursen har företagsläkare Johnny Johnsson, som finns med under hela utbildningen, som är ett samprojekt mellan Arbetslivsinstitutet, Föreningen svensk företagshälsovård och Stockholms universitet. Utbildningen motsvarar 20 högskolepoäng och efter detta inledande internat sker regelbundna återsamlingar med cirka två månaders intervall, på ALI i Stockholm, fram till avslutningen i februari, 2007. Tema för samlingarna är: Arbetsförmåga arbetsoförmåga. Ekonomi (två samlingar). Hälsoekonomi. Organisationslära (två samlingar). Organisations- och hälsovetenskapliga mätmetoder. Ledarskap. Det Goda Arbetet. Första kursveckan gick av stapeln i internatform på den vackra ön Utö och Utö värdshus, den 22-25 augusti, i ett fantastiskt sensommarlandskap. Efter resan ut i Stockholms södra skärgård var förväntningarna höga på kursen och intresset stort på hur pedagogiken var upplagd. Innehållet präglades av organisations- och hälsovetenskapligt arbetssätt utifrån begreppets grunddefinition, det uppgifts och processorienterade samt reflekterande arbetet. Andra moment som berördes var entreprenörsskapets hot och möjligheter, kommunikation och relationer samt omvärldsorientering i form av systemteori. Fyra intensiva dagar med diskussioner, föreläsningar, grupparbete och redovisningar behövde en motvikt för att återställa balansen. Som sådan motvikt var det inlagt fantastiskt verksamma instrument, med fantasifulla namn, som Body&Soul, Thai Fors och volleyboll med såväl levande nät som sidolinjer! Detta var inte bara fysiskt stimulerande utan främjade såväl mental återhämtning som samhörighetskänslan. Innehållet upplevdes mycket relevant, inte minst för oss företagsläkare. Successivt utvecklas olika instrument och strategier för att kunna verka på ett naturligt sätt i organisationsfrågor på företagsledningsnivå. Jag vill passa på att önska såväl kursledning som kurskamrater lycka till under den fortsatta kursen och samtidigt rekommendera alla som inte fick möjlighet att deltaga denna gång att hålla utkik efter nästa kursstart, då jag upplever innehållet i kursen som ett av den framtida företagsläkarens viktigaste instrument! Stefan Gran, styrelseledamot UTBILDNING AV HANDLEDARE FÖR FÖRETAGSLÄKARNAS SPECIALISTTJÄNSTGÖRING 19 20 april 2006 Arbetslivsinstitutet och Svenska Företagsläkarföreningen arrangerar gemensamt en utbildning av handledare för den obligatoriskt handledda tjänstgöringen under två år i företagshälsovård som utgör krav för specialistbehörighet i FHV. KURSTID: 19 april kl 09.30 20 april kl 16.30. Kursen genomförs i internatform på Vår Gård i Saltsjöbaden, Stockholm. Kursen är kostnadsfri, kost och logi ingår. KURSLEDARE: Professor em. Peter Westerholm, Arbetslivsinstitutet, Stockholm och ordföranden i Svenska Företagsläkarföreningen, Chefsläkare Johnny Johnsson, Stora Enso Fors AB, Fors. FÖR YTTERLIGARE INFORMATION OCH ANSÖKNINGSBLANKETT, se hemsida: www.arbetslivsinstitutet.se/utbildning KONTAKTPERSONER: Gun Carlsson Arbetslivsinstitutet tel 08-619 69 80, gun.carlsson@arbetslivsinstitutet.se Stefan Gram, Svenska Företagsläkarföreningen tel 044-13 59 63, stefan.gram@tetrapak.com ANSÖKAN SENAST DEN 22 FEB 2006. Tjänste- och meritförteckning skall bifogas ansökan och sändas till: Gun Carlsson, Arbetslivsinstitutet, Utbildningsenheten, 113 91 Stockholm. 4
Utdrag ur Läkarförbundets nya 30-punkts policyprogram för att stärka läkarens roll i sjukskrivningsprocessen: Den behandlande läkaren (kap. 2) 1. Stärk rollen för den behandlande läkaren den aktör som har bäst kunskap och kompetens att göra en helhetsbedömning av patienten. 2. Landstingsledningen och andra arbetsgivare inom hälsooch sjukvården måste tydligt uttala att arbetet med sjukskrivningar är prioriterat. 3. Ge utrymme för samverkan inom professionen, med andra yrkesgrupper och aktörer. 4. Utveckla bättre sjukskrivningsstöd bl a lokala rutiner och riktlinjer och ge utrymme för kvalitetsarbete. 