Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020
Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och europeisk energi-, klimat-, miljö-, och försvarspolitik Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Mål om förnybar energi Mål för energieffektivisering Klimatmål
Energimyndighetens organisation
Energisystemet
Andel fossila bränslen inom energianvändning
Inhemska koldioxidutsläpp (1970=100) Oljekriser, klimatfrågan, kärnkraft Källa: SCB, CDIAC (icke-offentlig statistik)
Utsläpp växthusgaser 1990-2011
Styrmedelsklassificering Administrativa Ekonomiska Information Forskning Regleringar Skatter, inkl. energioch koldioxidskatt Statistik Projektfinansiering Gränsvärden för utsläpp Stöd, bidrag, subventioner (ex: PFE) Analys och prognos Forskning Långsiktiga avtal Pant Metod och redovisningssystem Utveckling Miljöklassning (ex: byggnader, vitvaror) Handel med certifikat Upplysning Demonstration Krav (ex: bränsleval, byggnormer) Handel med utsläppsrätter Rådgivning Kommersialisering Miljöbalken Energikartläggning Utbildning (ex: energirådgivare) Upphandling Energieffektivitetsdirektiv EU:s strukturfonder
Principer för styrmedel på energi och klimatområdet Teknikneutralt Långsiktiga mål Vetenskapsbaserad rationalitet Marknadsbaserade styrmedel Framkant på energi- och miljöteknik Regional samverkan
Handel med utsläppsrätter (EU ETS) Tak och fördelning av utsläpp i varje land 45% av utsläppen inom EU Nuvarande pris = ca 5 euros/tco2 Handelsperiod 2013-2020, 40 % auktion, årliga sänkningar av taket Mål: 100 % auktionering 2027
Energi- och koldioxidskatter Energiskatt: Fiskalt syfte + bidrar till energieffektivitet och miljö Koldioxidskatt: Rent miljöstyrande syfte Bör inte överlappa EU ETS Nivåer enligt lagen om skatt på energi (LSE) Energiskatt: 8öre/kWh (-30% för industrin + speciella undantag) Elskatt: 29öre/KWh (0,5öre/kWh för industrin) Koldioxidskatt: 110öre/kg koldioxid (-70% för industrin, -40% f.o.m. 2015) Undantag subventioner?
Miljöskatternas ekonomiska betydelse 2,5 % av BNP i Sverige 2011 2,4 % av BNP i EU (medel) Ca 4 % av statens skatteintäkter 2012, 70 miljarder kr Minskat som andel av skatteinkomster och BNP
Utsläpp från transportsektorn
1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Energianvändningen 1970-2011 TWh 140 120 Förnybara drivmedel 100 80 60 Flygbränsle Eo 2 5 Bunkerolja El Diesel/ Eo1 40 20 Bensin 0 Slutlig energianvändning i transportsektorn, 1970 2011, inklusive utrikes transporter, TWh
Mål inom transporter och energi Minst 10 procent av energin i transportsektorn ska vara förnybar år 2020 Energianvändningen per BNP ska minska med 20 procent jämfört med 2008 (alla sektorer) Fossiloberoende fordonsflotta år 2030
Andel förnybara drivmedel vägtransporter, 2012
Vägtrafikens användning av fossil energi - åtgärdspotential 2020 och 2030 Index: 2004=100 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2004 2020 2030 Förnybar energi Energieffektivisering Samhällsplanering och överflyttning Kvarstående fossil energi Mål 2030
Hur vi reser påverkar energianvändningen Samhällsplanering och överflyttning kwh/personkm 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Flyg Personbil tätort Stadsbuss X2000 Cykel Överflyttning kan minska energianvändningen!
Elcertifikat 1 För varje producerad MWh förnybar el kan producenterna få ett elcertifikat av staten i Norge eller Sverige 4 Elcertifikaten betalas av elkonsumenter och ger på så sätt en extra intäkt till den förnybara elproduktionen, utöver den vanliga elförsäljningen 2 Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där priset bestäms mellan säljare och köpare 3 Köpare är aktörer med så kallad kvotplikt, främst elleverantörer
Andra styrmedel - Planeringsmål för vindkraft, 20 TWh på land, 10 TWh till havs - Solcellstödet - Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, fr.o.m juli 2014
Energieffektiviseringsdirektivet (EED) Effektiviseringstakten måste öka Täcker industri, bostäder och service Kvotpliktsystem undantag för Sverige Nationell strategi för renovering av byggnader Offentlig sektor ska vara föregångare Främjande av energikartläggningar och information Transportsektorn och kärnkraften omfattas inte av kraven i direktivet
Övriga EU direktiv om energieffektvisering Energimärkningsdirektivet (2010/30/EU) Ekodesigndirektivet (2009/125/EG) Direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU)
Medel finns att söka regionalt, nationellt och internationellt Nationella program - 5 årig satsning på energieffektivisering, 2009-2014, 300 mnkr Regionala strukturfonder 2014-2020 - Ca 20% till mål 4: att stödja övergång till en koldioxidsnål ekonomi EU- program Horizon 2020
Är vi på rätt väg?
EU mål efter 2020?
Slutsatser Framgång med att avveckla fossila bränslen Sverige mycket energikrävande Stor osäkerhet framöver Transportsektorn och energieffektivisering stora utmaningar
13-14 maj 2014 Stockholm Waterfront Congress Centre www.energimyndigheten.se/energiutblick @energiutblick #eutbl
Tack! Moa.forstorp@energimyndigheten.se Läs mer: Energiläget 2013 Färdplan 2050
Statistik från år 2010
Utsläpp från konsumtion i Sverige
Sveriges energianvändning Total tillförsel av energi 577 TWh (2011)