5. Öka möjligheterna till fortbildning. Ta med kunskaper i försäkringsmedicin i målbeskrivningarna för AT och ST. 6. Ge kontinuerlig information till allmänheten om besluts ordningen inom sjukförsäkringen läkarens utlåtande om arbetsoförmåga är en rekommendation och det är försäkringskassan som beslutar. 7. Stärk läkarens arbetssituation/arbetsmiljö, bl a måste läkaren kunna påverka sin egen arbetssituation själv kunna bestämma hur lång tid patient/läkarmötet skall ta ges stöd vid konflikter och vid hot och våld i samband med sjukskrivning samt erbjudas stöd vid psykiska belastningar. Avstämningsmöten (kap. 2.4) 8. Lagstifta om att avstämningsmötet skall hållas inom fyra till åtta veckor. Företagshälsovården bör mer regelmässigt delta i avstämningsmötet. 9. Höj ersättningen till den behandlande läkaren så att den garanterat täcker inkomstbortfallet. Finansiering kan lämpligen ske via Försäkringskassans särskilda medel för köp av tjänst. Primärvården (kap. 2.5) 10. Fullfölj tidigare beslutad utbyggnad av primärvården inför ett nationellt familjeläkarsystem. Den övriga specialistvården (kap. 2.5) 11. Bygg ut och öka tillgängligheten till specialistvård. Företagshälsovården (kap. 2.6) 12. Gör företagshälsovården, som skall vara en sammanhållen och oberoende expertresurs, obligatorisk. 13. Inför regelmässigt yttrande av företagshälsovården i rehabiliteringsutredningen. 14. Öka företagsläkarutbildningen. 15. Inför rikstäckande vårdavtal dvs. ett övergripande vårdavtal mellan Sveriges kommuner och landsting och branschorganisationen. Forskning (kap. 2.4) 16. Förbättra förutsättningarna för forskning och rikta nuva rande forskningsanslag inom socialförsäkringsområdet i högre utsträckning mot sjukskrivnings- och rehabiliter ingsprocessen. Ekonomiska drivkrafter (kap. 3) 17. Pröva en vinstdelningsmodell under de närmaste tre åren. 18. Rehabiliteringen bör vara genomförd inom ett år, anpassa därefter ersättningsnivån i sjukpenningen till nivån för sjuk- och aktivitetsersättning. Vårdgaranti (kap. 3.1) 19. Inför garanti om bedömning inom en månad och behandling inom tre månader. Försäkringskassan (kap. 2.4) 20. Stärk Försäkringskassans samordningsansvar och för bättra/snabba upp kontakten med intygsskrivande läkare och företagshälsovården. 21. Utveckla försäkringsläkarens roll låt denne blir en länk mellan behandlande läkare och Försäkringskassan. 22. Ge intygsblanketterna en funktionell utformning. Professionen måste involveras på ett tidigt stadium vid framtagandet av intygsblanketterna. Koordinator (kap. 4.2) 23. Utveckla en koordinatorsroll som stöd och hjälp till patienten i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Fackliga organisationer (kap. 4.2) 24. Använd de fackliga organisationerna, t ex skyddsombuden, i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen det kan vara att delta i avstämningsmötet och bidra till att det på arbetsplatsen finns bra rutiner för arbetsanpass ning och rehabiliteringsarbetet. Arbetsmarknad (kap. 4.1) 25. Se över arbetslöshets- och sjukförsäkringarna i syfte att harmonisera dem bättre än i dag. 26. Anpassa arbetsförhållandena till vars och ens förutsättningar, inte minst vid återgång i arbete. Inför en kompletterande arbetsmarknad dels en arbetsmarknad för icke fullpresterande (exempelvis ursprungliga Samhall), dels utökade möjligheter för lönebidragsanställning. Här skulle sjukvården kunna föregå med gott exempel. 27. Öka möjligheterna för långtidssjukskrivna som inte är arbetslösa att pröva jobb hos annan arbetsgivare etc. med bibehållen anställningstrygghet. Ge arbetsmarnadsmyndigheterna ansvaret. 28. Inför flexiblare möjligheter att sjukskriva dels från 0-100%, dels från vissa arbetsuppgifter. Det är viktigt att få kunna arbeta med reducerad hastighet, inte enbart reducerad tid. Investera i hälsa 29. Öka statsbidraget till landstingen med minst fem miljarder kronor. 30. Avsätt mer resurser även till statliga myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket. Läkarförbundets bedömning är att investeringar i hälsa och arbetsmiljö kommer att ge mångfalt tillbaka i form av minskade statliga utgifter för transfereringar och ökade skatteintäkter. 5
Lite information kring deltagande i Socialstyrelsens inbjudan till information och diskussion kring Projektet Nationella riktlinjer för behandling av depression och ångestsjukdomar, där undertecknad deltog onsdagen den 28 september 2005. Bakgrunden är följande: Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utarbeta riktlinjer för vård och behandling av människor med svåra sjukdomar. I riktlinjerna ingår fr.o.m. år 2004 även beslutsstöd för prioriteringar. Tanken är att det skall stärka patientens möjligheter att få likvärdig och effektiv vård i hela landet. Riktlinjerna skall med tiden utmynna i underlag för planering, prioritering av hälso- och sjukvården samt utformning av lokala vårdprogram, lokala riktlinjer för vård och behandling. De nationella riktlinjerna är därför utformade för att gälla på en generell nivå. Det här skall vara en transparent utredning med återkommande revideringar. Riktlinjerna kommer också att bli underlag för Socialstyrelsens tillsyn. Det är den allmänna skrivningen. Vad gäller de nationella riktlinjerna för behandling av depressions- och ångestsjukdomar kommer de i huvudsak att bygga på SBU:s systematiska litteraturöversikt inom dessa områden. Eftersom de flesta patienter med depressions- och ångestsjukdom behandlas inom primärvården så tar riktlinjearbetet ett närsjukvårdsperspektiv som utgångspunkt när vårdprocessen beskrivs. Riktlinjerna kommer att spegla behoven hos såväl barn och ungdomar, som hos vuxna och äldre. Riktlinjerna skall omfatta kliniskt relevanta åtgärder under hela vårdprocessen, dvs. förebyggande insatser, utredning, diagnostik, behandling och uppföljning. Som ett led i riktlinjearbetet inbjuds olika aktörer nu inledningsvis till dialog om arbetet, och det var som representant för Företagsläkarföreningen vi var inbjudna tillsammans med Svenska Föreningen för Barn och Ungdomspsykiatri, Svenska Psykiatriska Föreningen, Föreningen för konsultationspsykiatri, Svenska Föreningen för Äldrepsykiatri, Svenska Skolläkarföreningen och Svenska Läkarsällskapet. För Allmänläkare och Distriktsläkare skulle det tas i särskild ordning på ett SVAM-möte. Projektsamordnare är Gunilla Nyrén vid enheten för medicinska riktlinjer och prioriteringar, Socialstyrelsen. Medicinskt ansvarig är Mårten Gerle. Riktlinjearbetet utgår från god och lika behandling i landet, och man har arbetat tills nu med 6 punkter; 1) Medicinskt och hälsoekonomiskt faktadokument 2) Rangordningslista (prioritering 1-10) 3) Åtgärder som är ineffektiva eller saknar vetenskapligt stöd och som inte skall användas 4) Åtgärder som bör genomföras inom ramen för klinisk prövning eller som forskningsutvecklingsprojekt 5) Kvalitetsindikatorer som är möjliga att kontinuerligt registrera och följa upp via Registerdata 6) Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Det diskuterades hur långt man hade kommit i de här olika frågorna. Det är ett omfattande arbete och det är bara i sin linda. Men det fanns goda möjligheter för de olika delföreningarna att diskutera och exponera sin syn på riktlinjerna och dessa sjukdomars förekomst och hanterande i respektive verksamhet. Det visade sig att utredarna hade en väldigt liten kunskap om företagshälsovården och dess hantering av denna typ av sjukdomar. Det var mycket värdefullt att få berätta detta, samtidigt som det också blev en bra dialog med övriga delföreningar och deras synpunkter på företagshälsovården. Det visade sig att kunskapen i dessa föreningar var betydligt större än inom Socialstyrelsen och man hade en tämligen stor respekt för företagshälsovården jämfört med primärvården i övrigt vad gäller handläggning av depressions- och ångestsjukdomar. Meningen är att utredningen skall återkomma med mer konkreta frågeställningar, och vi har möjlighet att kontinuerligt ha kontakt med utredningen för att kunna påverka den vartefter. Jag återkommer när det finns mer att säga om det arbetet. Johnny Johnsson, Ordförande SFLF 6
Medan vi väntar på proppen. Det händer mycket som berör företagshälsovården nu. Vi väntar på propositionen som skall forma företagshälsovården i framtiden. Obligatorium eller inte? Avtal eller inte? Frågorna är många. Den aktuella debatten om sjukskrivning berör oss också i hög grad. Läkarförbundets sjukskrivningsgrupp har lagt fram ett förslag där företagshälsovården föreslås bli obligatorisk och där företagshälsovården tas med i rehabiliteringen mer aktivt än nu. Särskilt framhävs våra möjligheter att göra arbetsförmågebedömningar. Ännu en utredning som berör oss är på gång, nämligen Översyn av vissa delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Regeringen har via socialdepartementet givit utredare Kurt Eriksson, som tidigare förtjänstfullt utrett företagshälsovården 2003, i uppdrag att leda utredningsarbetet. Sedan 1992 har arbetsgivaren ansvar för rehabiliteringsåtgärder för sina anställda. Vid samma tidpunkt fick försäkringskassan uppdraget att samordna de yrkesinriktade rehabiliteringsinsatserna. 2003 skärptes reglerna så att arbetsgivarens utredningsansvar blev obligatoriskt, dvs skulle omfatta alla som varit sjukskrivna mer än fyra veckor (läs det finns inga onödiga rehabiliteringsutredningar). 2005 infördes regeln att försäkringskassan senast två veckor efter att rehabiliteringsutredning inkommit skall upprätta en rehabiliteringsplan i de fall det är aktuellt med åtgärd som ger rätt till rehabiliteringsersättning, exempelvis arbetsträning. Samtidigt kom den sk medfinansieringen som avser arbetsgivarens delvisa (15%) finansiering av sjukpenningen efter två veckor om den anställde är heltidssjukskriven. Detta har, enligt min uppfattning, väckt liv i vissa arbetsgivares rehabiliteringsansvar. Trots stegvis reglering uppstår gränsdragningsproblem i rehabiliteringsfrågor ofta. Utredningen har till uppgift att se över 1) möjligheterna att stärka den enskildes ställning i rehabiliteringsprocesserna 2) försäkringskassans möjligheter att finansiera arbetslivsinriktad rehabilitering 3) reglerna för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ansvar och möjligheter till sanktioner vid icke efterlevnad samt 4) den enskildes ansvar i rehabiliteringsprocessen. 1) Det framkommer att den sjukskrivne inte alltid uppfattar sig delaktig i rehabiliteringsprocessen. Detta kan ta sig uttryck som att denne inte tycker sig ha fått någon rehabilitering alls, eller passivt utsätts för åtgärder som andra beslutar om. Samtidigt som den enskildes inflytande skall stärkas skall även den enskildes ansvar tydliggöras. 2). För att uppnå en mer rättvis situation skall möjligheterna för försäkringskassan att finansiera även åtgärder som syftar till återgång till nuvarande arbetsgivare ses över. I dag är det stora skillnader mellan olika arbetsgivares möjligheter att bekosta arbetsinriktad rehabilitering och därmed bli rehabiliteringsmöjligheterna också varierande. 3) Man skall se över en tidsgräns för när arbetsgivaren skall ha startat åtgärdsplan och möjlighet till sanktion om reglerna inte efterlevs. För att kunna uppnå återgång till arbete vet vi att det är angeläget med snabba rehabiliteringsåtgärder. 4) Den enskilde har ansvar att aktivt medverka i rehabiliteringen och har också tillsammans med arbetsgivaren ansvar för att kontakterna med arbetsplatsen upprätthålls. Utredningen förväntas komma med sitt svar senast 30 april 2006. Kjersti Sleman, styrelseledamot Styrelsens sammansättning Ordförande Johnny Johnsson Stora Enso Fors AB 774 89 Fors Tel: 0226-350 22 Fax: 0226-350 57 johnny.johnsson@storaenso.com Vice Ordförande Kerstin Marinko Uppsala Kommun UTS Kommunhälsan 753 75 Uppsala Tel: 018-727 16 60 kerstin.marinko@telia.com Eva Garén Skimmelvägen 7 152 57 Södertälje Tel: 08-550 114 73 Fax: 08-619 08 00 eva.garen@privat.utfors.se Sekreterare Kassaförvaltare Mats Berg Feelgood Väst Byfogdegatan 4 415 05 Göteborg Tel: 031-337 33 60 Fax: 031-337 33 69 mats.berg@feelgood.se Kansli Yvonne Krüger Sveriges Läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Tel: 08-790 33 86 Fax: 08-790 33 67 yvonne.kruger@slf.se Ledamot Bengt Lindén Bankhälsan Regeringsgatan 25 105 34 Stockholm Tel: 08-545 129 00 Fax: 08-10 29 12 bengt.l@bankhalsan.se Ledamot Stefan Gram Arbetsmiljöenheten, Kristianstads Kommun 291 80 KRISTIANSTAD Tel: 044-13 59 63, stefan.gram@kristianstad.se Kjersti Sleman Patientia Nygatan 31 B 582 19 Linköping Tel: 013-31 09 88 Mobil: 0733-24 43 93 Ledamot Redaktion Kansli: Yvonne Krüger Sveriges Läkarförbund, Box 5610, 114 86 Stockholm Besöksadress: Villagatan 5 Tel: 08-790 33 86 yvonne.kruger@slf.se Tidningsredaktion: Ansvarig utgivare: Johnny Johnsson Redaktör: Mats Berg Form, tryck: LiTHO, Motala Annonser: M-Line AB, 0140-197 45 Ordförande: Johnny Johnsson Stora Fors AB, 774 89 Fors Tel: 0226-350 22 johnny.johnsson@storaenso.se Vice Ordförande: Kerstin Marinko Uppsala Kommun, UTS Kommunhälsan 753 75 Uppsala Tel: 018-727 16 60 kerstin.marinko@telia.com Sekreterare: Eva Garén Skimmelvägen 7 152 57 Södertälje Tel: 08-550 114 73 eva.garen@privat.utfors.se Kassör: Mats Berg Feelgood Väst, Byfogdegatan 4, 415 05 Göteborg Tel: 031-337 33 60 mats.berg@feelgood.se 7
Man behöver inte åka långt för att åka dit. GlaxoSmithKline AB, box 516, 169 29 Solna, tel 08-638 93 00. McBride photonica/johnér Bildbyrå Fler och fler svenskar åker utomlands varje år. Men trots att vi blir alltmer resvana, så är kunskapen fortfarande låg om vilka sjukdomar som ligger och lurar därute. Som hepatit t ex. De flesta skulle nog inte chansa när det gäller en resa till centrala Afrika eller Sydamerika, men faktum är att man bara behöver åka till populära resmål som Thailand, Turkiet, Tunisien och Egypten för att behöva ett rejält skydd. För de som vill ha ett heltäckande skydd rekommenderar vi Twinrix, medan Havrix är det självklara valet för den som bara vill vaccinera sig mot hepatit A, respektive Engerix-B mot hepatit B. Om du har frågor eller vill beställa Twinrix, Havrix och Engerix-B, kan du kontakta vår kundservice RixvaccinService på tel 020-714 714, fax 020-714 715, eller på rixvaccinservice.sweden@gsk.com. Mer information om vaccinerna får du på www.fass.se. Har du sagt A får du säga B. Långtidsskyddet mot hepatit A och B. Preparat: Twinrix Paediatric Beredningsform: Injektionsvätska, suspension. Substanser: Hepatit B-virus, ytantigen (rdna) 10 mikrogram/ml, Hepatit A virus, inaktiverat 360 ElU/ml, ATC-grupp: J07BC20. Indikation: Twinrix Paediatric är indicerat för användning hos icke immuna barn och ungdomar från 1 års ålder upp till och med 15 års ålder, som riskerar att få både hepatit A och hepatit B infektion. Preparat: Twinrix Vuxen Beredningsform: Injektionsvätska, suspension. Substanser: Hepatit B-virus, ytantigen (rekombinant) 20 mikrogram/ml, Hepatit A virus, inaktiverat 720 ElU/ml, ATC-grupp: J07BC20. Indikation: Twinrix Vuxen är indicerat för användning hos icke immuna vuxna och ungdomar, 16 år och äldre, som riskerar att få både hepatit A och hepatit B infektion. Preparat: Havrix 1440 Elisa U/ml Beredningsform: Injektionsvätska, suspension. Substanser: Hepatit A virus, inaktiverat ATC-grupp: J07BC02. Indikation: Aktiv immunisering mot hepatit A virus infektion. Preparat: Engerix-B 20 mikrogram/ml Beredningsform: Injektionsvätska, suspension. Substanser: Hepatit B-virus, ytantigen (rdna)) ATC-grupp: J07BC01. Indikation: Engerix-B är indicerat för aktiv immunisering mot hepatit B-virusinfektion (HBV), orsakad av alla kända subtyper hos icke immuna personer i alla åldersgrupper. Nationella riktlinjer avgör vilka populationer som bör immuniseras. Det kan förväntas att hepatit D också förhindras genom immunisering med Engerix-B eftersom hepatit D (orsakad av delta agens) inte förekommer i frånvaro av hepatit B-infektion. För information om kontraindikationer, försiktighet, biverkningar och dosering se fass.se.